6.1 Befolkningstillväxt/migration
Värmland har en befolkning kring 275 000 invånare, det är 2.8% av hela Sveriges befolkning. Den största gruppen är mellan 65–69 år gamla, strax bakom är gruppen 20–24 år samt de i åldrarna 45–49 år. Den grupp som utgör den mindre delen är mellan 0–39 år. I alla åldersklasser upp till 70 år är männen i majoritet, från 70 år och upp så består majoriteten av kvinnor. Exempelvis utgör 63 % av de i åldrarna 85–89 år av kvinnor. Vi har fler äldre i Värmland än i förhållande till riket, 3.6% mer för att vara exakt men lägre andel av personer i arbetsför ålder på 1.9%. Det gäller även för de i åldrarna 0–19 år. (Värmland, 2016, pp. 2-7)
Torsby kommun har en hög andel äldre (65+) och är både högre än i jämförelse med riket och Värmland. Äldre män är något som sticker ut och det visar sig även att Torsby ligger under riket och Värmland i förhållande till yngre åldersgrupper. Den största åldersklassen är 65-69 år. Grums kommun har en högre andel äldre i
åldersklassen 65+, men endast något högre. Det finns fler män i förhållande till Värmlands län och riket. Den största befolkningen består av invånare i åldern 65–69 år. Karlstads kommun har en hög andel invånare i
åldersklassen 20–64 år i jämförelse med riket och Värmlands län. Könsfördelningen visar på att det är fler kvinnor i Karlstad, det finns en lägre andel 65+ än det värmländska snittet men är i likartad storlek som med riket. Den största åldersklassen är mellan 20–24 år hos både kvinnor och män. 25–29 år är även stora, detta då Karlstad är en universitetsstad. (Värmland, 2016, pp. 35-61)
När det kommer till migration så har Värmland har tagit emot över 600 personer där majoriteten är mellan 20–64 år gamla för att efterföljas av de i åldrarna mellan 0–15 år. Det är en majoritet av dessa som finns inom EBO, minst är antalet ensamkommande barn i förhållande till ABO samt anhöriginvandring. Till det finns det idag kring 2600 personer inom ABO, ca 700 inom EBO, ca 700 som är ensamkommande. Totalt över 4000 personer.
(Migrationsverket, 2017)
Grums kommun har kring 200 personer inom sitt mottagningssystem och av dessa är majoriteten inom ABO. Majoriteten av dessa är i åldrarna 7–15 år samt 20–59 år. (Migrationsverket, 2017, p. 49) En majoritet av dessa har aldrig haft ett uppehållstillstånd medan det finns en minoritet som har ett giltigt uppehållstillstånd.
(Migrationsverket, 2017, p. 27) Karlstad kommun har kring ca 500 i sitt mottagningssystem där majoriteten finns inom EBO. Majoriteten här är i åldersgrupperna 16–17 samt 20–59 år. (Migrationsverket, 2017, p. 49) En majoritet av dessa har inte ett giltigt uppehållstillstånd. (Migrationsverket, 2017, p. 27) I Torsby kommun finns det ca 400 personer i deras mottagningssystem där majoriteten finns inom ABO. Majoriteten av dessa finns i åldrarna 0–6 år samt 20-59 år. (Migrationsverket, 2017, p. 50) Majoriteten här har inte heller ett
uppehållstillstånd. (Migrationsverket, 2017, p. 28)
Tar vi Värmland i dess helhet så kommer befolkningen i Värmland öka med ca 8000 invånare fram till 2035. Det tydligaste är att åldersgruppen 65 år och äldre väntas öka med kring en femtedel. Det är värt att ta i aktning att det inte är helt entydig då det både minskar samt ökar i åldersgruppen 65 och äldre i dess helhet. Samma gäller
åldersgruppen 0–19 år som väntas öka. Åldersgruppen 20–64 år väntas minska något under den större delen av perioden. (Värmland, 2016) Den skattemässiga basen ändras, men Gundahl är dock redo för att ta sig an utmaningarna:
Det långa perspektivet måste vi ta oss an de utmaningar vi har och det är att vi är för få för, i Värmland för att ha den skattemässiga basen vi behöver för de utmaningar som infrastruktur, kompetens, utbildning för de personer som bor och lever här och naturligtvis ska vi ha en livskvalité och goda förutsättningar för de medborgare som bor här.
För Gundahl är det för lite människor som bor i Värmland och därav blir det svårt att kunna upprätthålla en skattemässig bas för att kunna bemöta de utmaningar Värmland står inför i form av infrastruktur, kompetens, utbildning för personer som bor och lever här. (Gundahl, 2017) I förhållande till Sverige och riket i övrigt så väntas Värmland ha en lägre befolkningstillväxt, skillnaden som finns är att åldersgruppen 20–64 år väntas öka i riket. Det som gör att Värmland ökar idag är de flyktingar som kommer då födelsetalen är låga samt att det finns en negativ flyttning inom Sverige. (Värmland, 2016) Gustavsson i Torsby menar att problemen redan är här och det märks inte minst i hennes kommun:
Vi har redan nu stora utmaningar och framöver. Jag kommer och bor i en stor till ytan kommun men vi är ju få invånare, vi är inte fler invånare än i ett jättestort miljonprogramområde. Vi är ungefär 12 000 invånare och om vi ska klara servicen i hela vår kommun så… det är en jättestor utmaning och det har det varit länge och vi kämpar på.
Det finns för få människor för att kunna hålla igång verksamheter, inte bara i Torsby utan även i hela Värmland. För få skatteintäkter finns för att kunna driva stora verksamheter så som sjukvården, driva skolor och liknande. Därför har flyktingsituationen varit positiv då en kunnat ordna platser år ungdomar. Det är som att man sitter i en trång ankdamm, för det behöver bli fler i Sverige – både fysiskt, kompetens och erfarenheten från andra länder (Gustavsson, 2017):
Vi har sluppit att lägga ner vissa byskolor som varit på fallrepet på grund av för få barn och därför har det varit en jättestor glädje i bygderna när det kom många nya barn.
Hade det inte varit för den migration Värmland haft så skulle det finnas kring 20–40 000 mindre invånare i Värmland. Det är siffror som hade gjort att den kommersiella servicen hade haft ett sämre underlag. (Olsson, 2017) Vad som då ska prioriteras för att vända utvecklingen är olika då varje kommun vill ha sitt gjort, det är trotts allt så att man försöker bli överens. Men det är inte lätt enligt när banker, affärer, post osv läggs ned samtidigt som busslinjer dras in. (Haraldsson, 2017), dock finns det något som oroar och det är kollektivtrafikens organisering i och med den nya regionkommunen:
Detta (kollektivtrafiken) ska gå under förvaltning sen och det blir ett eget utskott under regionkommunen om vi beslutar om det. Är det bra?
Han lyftet ett exempel på att kommunen gör en skatteväxling, och så sköter den nya regionkommunen
kollektivtrafiken… frågan han ställer sig är vad som hindrar regionkommunen från att lägga ned en linje i Grums kommun och samtidigt ha kvar samma skatteväxling? För idag äger kommunen till viss del frågan. (Haraldsson, 2017) Men oavsett är det en utmaning i att prioritera vart investeringar ska gå och inte, något som Gustavsson menar kan vara en hård strid i region Värmland:
Vi har ju E6 som går från Gävle, Torsby, Kongsvinger och upp över bergen och den är jätteviktig och trafiken har ökat när vägarna uppgraderats. Tidigare kommunalråd har jobbat hårt men det var som att stånga sig blodig mot olika myndigheter, inte minst region Värmland men till slut kom region Värmland på det initiativet.
6.2 Utbildning
Kompetensförsörjningen är viktig för Värmland. I Värmland har 11.4 % av befolkningen gått i grundskolan, 0.5% har gått forskarutbildning, ca 25% har gått på gymnasium i högst 2 år eller 3 år – det bör läggas till märke att det är fler som gått eftergymnasial utbildning i 3 år eller mer än det finns människor som gått eftergymnasial utbildning mindre än 3 år. Värmland ligger i förhållande till Sverige sämre till – det är både fler som har en forskarutbildning samt fler som har en eftergymnasial utbildning i högst 2 år eller 3 år. (Regionfakta, 2017) Det som är utmaningen för Värmland inom detta området är att det kommer råda och det råder kompetensbrist idag inom flera olika yrkesgrupper. Inom vård och omsorg är det som allra värst, hela 60% väntas tillgången till arbetskraft att minska. En anledning till detta är att det är många som går i pension och därav finns det för få utbildade för att täppa igen den luckan. Då handlar det om brist i allt från tandläkare till specialistsjuksköterskor. Det väntas även finnas brist inom pedagogiska yrken som tekning, tillverkning och många fler områden. Dock väntas det finnas överskott på arbetskraft inom områden som personal-och beteendevetarutbildning, medie-vetenskaplig utbildning och journalistik. (Värmland, 2017, pp. 8-9)
Värmland har brist idag på kvalificerad personal och förutsättningarna för att kunna rekrytera personal är svårt. Det gäller speciellt rekrytering till omsorgen och hemtjänsten. Torsby har tio platser som är nedstängda, i
landstinget där Eva Lena är i opposition startar det istället närvårdsplatser i Säffle och Kristinehamn. (Gustavsson, 2017) Gustavsson menar att de suger ut kompetensen istället för att samarbeta med kommunen:
I vår kommun har vi 20–25 tomma platser inom särskilda boenden, det finns inget tryck, vi har ingen kö och det har vi inte haft på länge. Vi hade kunnat samarbeta med landstinget på ett helt anat sätt om just denna personkategorin som är behov av en slags mellanvård. Har inte funnits ett intresse från landstingsledningens sida så att vi ger.
Olsson på region Värmland instämmer i att det finns utmaningar i kompetensförsörjningen. Företag kommer ha ett behov av rätt kompetens men kommer inte kanske inte lyckas att rekrytera dessa. Olsson går vidare in på att enligt den logisk som finns idag så är det kommuner själva som bestämmer om vilka gymnasieutbildningar en vill ha. Vissa vill inte släppa vissa utbildningar då det finns för få sökanden och det är något han inte förstår sig på.
Därför menar Olsson ur ett helhetsperspektiv att det finns många gymnasieprogram med tomma platser, skulle det gå att samordna så skulle det sparas mycket pengar. (Olsson, 2017) Men vem som ska ha hand om
samordningsansvaret är osäkert:
Det är inte så givet att man vill bli samordnad och Karlstad kommun har sagt att man kan ta på sig det samordningsansvaret och de skulle ha kapaciteten att göra det men då blir det ju så att…. Alla små kommuner vill kanske inte att den stora kommuner är som en överrock och då ser de små kommunerna ett framtida regionvärmland som en neutral arena och som en part att göra detta.
Men alla håller inte med för det finns ett förslag på att det ska finnas fyra gymnasieskolor i länet enligt Gustavsson. Utifrån att Torsby har en egen gymnasieskola med skid och skidskytte, har det gjorts så att man avtalat med riksidrottsförbundet om ett antal platser. Det är något som man i Torsby har valt att värdera högt. Vad som ska vara på regionens bord och kommunen bord är olika och det finns olika uppfattningar kring det
(Gustavsson, 2017) men Gustavssons åsikt är tydlig:
Det är frivilligt och det är inget något regionvärmland ska säga om vi ska ha det eller inte ha det.
Olsson fortsätter dock och menar att logiken säger att det är bra för helheten om regionkommunen fick ha hand om gymnasiesamordningen eller om möjligt i förlängningen driva skolan. (Olsson, 2017)
6.3 Skattesats
Värmland har haft en skattesats som varierat. Sedan tidigt 2000-tal så låg skattesatsen kring 31,96%, detta för att 2006 ligga kring 32,47% och idag ligga kring 33,24%. I förhållande till riket så har Värmland en högre skattesats – Värmland har den nionde högsta skatten i Sverige. (Ekonomifakta, 2017) Projektmedel som EU ger till
Värmland genom olika organisationer är en viktig del. Det är strukturfonder som används för att utveckla EU:s regioner och minska olika skillnader. Det finns flera olika projekt som skapas genom EU där exempelvis
Värmland genom projektet affärskraft lagt en summa på 300 000 kronor medan EU lade 12 000 000 kronor för att arbeta med kompetensförsörjning. (Värmland, 2010, p. 24)
Utmaningarna för Värmland är att det krävs en arbetsför befolkning som kan beskattas. Men i Värmland är det enligt prognoser så att åldersgruppen 65 år och äldre ökar med ca en femtedel samtidigt som åldersgruppen 0–19 år också kommer öka. (Värmland, 2016) Samtidigt visar det sig att det runt om i flera kommuner kommer fattas stora mängder med människor i just arbetsför ålder, i Grums kommun, Torsby kommun – men inte i Karlstad kommun. (Värmland, 2017)
Frågan kring skatter skiljer år bland olika företrädare. Haraldsson tror ändå på en sammanslagning av regionen och landstinget, men skattesatsen bör ligga på kommunerna. För det är kommunerna som har kunskapen kring vad som behöver göras, skulle man i Grums kommun behöva höja skatten för att man vill bygga en ny skola så skulle man nog bli bakbundna, men de kan behålla landstingsskatten. (Haraldsson, 2017) Gustavsson menar dock att det vore bra ändock återhållsam i sitt svar:
Det tror jag vore bra. Men det är mycket om och men, det beror på vad som ska ingå naturligtvis. Vi måste ju ha in pengar till verksamheten.
Idag äger landstinget ihop med kommunerna region Värmland ihop. Skulle en regionkommun skapas så innebär det att landstinget kommer äga den organisationen och inte kommunerna. Idag så betalar landstinget 90 % av budgeten och kommuner står för tjänster som kurser, konferensverksamhet, mediecenter osv. Det som blir skillnad är att kommuner inte kommer ha direkt inflytande, en de ska dock fortsatt finansiera utvecklingsprojekt. (Olsson, 2017) Olsson menar att de behövs en organisation med egen skattekraft:
Det finns både fördelar och risker med det. Men jag hoppas fördelarna väger på sikt och det är att vi kommer vara en organisation med egen skattekraft där vi kan bestämma om att satsa pengar så vi blir mer oberoende av stat som kommuner och i bästa världar kan vi göra kraftfullare
satsningar.
Region Värmland, business Värmland och andra organisationer är dock beroende av strukturfondspengar från EU. Eftersom att en organisation inte är ensam kring att söka pengarna så är det lite krig om dem. (Haraldsson, 2017)