Utmaningar i Värmland för primärkommuner och den regionala nivån.
En analys av kommuner i Värmlands län.
Challenges in Värmland to
municipalities and the regional level of governance.
An analysis of municipalities in Värmland county.
Erivan Waysi
Abstract
Essay in political science, C-level, by Erivan Waysi, 2017
Challenges to municipalities and the regional level of governance.
This study is at the most based on interviews and previous research that includes challenges in Värmlands county. The purpose of this study is to investigate which challenges that Värmlands county is facing and if there are tensions in these challenges between the regional level of governanceand municipalities in Värmland county.
- What are the challenges facing Värmland County where there is tension between primary municipalities and the regional level?
This is my research question and this is being answered through qualitative method and four key interviews were held with both politicians and official workers. The results were after that examined and further on discussed. This study shows that there are several challenges to Värmlands county and in three of the challenges there are tensions
between the regional level of governance and smaller municipalities.
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 5
1.1 Ämnesval och problemformulering ... 5
1.2 Syfte, frågeställning och forskningsdesign ... 7
1.3 Disposition………7 2. Teoretisk tillvägagångssätt ………. 8 3.1 Bakgrund………10 3.1 Utmaningar ………10 3.1.1 Befolkningstillväxt/migration……….10 3.1.2 Utbildning……….12 3.1.3 Skatter………13 3.1.4 Regionbildning………13 3.1.5 Regionkommun ... 16 4. Tidigare forskning………21 5. Metodologisk tillvägagångssätt………24 5.1 Tillvägagångsätt………24
5.2 Val av population samt strategiskt urval………24
5.3 Intervjumaterialet………26
5.4 Reliabilitet och validitet………27
5.5 Avgränsning………27
6. Empiri och analys...29
6.1 Befolkningstillväxt/migration………29
6.2 Kompetensförsörjning………31
6.3 Skattesats………32
7. Slutdiskussion………34
7.1 Vilka framhävande utmaningar står Värmlands län inför där det råder spänningsmoment mellan primärkommuner och den regionala nivån?...34
8. Slutsats……….37
9. Ordförklaringar………38 Referensförteckning
Bilaga 2
Figurförteckningen
1.Inledning
1.1. Ämnesval och problemformulering
Regionfrågan har en lång historisk bakgrund som inte verkar ha något slut. Hela frågan handlar om att skapa en utformning av Sverige som förhåller sig bättre till de utmaningar som samhället står inför. Dem
samhällsutmaningar som var början på regionaliseringsprocessen kanske idag inte är de samma. Det finns en mängd utredningar som gjort att det skett ett antal olika administrativa reformer – något som gjort att vi idag har hamnat i det som kallas för den ”regionala röran”. Idag finns tre huvudmän som på sätt och vis styr den regionala utvecklingspolitiken: indirekt valda kommunalförbund, direktvalda regionkommuner och statliga länsstyrelser. Det är värt att nämna att de regioner som finns idag är annorlunda i invånarantal, exempelvis Gotland som har 57 000 invånare och Västra Götalandsregionen med ca 1.7 miljoner invånare. Regionerna är alltså olika i dess former. (Norell, 2016, pp. 49-51)
Den svenska utvecklingen med den regionala röran har något som även härstammar från Europa. Europa ses som en väg fram för en ny regionalisering som inte liknar tidigare regionaliseringar. Makt förskjuts från centralstaten till regioner som vinner allt större autonomi, det nya här är att regionerna blir mer och mer självständiga. Det som började med en stark utbyggd välfärdsstat där staten tog större samhällsansvar har skiftat till en utveckling där regionerna blir mer ansvariga och detta på grund av en finansiell press samt ideologiska vindar som vänder allt upp och ner. (Norell, 2016, pp. 49-51)
I mars 2016 presenterar indelningskommittén en ny omstrukturering av nuvarande 21 regioner som innebär att dagens 21 regioner blir till 6 storregioner. I detta finns förslaget på att Värmlands län ska ingå ihop med Västra Götaland och Hallands län. Totalt blir det ca 2.2 miljoner invånare och 71 kommuner. Målet med ombildningen är att få bort byråkrati, effektivisera vården och mycket mer. (Juhlin, 2016) Civilministern Ardalan Shekarabi menar på att det finns stora skillnader mellan olika regioner, det finns olika förutsättningar i olika regioner för att bedriva sjukvårdsverksamhet exempelvis. (Lång Elisabeth, 2015) Men det blev inte någon regionaliseringsprocess då det inte fanns någon majoritet i Sveriges riksdag. När väl den regionaliseringsprocessen dog ut så påbörjades en process i Värmland som innebär att en ny regionkommun ska skapas där landstinget och region Värmland slås ihop. Det innebär att landstingsval exempelvis försvinner och ersätts med direktval till regionfullmäktige och där indirekta val till regionfullmäktige försvinner. (Martinson, 2017) Enligt förslaget är tanken att skapa en effektiv och kraftfull organisation som det står skrivet i region Värmlands måldokument. Det handlar om att skapa starkare demokratisk inflytande, få ett samlat ansvar för regional utvecklingspolitik, bättre samordning med starkare planeringsförmåga och större beslutskraft, större förhandlingsmakt, samlat internationell samverkan och minskat kommunalt direktinflytande. (Värmland, 2017, pp. 3-6)
fokus vilket gjort att den centrala och lokala nivån hamnar i onåd. Det finns för få analyser av vilken konsekvens det skulle ge för demokrati där exempelvis att medborgares synpunkter inte tas med in i ändringen samt att nationell enhetlighet genom den förstärkning som skulle ske av regionaliseringen. Diverse instanser anser att uppgiftsfördelningen inom olika områden som hälso-sjukvård och regional utveckling inte analyserats bra nog. Fortsattvis menar flera instanser att det inte finns ett bra nog internationellt och EU perspektiv samtidigt som det saknas konkretion och mycket litet utvecklande. (Regeringen, 2015, pp. 48-56) I ansvarskommitténs förslag på att sammanföra vissa regioner lyfts även där kritik emot flera punkter. Jämtlands läns landsting kritiserar utredningen för att inte nog ha belyst de demokratiska aspekterna ge nom en sammanslagning av regionkommuner. Hallands läns landsting, region Halland och kommuner i Hallands län menar även den att kommittén inte behandlat de politiska och demokratiska konsekvenserna. Det saknas menar dem bedömningar kring relationer inom det kommunala självstyret. (Regeringen, 2015, p. 446) Flera instanser menar också att det borde kommit förslag om den kommunala indelningsreformen, flera menar även att det är för mycket fokus på det regionala vilket går på bekostnad av det statliga och kommunala. (Regeringen, 2015, pp. 48-49)
Begreppet utmaning enligt svenska innebär en spännande uppgift vilket i denna kontext innebär spännande uppgifter för kommuner i Värmland att ta sig an (SAOL, 2015). Men eftersom att det i denna kontext finns ett intresse kring att finna fler än en utmaning bland kommuner i Värmland så används begreppet i plural vilket då blir utmaningar. För kommuner i Värmland har flera olika utmaningar. Utmaningar som begrepp innebär då problem som kommuner i Värmland ser och står inför, begreppet problem i sin tur innebär en uppgift som förelägges någon att lösa. (SAOB, 1954) Utmaningar är ganska generella och har en bred förståelse. Utmaningar på både svenska och engelska innebär otroligt mycket, i engelsk mening blir utmaning Challenge och det i sig har olika ingångar beroende på situation, utgångspunkt osv. I denna kontexten innebär det en svår eller krävande uppgift (Press, 1966)som kommuner i Värmland står inför. Det är alltså krävande uppgifter i denna kontext som migration/befolkningstillväxt, skatter och utbildning vilket finns på flera olika nivåer.
Det finns en urbanisering där Värmland har en negativ befolkningstillväxt i majoriteten av de värmländska
kommunerna med undantag för kommuner i Karlstadsregionen där Grums kommun är ett undantag. (Ström, 2017) Ungdomar i 20–24 års åldern flyttar i Värmland och det finns en tendens som visar på att de flyttar till större orter och inte kommer tillbaka. Även migration från krigs samt krisområden till områden med bättre situation är en samhällsförändring som sker och påverkar Sverige och Värmland. (Norell, 2016, pp. 9-19) Vi har också ett skattetryck som ökat i Värmland och som är den nionde högsta i landet (Ekonomifakta, 2017) samtidigt som vi har en enorm utmaning i att hitta utbildad arbetskraft inom flera områden som vård och omsorg. (Värmland, 2017) Ekonomen Kjell A Nordström menar att Värmland kommer vara en skräpyta till 2050 och kommer tömmas på folk. Det kommer inte finnas folk, ingen ekonomisk aktivitet, inga universitet, ingen underhållning, shopping – ja ingenting. Det är varken bra eller dåligt, utan han menar på att så kommer vara fallet. (Gund, 2017)
Hur omfattande dessa utmaningarna är och vilken spänning som finns emellan primärkommuner och den regionala nivån i dessa frågor är vid intresse att belysa. De olika områden som jag har valt att belysa är
genom intervjuer vilka olika utmaningar Värmland står inför som det visar sig finnas en spänning mellan primärkommuner och den regionala nivån i Värmland, detta för att endast klargöra och visa på en spänning som då skulle kunna finnas.
1.2. Syfte, frågeställning och forskningsdesign
Syftet med denna uppsats är att se på vilka utmaningar Värmland står inför idag, göra en djupgående analys i hur utmaningarna ser ut och ur intervjupersonernas svar försöka finna olika spänningar som finns mellan den
regionala nivån och primärkommuner för att sedan kunna generalisera resultatet. Min frågeställning kommer vara följande:
Vilka framhävande utmaningar står Värmlands län inför där det råder spänningsmoment mellan primärkommuner och den regionala nivån?
Denna frågan besvaras genom att intervjua företrädare ute i tre kommuner, på region Värmland och en person från landstinget för att där finna vilka utmaningar Värmland står inför, men även ställa en rad olika frågor som kan leda till att jag finner spänningar som råder mellan primärkommuner och den regionala nivån utifrån de olika utmaningar som intervjupersonerna nämner.
1.3. Disposition
2. Teoretisk tillvägagångssätt
Det finns många teorier som berör det som uppsatsen skriver, men eftersom att studien är explorativ och klargörande där studien presenterar hur utmaningar ser it för kommuner i Värmlands län och om det finns några spänningar mellan primärkommuner och den regionala nivån så är det svårt att använda sig av någon teori. Studien kollar givetvis på hur exempelvis intervjupersonerna skulle vilja se att frågor/utmaningar organiserar sig, men det är inget som studien går något vidare in på. Men det finns som sagt teorier som berör studien, men som inte kommer att användas då det skulle försvåra studien och då studien inte är tänkt att användas på sådant sätt där teorier behövs så är det inte heller möjligt att applicera en teori på studien.
Bilden av hur en kommun ska ses kan vara som en gemenskap där tjänstemännen i en kommun har som uppgift att främja ett lokalt engagemang och en gemenskap. Det är viktigare att vara en sorts allt i allo och inte vara specialiserad inom ett visst område. Omsorg om barn och äldre är något som engagerar en hel kommun, verksamheter som ska läggas ut på entreprenad är något som bör ske till lokala föreningar och inte till vinstdrivande då föreningar är demokratiskt styrda och främjar ett gemensamt ansvarstagande. Det är en gemenskap utan att staten finns till då dess normer inte normalt är anpassad för de lokala förhållandena. (Stig, 2013, pp. 22-24) Problemet med detta synsätt kan vara den att gemenskapen exkluderar andra människor eller synsätt på problem, problem som kanske går att lösa på en regional nivå eller genom att andra organisationer involverar sig i frågan. Utmaningar i en kommun kan vara densamma i en annan kommun, därför kan det vara passande med gemensamt samarbete eller liknande. Den statsintegrerande kommunen är dock något som betonar vikten av den nationella identiteten och gemenskapen, främst handlar det här om att staten och den nationella politiken som ska möjliggöra en jämlik fördelning exempelvis. Huvuduppgiften för en kommun och dess förvaltning är då rimligtvis att vara statens förlängda arm. Det finns en integrering mellan stat och kommun där målstyrning exempelvis är ett sätt där makt delegeras ner till kommuner som beslutar att fullfölja målen, för det används en formell hierarki. Problemet här är att det finns ett svagt självstyre samt att det sker en
professionalisering av kommunen vilket ökar avståndet till dess förtroendevalda och medlemmar. (Stig, 2013, pp. 24-27) Skulle det finnas ett svagt självstyre så skulle det kunna innebära att de utmaningar kommuner i Värmland står inför blir svåra att hantera om staten har en färdig mall att använda. Det skulle också bli svårt för kommuner att agera och hantera frågor som de ser konkret behöver åtgärdas, exempelvis kanske kommuner bättre ser behoven av utbildning och kan agera utefter det. Inga av ovanstående synsätt är bra utgångspunkter att använda i arbetet, både då det ena sättet står för att kommunen ska omsluta sig själva och det andra sättet att staten i praktiskt taget styr på bekostnad av självstyret ute i kommuner.
förändring av de nationella och globala förhållandena. (Montin, u.d., p. 5) Nackdelen med dessa sätt är att vägen emot ett mer governancesamhälle där fler aktörer, organisationer och flera ta del av det som tidigare kallats för statlig styrning leder till att iden med folkstyret där folkvalda hålls ansvariga kan suddas ut, det kan vara svårare att kräva ansvar exempelvis. Samtidigt kan det vara intressant att fler bär de utmaningar en kommun eller region står inför för att ta bort ”bördan” som åligger på en enskild kommun eller region. Det korporativa systemet är annars något som anses historiskt existerat i Sverige och är därför något av en traditionell svensk kultur där det skett samverkan mellan stat, kommun, intresseorganisationer samt näringsliv, (Montin, u.d., p. 24)därför kan det anses att governance är något som alltid funnits sen tidigare och är därför inte heller något nytt. Utmaningar för kommuner i Värmland kan ske genom samverkan, men om det nu då är så att det funnits samverkan så som governance påtalar fast i ett större sammanhang så är frågan om det verkar fungera, och om inte det för kommuner i Värmland behövs annat för att bemöta de utmaningar Värmland står inför.
Att det sker en nationell samt transnationell federalisering där regionala och lokala självstyrelsen ökar är en teori som är intressant, det är dock inte något som innebär att den lokala styrelsens självstyrelse stärks utan snarare så att marknadsliknande och nätverksliknande organisering som definierar hur politik ska föras, även kallat local governance ökar (Montin, u.d., p. 24). Det är ett synsätt som innebär att de utmaningar kommuner i Värmland har bemöts genom att fler marknadsliknande och nätverksliknande organisationer finns med och skapar politik som i detta fall skulle bemöta de utmaningar kommuner har. Om det skulle ske på bekostnad av kommunernas
självstyrelse är nog något som skulle hämta iden med att ta sig an de utmaningar kommuner i Värmland har. Samtidigt finns det ett system som innebär att offentlig förvaltning förskjuter sig mer och mer till mer
marknadsliknande former (NPM) där den politisk styrning minskat och att politiska ansvariga förlorar sin roll som både beslutsfattare och representant. (Montin, u.d., pp. 9-11) Det är en form av styrning som även här innebär att politiker blir mindre relevanta och där marknadens roll tar över mer och mer. Det skulle innebära att de
utmaningar kommuner i Värmland står inför skulle läggas mer och mer på marknadskrafter och där politikens roll undergrävs och även i slutändan demokratin.
Ovanstående teorier och tolkningar på hur en kommun ska organisera sig, hur statlig styrning ser ut och övrigt är inte användningsbart i studien. Det som ligger närmast till hands är möjligtvis governance då den talar om hur fler aktörer är involverade i politiska processer, men eftersom att studiens syfte är att ta reda på vilka utmaningar kommuner i Värmland har, för att se om det råder spänningar mellan primärkommuner och den regionala nivån så blir det mer förvirrande om det finns med en teori för läsaren och inte minst är det svårt att finna en teori som visar på spänningar mellan primärkommuner och den regionala nivån. Studien lägger fram fakta på utmaningar som kommuner i Värmland står inför, i den kan det vara så att intervjupersoner säger att en utmaning ligger på en enskild organisation eller flera och det är bra att ha med, men det är inte syftet med studien att veta hur en
3. Bakgrund 3.1 Utmaningar
Efter att preliminärt tagit fram material samt analyserat kort så visar det sig att dessa utmaningar tar mest del av de problem kommuner i Värmland står inför vilket är befolkningstillväxt/migration där kommuner enligt region Värmlands prognoser kommer tappa invånare, där yngre åker till större städer och äldre blir fler, utbildningsnivån är låg i Värmland i förhållande till riket i flera områden, skatter har höjts i större utsträckning i Värmland än riket i stort och skatten är högre i förhållande till rikets snitt. Anledning till att dessa problem valdes är också den att de går in i varandra, låg utbildning kan innebära att jobb som vård och omsorg där det krävs längre utbildning på eftergymnasial nivå kanske inte går att tillsätta och det i sin tur innebär att det antingen finns jobb som är lediga, människor har inte utbildning för jobben som finns samt att det blir mindre skatteintäkter för kommuner som kan innebära att det sker skattehöjningar för att finansiera sina verksamheter.
3.1.2 Befolkningstillväxt/migration
Värmland står inför stora utmaningar. 2014 hade Värmlands län en befolkning bestående av 274 691 personer vilket i sig är en ökning i förhållande till föregående år – det motsvarar 2.8 % av folkmängden i hela Sverige. Ålderssammansättningen och befolkningsstrukturen visar på att de mellan 65–69 år utgör den största delen av den värmländska befolkningen. Tätt bakom kommer människor i åldersspannet 20–24 år samt de mellan 45–49 år. De mellan åldrarna 0–39 utgör den mindre delen av den värmländska befolkningen. I samtliga åldersklasser upp till 70 år utgörs de av män, över 70 år så utgörs majoriteten av kvinnor. Mellan åldrarna 85–89 utgör kring 63 % av alla kvinnor. (Värmland, 2016, pp. 2-7)
Värmland har i förhållande till riket en större andel äldre personer, mer exakt 3.6 % högre än i riket samtidigt som personer i arbetsför ålder är 1.9 % lägre än i förhållande till riket. Samma gäller även människor i åldersspannet 0–19 år. Könsfördelningen i Värmland följer dock riksnivån utan större skillnader. (Värmland, 2016, pp. 2-7) Trotts detta så förutspås Värmlands befolkning öka fram till 2035 med ca 8 000 personer för att sedan stagnera. Det motsvarar en ökning kring 3 %, något som är betydligt lägre än i förhållande till riket där det beräknas öka med hela 17 %. I Värmland förväntas åldersklassen 45–49 år utgöra den största andelen av befolkningen med åldersklassen 65–69 år tätt bakom. Den arbetsföra åldersgruppen minskar med 5.4 %, gruppen 0–19 år kommer öka med 6.9 % och 65 år äldre kommer öka med ca 20 %. (Värmland, 2016, pp. 10-12)
Torsby kommun
Grums kommun
Grums kommun har en högre andel äldre i åldersklassen 65+. Det finns fler män i förhållande till Värmlands län och riket. Den största befolkningen består av invånare i åldern 65–69 år. Enligt prognoser kommer Grums kommun minska till 2035 och det minskar som mest i åldrarna 20–24 år samt 45–69 år. 80–89 år kommer öka mest. De som är i arbetsför ålder kommer att minska med ca 13 % till 2035. (Värmland, 2016, pp. 50-52) Karlstad kommun
Karlstads kommun har en hög andel invånare i åldersklassen 20–64 år i jämförelse med riket och Värmlands län. Könsfördelningen visar på att det är fler kvinnor i Karlstad, det finns en lägre andel 65+ än det värmländska snittet men är i snitt med riket. Den största åldersklassen är mellan 20–24 år hos både kvinnor och män. 25–29 år är även stora åldersgruppen, detta då Karlstad är en universitetsstad. Det är prognostiserat att kommunen kommer öka med 10 000 invånare till 2035 vilket är ca 11 % i ökning. Det ökar mest bland 10–19 år och 75–89 år. Totalt kommer den arbetsföra befolkningen öka med ca 3 %. (Värmland, 2016, pp. 59-61)
Går vi in på migration så kan vi se att Värmland 2015 hade 1827 personer som kommunmottagna Av dessa var 254 personer mellan 0–5 år, 406 personer mellan 6–15 år, 127 personer mellan 16–17 år, 63 personer mellan 18– 19 år och 969 personer mellan 20–64 år. De kommuner i Värmland som tog emot mest av dessa var Kristinehamn på 320 personer, Karlstad på 264 personer och Säffle med 199 personer. De som tog emot minst var Kil med 8 stycken, Hammarö med 23 stycken och Forshaga med 37 stycken. Resterande kommuner tog emot mellan 56 till 125 personer. Av totalen 1827 personer så kan vi se att bland kommunmottagna var största andelen människor som fanns inom EBO på totalt 763 personer, 605 personer var genom anhöriginvandring och 348 personer kom genom ABO. Av dessa var även 120 stycken ensamkommande (Migrationsverket, 2015).
2016 ökade antalet kommunmottagna med nästan 50 %. Totalt kom 2385 personer till Värmland. Av dessa var 314 personer mellan 0–5 år, 516 personer mellan 6–15 år, 181 personer mellan 16–17 år, 112 personer mellan 18– 19 år, 1236 personer mellan 20–64 år och 26 personer som är över 65 år. De kommuner som tog emot mest var Karlstad med 381 personer, Kristinehamn med 362 personer, Säffle med 264 personer medan de som tog emot minst var Hammarö med 38 personer, Kil med 48 personer och Munkfors med 63 personer. Av 2385 personer så ser vi att den största delen var 1166 personer inom EBO (eget boende), 560 personer som anhöriginvandring och 525 personer inom ABO. (Migrationsverket, 2016)
Den senaste prognosen visar 2017 att Värmland än så länge fått tagit emot 661 personer varav 114 personer var mellan 0–5 år, 159 personer mellan 6–15 år, 23 personer mellan 16–17 år, 24 personer mellan 18–19 år, 334 personer mellan 20–64 år och 7 personer över 65 år (se bilaga 5–6). Av alla 661 personer så är majoriteten inom EBO, 189 personer är anhöriginvandring och 133 personer är genom ABO. Utav 661 personer är 56 stycken ensamkommande barn. (Migrationsverket, 2017)
Grums kommun
Grums kommun har 157 personer inom ABO, 22 personer inom EBO och 29 personer inom övrigt boende. Totalt en summa på 208 personer in mottagningssystemet. Av dessa är 31 personer mellan 0–6 år, 52 personer mellan 7– 15 år, 25 personer mellan 16–17 år, 17 personer mellan 18–19 år, 80 personer mellan 20–59 år och 2 personer mellan 60–64 år (Migrationsverket, 2017, p. 49). I Grums finns det 138 personer som aldrig haft
uppehållstillstånd, 69 personer har giltigt uppehållstillstånd och ingen person har utgånget uppehållstillstånd. (Migrationsverket, 2017, p. 27)
Karlstad kommun
Karlstad kommun har 58 personer inom ABO, 278 personer inom EBO och 125 personer i övrigt boende. Totalt en summa på 461 personer som finns i kommunens mottagningssystem. Av dessa är 34 personer mellan 0–6 år, 53 personer mellan 7–15 år, 97 personer mellan 16–17 år, 38 personer mellan 18–19 år, 233 personer mellan 20– 59 år, 4 personer mellan 60–64 år samt 2 personer över 64 år (Migrationsverket, 2017, p. 49). Karlstad har 406 personer som inte har ett uppehållstillstånd, 39 personer har uppehållstillstånd och 16 personer har ett
uppehållstillstånd som är utgånget (Migrationsverket, 2017, p. 27). Torsby kommun
Torsby kommun har 304 personer inom ABO, 45 personer inom EBO och 42 personer inom övrigt boende. Totalt 391 personer i mottagningssystemet. Av dessa är 55 personer mellan 0–6 år, 39 personer mellan 7–15 år, 33 personer mellan 16–17 år, 35 personer mellan 18–19 år, 225 personer mellan 20–59 år, 2 personer mellan 20–59 år och 2 personer över 64 år (Migrationsverket, 2017, p. 50). 279 personer i Torsby kommun har inte
uppehållstillstånd, 111 har uppehållstillstånd och 2 person har ett ogiltigt uppehållstillstånd (Migrationsverket, 2017, p. 28).
3.1.2 Utbildning
Utbildningsnivån i Värmland mellan åldrarna 25–64 år varierar. Andelen som gått folk/grundskola är totalt 11.4% av den värmländska befolkningen där det visar på en majoritet av män på 13.1% i förhållande till kvinnor på 9.7%. Gymnasium högst 2 år visar att totalt 26.5% av värmlänningar gått det där män åter är en majoritet på 29.5% i förhållande till kvinnor på 23.4%. Gymnasium 3 år har 25% av värmlänningar gått där åter männen är störst på 27.1% i förhållande till kvinnor på 22.9%. Men nu vänder det då de som gått eftergymnasial utbildning mindre än 3 år är kvinnor. Totalt är det 14.3% av värmlänningar varav 15.1% är kvinnor och 13.6% är män. De med eftergymnasial utbildning med 3 år eller mer består till 20.2% av den värmländska befolkningen där 26.9% är kvinnor samt 13.8% är män. Forskarutbildning är 0.5% av värmlänningar som går där 0.6% är män och 0.4% är kvinnor (Regionfakta, 2017-04-24).
3 år eller 3 år mer i riket än i Värmland, detta speglar sig oavsett kön. Samma gäller de med forskarutbildning där riket slår Värmland, både när det kommer till majoritet i könen men även i totalen så är det fler i riket som har forskarutbildning (Regionfakta, 2017-04-24). Värmland har lägre utbildningsnivå och det gör att det blir svårt för företag att rekrytera. Det är svårt att hitta personer med rätt yrkeserfarenhet samt brist på personer med rätt utbildning (Näringsliv, 2014).
Region Värmland menar sig på att det till 2035 kommer finnas en kompetensbrist inom flera områden. Inom vård och omsorg kommer det vara brist på utbildad arbetskraft som mest. Det är många som går i pension samtidigt som det finns för få utbildade. Tillgången på utbildad arbetskraft väntas minska med hela 60 % samtidigt som behoven ökar. Det väntas vara brist inom tandsköterskeutbildning, biomedicinsk analytikerutbildning,
tandläkarutbildning och specialistsjuksköterskeutbildning. Inom de pedagogiska yrkena väntar det även där finnas stora pensionsavgångar samtidigt som det finns för få utbildade, 35 % kommer arbetskraften minska med och det gäller grundskolelärare, yrkesutbildade och fritidspedagoger. Det är även samma situation inom tekning och tillverkning då det finns risk enligt den prognos region Värmland lägger fram, prognosen visar på att antalet utbildade kommer att halveras. Men det finns områden där det väntas bli ett överskott som i journalistik och medie-vetenskaplig utbildning, personal- och beteendevetarutbildning (Värmland, 2017, pp. 8-9).
3.1.3 Skattesats
I Värmland så har skattesatsen ändrats sedan början på 2000-talets början då den låg på 31,96 %. Detta har med tiden ökat till 32,47 % 2006 för att idag i Värmland ligga på 33,24 % i genomsnitt. Det har alltså skett en stadig ökning. I förhållande till riket som på 2000-talet låg på 30,38%, 2006 på 31,60% och 32,12% 2017 så ser vi även där en stadig ökning av den genomsnittliga skattesatsen. Värmland har den nionde högsta skattesatsen i Sverige (Ekonomifakta, 2017). I Värmland har även strukturfonder som kommer genom EU även en roll. Strukturfonder används för att utveckla EU:s regioner och minska de olika regionala skillnaderna mellan olika människor. Strukturfondernas syfte är att stärka den regionala konkurrenskraften samt skapa hållbar tillväxt. Den andra delen av det EU erbjuder är sektors program som bedrivs transnationellt vilket innebär att flera länder är med i olika projekt. (värmland, 2017) Flera projekt har gjorts genom EU:s finansiering, exempelvis projektet affärskraft där region Värmland lade in en summa på 300 000 kronor medan EU finansierade med hela 12 000 000 kronor för att arbeta med kompetensförsörjningen. Flera andra projekt görs och har gjorts genom EU:s finansiering. (Värmland, 2010, p. 24)
3.1.4. Regionbildning
kommunsystemet, idag med 290 kommuner från att 1950 ha varit 2500 stycken. Det är den svenska modellen som varit styrande genom en stark välfärdsstat som finansieras med höga skatter, aktiv arbetsmarknadspolitik som såg till att nå full sysselsättning, hade ett samhälle som grundades på rättvisa och jämlikhet samt insåg vikten av lokala myndigheter som levererade olika tjänster. Detta system illustrerar det timglas som är liknelsen av den svenska staten – en stark central stat med kommuner som såg till att leverera de olika tjänsterna (McCallion, 2008, pp. 4-6).
Det sägs dock att de politiska önskemålen underordnades det ekonomiska nödvändiga. 1979 tog regionalpolitiken en vändning då ansvar styrdes ner på regionala statliga företrädare. Det som var viktigt var att länen, ihop med landshövding, fick möjlighet att föra regionalpolitiken med medel till olika projekt. Det innebar att politiken gick från att hela Sverige ska leva till en politik med inomregionalt innehåll, men det kom att förändras under 90-talet då Sverige gick med i EU. Det innebar ökade krav på att regionala aktörer fick större ansvar för regionalpolitiken. Regionaliseringen utvecklades i samband med att landet avbefolkades i exempelvis Norrland. Från 1990–2010 har över 65% av avbefolkningen skett runt om i svenska kommuner (Johansson, 2013, pp. 51-61).
Götaland, Kalmar och Gotland. Direktvalda fullmäktigen i Västra Götaland och Skånes län blev högst beslutande och de ledde regionalpolitiken medan det i Kalmar län skapades ett indirekt valt kommunalförbund. I Gotlands län hade kommunen tagit över ansvaret kring det regionalpolitiska ansvaret. Beslutet om togs 1996 var för att få en större demokratisk förankring samt få en mer samordnad och effektiv utvecklingspolitik. Vid slutet på
försöksperioden 2002 tog ett nytt beslut om att försöksverksamhet i Västra Götaland och Skåne län skulle fortsätta till 2006 samtidigt som riksdagen gav flera län möjlighet att starka kommunalförbund likt den i Kalmar län. Nästa fas var 2003 när ansvarskommittén drog igång som handlade om kommunernas roll i statens organisering men även frågor som var inom vård och omsorgssektorn. Ansvarskommittén föreslog att länsindelningen skulle minska, direktvalda regionkommuner skulle ta över utvecklingsansvaret för staten, men det blev inget. Försöken i Skåne och Västra Götaland blev permanenta och Hallands län med Gotlands län fick möjlighet att bilda en regionkommun (Johansson, 2013, pp. 51-58).
Fokuset har legat på vem som ska ha hand om vad och vilken roll som den regionala nivån ska ha inom de olika administrativa strukturerna. Det är en fråga som har många utredningar bakom sig vilket har gett resultat genom ett antal administrativa reformer vilket gjort att det uppstått en regional röra. Två saker som anses vara grund för den regionala röran är möjligheten till att skapa kommunalförbund som tar över länsstyrelsens
utvecklingspolitiska ansvar samt möjligheten till att skapa regionkommuner som innebär att landstingen ersätts. Denna röra har gjort att det finns tre huvudmän för den regionala utvecklingspolitiken: indirekt valda
kommunalförbund, direktvalda regionkommuner samt de statliga länsstyrelserna. Mellan regionerna är det inte bara en röra utan det är också geografisk som befolkningsmässiga skillnader. Försöken att handskas med samhällsutmaningar har lett till att frågan blivit en samhällsutmaning i sig. 2015 slår regeringen fast i
kommittédirektiven att den situation som råder inte är effektiv eller ändamålsenlig. Med den nya regering Sverige idag har så har framtoningen ändrats på så sätt att allt är mer styrt från staten där det ska bli mindre antal län och landsting (Norell, 2016, pp. 49-59).
Europa medför en våg av en ny typ av regionalisering. Dessa regioner vinner till skillnad från de traditionella regionerna som vi har i Sverige större autonomi i förhållande till staten. Förut delegerades beslut ned till regioner men nu uppstår en annan våg av självständighet för regioner. Den regionalpolitik som fördes tidigare uppstod genom framväxten av den starka välfärdsstaten som tidigare sagts vilket innebar intensiva försök att erbjuda en likvärdig samhällsservice. Det uppstod som ett medel för att motverka urbanisering exempelvis genom att utlokalisera statliga myndigheter. Men med en ny tid av politiskt ideologiska vindar så ändras den
regionalpolitiska framfarten. Istället för att se ett centralstyrt fördelningssystem blir regioner idag allt mer
den globala konkurrenskraften samt förmågan att locka till sig välutbildade individer samt investeringar var vid högst vikt (Norell, 2016, pp. 49-59').
För den värmländska delen så kan det synliggöras att människor är mer positiva till en värmländsk regionkommun än till att skapa en större region. Att ingå i Västra Götaland eller att bilda en Svealandsregion är inte aktuellt. Över tid har stödet för en värmländsk regionkommun ökat i förhållande till att gå samman med Västra Götaland eller för den delen med Svealandsregionen. Går vi in på en djupare analys kan vi se att det är äldre, högutbildade, högerorienterade samt boende i östra Värmland som har minskat sitt stöd för att ingå i en region med Västra Götaland, även om det nu är så att samtliga grupper (inte unga) är mindre positiva till förslaget i helhet 2014 än 2010. När det kommer till grad av utbildning så visar det sig att de med hög utbildning har en stark hållning för skapandet av en värmländsk regionkommun, detta när de 2010 var en av de grupper som var som mest skeptiska till det alternativet. Skillnaden mellan högutbildade och övriga är idag betydligt mindre än vad den var 2014. Gruppen med lägre utbildning har stärkt sitt stöd för en regionkommun i Värmland men det är även den grupp som visar sig vara mest positivt inställda till en Svealands region. De som tillhör den högra delen av den politiska skalan har minskat sitt stöd för en region ihop med Västra Götaland och är mer positiva till en Svealandsregion. I östra Värmland är stödet högt för att gå ihop med Svealand medan det i västra Värmland är Västra Götaland som tillhör det självklara valet, detta trotts att stödet minskat. Det intressanta är även den att mer människor har tagit ställning för något än att de inte anser sig ha någon uppfattning i frågan. Det kan finnas flera anledningar till det, b.la. hur en tolkar regionfrågan. Det som en kan se är att kvinnor inte är lika positiva som män i regionfrågan, det kan både bero på att regionalpolitiken är dominerad av män men även tidigare forskning kring kvinnors
inflytande. Gällande klassbakgrund så är arbetare och företagare de som i störst utsträckning som är minst positiva (Norell, 2016, pp. 49-59).
3.1.5. Regionkommun
2012 sattes en regionbildningskommité igång under region Värmland. Denna började arbeta med att undersöka möjligheten till en regionkommun i Värmland. De som finns med i den kommittén är representanter från alla partier representerade i region och landstingsfullmäktige. Deras uppdrag har varit att ta fram en plan för att genomföra bildandet av regionkommunen Värmland med start 2019 (Värmland, 2017, pp. 3-4).
Denna frågan har diskuterats i decennier. Flera statliga utredningar samt analyser och förslag har presenterats. Den större är nog ansvarsutredningen 2007. Det hela började med att samtliga kommuner i Värmland ihop med landstinget och Region Värmland gav en avsiktsförklaring 2015 om att inleda en gemensam process för
regionkommun. Regeringen satte sommaren 2015 en kommitté som med utgångspunkter i ansvarskommittén se till att ge förslag på en regional indelning. Efter remissgenomgång och partiöverläggning på den nationella nivån kom det fram till att det inte finns ett stöd för att ta upp frågan om en regional indelning i Sverige (Värmland, 2017, p. 4).
regionen ihop med en bra hälso- och sjukvård. Regionfullmäktige kommer ha en egen beskattningsrätt med ansvar för en utveckling i regionen samt tillväxt. Den legitimitet som skapas blir till genom en stark samverkan med de olika primärkommunerna, universitet, statliga myndigheter, näringsliv, regioner i närheten samt olika
organisationer som finns med i regionen för att få till en tillväxt och utveckling. Primärkommunerna kommer få finnas med i beredningsprocessen för att stärka det regionala ledarskapet. Regionkommunen är endast lyckad om det finns en god utvecklad dialog samt samverkan mellan regionkommuner och primärkommunerna. En
regionkommun som har hand om både hälso- och sjukvård samt den regionala utvecklingen kommer ha goda förutsättningar att samverka med flera aktörer i fler regioner. Det finns dock inte något som säger att
kollektivtrafiksmyndigheten eller för den delen den kommunala servicen ska finnas i en ny regionkommuns verksamhet (Värmland, 2017, pp. 4-5).
Flera saker sägs tala för att en ny regionkommun är bra. Det blir ett bättre demokratiskt inflytande kring frågor. Frågor av vikt för Värmlands utveckling hanteras idag av Region Värmland som inte har varken beskattningsrätt samt som har en fullmäktige som är indirekt valda av medlemmarna. Det blir bättre möjligheter till beslutskraft ihop med en ökad demokratisk legitimitet genom bildandet av en regionkommun. Det blir ett samlat ansvar för en utvecklingspolitik i Värmland. Alla utvecklings och tillväxtfrågor samlas istället i en organisation. Länsstyrelsen kommer i och med regionkommunens bildande lämna över ansvaret kring företagsstöd och kommersiell service ute i landsbygden till regionkommunen. Med tiden kan frågor som idag hanteras av statliga myndigheter hamna på regionkommunen och där av får regionkommunen ett större ansvar. Skulle inte en regionkommun skapas så innebär det att Länsstyrelsen (staten) tar över ansvaret för de olika utvecklingsfrågorna i Värmlands län. Det blir även en bättre samordning, regionkommunen får större beslutskraft och även en bättre planeringsförmåga, detta genom att kompetens kring olika regionala frågor kring utveckling och tillväxt samlas vilket i sin tur ger möjlighet till att uppnå regionkommunens behov samt olika önskemål. Planeringsförmågan stärks och det innebär även att den ekonomiska kraften stärks genom att regionkommunen får större möjligheter till att få mera resurser än vad region Värmland idag redan klarar av. Genom att regionkommunen skapas får även Värmland en enad
värmländsk röst samt en viktig röst ur ett legitimt perspektiv för att föra hela den värmländska talan i frågor med diverse ansvariga departement, olika regionkommuner samt myndigheter. Regionkommunen kommer vara en viktig aktör ihop med Sveriges kommuner och landsting (SKL) som har hand om det regionala arbetet på en nationell nivå. Skulle inte regionkommunen skapas så hamnar Värmland utanför de olika nätverken och möjligheten att få inflytande i de olika nationella arenorna kommer minska. Den internationella samverkan är olika i både landstinget, region Värmland samt i de olika kommunerna. Regionerna får större betydelse i EU och det är därav viktigt med en enad röst, regionkommunen kommer därför ha större tyngd när det drivs olika frågor vilket i sig också ger en ökad legitimitet. Skapandet av en regionkommun innebär även att kommunernas
inflytande minskar då det inte längre kommer innebära att medlemmar kommer ha något indirekt valt fullmäktige. Hur inflytandet då mellan kommunerna och regionerna hanteras blir något som får regleras mellan de olika kommunerna och den nya regionkommunen (Värmland, 2017, pp. 4-5).
regionkommunen, det blir inte säkert att det genom direktval kommer finans en representation från alla kommuner i Värmland. Därför finns en anledning att skapa ett forum för en dialog mellan kommuner och regionen i de olika frågor som rör den regionala utvecklingen. Idag finns det ett forum som Region Värmland anordnad där
kommunstyrelseordförande, landstingsstyrelsens ordförande ihop med KSO ses. Denna grupp har utökats i och med pågående arbete kring regionbildningen att innefatta positionernas olika företrädare. Det ger möjlighet att diskutera olika frågor som handlar om interkommunala frågor och liknande. Denna form är tänkt att få fortsätta i den nyskapade regionkommunen där regionstyrelsens ordförande både är ordförande samt sammankallande, även oppositionsföreträdare finns kvar i gruppen, men frågan kring tjänstemannarepresentationen bestäms vid senare tillfälle av gruppen. Syftet med gruppen ska vara att det finns möjlighet att lämna synpunkter på strategiska frågeställningar samt förändringar som influerar kommunerna vid frågor som gäller kollektivtrafik samt regional utveckling. Det ska även finans möjlighet till att gruppen behandlar frågor för kommunen utan att
regionkommunen finns representerade (Värmland, 2017, pp. 5-6).
När det kommer till frågan kring kollektivtrafiken så är region Värmland idag kollektivtrafiksmyndighet i Värmland. Värmlandstrafik AB och Karlstadsbuss är kollektivtrafiken. Om regionkommunen skapas så föreslås den även bli en kollektivtrafiksmyndighet, men sen finns de andra former som kommunalförbund. Den
organisation för den värmländska kollektivtrafiken är idag under utredning och utkomsten av det kommer att presenteras i början utav 2017 (Värmland, 2017, p. 7).
Figur 1.1 politisk organisation regionkommunen
Det ska finnas 81 ledamöter samt 81 ersättare. Regionstyrelsen kommer ha ett övergripande ansvar för ekonomi, verksamhet, finansiering samt utövandet av ägarskap i diverse bolag, stiftelser samt kommunalförbund. Även ett arbetsutskott för beredning av ärenden väntas finnas med till regionstyrelsen. Fördelning av resurser samt olika verksamhetsmål i regionkommunen ligger på fullmäktige och styrelsen, både kring alla områden men även drift. Det kan inrättas ett specialutskott för frågor av viss fråga, som i landstinget idag finns ett utskott för tekning, folkhälsa, primärvård osv. Frågor om administration, personal, fastigheter osv ligger på regionstyrelsen. Det föreslås att det finns 17 ledamöter och 17 ersättare. Annars ska styrelsen arbeta med uppgifter som framgår av 6§ 1–4 KL. Det föreslås att det ska finnas en dialogs samt samverkansform där alla finns representerade från
primärkommunerna. Gruppen ska vara en mötesplats mellan regionkommunen och de olika kommunerna, detta då en regionkommun kräver ett stort kommunalt engagemang samt inflytande kring fler områden. Det gäller kring arbetsmarknad, kommunikationer, näringsliv, arbetsmarknad, infrastruktur osv. Organet kan användas som remissinstans samt beredningsorgan i frågor där det endast gäller kommunal anknytning. Det är tänkt att det ska finnas två representanter från respektive kommun i regionen (både från majoritet som minoritet) och fyra
representanter från regionstyrelsen ihop med ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden men även nämnden för regional utveckling. Sammanlagt innebär det 32 representanter från kommun och 6 från regionkommunen. Kommunstyrelsen är representanter för olika primärkommuner. Frågan kring nämnder är ännu osäker. Om det behövs en eller två beror på, det som behövs är en nämnd för hälso- och sjukvård inklusive tandvård och regional utvecklingsnämnd (även kollektivtrafiken inkluderas i den). Det föreslås att det ska finnas 13 ledamöter och 13 ersättare. (Värmland, 2017, pp. 7-9)
Figur 1.2 Ledning och förvaltningsorganisation
4. Tidigare forskning
Forskning säger att det genom tider har skett strukturella förändringar, exempelvis var det en tid tillbaka många som lämnade jordbrukslivet för att hamna inom industrin. Övergångsperioden kring det bestod av en utveckling av offentlig service, där städer planerades att byggas upp med nya bostadsområden genom miljonprogrammen och skolor byggdes. Det var en tid fylld med mer resurser till hushåll samt offentlig sektor samtidigt som det skedde en hög ekonomisk tillväxt. Författaren i karlstadstidningen skrev 1961 att flera kommuner runt om i Värmland ökade i invånarantal och dessa kommuner var stora i förhållande till övriga delar i Sverige (Norell, 2016, pp. 10-11).
Men Värmland gränsar till Norge och hörde en gång i tiden till Götaland 1815 och därefter till södra Svealand. Året 1634 införde Axel Oxenstierna en länsindelning som skapade nya administrativa organ. Närike och
Vermeland blev då till ett län med Örebro som residensstaden. Det var först 1779 som Värmland blev ett eget län, detta genom att bryta sig ur dåvarande indelning. Sen dess har Värmland varit organiserat på olika sätt, men idag har varje län en egen länsstyrelse – statliga myndigheter jobbar dock i diverse olika kretsar samtidigt som domkretsen för hovrätten för västra Sverige består av Värmland, Halland samt Västra Götaland förutom
Skaraborg. Mycket går in i varandra och därför har ansvarskommittén föreslagit att Sverige delas in i 6 regioner där Värmland ingår i Västra Götaland med Hallands län. Detta är inte första gången som föreslag lagts fram på att Sverige ska delas in på olika sätt, i flera år har utredningar skett om hur Sverige ska organisera sig. Den typiska modell Sverige har organiserat sig i med en stark central samt lokal nivå där det finns en svag regional nivå har idag ett antal olika utmaningar enligt författare och därför föreslås det ett ökat regionalt självstyre med en ökad samordning av statliga instanserna. (Norell, 2016, pp. 10-13) Vid andra världskrigets slut kom den svenska välfärdsstaten att utvecklas snabbt. Den regionala och lokala nivån var under denna tid starka aktörer i en välfärd som det från riksnivå gavs förutsättningar för. Skolan var exempelvis en ständigt växande del av välfärdssystemet där staten anställde lärare ute i skolor. Den lokala nivån var av stor viktig och hade hand om att anordna
välfärdsservice, bygga infrastruktur och mycket mer. Med tiden lades fler uppgifter som normalt var på riksnivå på den lokala nivån, men givetvis ihop med ekonomiska medel. Högre utbildning utökade samtidigt
välfärdsstatens omfattning till att lärare, sjuksköterskor, arbetare och flera andra yrkeskategorier tillkom. Med tiden insåg man att det inte skulle fungera att ha sådana välfärdssystem i mindre kommuner då det inte fanns ekonomiska medel för det och därför började man slå ihop kommuner. Från att det funnits ett tusental till ca 300 kommuner. Sammanslagning av den regionala nivån tog en längre tid på grund av frågor som hälso- och sjukvård. Det var alltså en period fylld av uppbyggning av den svenska välfärdsstaten där den lokala och regionala nivån genomförde beslut vilket i sin tur skapade behov av att slå samman kommuner (Niklasson, 2016, pp. 400-403). Men sammanslagningen var inte något som alla uppskattade. Vissa ansåg att det var en demokratisk förlust, något som ansågs vara en kritik emot socialdemokratin och välfärdsstaten i vissa aspekter. När väl socialdemokratin förlorade makten 1976 så startade en period av decentralisering som fortsatta vidare i och med att
riktade statsbidrag. Det var en tid av NPM (New Public Management) som innebar en större kontroll över utgifterna. Det började införas marknadsliknande åtgärder för att skilja mellan köpare och leverantör där antalet privata leverantörer ökat med tiden. När det kom till anställning av lärare blev det något av ett lokalt ansvar, något som delegerats ner från riksnivå till lokal nivå. Skolpengen blev något som introducerade under 90-talet för att ge människan rätt att kunna välja vilken skola ens barn vill gå vid. Det var alltså en överföring av makt till den lokala och regionala nivån, ökad makt till invånare samt möjlighet genomföra kontroller. Kommundelsnämnder
skapades, ofta var det små städer som gjorde det. Men denna tid kom därav att karakteriseras som att medborgare fick makten till valfrihet i samband med ökad lokal demokrati (Niklasson, 2016, pp. 403-405).
Under 90-talet så startade åter diskussionen kring sammanslagningar av den regionala samt lokala nivån. De som står för tanken med sammanslagningar ser att det finns stordriftsfördelar att inhämta inom hälso- och sjukvården och är därför drivande i frågan, men samtidigt är det svårt för kommuner att kunna finansiera fler anställda i kommuner till ett antal mindre invånare. Det finns dock kvar människor som vill centralisera, detta då det finns ekonomiskt svaga kommuner. Det var alltså en tid där regeringen släppta kontroll över frågan och gav möjlighet för samarbeten, något som vissa såg som att regeringen backar undan medan vissa angås regeringen ta saker till en överdrift (Niklasson, 2016, pp. 405-407).
Idag är Värmland uppdelat på sådant sätt att det finns ett landsting som har hand om hälso- och sjukvård samt region Värmland som har hand om regional utvecklingspolitik samtidigt som länsstyrelsen finns närvarande. Till landstinget är det direktval, men till regionfullmäktige är det indirekta val. Värmland har alltså
kommunfullmäktigen, landstingsfullmäktige och sen regionfullmäktige. Genom inträdet i EU påverkades det värmländska politiska systemet på alla nivåer visar forskning på. Nya organisationer kan skapas genom politiska beslut men det tar tid för att det ska få genomslag, förändring av institutioner gör det möjligt för skapandet av nya aktörer samt identiteter. För att nya institutioner ska fungera så har den sociala miljön, föreningslivet, medier, organisationer och det horisontella förtroendet i samhället en roll. Detta är något som inte heller kan ändras genom politiska beslut utan kan snarare ändras utefter nya institutioner. Beslut om demokratiska institutioner tar idag tar mycket längre än vad en kan tro. Det finns samtidigt studier som visar på att det sker förändringar av välfärdssystem på ett negativs sätt samtidigt som skillnader mellan människor i frågor som skillnader i inkomst, förmögenhet samt hälsotillstånd ökar (Norling, 2016, pp. 10-13).
sig här då det i de båda kommunerna finns bättre åldersstruktur, fler högskoleutbildade, lägre arbetslöshet osv. Kommuner nära till Karlstad har en mellanposition, ofta attraktiva för barnfamiljer (Norell, 2016, pp. 13-19). Ur ett helhetsperspektiv finns det tecken på att demografistruktur samt näringsstruktur påverkar den finansiella situationen ute i kommuner, då ska skatteutjämningssystemet kompensera för de olika strukturella utmaningarna som kommuner står inför. Det är dock inte bara det enda som påverkar den finansiella situationen i en kommun, utan även en kulturell del i hur kommuner ser på goda finanser, hur man driver verksamheter effektivt och om man haft en god ekonomi historiskt. De kommunerna med mycket sårbara finanser samt struktur är storfors, Munkfors och Filipstad. Kommuner med mycket robusta finanser samt robust struktur är Karlstad, men med Arvika och Kristinehamn i täten – dok med ganska sårbara strukturer. Resterande kommuner är ett sorts mellanting (Norell, 2016, pp. 13-19).
5. Metodologiskt tillvägagångssätt 5.1 Tillvägagångssätt
Min metod är en kvalitativ studie och det finns olika tillvägagångssätt att göra det på, jag gör det genom en textanalys och intervjuer. En kvalitativ textanalys innebär att texter analyseras och så tas det väsentliga fram genom att noggrann läsa texten i delar, helhet samt den kontext som den ingår vid. En viktig del till varför denna metod är att föredra är att passager i texter lyfts fram som anses viktigare än andra, men även att det genom intensiv läsning går att eftersöka innehållet i texten som ligger under ytan så att säga. Frågor ställs till texter för att ta reda på om vad kärnan i studien är, om hur detta stödjs av argument osv. (Esaiasson, 2015, p. 210) Textanalys är det primära valet av analysmetod som ställer sig frågan kring vad texter säger och det är intressant, det är intressant att veta hur texter formuleras retoriskt för att påverka läsaren och genom att genomföra en textanalys menar jag på att det är mest relevant och tillfredställande för syftet med mitt arbete. Eftersom syftet med mitt arbete är att veta vilka utmaningar kommuner i Värmland står inför så kan det vara så att det finns flera
utmaningar, men genom en kvalitativ textanalys är det möjligt att analysera texter för att finna dem utmaningar som är mest framhävande. En kvantitativ analys skulle inte vara passande då syftet inte är att mäta hur många utmaningar kommuner i Värmland står inför exempelvis.
Den sortens studie som genomförts har varit att se vilka utmaningar kommuner i Värmland står inför och klargöra om det finns spänningar i utmaningarna mellan primärkommuner och den regionala nivån. Detta görs genom att intervjua företrädare uti kommun, landsting och region Värmland.
Min studie är en kvalitativ textanalys där det systematiseras genom en klargörande tankestruktur. Min studie blir aktörcentrearad då valda aktörer är individer från både region Värmland, landsting och kommuner ute i
Värmlands län. Det är viktigt för mig att veta vem som säger vad (Esaiasson, 2015, p. 218). Genom att lyfta fram och klargöra den tankestruktur som mina aktörer har är meningen att finna vilka värmländska utmaningar som de menar finns och få en överblick kring spänningen mellan den regionala nivån och primärkommuner, alltså är min metod induktiv då jag vill dra allmänna slutsatser utifrån min empiriska fakta (Thurén, 2014). Samtalsintervju har varit tillvägagångssättet för denna studien, den ger goda möjligheter till att registrera svar som är oväntade. Den ger också möjlighet till uppföljningar, vid samtalsintervju arbetar man med problemformuleringar som synliggör ett fenomen. Det som samtalsintervjun tar reda på är att beskriva den person som intervjuas värld i syfte att tolka dennes mening. Det handlar om att förstå den värld som intervjupersonen själv menar den vara. Det ger möjlighet till att kunna ställa följdfrågor så att en får svar på djupare plan (Esaiasson, 2015, pp. 251-254). Det finns en nackdel som är att det tar mycket tid för transkribering och bearbetning. Det som går att lägga till märke är även att en inspelning kan hindra personen från att säga vad den egentligen tycker och det kan ta mycket tid.
5.2 Val av population samt strategiskt urval
Jag har valt Torsby, Grums, Karlstad kommun, landstinget i Värmland samt region Värmland som min population samt genom strategiskt urval. Genom att göra ett strategiskt urval vill vi se om det går att generalisera resultatet i förhållande till dess population vilket i detta fall är kommuner i Värmland (Esaiasson, 2015, pp. 156-158). Värmlands län har valts ut strategiskt både för att det är där författaren har både fysiska och ekonomiska
möjligheter till att studera närmast, speciellt med tanken för att kunna genomföra samtalsintervjuer med de olika kommunrepresentanterna, exempelvis är det lättare att genomföra intervjuer i Värmland än i Skånes län då det skulle bli en ökad kostnad för att träffa dessa individen men även eftersom att det är där författaren vill undersöka. Innan val skedde av kommuner var det viktigt att ha en fördelning på kommuner från de mindre kommunerna till den största och en överblick kring nyckelpersoner i de olika kommunerna/region Värmland och landstinget. Därför intervjuades personer i Torsby kommun, Grums kommun, Karlstad kommun, landstinget Värmland och region Värmland. Det som går att lägga märke till är att de valda företrädarna ute i kommuner har en politisk bakgrund som socialdemokrater, detta är fullt medvetet eftersom att en stor del av de värmländska kommunerna styrs av socialdemokrater och det är därför väldigt relevant. Det vore intressant att veta vad andra politiska partier tycker i frågan, tyvärr har inte det gått att få kontakt med någon på sådant kort varsel.
Grums kommun
Grums kommun definieras som landsbygd. (jordbruksverket, 2015) Grums kommun är en vänerkommun i Karlstadsregionen med ett invånarantal på över 9000 personer. Dess största arbetsgivare är kommunen och därefter Billerud Korsnäs AB. Här möts E18/E4 och kommunen har sex orter, Grums, Borgvik, Värmskog, Segmon, Liljedal och Slottsbron (kommun, 2017). I Grums kommun valdes Leif Haraldsson (S) ut som
intervjuperson. Leif är kommunalråd i Grums kommun och är den enda heltidspolitikern. Han valdes ut eftersom att han har övergripande ansvar för kommunen och har insyn i flera organisationer, bl.a. region Värmland men viktigast kring Grums kommun. Det är en kommun av mindre i befolkningsantal i förhållande till de andra kommuner i Värmland men inte minst.
Landstinget Värmland och Karlstad kommun
Landstinget i Värmland är en organisation som arbetar med hälso- och sjukvård samt tandvård. De har ca 7000 arbetare och även den största arbetsgivaren i länet. Det finns ca 30 vårdcentraler i länet samt sjukhus i Karlstad, Torsby och Arvika ihop med ca 40 kliniker. Landstinget är politiskt styrd men landstinget har även ihop med kommuner i Värmland ansvar för kollektivtrafiken samt äger även region Värmland ihop med kommunerna. Landstinget är det val till var fjärde år till fullmäktige (Lindgren, 2016). I detta nät valdes Monica Gundahl (S) ut som intervjuperson då hon har insyn i landstingets utmaningar och har en överblick i vad som sker som
Torsby kommun
Torsby kommun definieras som gles landsbygd. (jordbruksverket, 2015) Det är en kommun som till ytan är störst i Värmland (Regionfakta, 2017) och har ett invånarantal på över ca 12 000 invånare (scb, 2017). Det finns sex tätorter och det är Torsby, Sysslebäck, Oleby, Stöllet, Ambjörby och Östmark och det är även en kommun som gränsar till norska gränsen (Wikipedia, 2017). Den största arbetsgivaren i kommunen är Torsby kommun (Ekonomifakta, 2016). Val av intervjuperson är Eva-Lena Gustavsson (S) som är ordförande för fullmäktige i Torsby kommun. Det är en nyckelperson som har övergripande koll på hur det ser ut i Torsby kommun med en lokal kännedom.
Region Värmland
Region Värmland är ett forum för länets 16 kommuner samt landsting som tillsammans bildats för att ansvara kring regional utveckling, kultur, kollektivtrafik, tillväxtfrågor och folkbildning. Det är en politiskt styrd organisation med en fullmäktige och en regionstyrelse. De ledamöter som väljs till fullmäktige bestämmer kommunerna. Region Värmland omsätter omkring 1 miljard kronor (Värmland, 2017). Från region Värmland valdes Anders Olsson som jobbar som strateg inom avdelningen för regional tillväxt, forskning och innovation. Anders valdes utifrån hans ställning i region Värmland och uppdrag som strateg – på så sätt kan Anders ge insyn och inblick i region Värmlands utmaningar och tankar i olika frågor.
Enligt metodpraktikan är 10 personer bra som grund vid intervju (Esaiasson, 2015, p. 259). Till denna studie har fyra personer intervjuats där tre är från kommunal nivå varav en är landstingsråd samt en från region Värmland. Detta är inte optimalt men det ger en delvis inblick i de tankar som diverse intervjuperson har och det är ett strategiskt urval som skett vilket kan ge en övergripande bild av hur liknande kommuner ser på eller känner, därav kan det gå att generalisera. Innan intervjun skedde skickades ett informationsbrev ut till intervjupersonerna, detta för att informera om syftet och förbereda intervjupersonerna ihop med intervjufrågorna. (se bilaga)
5.3 Intervjumaterialet
I mitt arbete har det skett ett strategiskt urval genom att välja personer i Grums kommun, Torsby kommun, Karlstad kommun och landstinget samt region Värmland. Denna undersökningen vill kunna generalisera sin analys till den valda populationen i Värmland. Detta görs genom att ställa frågor likt en samtalsintervju. Manualen är upprättad på sådant sätt att frågor är indelade i olika teman 1) Introduktion av respondent 2) Utmaningar Värmland 3) Tillväxt 4) Infrastruktur 5) Skatter 6) Regionkommun 7) Migration 8) Välfärd. Frågorna är lätta och går att förstå till stor del, men i efterhand finns det ordval samt frågor som hade begrepp som var vida och därav inte gav mycket substans likt frågan kring välfärd, där innebär välfärd oerhört mycket och kan därför för olika personer innebära olika.
Samtalsintervjun börjar med att ställa frågor om personen så att samtalet blir lite enklare, men även för att få reda på mer om intervjupersonen. Genom dessa introduktionsfrågor är tanken att det skapas en relation till
öppna frågor är att intervjupersonen inte bara kan svara nej eller ja, något som skulle vara mer normalt om frågorna var mer slutna. Det som kan vara en fara är att öppna frågor leder iväg en person till annat, att intervjun går åt ett annat håll. Därför är det bra att ha uppföljningsfrågor, något som finns med (Esaiasson, 2015, pp. 264-265). Efter intervjun som hade spelats in så transkriberades det runt 22 sidor och utefter det började processen av att koda. Detta för att kunna få ned materialet till korta, konsista formuleringar som passar in i de olika teman. 5.4 Etik
Vid intervjuer är etiken viktig att ta hänsyn till som forskare, det är något som är viktigt i dessa sammanhang. Det kan handla om enkla saker så som att få fram ett informationsbrev (se bilaga) som innehåller vad intervjuns syfte är, ger lite information om vad för sorts frågor som är tänkta att ställas, vem intervjuaren är, ger möjlighet till anonymitet om så önskar och att det är frivilligt deltagande. Det är också viktigt att vara privat om så önskar, nu är det inte någon som har påpekat detta utan det som tagits upp i intervjun har varit tillåtet att använda. Sist så ska också informationen endast användas i detta forskningsändamål (Teorell, 2007, pp. 19-21).
5.5 Reliabilitet och validitet
Innebörden av reliabilitet är den att en undersökning ska kunna vara tillförlitlig. Det handlar exempelvis om att kodning samt mätningar är gjorde på ett korrekt sätt. Det kan exempelvis handla om fler undersköterskor använder sig av samma metod och kommer fram till samma resultat (Thurén, 2014, p. 26) .Denna undersökning fälls omdöme om som med en relativ hög reliabilitet, både då de etiska aspekterna tagits hänsyn till, instruktioner för en intervju har följts, men även den att sammanställning genom kodningen kring vilka utmaningar Värmland har gav en snarlik likartad bedömning och därav gav ett likartat resultat.
Validitet handlar om att studien undersökt det som den efterlämnat sig att göra genom det som framkommer av syftet samt forskningsfrågorna. Att vi räknar antalet svalor, räknar dess medelhöjd osv. Om det görs så har en undersökning en hög reliabilitet (Thurén, 2014, p. 26). Författaren anser sig ha en hög reliabilitet då
undersökningen valt att ta fram vilka utmaningar Värmland står inför, men även lyckats genom att intervjua olika företrädare genom strategiska urval för att finna spänningsmoment i de utmaningar som Värmland står inför. De som valts ut i intervjun har en relevans i studiens syfte, men som tidigare nämnts så kunde reliabiliteten stärkas genom att någon person från ett annat parti valde att delta.
5.6 Avgränsning
6. Empiri och analys
6.1 Befolkningstillväxt/migration
Värmland har en befolkning kring 275 000 invånare, det är 2.8% av hela Sveriges befolkning. Den största gruppen är mellan 65–69 år gamla, strax bakom är gruppen 20–24 år samt de i åldrarna 45–49 år. Den grupp som utgör den mindre delen är mellan 0–39 år. I alla åldersklasser upp till 70 år är männen i majoritet, från 70 år och upp så består majoriteten av kvinnor. Exempelvis utgör 63 % av de i åldrarna 85–89 år av kvinnor. Vi har fler äldre i Värmland än i förhållande till riket, 3.6% mer för att vara exakt men lägre andel av personer i arbetsför ålder på 1.9%. Det gäller även för de i åldrarna 0–19 år. (Värmland, 2016, pp. 2-7)
Torsby kommun har en hög andel äldre (65+) och är både högre än i jämförelse med riket och Värmland. Äldre män är något som sticker ut och det visar sig även att Torsby ligger under riket och Värmland i förhållande till yngre åldersgrupper. Den största åldersklassen är 65-69 år. Grums kommun har en högre andel äldre i
åldersklassen 65+, men endast något högre. Det finns fler män i förhållande till Värmlands län och riket. Den största befolkningen består av invånare i åldern 65–69 år. Karlstads kommun har en hög andel invånare i
åldersklassen 20–64 år i jämförelse med riket och Värmlands län. Könsfördelningen visar på att det är fler kvinnor i Karlstad, det finns en lägre andel 65+ än det värmländska snittet men är i likartad storlek som med riket. Den största åldersklassen är mellan 20–24 år hos både kvinnor och män. 25–29 år är även stora, detta då Karlstad är en universitetsstad. (Värmland, 2016, pp. 35-61)
När det kommer till migration så har Värmland har tagit emot över 600 personer där majoriteten är mellan 20–64 år gamla för att efterföljas av de i åldrarna mellan 0–15 år. Det är en majoritet av dessa som finns inom EBO, minst är antalet ensamkommande barn i förhållande till ABO samt anhöriginvandring. Till det finns det idag kring 2600 personer inom ABO, ca 700 inom EBO, ca 700 som är ensamkommande. Totalt över 4000 personer.
(Migrationsverket, 2017)
Grums kommun har kring 200 personer inom sitt mottagningssystem och av dessa är majoriteten inom ABO. Majoriteten av dessa är i åldrarna 7–15 år samt 20–59 år. (Migrationsverket, 2017, p. 49) En majoritet av dessa har aldrig haft ett uppehållstillstånd medan det finns en minoritet som har ett giltigt uppehållstillstånd.
(Migrationsverket, 2017, p. 27) Karlstad kommun har kring ca 500 i sitt mottagningssystem där majoriteten finns inom EBO. Majoriteten här är i åldersgrupperna 16–17 samt 20–59 år. (Migrationsverket, 2017, p. 49) En majoritet av dessa har inte ett giltigt uppehållstillstånd. (Migrationsverket, 2017, p. 27) I Torsby kommun finns det ca 400 personer i deras mottagningssystem där majoriteten finns inom ABO. Majoriteten av dessa finns i åldrarna 0–6 år samt 20-59 år. (Migrationsverket, 2017, p. 50) Majoriteten här har inte heller ett
uppehållstillstånd. (Migrationsverket, 2017, p. 28)
åldersgruppen 0–19 år som väntas öka. Åldersgruppen 20–64 år väntas minska något under den större delen av perioden. (Värmland, 2016) Den skattemässiga basen ändras, men Gundahl är dock redo för att ta sig an utmaningarna:
Det långa perspektivet måste vi ta oss an de utmaningar vi har och det är att vi är för få för, i Värmland för att ha den skattemässiga basen vi behöver för de utmaningar som infrastruktur, kompetens, utbildning för de personer som bor och lever här och naturligtvis ska vi ha en livskvalité och goda förutsättningar för de medborgare som bor här.
För Gundahl är det för lite människor som bor i Värmland och därav blir det svårt att kunna upprätthålla en skattemässig bas för att kunna bemöta de utmaningar Värmland står inför i form av infrastruktur, kompetens, utbildning för personer som bor och lever här. (Gundahl, 2017) I förhållande till Sverige och riket i övrigt så väntas Värmland ha en lägre befolkningstillväxt, skillnaden som finns är att åldersgruppen 20–64 år väntas öka i riket. Det som gör att Värmland ökar idag är de flyktingar som kommer då födelsetalen är låga samt att det finns en negativ flyttning inom Sverige. (Värmland, 2016) Gustavsson i Torsby menar att problemen redan är här och det märks inte minst i hennes kommun:
Vi har redan nu stora utmaningar och framöver. Jag kommer och bor i en stor till ytan kommun men vi är ju få invånare, vi är inte fler invånare än i ett jättestort miljonprogramområde. Vi är ungefär 12 000 invånare och om vi ska klara servicen i hela vår kommun så… det är en jättestor utmaning och det har det varit länge och vi kämpar på.
Det finns för få människor för att kunna hålla igång verksamheter, inte bara i Torsby utan även i hela Värmland. För få skatteintäkter finns för att kunna driva stora verksamheter så som sjukvården, driva skolor och liknande. Därför har flyktingsituationen varit positiv då en kunnat ordna platser år ungdomar. Det är som att man sitter i en trång ankdamm, för det behöver bli fler i Sverige – både fysiskt, kompetens och erfarenheten från andra länder (Gustavsson, 2017):
Vi har sluppit att lägga ner vissa byskolor som varit på fallrepet på grund av för få barn och därför har det varit en jättestor glädje i bygderna när det kom många nya barn.
Hade det inte varit för den migration Värmland haft så skulle det finnas kring 20–40 000 mindre invånare i Värmland. Det är siffror som hade gjort att den kommersiella servicen hade haft ett sämre underlag. (Olsson, 2017) Vad som då ska prioriteras för att vända utvecklingen är olika då varje kommun vill ha sitt gjort, det är trotts allt så att man försöker bli överens. Men det är inte lätt enligt när banker, affärer, post osv läggs ned samtidigt som busslinjer dras in. (Haraldsson, 2017), dock finns det något som oroar och det är kollektivtrafikens organisering i och med den nya regionkommunen:
