Nedanstående kapitel inleds med att presenteras resultatet från korrelationsanalysen där syftet är att kontrollera om det föreligger ett samband mellan variablerna. Eftersom samband identifierades i korrelationsanalysen genomfördes sedan regressionsanalyser för att undersöka hur sambandet mellan variablerna ser ut. Kapitlet avslutas med att sammanställa samt förklara
resultaten från regressionsanalyserna.
4.1 Korrelationsanalys
En korrelationsanalys mellan de fyra variablerna genomfördes för att se om det fanns något samband mellan dem och för att säkerställa att en senare regressionsanalys är möjlig. Resultatet från korrelationsanalysen går att utläsa nedan i tabell 8. Tabellen visar att alla korrelationer är signifikanta på nivån 0,01 vilket innebär att det finns statistiskt säkerhetsställda samband mellan samtliga variabler vilket är en förutsättning för att en regressionsanalys ska kunna genomföras. Det går att utläsa att korrelationens styrka varierar mellan variablerna däremot är det inget som påverkar möjligheten att genomföra en regressionsanalys.
Tabell 8: Illustrerar resultatet av korrelationsanalysen
Utifrån tabell 8 går det att utläsa en stark korrelation mellan de två CSR-måtten. Det innebär att när det ena CSR-måttet ökar så ökar även det andra, då måtten är utformade samt avsedda att
34
mäta samma sak. Det vill säga, korrelationen mellan CSR-måtten är fördelaktig då måttens syfte är att mäta begreppet ur två infallsvinklar. Den höga korrelationen innebär att företag som har fler sidor CSR-information även nämner fler antal CSR-dimensioner. Den näst högsta
korrelationen är mellan skatteaggressivitetsmåtten GAAP ETR och CASH ETR. Likt ovanstående innebär även det att de två måtten har ett starkare samband då de liksom CSR- måtten är avsedda att mäta samma begrepp men utifrån olika utgångspunkter.
Det går även att utläsa i tabell 8 att det föreligger lägre, däremot signifikanta, korrelationer mellan de CSR-måtten och skatteaggressivitetsmåtten. Att korrelationen mellan begreppen inte är lika hög påvisar att sambanden mellan måtten inte är lika stark. Det är något som anses vara fördelaktigt då syftet är att de två CSR-måtten och de två skatteaggressivitetsmåtten ska mäta olika saker. Det går även att utläsa att CASH ETR har en högre korrelation med både CSR- dimensioner och antal sidor CSR-information än vad GAAP ETR har.
4.2 Regressionsanalys
Eftersom korrelationsmatrisen visar på att det fanns ett samband mellan variablerna genomfördes fyra regressionsanalyser, en för varje hypotes. En regressionsanalys genomfördes för att se om det fanns någon kausalitet mellan skatteaggressivitet och CSR för att därmed antingen bekräfta eller förkasta hypoteserna i den aktuella studien. Om kausalitet föreligger innebär det att en oberoende variabel påverkar en beroende. Resultaten från de fyra regressionsanalyserna har sammanställts i tabell 9.
35
Tabell 9: Illustrerar resultatet från de fyra regressionsanalyserna
För den aktuella studien har ett konfidensintervall på 95 procent antagits. Det innebär att de slutsatser som kan dras utifrån urvalet stämmer överens med hela populationen med en 95
procentig säkerhet. För att bekräfta hypoteserna på den nivån behöver t-värdet vara större än 1,96 eller mindre än -1,96 beroende på om sambandet är positivt eller negativt. Signifikansnivån beräknas genom att ta 1 minus konfidensintervallet, vilket utgör en signifikansnivå på 5 procent om konfidensintervallet uppgår till 95 procent. Enligt Bryman och Bell (2005) anses den högsta tillåtna signifikansnivån inom samhällsvetenskaplig forskning ligga på 0,05, vilket motiverar valet av signifikansnivå. Ur tabell 9 kan det utläsas att alla t-värden för respektive regression var högre än den accepterade nivån för studien. Även signifikansnivån var längre än det accepterade värdet på 5 procent. Det medför att respektive regressionsanalys kan dra slutsatser om
populationen med 95 procents säkerhet.
För den första regressionsanalysen som mäter kausaliteten mellan den oberoende variabeln, GAAP ETR, och den beroende variabeln, antalet sidor CSR-information, påvisar t-värdet att det finns ett positivt signifikant samband mellan variablerna. När måttet på GAAP ETR blir lägre (företagen är mer skatteaggressiva och således ett högre värde i kodningsmallen) tenderar företagen att lämna mer CSR-information (ett högre värde i kodningsmallen). Således konstaterar analysen att det föreligger kausalitet och därmed har skatteaggressiva företag en benägenhet att lämna fler sidor CSR-information. Slutsatsen kan dras då signifikansnivån är 0,007 samt t-värdet är 2,754.
36
Regressionsanalysen mellan den oberoende variabeln, CASH ETR, samt den beroende variabeln, antalet sidor CSR-information, påvisar även den att en positiv kausalitet föreligger. Eftersom signifikansnivån är 0,001 och t-värdet 3,377 kan slutsatser dras om att när företagen har ett högt värde i kodningsmallen för CASH ETR har de även ett högt värde i kodningsmallen för antalet sidor CSR-information. Det innebär att när företagen bedriver mer skatteaggressiva aktiviteter lämnar företagen fler antal sidor CSR-information.
Den tredje regressionsanalysen undersöker kausaliteten mellan den oberoende variabeln, GAAP ETR, och den beroende variabeln, antalet CSR-dimensioner. Ur tabell 9 kan utläsas att det likväl som ovanstående föreligger en positiv kausalitet mellan variablerna. Det medför att ett lägre värde på måttet GAAP ETR, det vill säga skatteaggressiva företag (med höga värden i
kodningsmallen), nämner fler antal CSR-dimensioner i deras upplysningsmedier. Ovanstående slutsatser kan dras då signifikansnivån är 0,003 samt t-värdet 3,081 vilket gör att både siffror överstiger kraven för den aktuella studien.
Den sista regressionsanalysen i tabell 9 visar kausaliteten mellan den oberoende variabeln, CASH ETR, och den beroende variabeln, antalet CSR-dimensioner. Ur regressionsanalysen kan en signifikansnivå på 0,002 och ett t-värde på 3,228 utläsas. Det innebär att slutsatser kan dras om att en positiv kausalitet föreligger. Som i ovanstående resultat innebär det att mindre
skatteaggressiva företag kommer nämna färre antal CSR-dimensioner, det vill säga låga värden i båda kodningsmallarna.
37