Efter att samtliga beräkningar genomförts var det tre företag som saknade kassaflödesanalys i årsredovisningen och därmed kunde inte skatteaggressivitetsmåttet CASH ETR beräknas för de företagen. För att SPSS (analysprogrammet) skulle kunna ta hänsyn till bortfallen fick de tre företagen värde -999 i Excel-filen. Det var även åtta företag som antingen saknade CSR- information helt eller inte hade nämnt någon av de fem utvalda dimensionerna. Även de företagen fick värde -999 för de CSR-mått som inte kunde beräknas. Det totala bortfallet i studien blev tio företag (då ett företag saknade både CASH ETR och CSR-information). Ett bortfall på 10 företag anses vara acceptabelt då studiens urval medräknat bortfall utgör mer än 23 procent av den totala populationen.
3.6 Korstabulering
Eftersom den aktuella studien baserar CSR-måtten på information hämtad från antingen rapport (1) eller hemsida (2) behövs en kontroll genomföras för att se att det inte ska påverka resultatet i regressionsanalysen. För att det inte ska påverka regressionsanalysen innebär det att optimalt ska
30
både 1:or och 2:or vara representerade för varje variabel (GAAP ETR, CASH ETR, antalet sidor och antalet dimensioner) i varje intervall i kodningsmallen (1–5). För att således undersöka skillnaderna mellan de två grupperna, rapport (1) och hemsida (2) genomfördes en
korstabulering som kan utläsas i bilaga 1.
I resultatet för korstabuleringen förekommer det däremot inte 1:or och 2:or i varje intervall för de två CSR-måtten. För måttet CSR-dimensioner saknas hemsida (2) för intervall fyra och för måttet antalet sidor saknas information från hemsidor (2) i intervallen tre, fyra och fem. Det innebär att företag med enbart hemsida som upplysningsmedia inte lämnar information i lika stor omfattning som företag med separata hållbarhetsrapporter. Det medför att hemsidor (2) inte återfinns i lika stor omfattning i de högre siffrorna i kodningsmallarna. Hemsidorna ger således en överblick av informationen medan rapporterna går in mer djupgående. Vad gäller måtten på skatteaggressivitet finns det däremot en spridning i korstabuleringen vilket innebär att sättet företagen lämnar ut CSR-information på inte påverkar måtten, det vill säga att diskrepans mellan grupperna inte kan förklara skillnaden i regressionen.
3.7 Studiens trovärdighet
Enligt Björklund och Paulsson (2012) är det tre aspekter av trovärdighet som alltid ska beaktas i vetenskapliga sammanhang; validitet, reliabilitet samt objektivitet. Författarna beskriver validitet som den utsträckning studien mäter det den avser att mäta. Reliabiliteten återger tillförlitligheten i mätningarna som genomförts, det vill säga om resultaten kommer bli densamma om studien upprepas. Objektiviteten handlar om huruvida värderingar påverkar studien (Björklund & Paulsson, 2012).
3.7.1 Validitet
Bryman och Bell (2005) menar på att det finns flera olika sätt att mäta validiteten på, bland annat går det att mäta genom ytvaliditet och konvergent validitet.
• Ytvaliditet innebär att måtten som används i arbetet ska avspegla innehållet som mäts. Exempelvis avspeglar GAAP ETR och CASH ETR företagens skatteaggressivitet medan antalet sidor samt dimensioner avspeglar företagens användning av CSR-information. Måtten GAAP ETR och CASH ETR har använts då de förekommer frekvent i
31
skatteaggressiviteten hos företag på ett trovärdigt sätt. För att beräkna omfattningen av företagens CSR-information har studien valt att mäta det genom antalet sidor, som representerar mängden information, samt antalet dimensioner, som motsvarar antal områden företagen arbetar med. Valen av dimensionerna i undersökningen motiveras utifrån årsredovisningslagen och det omdiskuterade begreppet TBL.
• Konvergent validitet handlar om att flera mått ska tillämpas på samma begrepp samt jämföras med varandra. I den aktuella studien har två mått för skatteaggressivitet
respektive CSR-information använts och därmed har begreppen fångat upp olika aspekter av samma sak. I korrelationsanalysen som presenteras i resultatdelen, tabell 8, går det att utläsa en hög korrelation mellan CSR-måtten antalet sidor och dimensioner samt mellan de två måtten för skatteaggressivitet. Det tyder på att måtten korrelerar med varandra och således mäter de samma sak vilket ökar den konvergenta validiteten.
3.7.2 Reliabilitet
Bryman och Bell (2005) delar in begreppet reliabilitet i olika områden, bland annat stabilitet och interbedömarreliabilitet.
• Stabilitet innebär att måtten ska vara stabila över tiden och att resultaten kommer att bli densamma om mätningen upprepas vid ett senare tillfälle (Bryman & Bell, 2005). Eftersom studien är baserad på årsredovisningar där informationen inte kan komma att ändras i efterhand bedöms studiens stabilitet som god. Den information som skulle kunna komma att ändras är företagens hållbarhetsinformation som de har på hemsidorna
eftersom hemsidorna uppdateras kontinuerligt.
• Interbedömarreliabilitet handlar om att minimera risken för olika tolkningar vid subjektiva bedömningar. Bryman och Bell (2005) ger som exempel att vid
innehållsanalys där data ska kategoriseras och det är flera observatörer som tolkar finns det risk för att innehållet tolkas olika. För att minimera risken i den aktuella studien observerades de tio företag i pilotstudien tillsammans för att få en gemensam bild över hur det skulle tolkas. Därefter fördelades resterande företag lika bland observatörerna där kodningen skedde var för sig. För att minimera risken för feltolkningar i studien skiftade observatörerna sedan företag för att kontrollera att beräkningarna genomförts på ett korrekt sätt samt att tolkningarna överensstämde. Om det därefter var något som var
32
osäkert i hur data tolkats gick observatörerna igenom beräkningarna tillsammans. På det sättet ökar den interbedömarreliabiliteten.
3.7.3 Objektivitet
Objektiviteten i undersökningar kan enligt Björklund och Paulsson (2012) öka genom att tydliggöra och motivera de val som har genomförts. På det sättet kan läsaren själv bilda sig en uppfattning och ta ställning till studiens resultat. I det aktuella arbetet har målet varit att beskriva alla steg på ett tydligt sätt för att läsaren ska förstå arbetsgången och även få en inblick i studiens val. Vid referering till sekundärkällor har noggrannhet tagits i beaktande med korrekt
återgivande utan värdeladdade ord. Den aktuella studien har även tagit upp tidigare forskning som både talar för och emot resultatet, något som är viktigt enligt Björklund och Paulsson (2012). Arbetets objektivitet har diskuterats ytterligare i avsnitt 3.5.3.
33