Fortsättningsvis om inget annat anges så är uppgifterna om bankerna hämtade ifrån respektive banks intervju respondent.
5.1 Bakgrund
De tre banker vi har undersökt är Handelsbanken, Nordea och Swedbank. De är tre av Sveriges fyra största banker. Tillsammans har de över 1000 bankkontor i Sverige och lånar ut tusentals miljarder kronor. Samtliga tre banker är i Sverige indelade i regioner. Dessa regioner har en regionschef som är överställd cheferna över de lokala kontoren. Swedbank har dock ytterligare en nivå med 42 stycken rörelseområden som har varsin chef. De tre bankerna lägger ett stort ansvar på de lokala kontoren gällande till exempel kreditgivning.
Handelsbanken är den av de tre bankerna som har den mest decentraliserade organisationsstrukturen. ”Kontoret är banken” – Jörgen Ericsson, kontorschef Handelsbanken
5.2 Krisförberedelse
En likhet som respondenten på Handelsbanken identifierar mellan dagens finanskris och den bankkris som Sverige upplevde under 90-talet var att bostadspriserna sjönk. En annan liknelse är att finansiella institut arbetar med så kallade intermediärer, det vill säga att mellanhänder används vid finansiella affärer, vilket leder till att organisationerna inte träffar sina kunder rent fysiskt och därmed får inte någon känsla för hur samarbetet skall fortlöpa. En anledning till att Handelsbanken klarade sig bra vid bankkrisen på 90-talet var enligt respondenten en ansvarsfull kreditgivning, att beslut med eventuella kunder bestämdes på kontoren ansikte mot ansikte och att det därmed fanns ett ömsesidigt förtroende. En skillnad för Swedbank mellan bankkrisen på 90-talet och dagens finanskris är att de inte har haft samma höga belåning, vilket då försvårade krisen för dem. De anser sig ha en bättre kvalitet på dagens belåningar. Med en bättre kvalitet menas att risken hos bankens affärsportfölj och ansvarsfulla belåningsgrader som används idag är bättre anpassade till den ekonomiska marknaden.
Storkundsavdelningen på Nordea har många erfarna anställda som arbetade inom bankväsendet vid bankkrisen på 90-talet. De har alltså varit med om en situation som till viss del liknar dagens finansiella kris. Nordea säger sig ha en fördel vid denna finanskris gentemot bankkrisen på 90-talet då balansräkningen är i ett bättre skick. Tack vare lärdomar dragna från
krisen på 90-talet anger Nordea att de prioriterar något annorlunda denna gång jämfört med vad som gjordes på 90-talet då banken gick fram ganska tufft och krävde att genast få betalt av de företag som hade problem. Vid dagens kris finns det tankar inom Nordea att gå fram lite försiktigare och vara mer långsiktig i sitt agerande. Istället för att fokusera på att endast driva in sina pengar så ämnar Nordea idag att lägga upp återbetalningsplaner tillsammans med företagen och på det viset se till att fler företag överlever krisen. Tina Sandvik på Nordea berättar att skillnaden mellan dagens finansiella kris och krisen på 90-talet är att denna kris är global medan den andra var inhemsk. Det blir därmed mycket svårare för banken att överblicka och kontrollera händelseförloppet.
Bankerna har ingen uttalad krishanteringsplan för att bemöta dagens globala finanskris. De har dock krishanteringsplaner för att hantera andra kriser som till exempel bombhot och bränder. Handelsbanken anser att denna finansiella kris är av den karaktär som kommer och går inom världsekonomin, det vill säga risker inom bankväsendet som ska tas med i de operativa beräkningarna. På Handelsbankens citykontor i Uppsala så arbetar de på samma sätt som innan krisen, med samma organisation, samma företagsmål och samma befogenheter och ansvar för de anställda.
”Det som vi skulle ha gjort i en högkonjunktur ska vi verkligen göra vid en lågkonjunktur, det vill säga tänka igenom kreditgivningen noggrant och se till så att eventuella kunder har återbetalningsförmåga” – Jörgen Ericsson, kontorschef Handelsbanken
Inom Swedbank har de varit trygga med hur deras finansiella affärer har genomförts på marknaden och de vet att det inte är någon bankkris. De har jobbat mycket med sina egna värderingar och skapat en plattform där de vet vad Swedbank som organisation står för. Detta faktum har varit en trygghet vid dagens oroliga finansiella situation.
”Det kan vara svårt att planera för en sådan krishantering utan det är mer vad företaget har för trygghet innan, hur man klarar en sådan sak som har hänt” – Camilla Berglund, kontorschef Swedbank
5.3 Krisidentifiering.
Bankerna anade att något var höll på att hända på finansmarknaden sommaren 2008, i synnerhet när bostadskrisen blev synlig i USA. De kunde se en avmattning av högkonjunkturen och hastigheten vid affärsöverlåtelser som präglar en högkonjunktur började mattas av. Det var även vid detta tillfälle som bostadspriserna började sjunka. Bankernas vetskap om de subprimelån i USA:s bankvärld som anses vara kärnan i krisen var dock obefintlig innan sommaren 2008. Swedbank anade inte att krisen skulle slå så hårt globalt utan trodde snarare att den endast skulle påverka räntorna och deras intressen i USA.
Nordea förstod först inte hur allvarlig krisen var, de hade det svårt att förstå hur det kunde vara så dyrt att låna pengar, kostnaderna ökade med flera hundra procent. Det var först när Lehman Brothers, en av världens största investmentbanker gick omkull i september 2008 som bankerna på allvar insåg att den finansiella krisen skulle drabba Sverige. Handelsbanken började visserligen ana att något konstigt var på gång redan 2005-2006. Den finansiella utvecklingen som skedde skulle inte hålla i längden. Bostadspriser sköt i höjden, priser på företagsöverlåtelser låg på en mycket hög nivå, detsamma gällde priserna på riskkapitalaffärer. Det var en till synes ändlös högkonjunktur som inte verkade naturlig berättar Handelsbankens kontorschef Jörgen Ericsson. Samtliga banker tycktes inse att förr eller senare kommer en ändring av den finansiella utvecklingen att inträffa, problemet var bara att veta när.
Det har överlag blivit dyrare för de svenska bankerna att få tillgång till likvida medel på grund av finanskrisen. Särskilt tydligt var detta under den vecka som Lehman Brothers gick i konkurs. Marknaden har börjat prissätta likviditetsrisker på ett annat sätt och detta har lett till en högre premie på lånade pengar och att det har blivit krångligare vid lån av likvida medel på den globala finansmarknaden. Förtroendet mellan aktörerna har skadats, däribland den isländska banken Kaupting där vissa svenska banker har haft finansiellt intresse i. De isländska bankerna har endast fått lån på kortare perioder då marknaden inte vet om de kommer att finnas kvar om ett par månader. Förtroendet har även skadats bland en del större företag och där de tidigare har fått lån på sitt namn upplever de numera större problem vid ny långivning. Dessutom tror bankerna att förtroendet för en del av de svenska finansinstituten har skadats.
För att identifiera vilka problem finanskrisen medför så analysera Nordea vilka engagemang de har i problembranscher som exempelvis bilindustrin. Nästa steg blir kartlägga själva stocken med utlåning till dessa problembranscher och att kontrollera om det finns några utlåningar med speciellt stora risker.
Hos Handelsbanken ligger fokus vid utlåning på kassaflöde och att kunna betala amorteringar och räntor. Detta har inneburit att enstaka riskkapitalaffärer med hög belåningsgrad inte har kunnat genomföras. Förtroendet hos vissa banker har påverkat Handelsbanken att inte genomföra vissa affärer som innebär en risk, detta för att inte ta onödiga risker vid ett sådant läge och äventyra förtroendet för Handelsbanken på marknaden.
Swedbank har figurerat flitigt i media under finanskrisen och det har till stor del varit negativ publicitet. Detta är någonting som Swedbank känns vid och de tycker att mediabilden har varit onödigt hård och delvis orättvis. De anställda på Swedbanks kontor i Uppsala har dock aldrig varit oroliga för att till exempel bli av med jobbet.
”Det har varit populärt att skriva om oss på Swedbank, det har varit väldigt jobbigt och obefogat många gånger. Vi vet att det inte är någon bankkris i Sverige, varken för oss eller någon annan bank, men det finns andra som har en större kraft och det är media”- Camilla Berglund, kontorschef Swedbank
Den finansiella krisen har även drabbat bankerna genom att kunderna har blivit försiktigare vid låntagande. Ett boende vid dagens lågkonjunktur planeras mer noggrant än för bara ett år sedan. Fastighetsmarknaden tycks stå stilla och ingen vill lägga det första budet på en fastighet. På placeringssidan märker Swedbank att kunderna är mer benägna att placera pengar i sparkonton på grund av börsens instabilitet. Detta är inte något exklusivt för bankerna i synnerhet utan det är snarare hela samhället som är nere i en lågkonjunktur.
5.4 Krisåtgärder
Jörgen Ericsson på Handelsbanken berättar att den finansiella krisen skapade mer oro hos kunderna när staten höjde insättningsgarantin3 från 250 000 till 500 000 kronor. Detta gjorde att kunderna började fundera över varför garantin höjdes och att det verkligen var ett stort problem på gång. När kunderna börjar bli oroliga så krävs det enligt bankerna en utökad kommunikation mellan dem och sina kunder. Finanskrisen har även krävt mer researcharbete av bankerna då nya lån och nya kunder analyseras mer noggrant idag än för bara ett år sedan.
Nordeas storkundsavdelning har ett betygssystem som baseras på kundernas balans och resultaträkningar. För de kunder som inte har tillfredsställande betyg så blir det idag på grund av situationen på finansmarknaden ännu svårare än tidigare att få ett nytt lån. Nordea har kunder som de har haft i många år och där de vet att deras ledning är skickliga. Det finns även kunder med företagsledningar som var med om bankkrisen på 90-talet, detta medför att förtroendet för företaget blir större vilket underlättar samarbetet.
”Vi är långsiktiga i våra kundrelationer, en kund som vi har haft sedan 40-talet släpper vi aldrig, vi står för den lojaliteten”- Jörgen Ericsson, kontorschef Handelsbanken
Bankerna vårdar de befintliga kunderna och ser till dessa känner trygghet och förtroende för banken. Detta utesluter dock inte att de dessutom kontinuerligt söker nya kunder. Men fokus ligger alltså på att se till de befintliga kundernas bästa. Swedbank vill verka som en så öppen och transparent bank som det bara går för att kunderna skall veta vad de får för produkt och att banken bryr sig om kunden. Nu vid finanskrisen är banken extra noga med att hantera kunderna bra vid det fysiska mötet i banken.
”Varje kund som kommer in måste vi ägna mycket tid åt att prata med så dom känner sig trygga och lugna. Vi som jobbar här är lugna, och förhoppningsvis smittar det av sig på kunderna”- Camilla Berglund, kontorschef Swedbank
3 Insättningsgarantin är en statlig garanti där kunder som sparar pengar i en bank får tillbaka en viss summa om banken skulle gå i konkurs (Insättningsgarantin 2008).
Nordea i Uppsala har fått en mängd förfrågningar från små och medelstora aktörer som vill bli kunder, dessa kommer från andra banker som har haft större problem under finanskrisen. Det kan vara problem med exempelvis förtroendet för sin gamla bank som gör att de vill byta.
Handelsbankens kontor i Uppsala hade öppet både lördag och söndag den 18-19 oktober för att ta emot alla de nya kunder som huvudsakligen kom från en konkurrerande bank. För att ha möjlighet att ta hand om alla dessa nya kunder tvingades de förenkla sina rutiner.
Under september och oktober 2008 minskade de svenska hushållen sina kontobesparingar i Swedbank med 18,4 miljarder kronor. Under samma tid ökade summorna på hushållens konton i Nordea och Handelsbanken.(Dagens Industri, 4 december 2008) Bankerna anser inte att sättet som de behandlar konkurrenterna har ändrats i och med finanskrisen. De befinner sig dock på en konkurrens utsatt marknad och om tillfälle ges så plockar de kunder av varandra.
Det har inte förekommit någon smutskastning mellan bankerna, tvärtom har de pratat i enade former om det som händer på finansmarknaden och hur det påverkar de svenska storbankerna.
Dessa samtal anser respondenten på Swedbank ha varit nödvändiga då media vill få det till att det är en bankkris i Sverige och om de lyckas förmedla ut denna bild skulle det drabba samtliga banker. Swedbank möter finanskrisen genom att hålla bra priser och tillhandahålla attraktiva konton. De sänker räntan som alla andra när det går. Nordea har visat prov på finansiell styrka då de än så länge inte har behövt genomföra någon nyemission vilket exempelvis Swedbank behövt göra för att få in likvida medel.
Respondenten på Handelsbanken anser att de har varit snabba med att släppa pressreleaser och att kommentera skeenden på marknaden för att informera sina intressenter. Kontorschefen på Handelsbanken ställer alltid upp på intervjuer med media oavsett om det är finanskris eller inte. Om man har tillräcklig kompetens inom området så är det inga problem att bli intervjuad av media. Handelsbankens styrelse och regionschef har inte haft några synpunkter på hur media ska hanteras av de lokala kontoren. Swedbank har som policy att aldrig kommentera rykten rörande banken som fluktuerar i media innan de har tillräckligt med fakta. De som får uttala sig till media inom Swedbank är rörelsechefen och uttalade personer centralt inom organisationen. Däremot om något som är specifikt för ett lokalkontor skulle ske så är det den lokale kontorschefen som får uttala sig men inte när det gäller stora händelser som drabbar hela organisationen, då uttalar sig personer på central nivå till media. På Nordea är det huvudsakligen presschefer som uttalar sig till media, regionchefen för Uppland Christer Svensson har dock uttalat sig några gånger gällande finanskrisen.
En positiv aspekt som Nordea har lyckats genomföra med kommunikationen med media, är att chefsanalytiker Annika Winsth i tv med legobitar har visat hur finanskrisen påverkar ekonomin. Hon har för dessa visualiseringar blivit nominerad till begriplighetspriset av en oberoende kommitté. Nordeas beslut om att låna ut pengar eller inte baseras på det framtida kassaflödet inom bolaget samt hur nästa års budget ser ut. Inom avdelningen för storföretag på Nordea så görs affärer med stora professionella företag, om de inte skulle ha en budget för 2009 så skulle Nordea aldrig göra några affärer med dem.
Handelsbanken poängterar att det är mycket viktigt att ha ordning på avtal och pantsättningar.
Speciellt vid tider som dessa. Detta är något som de anser sig vara bra på och det visade sig också under bankkrisen på 90-talet.
”När det börjar tuffa till sig kontrollerar vi extra, vi går ner till valvet och kontrollerar att pantsättningar och värdepapper ligger där de ska” Jörgen Ericsson, kontorschef Handelsbanken
Jörgen Ericsson anser vidare att Handelsbanken har klarat sig bra under denna kris då de har bibehållit ett gott förtroende hos investerare. Det är viktigt då Handelsbanken är i beroendeställning hos investerarna för att få tillgång till likvida medel. Investerarna litar oftast till bankens historik och olika ratinginstitut som klassar bankerna. Handelsbanken har under 40 År varit en stabil bank med god räntabilitet och har en bra ranking hos ratinginstituten. För att bibehålla ett högt förtroende hos investerare så reser Handelsbankens VD runt om i världen och samtalar med viktiga investerare och intressenter för att på så sätt skapa en trygghet i affärerna.
På Swedbank har de haft morgonmöten för att gå igenom och diskuterat vad som har skrivits i tidningarna. Inom Swedbank koncernen använder de sig av intern-tv nästan dagligen för att kommentera och beskriva vad som sker på marknaden. Detta medför enligt Camilla Berglund att det blir lättare att komma till jobbet på morgonen och att en känsla av stolthet att jobba för Swedbank infinner sig trots alla skriverier i medierna. Det finns en trygghet i vad som sägs från bankledningen och det har stärkts med olika rapporter för att visa att det stämmer.
Tina Sandvik på Nordea anger att det är i dagsläget omöjligt att veta alla konsekvenserna av krisen, då vi varken vet när den tar slut när allt har kommit fram. Samtliga tre banker är dock överrens om att vi är i en inledningsfas av krisen.
5.5 Lärdomar
Handelsbanken säger sig ha dragit många lärdomar av den pågående finanskrisen. Många gamla sanningar har bekräftats som att stabila finanser är av största vikt, att inte rucka på beslutandemodellen och att ha en stark likviditet och kassaflöde. Handelsbanken anser också att det är viktigt att kommentera påståenden i media och att göra det så snabbt som möjligt, detta är också något som de menar att de har lyckats med. Tvärtemot så anser Swedbank att de kunde ha kommit ut tidigare och kommenterat eventuella rykten. Det skulle kanske ha signalerat bättre till kunderna att de var förberedda.
”Vi skulle kunna kommit ut snabbare, men vi har en tydlig policy inom banken att vi inte vill bemöta spekulationer innan vi har fakta, det är grunden i vår bank” – Camilla Berglund, kontorschef Swedbank
Ingen av bankerna hade kunnat drömma om den utveckling som har varit på finansmarknaden de senaste månaderna och definitivt inte att krisen skulle sprida sig så snabbt runt om i världen.
”Det går inte att beskriva hur denna höst har varit, det har varit rally”- Tina Sandvik, kontorschef Nordea
Enligt Jörgen Ericson har Handelsbankens förtroende stärks under krisen. Det beror på att de har fått höga betyg från de olika rankinginstituten och har ett genomgående starkt förtroende på finansmarknaden. Tillsammans med Nordea så anser de sig vara de som klarat sig bäst av Sveriges storbanker under krisen. Swedbank anser att de kan dra nytta av att tidningarna har publicerat felaktiga påståenden och att om dessa visar sig inte stämma, tappar läsarna förtroende för tidningarna. Detta är något som kan gagna banken i framtiden då bankkunder inser att det ofta behövs mer fakta än vad tidningarna publicerar. Förtroendet hos kunderna till bankerna beror på hur bankerna nu agerar och behandlar dem, om de behandlar dem väl och
inte kräver in pengarna så kommer inte kunderna att lämna dem, detta är någonting som samtliga respondenter vidhåller. Nordea tror precis som Handelsbanken att deras bedömningar som finansiellt starka gentemot deras konkurrenter kan bidra till ett ökat förtroende och ett starkare varumärke i framtiden.
5.6 Företagskultur
Handelsbanken har historiskt alltid använt sig av en försiktig kreditgivning och profilerar sig som en lågriskbank. Redan 1916 förkunnades det att Handelsbanken skulle ha en ”synnerligen restriktiv lånepolitik”. De är aldrig uppe i 100 % belåningsgrad på objekt de lånar ut pengar till. Maxgränsen kan ligga vid 90 % när det är lägre summor som exempelvis lån på en miljon till en lägenhet, det är dock vid lån som har goda förutsättningar för att amorteringar och räntor betalas kontinuerligt. Vid större lån ligger maxgränsen vid ca 80 % av köpesumman. Det är enligt kontorschefen på Handelsbankens i Uppsala högst osannolikt att ett system som subprimelån skulle användas då det till sin natur har en för stor osäkerhet och risk. Handelsbanken måste kunna känna tilltro till kunden och dennes återbetalningsförmåga och banken har som policy att inte ha kunder som står för en betydande del av utlåningen för att minimera risken med kreditgivning. Swedbank har även de en företagskultur som genomsyrar organisationens risktagande och de har enligt Camilla Berglund en låg risk vid kreditgivningar till privatkunder. Återbetalningsförmågan hos kunderna ska vara säkerställd innan några lån ges. Detta regleras tydligt inom Swedbank. Det finns även policys inom Swedbank för hur påslag på räntor skall beräknas och vilken hänsyn som skall tas till amorteringar för att klara av förändringar inom privatekonomin. Det fungerar likadant vid belåning till företag där Swedbank ser till så att företagen kan klara av konjunkturförändringar.
Handelsbanken har inte ändrat på den decentraliserade organisationsstruktur under finanskrisen som präglar beslutsfattandet inom banken. De lokala kontoren har fortfarande en stor makt vid beslutsfattande och inga nya riktlinjer har getts på grund av finanskrisen. Detta på grund av tilltro och respekt för individen inom organisationen. Camilla Berglund berättar att det finns en stark känsla av samhörighet och att de anställda står enande på Swedbanks
Uppsalakontor. Ett exempel på detta är att bankens anställda valde att ha likadana kläder på
Uppsalakontor. Ett exempel på detta är att bankens anställda valde att ha likadana kläder på