I detta kapitel har avsikten varit att undersöka riksdagsledamöternas yttranden om det armeniska folkmordet. Här kommer deras argument att belysas för att kunna besvara på vilka sätt nationalismen var en
bakomliggande orsak till att massmördandet på armenierna bröt ut samt vilka typer av historiebruk partierna har tillämpat i deras uttalanden. Nedan
presenteras en tabell på när riksdagen talade om denna historiska händelse för första gången samt hur återkommande denna politiska fråga har varit i Sveriges riksdag.
6.1 Översikt
Tabell 1. Översikt av hur frågan har behandlats i riksdagen från 1916–2019.
ÅR (S) (M) (FP/L) (KD) (C) (MP) (V) (SD) TOTALT 1916– 1917 3 0 0 0 0 0 0 0 3 1923– 1925 2 0 0 0 0 0 0 0 2 1992– 1993 0 0 0 0 0 0 2 0 2 1999– 2000 2 2 2 2 2 2 5 0 17 2001– 2002 4 0 0 4 0 0 1 0 9 2003– 2004 0 0 0 3 1 1 6 0 11 2005– 2006 2 0 0 11 3 0 6 0 22 2007– 2008 3 0 2 9 1 3 3 0 21 2009– 2010 1 0 1 3 0 0 0 0 5 2011– 2012 1 0 0 0 0 1 1 0 3 2013– 2014 1 0 2 2 0 0 0 0 5 2015– 2016 1 0 6 6 0 0 0 2 15 2017– 2018 0 0 4 5 0 0 1 5 15 2019 0 0 1 2 0 0 1 6 10 Totalt 20 2 18 47 7 7 26 13 140 Källa: Riksdagstrycket 1916–2019.
Socialdemokraterna har totalt 20 uttalanden om det armeniska folkmordet, den senaste tiden har antalet minskat. Kristdemokraterna har flest uttalanden, nämligen 47.
6.2 1916–1917
I motioner hävdade Carl Lindhagen (S) att länder och folkgrupper hotas, bland annat Armenien. Han belyste att de politiskt svaga nationerna är under
stormakterna, som i detta världskrig med blod och järn försöker återuppbygga världskartan efter deras intressen.40
Lindhagen menade att det var ett brådskande krav att befria armenierna från deras lidanden. Han hävdade att det fanns vittnen, missionärer som hade varit i Turkiet och berättat för honom att omkring 500 000 människor hade
mördats vid detta tillfälle.41
I riksdagens protokoll yttrade Hjalmar Branting (S) sig om det armeniska folkmordet. Branting ansåg att man inte bör vara neutral i frågan om första världskriget och beklagade att Sverige hade varit passiva. Han belyste massakrerna som hade drabbat armenier. Han hävdade att ingen har förnekat att man har försökt utrota en hel nationalitet. Branting menade att Sverige bör ha det internationella kristna broderskapet i åtanke, utrikesministern bör uppmärksamma det förtryck armenierna har blivit utsatta för.42
6.3 1923–1925
I riksdagens protokoll hävdade Carl Lindhagen (S) att minoriteternas rätt inte kommer kunna försvaras om man inte talar om nationernas rätt att bli
erkända och självständiga, man bör förhandla på rätt sätt. Lindhagen påstod att stormakternas representanter i Lausanne hade sagt till turkarna att
respektera armenierna. Turkarna hade svarat nej och lämnat salen. Lindhagen menade att istället borde man tala om för turkarna att man skall diskutera
40 Riksdagen, Motion 1916, nr 219 andra kammaren, s. 26.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/motioner-i-andra-kammaren-nr-219_DD2O219
41 Riksdagen, Motion 1917, nr 315 andra kammaren, s. 17.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/motioner-i-andra-kammaren-nr-315_DE2O315
42 Riksdagen, Riksdagens protokoll 1917, nr 62 andra kammaren, s. 9f.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/riksdagens-protokoll_DE9O62
principen om nationernas rätt att bli självständiga. Turkarna hade inte haft några förevändningar och hade börjat resonera om minoriteternas rätt.43
I en motion av Lindhagen, talades det om att Nationernas förbund visade intresse för endast några minoriteter som tidigare har tillhört det Osmanska riket eftersom alla inte erkändes som enstaka nationer. Lindhagen menade att
Turkiet hade segrat över Armenien och genomförde ett blodbad på armenierna.44
6.4 1992–1993
Vänsterpartiet skrev två motioner som inleds med en skildring om det armeniska folkmordet. De hävdade att osmanerna genomförde en etnisk rensning på de kristna. Det var främst riktat mot armenierna, men även andra kristna minoriteter drabbades. I den turkiska författningen erkändes armenier som en minoritet men däremot inte assyrier, syrianer och kaldéer.45
När den turkiska staten bildades förbjöds de kristna minoriteterna att tala sitt eget språk, utöva sin egen religion eller kultur. Eftersom Turkiet är medlem i Europarådet, ansåg Vänsterpartiet att Sverige bör kräva att Turkiet lyder kraven om mänskliga rättigheter samt att de kristna minoriteternas rättigheter bör respekteras.46
6.5 1999–2000
Riksdagsledamöter från Vänsterpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna utarbetade under perioden två flerpartimotioner. De belyste att den panturkiska målsättningen var att
43 Riksdagen, Riksdagens protokoll 1923, nr 24 första kammaren, s. 68.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/1923-forsta-kammaren-nr-24_DK9C24
44 Riksdagen, Motion 1925, nr 170 första kammaren, s. 7.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/motioner-i-forsta-kammaren-nr-170_DM2C170
45 Riksdagen, Motion 1991/1992, nr U604. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/assyriersyrianers-situation_GF02U604
46 Riksdagen, Motion 1992/1993, nr U621. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/manskliga-fri--och-rattigheter-i-turkiet_GG02U621
skapa ett ”Storturkiet”, det ledde till att armenierna mördades eller tvångsdeporterades på grund av sin kristna tro. Riksdagsledamöterna hävdade att Sverige har historiska skyldigheter gällande Armenienfrågan. Riksdagsledamöterna hänvisade till Branting och hävdade att Sverige var medvetna, Branting kallade förföljelserna för ett planerat folkmord och Lindhagen var också aktiv i frågan. De menade att den armeniska frågan inte har medfört något svenskt officiellt ingripande utan tvärtom, därför ansåg riksdagsledamöterna att Sverige har historiska skyldigheter.47
Riksdagsledamöterna betonade att i definitionen av folkmord gäller inte bara det fysiska mördandet av kristna utan även utrotningen av den kristna
kulturen. De ville att regeringen erkänner 1915 års folkmord.48
Socialdemokraten Nalin Pekgul uppgav i en motion att en syrisk-ortodox präst blev åtalad för ”statsfientlig verksamhet och förräderi” enligt den turkiska strafflagen. Detta berodde på att prästen uttalade sig om det armeniska folkmordet i en turkisk tidning. Pekgul menade att de turkiska makthavarna inte beaktar yttrandefriheten som är grunden för demokrati, Turkiet har en lång väg kvar innan deras medlemskapsförhandlingar med EU kan bli aktuellt. Pekgul frågade utrikesministern Anna Lindh (S) ifall
regeringen planerade att agera med anledning av åtalet mot prästen.49
6.6 2001–2002
I motioner har riksdagsledamöter från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna
och kristdemokraten Per Landgren yttrat sig om Armenienfrågan.
Riksdagsledamöterna i Vänsterpartiet skildrade det armeniska folkmordet, de hävdade att de kristna inte var tillåtna att utöva sin egen religion utan islam
47 Riksdagen, Motion 1999/2000, nr U651. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/armenier-i-turkiet_GN02U651
48 Riksdagen, Motion 2000/2001, nr U628. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/folkmordet-pa-assyriersyrianer-och-kaldeer_GO02U628 49 Riksdagen, Skriftlig fråga 2000/2001, nr 283. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/manskliga-rattigheter-i-turkiet_GO11283
var den dominerande tron. Detta vidhöll även Landgren i en annan motion, som menade att turkarnas ändamål var att skapa en nationalstat endast för turkar.50
Partierna argumenterade för att den svenska regeringen bör verka för att Turkiet öppnar sina arkiv, forskare ska kunna ta del av det och göra en oberoende internationell forskning om det armeniska folkmordet. Detta förhöll även riksdagsledamöter från Socialdemokraterna i deras motion. De ville att regeringen bidrar inom EU och FN för ett internationellt erkännande av det armeniska folkmordet. Det är viktigt med upprättelse för armenierna.51
6.7 2003–2004
I en flerpartimotion av Vänsterpartiet och Miljöpartiet talade riksdagsledamöterna om Turkiets medlemskapsansökan i EU. De
uppmärksammade de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Riksdagsledamöterna nämnde att i det Osmanska riket behandlades de som tillhörde en annan etnicitet mycket sämre. Detta resulterade i ett kulturellt och religiöst förtryck för de kristna. Detta vidhöll även Kerstin Lundgren (C) i sin motion.
Lundgren ville att Sverige uppmärksammar de kristna minoriteterna, de bör erkännas och ha rätt till att utöva sin egen religion och språk.52
50 Riksdagen, Motion 2001/2002, nr U219.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/folkmordet-pa-assyriersyrianer-och-kaldeer_GP02U219; Riksdagen, Motion 2002/2003, nr. Kr350.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/forskning-om-det-assyriskasyrianskakaldeiska_GQ02Kr350 51 Riksdagen, Motion 2002/2003, nr U216. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/erkannande-av-folkmord-pa-assyriersyrianer_GQ02U216 52 Riksdagen, Motion 2004/2005, nr U272.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/turkiet-och-eu_GS02U272; Riksdagen, Motion 2004/2005, nr U248.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/minoriteters-situation-i-turkiet_GS02U248
Detta hävdade även Annelie Enochson (KD) i sin motion. Hon betonade att den kristna rensningen är nästintill avslutad i Turkiet, det var märkligt då Turkiet som tillhör Nato påstod sig försvara demokrati och frihet.53
Partierna betonade att Turkiet inte kan bli medlem i EU förrän de respekterar de mänskliga rättigheterna, de ville även att regeringen erkänner det
armeniska folkmordet. 6.8 2005–2006
I en motion av Vänsterpartiet, betonas att det finns starka turknationalistiska militärstyrkor som inte gillar tanken av att Turkiet skall innehålla etniska minoriteter. Dessa minoriteter inkluderar de kristna folkgrupperna. Lundgren (C) hävdade i en interpellation att hon hade mottagit rapporter om att Turkiet agerar så att individer med en annan åsikt eller religion än den dominerande, känner sig kränkta. Hon betonade att ett erkännande av folkmordet på armenier måste lösas under de kommande förhandlingarna, det är absurt att Turkiet söker medlemskap i EU när individer fängslas efter att ha yttrat sig om det armeniska folkmordet. Lundgren frågade utrikesminister Laila Freivalds (S) ifall hon kommer att belysa de händelser, som om de inträffat i dagsläget skulle bedömas som ett folkmord får ett erkännande i de
kommande förhandlingarna.54
I en motion av Kristdemokraterna hävdade riksdagsledamöterna att Turkiet bör uppfylla Köpenhamnskriterierna ifall de skall beviljas ett
EU-medlemskap. Detta vidhöll även Socialdemokraterna, i motionen nämnde de att det armeniska folkmordet har länge varit tabubelagt i Turkiet. Landet bör
53 Riksdagen, Motion 2003/2004, nr U279. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/assyriersyrianer-och-folkmordet-seyfo_GR02U279 54 Riksdagen, Motion 2005/2006, nr U312. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/turkiet_GT02U312; Riksdagen, Interpellation 2005/2006, nr 32.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/turkiets-forhallande-till-assyriersyrianer-och_GT1032
öppna sina arkiv för opartisk forskning om folkmordet ifall de ska beviljas ett EU-medlemskap.55
6.9 2007–2008
Flerpartimotionen ledde fram till en omröstning om ett erkännande av det armeniska folkmordet.56
Flerpartimotionen av Vänsterpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna påbörjades med en skildring om det armeniska folkmordet. Riksdagsledamöterna hävdade att turkarnas avsikt var att skapa ett islamskt Turkiet. De betonade att de kristna blev
tvångsdeporterade medan andra blev utsatta för ett folkmord.
Riksdagsledamöterna menade att Turkiet inte blir en bättre demokrati ifall sanningen förnekas, konfronterar inte Sverige Turkiet kan de inte heller beviljas ett medlemskap i EU. Riksdagsledamöterna ville att Sverige erkänner det armeniska folkmordet. I motionen av Centerpartiet hävdade riksdagsledamöterna att tillståndet för armenier i Turkiet inte hade förbättrats. Minoriteternas rättigheter bör lösas och en ny konstitution i landet bör antas så att de kristna kan få skydd. Vidare hävdade de att ifall Turkiet skall beviljas ett medlemskap i EU bör de uppfylla kraven.57
6.10 2009–2010
Nedanför presenteras en tabell på riksdagens voteringsbeslut den 11 mars 2010. Voteringen handlade om vilka partier som röstade för eller emot ett
55 Riksdagen, Motion 2005/2006, nr U327. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/kristna-minoriteters-rattigheter-i-turkiet_GT02U327; Riksdagen, Motion 2006/2007, nr Ub310.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/forskning-om-folkmordet-pa-assyriersyrianer_GU02Ub310 56 Riksdagen, Utrikesutskottets betänkande 2009/2010, nr UU9, s. 33.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/mellanostern-och-nordafrika-_GX01UU9
57 Riksdagen, Motion 2008/2009, nr U332. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/folkmordet-1915-pa-armenier_GW02U332; Riksdagen, Motion 2008/2009, nr U306.
erkännande av det armeniska folkmordet, samt vilka som avstod eller var frånvarande.58
Tabell 2. Omröstning i riksdagen om ett erkännande av det armeniska
folkmordet.
PARTI JA NEJ AVSTÅR FRÅNVARANDE TOTALT
(M) 0 76 0 20 96 (C) 0 20 0 9 29 (FP/L) 2 18 0 8 28 (KD) 1 16 0 7 24 (S) 97 0 0 33 130 (V) 18 0 0 4 22 (MP) 12 0 0 7 19 PARTILÖS 1 0 0 0 1 TOTALT 131 130 0 88 349
Källa: Riksdagens protokoll nr 86 och voteringsbeslut 11 mars 2010. Utifrån tabellen ser man att det var jämt men en röst var avgörande. Denna röst ledde fram till att riksdagen tillkännagav ett erkännande.59
Det fanns borgerliga riksdagsledamöter som bröt partilinjen och röstade med oppositionen. Det var folkpartisterna Gulan Avci och Agneta Berliner, Annelie Enochson (KD) och partilösa Göran Thingwall som tidigare tillhörde Moderaterna.60
58 Riksdagen, Riksdagens protokoll 2009/2010, nr 86, s. 88.
https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/riksdagens-protokoll-20091086-torsdagen-den-11_GX0986
59 Riksdagen, Utrikesutskottets betänkande 2009/2010, nr UU9.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/mellanostern-och-nordafrika-_GX01UU9
60 Hennel, ”Många avstod sin röst i frågan om folkmord”, SvD.se, 21 mars 2010.
Centerpartisterna röstade emot ett erkännande av det armeniska folkmordet, fastän de tidigare hade uppmärksammat armeniernas situation och hur de blev behandlade i Turkiet.61
Innan voteringsbeslutet om det armeniska folkmordet har riksdagsledamöter argumenterat för ett erkännande. Kerstin Lundgren (C) argumenterade om att Sverige bör erkänna det armeniska folkmordet och hävdat att Turkiet bör uppfylla Köpenhamnskriterierna innan de kan beviljas ett EU-medlemskap. 6.11 2011–2012
I en skriftlig fråga diskuterade Yilmaz Kerimo (S) de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Han påpekade att en turkisk människorättsaktivist blev arresterad för att han talade om det armeniska folkmordet. Kerimo kritiserade den svenska utrikespolitiken, han ansåg att intresset låg numera i affärsrelationer. Han var medveten om att utrikesministern Carl Bildt (M) hade en god
relation till den turkiska regimen och ansåg att Bildt borde strida för de mänskliga rättigheterna. Kerimo frågade Bildt vilka ingripanden han skulle vidta för att Turkiet skall respektera de mänskliga rättigheterna.62
I Vänsterpartiets motion resonerade de om mänskliga rättigheterna i Turkiet. Riksdagsledamöterna hävdade att de fick bevittna Turkiets reaktion efter att riksdagen erkände folkmordet på armenier. Det var en ovilja som inte vill ta tag i de orättvisor som har skett i det föregångna. Det bor fortfarande
armenier i Turkiet, de får inte tala sitt eget språk i offentliga sammanhang i Turkiets assimileringspolitik. Vänsterpartiet ansåg att regeringen bör inom EU verka för att de kristna minoriteternas rättigheter skall accepteras, ifall Turkiet skall beviljas ett EU-medlemskap. Detta belyste även Bodil Ceballos (MP) i sin motion. Ceballos hävdade att åsiktsfrihet och mänskliga
61 Riksdagen, voteringsbilaga till riksdagens protokoll 2009/2010, nr UU9 punkt 8.
http://data.riksdagen.se/voteringlista/?rm=2009%2F10&bet=UU9&punkt=&valkrets=&rost =&iid=&sz=500&utformat=HTML&gruppering
62 Riksdagen, Motion 2011/12, nr 120.
rättigheter är väsentligt i den svenska utrikespolitiken. Hon talade om den turkisk-armeniske journalisten Hrant Dink som blev skjuten till döds, det var ett planerat mord av den turkiska staten. Ceballos påpekade att Dink blev åtalad enligt den turkiska lagparagrafen 301 som förbjuder ”kränkning av den turkiska identiteten”. Det berodde på att han talade om det armeniska folkmordet. Hon tyckte att Sverige bör ta ansvar fastän förövarna är goda vänner. Ceballos frågade Bildt ifall han avsåg att uppmärksamma denna fråga till diskussioner i EU-kretsen.63
6.12 2013–2014
I en skriftlig fråga av Eva-Lena Jansson (S) uppmärksammade hon att riksdagen tillkännagav ett erkännande av det armeniska folkmordet. Riksdagsledamöterna ville även att regeringen inom EU och FN verkar för ett internationellt erkännande, samt även verkar för att Turkiet skall erkänna folkmordet. Jansson påpekade Turkiets premiärminister Erdoğans besök i Sverige. Hon undrade ifall statsministern Fredrik Reinfeldt (M)
uppmärksammade riksdagens erkännande av det armeniska folkmordet i samtal med Erdoğan. Motionen av Folkpartiet inleddes med en kort bakgrund om det armeniska folkmordet. De betonade att i det Osmanska riket utrotades i princip alla kristna invånare. Riksdagsledamöterna påstod att i dagsläget pågår en etnisk rensning av armenier vilket sker för att man aldrig har gjort upp med det förflutna. Riksdagsledamöterna hävdade att Turkiet förnekar att ett folkmord har inträffat och har genom diplomatiska hot försökt intala Sverige att göra detsamma. Eftersom riksdagen erkände
63 Riksdagen, Motion 2011/2012, nr U206. https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/turkiet_GZ02U206; Riksdagen, Motion 2011/2012, nr 205.
https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/asikts--och-pressfrihet-i-turkiet_GZ10205
folkmordet, menade riksdagsledamöterna att det är viktigt att Sverige står upp mot Turkiets förnekande av folkmordet.64
Här har ett regeringsskifte skett, Stefan Löfven (S) är den nuvarande statsministern. Magnus Oscarsson (KD) har i en interpellation förhållit sig till vad som tidigare har sagts av andra partier. Oscarsson hävdade att det sker ett folkmord i dagsläget i Mellanöstern, där bland annat armenier som blev utsatta för 1915 års folkmord drabbas även idag. Han hävdade att
utrikesministern Margot Wallström (S) har hittills inte använt ordet folkmord av IS härjningar. Oscarsson frågade Wallström hur hon skulle agera för att undfly att Sverige inom utsatta grupper, skall sammankopplas med
förnekandet av det nuvarande folkmordet.65
6.13 2015–2016
I en motion av Markus Wiechel (SD) belyste han riksdagens erkännande av det armeniska folkmordet, däremot beklagade han att regeringen inte hade erkänt. Wiechel menade att man inte kan förneka ett folkmord, man är inte värd att sitta i regeringen när man gör anspråk på att vara en god kraft gentemot de brott som förövas mot de mänskliga rättigheterna. Han hävdade att i Mellanöstern mördar Daesh kristna människor, på samma sätt som armenier mördades under folkmordet 1915. Wiechel ansåg att det var viktigt att uppmärksamma det armeniska folkmordet, andra länder har erkänt och Sverige bör inte vara sämre.66
64 Riksdagen, Skriftlig fråga 2013/2014, nr 106. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/skriftlig-fraga/uppfoljning-av-riksdagens-tillkannagivande-den-11_H111106; Riksdagen, Motion 2014/2015, nr 418.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/minnesstund-och-minnesutstallning-i-riksdagen-for_H202418
65 Riksdagen, Sverige har fått en ny regering.
https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2014/okt/3/sverige-har-fatt-en-ny-regering/; Riksdagen, Interpellation 2014/2015, nr 181.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/utrikesministerns-vagran-att-erkanna-pagaende_H210181 66 Riksdagen, Motion 2016/2017, nr 2542. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/erkannande-och-uppmarksammande-av-seyfo_H4022542
Emanuel Öz (S) betonade att med Socialdemokraternas stöd erkände
riksdagen folkmordet på armenierna. Han påpekade att den förra regeringen försökte att undfly frågan om ett erkännande och att Bildt betedde sig mer ursäktande mot Turkiet efter riksdagens erkännande, vilket Öz tyckte var märkligt. Han påpekade att Stefan Löfven (S) under valrörelsen 2014 gav ett löfte om att erkänna folkmordet ifall Socialdemokraterna vinner valet. Socialdemokraterna sitter vid makten, nu borde man visa att man håller sina löften. I Robert Hannahs (FP) interpellation uppmärksammades
statsministerns löfte där han hade lovat att driva fram frågan i regeringen ifall de vinner valet. Hannah hävdade att 1915 års händelser var ett folkmord som utrikesminister Margot Wallström (S) väljer att förneka och stöttar Turkiet. Han påpekade även att det pågår ett nytt folkmord i Mellanöstern där samma etnicitetsgrupper som drabbades av det armeniska folkmordet, drabbas även idag. Båda partierna frågade ifall regeringen avsåg att erkänna det armeniska folkmordet.67
Robert Halef (KD) hävdade att under folkmordet år 1915 mördades armenier på grund av sin etnicitet och kristna tro. Han menade att det pågick ett nytt folkmord i Mellanöstern på samma folkgrupp där syftet var detsamma, IS vill skapa ett islamistiskt samhälle och utplånar kristenheten från Mellanöstern. Halef frågade utrikesministern ifall hon skulle agera för att FN skall erkänna det armeniska folkmordet.68
6.14 2017–2018
I en motion av Sverigedemokraterna uppmärksammas att under det armeniska folkmordet utförde osmanerna en etnisk rensning på de kristna
67 Riksdagen, Interpellation 2015/2016, nr 673. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/erkannande-av-folkmordet-1915-seyfo_H310673; Riksdagen, Interpellation 2014/2015, nr 512.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/fornekandet-av-folkmordet-seyfo_H210512
68 Riksdagen, Skriftlig fråga 2015/2016, nr 671. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/erkannande-av-det-pagaende-folkmordet-pa-kristna_H311671
minoriteterna, man mördade eller tvångsdeporterade dem.
Riksdagsledamöterna ansåg att Sverige bör vara verksam och inte förneka det armeniska folkmordet och dagens turkifieringspolitik, står man inte upp mot Turkiet kommer de att fortsätta med sina illdåd. I en annan motion av