Tidningen grundskolan
Bengts, M. (2012). Leken under luppen. Tidningen grundskolan. Hämtad 2020-04-08 från https://tidningengrundskolan.se/leken-under-
luppen/+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se&client=firefox-b-d
Brising, R, E. (2016). Tonsäkra fritidshem. Tidningen grundskolan. Hämtad 2020-04-08 från https://tidningengrundskolan.se/tonsakra-
fritidshemmen/+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se&client=firefox-b-d
Brising, R, E. (2017). ”Fritidshemmet har legat i koma sedan 2000-talet”. Tidningen grundskolan. Hämtad 2020-04-08 från https://tidningengrundskolan.se/fritidshemmet-har- legat-i-koma-sedan-2000-talet/+&cd=3&hl=sv&ct=clnk&gl=se&client=firefox-b-d Orre, U, L. (2010). Vad hände sen? Tidningen grundskolan. Hämtad 2020-04-08 från https://tidningengrundskolan.se/vad-hande-
sen/+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se&client=firefox-b-d
Orre, U, L. (2013). Fritt skapande berikar livet. Tidningen grundskolan. Hämtad 2020-04-08 från https://tidningengrundskolan.se/fritt-skapande-berikar-
42 Lärarnas tidning
Feldreich, S. (2019). 3 fritidspedagoger firar 30 år tillsammans. Lärarnas tidning. Hämtad 2020-04-08 från https://lararnastidning.se/tre-firar-30-
tillsammans/+&cd=5&hl=sv&ct=clnk&gl=se&client=firefox-b-d
Helte, S. (2013). Kan fritidshem och skola sluta fred? Lärarnas tidning. Hämtad 2020-04-08 från https://lararnastidning.se/kan-fritidshem-och-skola-sluta-
fred/+&cd=3&hl=sv&ct=clnk&gl=se&client=firefox-b-d
Koch, E. (2018). ”Nu måste det hända något”. Lärarnas tidning. Hämtad 2020-04-08 från https://lararnastidning.se/nu-maste-det-handa-
nagot/+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se&client=firefox-b-d Fritidspedagogik
Rohlin, M. (2011). Fritidspedagogikens dilemma. Fritidspedagogik. Hämtad 2020-04-08 från http://fritidspedagogik.se/2011/05/11/fritidspedagogikens-dilemma/
Pedagogiska magasinet
Mathiasson, L. (2004). De små stegens pedagogik. Pedagogiska magasinet. Hämtad 2020-04- 08 från https://pedagogiskamagasinet.se/de-sma-stegens-
pedagogik/+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se&client=firefox-b-d
Tham, A. (2004a). Släpp in tvivlet. Pedagogiska magasinet. Hämtad 2020-04-08 från https://pedagogiskamagasinet.se/slapp-in-
tvivlet/+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se&client=firefox-b-d
Tham, A. (2004b). Känslan ger kunskapen fäste i själen. Pedagogiska magasinet. Hämtad 2020-04-08 från https://pedagogiskamagasinet.se/kanslan-ger-kunskapen-faste-i-
sjalen/+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se&client=firefox-b-d Skolvärlden
43 Af Sandberg, J. (2016). Drama i skolan utvecklar läsförståelsen. Skolvärlden. Hämtad 2020- 04-08 från https://skolvarlden.se/artiklar/drama-i-skolan-utvecklar-
44
Bilaga 1
Analysschema:
• Hur beskrivs begreppet? • Hur arbetar de med begreppet? • Vad påverkar lärande?
45
Bilaga 2
Matris Teman Tidskrifter Motivation för lärande Betydelsen av barngruppens storlek Meningsfullt lärande Estetiska lärprocesser utifrån sinnen, samspel ochmeningsfullhet Tidningen
grundskolan
Tonsäkra fritidshem
(Brising, 2016)
Det kräver att man också är trygg i sig själv som vuxen och vågar pröva att uttrycka sig konstnärligt. Att säga att man saknar begåvning, tonsäkerhet eller taktkänsla är inte en lösning.
Musik är inte något man klarar av eller inte. Det är en uttrycksform.
Vad hände sen? (Orre,
2010)
Jag jobbar med det som går hem hos ungarna, berättar Tomas Hölne och konstaterar att musikverkstäder var inne på den tiden. – De skulle gå hem i dag också, men resurserna var helt andra då
Två decennier senare minns hon fortfarande hur jättehäftigt barnen tyckte att det var med burkkamerorna som de själva först fick skapa och sedan använda. – Nackdelen med digitalkameror är att man mister magin – att få se något växa fram på ett tomt papper, konstaterar hon.
Fritidshemmet har legat i koma (Brising,
2017)
Fritt skapande berikar livet (Orre,
2013)
Den skapande verksamheten tillhör fritidspedagogikens kärna och bör få mer tid och plats. Det är forskarna Anna Klerfelt och Tomas Saar överens om.
– Många fritidshem är i dag väldigt utsatta. Barngrupperna blir bara större och större och fritidspedagogerna blir ofta något slags bokhållare som ska hålla ordning och ha kontroll. Jag önskar att fler kunde ägna sig åt fri skapande
verksamhet som får ta tid, kanske flera veckor eller en hel termin
Vad hände sen (Orre,
2010)
Plötsligt var vi två vuxna på 30–40 barn och fick hålla till i skolbiblioteket eller i ett klassrum. Det går inte att jämföra med hur det var innan dess, konstaterar Tomas Hölne som brukar undvika att prata med barn i dag om hur det var på åttiotalet eftersom det var så bra då jämfört med nu.
Fritidshemmet har legat i koma (Brising,
2017)
Hon hoppas att den nya läroplanen stärker
Tonsäkra fritidshem
(Brising, 2016)
Det viktiga är att det man gör är
meningsfullt för barnen. Ketil Thorgersen föreslår till exempel multimodala projekt där man blandar musik, dans, drama, bild och film. Gör en filmproduktion, sätt upp en föreställning eller samarbeta med kulturskolan och andra fritidshem.
– Får man till samarbetet mellan lärare i skolan och fritidshemmet så är det där på eftermiddagen eleven befäster sina nya kunskaper, leker med dem och hinner reflektera, säger Jörgen Berg.
Skapande och lek är centralt för barns lärande och
fritidshemmet har stora möjligheter att arbeta med olika estetiska uttrycksformer. De utmärks i fritidshemmet av att de är frivilliga och saknar utifrån ställda mål.
Fritt skapande berikar livet (Orre,
2013)
Den skapande verksamheten tillhör fritidspedagogikens kärna och bör få mer tid och plats. Det är
Fritt skapande berikar livet (Orre,
2013)
Det som skiljer det statiska pysslet från det dynamiska skapandet är att pysslet ofta stammar ur en vuxens idé medan barn kan ha större förutsättningar att ta egna initiativ och använda sin fantasi i det fria skapandet.
46 Traditionellt ser
föräldrar tyvärr fritidshemmet som barnpassning. Ni måste stå på er mer och hävda er pedagogiska roll. Hon tycker det länge saknats ett fokus på verksamhetens viktiga roll.
Leken under luppen
(Bengts, 2012)
I början var vi lite åt hållet ”hur ska vi hinna med det här också”. Men ju fler gånger man gör det desto enklare blir det nog, säger Kristina Johansson
Fritt skapande berikar livet (Orre,
2013)
– Fritidspedagoger är skickliga på att ta barns perspektiv och utgå från barns kultur. Stänger man den ute sker inget skapande. Barn använder inte bara datorer till att spela spel, de uttrycker sig också i de digitala estetiska
produktionerna de skapar när de filmar, fotar, skriver, ritar och delar med varandra, påpekar hon.
fritidshemmen gentemot rektorer så att personalen får mer tid att planera en bra verksamhet. Ann S Pihlgren lyfter också behovet av
kvalitetsgranskning. – Kvalitet är ju inte ett enda mått utan beror på många faktorer: resurser, personal, utbildning,
barngruppens storlek, lokaler…
forskarna Anna Klerfelt och Tomas Saar överens om. – Genom det estetiska skapandet träder barnet in i vår kultur och blir till som människa. Det är genom skapande i olika former som barnet får ihop hur världen ser ut och förstår vem han eller hon är i världen, säger Anna Klerfelt – Ofta jobbar man i skolan mot ett mål, det vill säga man ska bli färdig med något. Men i det fria konstnärliga skapandet tränas barnet att i stället fundera kring vad nästa steg skulle kunna vara och ställa frågor som hur kan det här utvecklas, och vad händer om jag gör så här i stället. Därför måste det fria skapandet få lov att ta lång tid, konstaterar han.
Fritidshemmet har legat i koma (Brising,
2017)
– Fråga dig i stället: Hur gör jag världen mer begriplig för eleverna?
– Undervisning är din idé med vad du gör för att åstadkomma ett lärande. Lärande är det som sker hos eleven.
Leken under luppen
(Bengts, 2012)
Vissa saker hade de redan sett. Barnen hade svårt att komma igång med roll- och fantasilekar och leklusten behövde stimuleras. En del kom aldrig till ro vilket ledde till spring- och jaga-lek som störde andra. Samtidigt såg pedagogerna det som ett misslyckande att en
47
del barn alltid valde att pyssla och aldrig att leka. De funderade också över vikten av sin egen medverkan. De var sällan med i leken utan servade barn vid pysselborden. Det leks mer och det är bra lek. Vilket visar att man med små medel kan göra stora
förändringar, säger Mia Lundgren. Lärarnas tidning Tre fritidspedagoger firar 30 år (Feldreich, 2019) – Först och främst måste man ha kul på jobbet. Och i grunden känna att man gör något som känns meningsfullt. Att jobbet vi gör har betydelse för barnens framtida liv, räcker långt som motivation.
Kan fritidshemmet och skolan sluta fred
(Helte, 2013)
När barngrupperna växer tvingas vi ägna oss mer åt förvaring än det som står i de statliga
styrdokumenten.
Nu måste det hända något (Koch, 2018)
– Jag vill passa på och visa att det går att göra en bra verksamhet med rätt förutsättningar
Tre fritidspedagoger firar 30 år (Feldreich,
2019)
Ibland har vi fått arbeta häcken av oss, men totalt sett har det nog gjort oss till skickligare pedagoger.
Kan fritidshem och skola sluta fred (Helte,
2013)
Samtidigt fortsätter larmrapporterna att dugga tätt om allt större elevgrupper på fritidshemmen. 2012 gick det i snitt drygt 40 elever i varje grupp. Det är en ökning med över tio elever jämfört med 2003. Dessutom har personaltätheten på fritidshemmen och andelen
högskoleutbildade minskat kraftigt under de två senaste decennierna. — Fritidshemsverksamhet en marginaliseras alltmer. När barngrupperna växer tvingas vi ägna oss mer åt förvaring än det som står i de statliga styrdokumenten. Samtidigt flyttas fokus mot undervisningen i skolan. Vi
fritidspedagoger har en fot i varje verksamhet och är splittrade i vår
Kan fritidshemmet och skola sluta fred
(Helte, 2013)
— Fritidspedagoger har ett starkt yrkes- kunnande i att använda laborativa arbetssätt och att stärka barns självkänsla i enlighet med värdegrunden, Potentialen ligger i att grundlärarna kan föra med sig ett
fritidspedagogiskt förhållningssätt Hadar Nordin menar att komplementet borde handla om att fritidspedagogen erbjuder eleverna andra sätt att lära sig saker på. Att de till exempel får insikter i matematik genom att baka eller gå och handla.
Tre fritidspedagoger firar 30 år (Feldreich,
2019)
Om fritids från början var ett komplement till hemmet är det nu ett komplement till skolan. Verksamheten har gått från aktivitetsstyrning till målstyrning, där pedagogiken bygger på ett nära samarbete med lärarna och skolans undervisning.
48 yrkesroll. Det blir allt
svårare att hävda fritidshemmet och fritidspedagogiken gentemot den obligatoriska skolan. Med allt större barngrupper på fritidshemmen tvingas fritidspedagogerna att skära ned på den skapande verksamheten och tiden för
utvecklande samspel i små grupper. Mycket tid måste ägnas åt att hålla koll på vilka barn som har gått hem och med vem. Därmed - tunnas
yrkeskunskaperna ut.
Nu måste det hända något (Koch, 2018)
Maria Ekeros har jobbat på flera skolor i Linköpings kommun med omnejd och har 20 års erfarenhet i yrket. Att känna belastning på grund av att det finns många barn i behov av särskilt stöd har hon själv upplevt. – Det är jättesvårt att få extra personal för särskilt stöd på fritidshemmet. Då ska det vara något speciellt, som en
särskoleintegrerad elev. Men för elever med NPF-problematik får fritidshemmen som regel inga resurser. Och för just de eleverna kan det bli problematiskt med många olika lärmiljöer och stora grupper. Fritidspedagog ik Fritidspedagogikens dilemma (Rohlin, 2011)
Istället är det viktigt att det inom fritidshemmen finns personer som har kompetens och intresse för tid utöver
Fritidspedagogikens dilemma (Rohlin,
2011)
Istället är det viktigt att det inom fritidshemmen finns personer som har kompetens och intresse för tid utöver Fritidspedagogikens dilemma (Rohlin, 2011) MEN, vår kompetens handlar inte om skolämnen i traditionell mening. Ofta är det emellertid så att
49 klassrummet och att
bidrar till barns och ungas utveckling och lärande.
MEN, vår kompetens handlar inte om skolämnen i traditionell mening. Ofta är det emellertid så att fritidshemmet ger stöd åt lärandet genom att arrangera aktiviteter som ger stöd för ett ämne t.ex. läser vi ofta sagor eller berättelser för barnen. Här blir läsförståelsen viktig. Ibland experimenterar vi med olika aktiviteter.
klassrummet och att bidrar till barns och ungas utveckling och lärande.
fritidshemmet ger stöd åt lärandet genom att arrangera aktiviteter som ger stöd för ett ämne t.ex. läser vi ofta sagor eller berättelser för barnen. Här blir läsförståelsen viktig. Ibland experimenterar vi med olika aktiviteter. Hur många
fritidspedagoger har inte satt en vit tulpan i blått vatten och dagen därpå har vi fått frågan om hur tulpanen kunde bli blå? Kunskap är såväl formell som informell. Båda perspektiven ger näring åt ett lärande. Pedagogiska magasinet Känslan ger kunskapen fäste i själen (Tham, 2004b)
– Jag tror att estetiskt arbete är viktigt. Eleverna blir så entusiastiska, de är med. Men kunskap är svårt att ringa in.
De små stegens pedagogik
(Mathiasson, 2004)
– Dokumentationen hjälper till att hålla kvar det som händer. Så att viktiga processer inte bara glider förbi och glöms bort. Utgångspunkten är barnen. Men det är pedagogerna som så att säga måste röja vägen.
De små stegens pedagogik
(Mathiasson, 2004)
Till en början såg det mest ut som en stökig och stojig bråk-lek. Barnen låg i en enda stor skrikande hög på en madrass på golvet i ett rum. En av
pedagogerna gick in till barnen för att säga till dem att lugna ner sig. Men så hejdade hon sig och frågade i stället: Vad gör ni? En av pojkarna svarade: Vi gör skapelser! Det som kunde ha slutat med en slentrianmässig, trött tillrättavisning blev i stället inledningen till ett intensivt arbete omkring skapelser och kroppar bland fyra- och femåringarna på förskolan. Tillsammans med barnen samtalade de om vad en skapelse kan vara – och inte vara. De använde digitalkamera, teckningar och målningar, lera och foliepapper för att utforska hur man kan förstå, benämna och gestalta olika former av skapelser.
Släpp in tvivlet (Tham,
2004a)
Han menade att känslor är grunden för allt tänkande, för
konstarterna och annan vetenskaplig kunskap. Martha Nussbaum argumenterar för att känslor kan ses som en sorts tidiga tankar, som en del av vårt förnuft. Det vi kallar estetiska läroprocesser, estetik i skolan, ska vara basen i lärandet. Det måste bli självklart för varenda lärare, varenda rektor. Och så är det inte i dag.
Känslan ger kunskapen fäste i själen (Tham, 2004b)
Idag mer än någonsin behöver barn och framför allt ungdomar en tydlig och relativt snabb koppling mellan hårt arbete, lärande och användning av kunskaper och färdigheter därför måste kopplingar mellan teori- praktik, hand – huvud och fantasi- logiskt
50
Skapelseprojektet gav barnen ett otal möjligheter att undersöka och diskutera hur en barn- hög på ett golv kan förvandlas och omformas i olika material och genom olika tekniker. Arbetet gav barnen en möjlighet att vidga och fördjupa sin förståelse och kunskap om såväl sig själva som olika fenomen i omvärlden.
Känslan ger kunskapen fäste i själen (Tham, 2004b)
Kanske är det så med vissa kunskaper som elever får i skolan. De går att använda i ”Jeopardy”. Men de leder inte till verkliga aha-upplevelser, att man förstår sig själv bättre i världen. Och det är just vårt ständiga tvivlande här handlar om. Vi vill hela tiden undersöka: vad händer nu, vad har fungerat, kan vi göra det bättre? ”Idag mer än någonsin behöver barn och framför allt ungdomar en tydlig och relativt snabb koppling mellan hårt arbete, lärande och användning av kunskaper och färdigheter. Därför måste kopplingarna teori – praktik, hand – huvud och fantasi – logiskt tänkande finnas i så många sammanhang som möjligt.” Ur Backaskolans pedagogiska plattform. I en pedagogisk process där man uppmuntras formulera sina tankar och tolkningar skapas samtidigt också nya tankar, ny kunskap.
tänkande finnas i många sammanhang Jag tror att estetiskt arbete är viktigt. Eleverna blir så entusiastiska, de är med Jag vet ju inte att de lär sig mer i gestaltande arbete. Men jag tror de gör det.
– Jag har inte heller något bevis för det, fortsätter Kevin Benn. Men känslans betydelse för att nå kunskap är jätteviktig. Jag ser den som ett slags lim, det är känslan som gör att kunskapen får fäste i själen.
I en pedagogisk process där man uppmuntras formulera sina tankar och tolkningar skapas samtidigt också nya tankar, ny kunskap.
De små stegens pedagogik
(Mathiasson, 2004)
Utgångspunkten är barnen. Men det är pedagogerna som så att säga måste röja vägen.
Det är de vuxnas ansvar att släppa in barnen i processen.
För att det ska vara estetiska läroprocesser måste barnen få utmaningar i form av saker att se på, lyssna till, undersöka med känsel och andra sinnen. De måste få frågor, diskussioner och samtal för att få en relation till nya kunskaper och nya ord och en ny förståelse. I estetiska läroprocesser skapas också ett gemensamt lärande – ett ”socialt minne” kallar Ulla Lind det – som ger ytterligare en dimension åt
51
kunskapen. Genom att bygga ihop många individers lärprocesser till en gemensam sker någonting som går utöver och överträffas det som finns hos varje enskild individ i gruppen.
Det är när var och en får bidra med något i en läroprocess som barnen tillsammans ges möjlighet att upptäcka och utforska den värld de är en del av.
Skolvärden Drama i skolan
utvecklar läsförståelsen (af
Sandeberg, 2019)
Elever som arbetar och dramatiserar med en text ökar sin läsförståelse. Detta bekräftas av Martin Göthbergs, gymnasielärare i Mora, forskning. Ändå är det få skolor som aktivt arbetar med drama.
– Jag tycker att vi i skolan alltför enkelt delar upp kropp och tanke, intellekt och känsla. Och skolor som ligger i framkant har ett rikt estetiskt utbud. Det visar vetenskapen, säger han.
Mycket forskning idag går mot det kroppsliga, att kroppen erfar och vi känner. Drama erbjuder eleverna en möjlighet att prova att gå i någon annans skor.
52