En forskningsprocess enligt Gadamers hermeneutiska synsätt

Skriv ner din förförståelse samt kontrollera att denna inte påverkar tolkningen.

Försök att bedöma läsarens tillräckliga kännedom om forskarens förförståelse så att läsaren även skall kunna använda sig av resultatet i ett annat sammanhang.

Formulera frågeställningen så att det skall kunna resultera insamling av de bästa, tänkbara informationer som möjligt inom det valda undersökningsområdet.

Sidan 32 av 87

Försök att undvika ledande frågor samt vissa spontant förekommande fördomar i samband med fältanteckningar som utförs under observationstillfällen, vilket sedan kan störa och försvåra själva analysprocessen.

Först läs noggrant igenom all insamlade data för att få en helhetsbild och därmed en allmän uppfattning av texten, innan den lite mer detaljerade tolkningsprocessen genomförs för en ännu djupare förståelse.

Använd gärna relevanta förklaringar för att uppnå en djupare förståelse hos läsaren av en skriven text, vilket även kan bidra till forskarens metodologiska tolkning.

Överväg tillämpningen av teorierna för ny förståelse av data så att datas innebörd skall leda till en allmän uppfattning, som ett resultat av tolkningsprocessen inte teorierna.

Sträva efter att du skall kunna tolka alla viktiga, insamlade informationer och samti-digt försök att få en bekräftelse för tolkningens nödvändighet att kunna förklara relevansen av all empiriska data.

Pröva tolkningens riktighet genom att granska tolkningens helhet (huvudtolkning) via sammanställning av deltolkningarna samt jämför tolkningarna med tidigare forskning inom samma område, vilket erbjuder en större helhet för tolkningsprocessen.

Försök med hjälp av huvudtolkning uppnå en högre abstraktionsnivå, som möjliggör för ett hermeneutiskt förhållningssätt en allmän generalisering.

[Elektroniska källor: [2]]

3.2 Etnografi

Härmed skall betonas att etnografin, som kvalitativ forskningsmetod tillsammans med her-meneutik som forskningsansats, har valts av författaren av denna uppsats.

Själva ordet etnografi har sitt ursprung i det grekiska språket, vilket är en sammanställning av ordet ethnos som betyder folk och ett annat ord graphia som motsvarar för ordet beskriv-ning i det svenska språket. Bonniers lilla uppslagsbok (1987) beskriver etnografin och en när-besläktad, kvalitativ undersökningsmetod nämligen etnologi, som vetenskaper för en lämplig behandling av olika folks materiella och andliga kultur. Etnografin hade användning i Sveri-ge för att granska och undersöka s.k. naturfolkens kultur, medan etnologin sysslade snarare med västerländsk folkkultur. Nuförtiden har etnografin fått en modernare benämning och därför kallas den allt oftare för socialantropologi.

Den etnografiska forskningen har sina rötter i antropologins kulturella och sociala veten-skapsgrenar, där behövs för etnograferna som utför observationen att tillbringa en viss be-stämd tid på sitt valda undersökningsområde. De etnografiska forskarna måste ha en inlevel-seförmåga för att kunna fördjupa sig i de människornas liv och deras levnadssätt som fors-karna vill undersöka (Lewis 1985, p. 380). Samtidigt bör de leta efter och hitta ett sådant

Sidan 33 av 87

ställe, där kan alla, intressanta fenomen studeras i dessa människors sociala och kulturella sammanhang.

[Elektroniska källor: [3] + [4]]

Inom medicinsk informatik, som alltmer är ett väletablerat vetenskapligt område med dator-stött samarbete mellan olika, kliniska vårdverksamheter och medicinska forskningsanstalter, används framgångsrikt s.k. kvalitativa metoder. Enligt Karin Dahlberg (1997) kan etnografin betraktas som en passande kvalitativ forskningsmetod inom vårdsektorn:

”Antropologi och etnografi, samt ibland också etnologi, är vetenskapliga begrepp, som alltmer kommit att uppmärksammas inom vård och vårdforskning.”

I detta avseende anses etnografin vara speciellt lämplig för utvärdering av olika medicinska system och arbetsmiljö med forskningsändamål. Det huvudsakliga syftet med tillämpning av en sådan metod är att kunna autentiskt dokumentera de rådande förhållandena inom vårdsek-torn. Därmed kan värdefulla informationer erhållas i form av både subjektiva och objektiva responsen från vårdpersonalens sida. Dessa spontana, subjektiva gensvar tillsammans med observatörens egna, objektiva iakttagelser kan stödja det befintliga systemunderhållet och det fortsatta utvecklingsarbetet av de olika, medicinska systemen. De ovannämnda tankarna, som inledningsvis har beskrivits var en bestämmande faktor för mig, vilket gäller för valet av en lämplig, kvalitativ metod nämligen etnografi för undersökning av både pappers- och elektro-niska patientjournalsystemet.

Enligt Charlotte Aull Davies (1999) kan etnografins sammanfattande särdrag tydligt beskri-vas på följande sätt, vilket samtidigt förklarar dess barnbrytande popularitet bland personer med undersöknings och forskningsintresse:

”Ethnography as a research process based on fieldwork using a variety of (mainly qualitative) research techniques but including engagement in the lives of those being studied over an extended time. The eventual written product - an ethnography - draws its data primarily from this fieldwork experience and usually emphasizes descriptive details as a result. (cf. Ellen 1984: 7-8; Hammersley and Atkinson 1995: 1-3).”

Huvudsyftet med etnografin är att förstå samspelet mellan både på individ- och gruppnivån inom det undersökta området. Därmed kan forskaren hjälpa till systemutvecklarna att kunna förbättra systemanvändningen (t.ex. Melior 1.5) genom att hitta existerande problem i enighet med vårdgivarnas erfarenheter i samband med användning av e-journalen. Sådana, värdefulla informationer kan samlas genom granskning av vårdgivarnas interaktion med datorjournalsystemet, vars påverkan på vårdpersonalen kan också bedömas.

McCleverty (1997 - [Elektroniska källor: [8]]) ger följande förklaring för etnografi, som en kvalitativ forskningsmetod:

”The goal of an ethnographic study is to identify routine practices, problems, and possi- bilities for development within a given activity or setting.”

Sidan 34 av 87

Även om användarna av systemet rapporterar att det är lätt att handskas med själva systemet, ändå kan förekomma sådana osagda brister, som visar att systemet inte uppfyller vårdgivar-nas krav och behov McCleverty (1997 - [Elektroniska källor: [8]]). Däremot kan endast outtalade behov identifieras via observation av vårdgivarna, hur de använder systemet.