Framtida forskningsmöjligheter

En av de spännande möjligheterna för ett fortsatt utvecklingsarbete kan vara att försöka ut-forma e-journalsystemet ännu mer användarvänligt genom att förbättra dess användbarhet. Det finns ett allmänt krav att säkert (kryptering) kunna utbyta medicinska informationer med andra, datoriserade system inom det egna verksamhetsområdet samt med omgivande vårdin-rättningar. E-journalsystemet måste kunna kommunicera med det befintliga PAS-systemet för att undvika dubbelrutiner samt med de övriga systemen i anknytning till andra, medicin-ska serviceenheter såsom apotek, laboratorier och röntgenavdelningar. Leverantörerna har hittills försökt att lösa de ovanbeskrivna bristerna genom att etablera standardiserade SQL-databaser, som möjliggör ett relativt smidigt informationsutbyte mellan olika databaser. Dessutom har det gjorts lyckade försök att åstadkomma funktioner för elektroniska medde-landen, som grundar sig på EDIFACT-standard. Men det krävs fortfarande ett ständigt pågå-ende forsknings- och utvecklingsarbete för framställning av nationella och internationella meddelandestandarder. Detta skulle endast vara en delvis lösning för problematiken i framti-den för att kunna möjliggöra ett framgångsrikt informationsbyte mellan två helt annorlunda

Sidan 74 av 87

e-journalsystemen, som exempelvis finns på sjukhusmiljön (Melior 1.5) och ett annat e-jour-nalsystem som finns på vårdcentralerna (Medidoc). Den ultimata lösningen kan det vara för denna problematik det s.k. EHCRA¹⁹- projektet i kombination med en lämplig konstruktion av objektorienterade databaser. Ett annat tänkbart forskningsområde för vidareutveckling är SGML²⁰, som kan vara av ett särskilt intresse med mycket lovande framtidsutsikter. SGML är egentligen en standard för informationshantering och används för publicering av text-dokument, databaslagrad text, multimedia, ljud och bild. SGML öppnar potentiella möjlig-heter att flytta och därmed överföra elektroniska dokument i varierande slag mellan två olika system, som har olika märkord för lagringsändamål. Dessutom möjliggörs en särskild upp-märkning av information, som håller struktur, innehåll och utseende skilda från varandra. Samtidigt kan förändringarna i själva dokumentationen lagras och därför kan s.k. behörig-hetsfilter skapas. SGML: s inbyggda möjligheter kan bara utnyttjas till fullo, om det sker en sådan informationsstrukturering som beskrivs av ECHRA-projektet. Enligt detta koncept är HRI²¹ ett patientjournalobjekt, som är det minsta, basala elementet eller det minsta kombina-tion av de registrerade journaluppgifterna och därför kan de behandlas liksom en självständig enhet. Ett sådant patientjournalobjekt kan exempelvis vara ett mänskligt tal, ett medicinskt begrepp eller en Ekg-bild. När det genomförs rutinmässiga uppdateringar i samband med in-formationsbehandling av de medicinska informationerna, då kan dessa utföras utan att HRI skulle visa sig osammanhängande eller helt meningslös. Slutligen kan vi nämna framtidens största forskningsintresse, nämligen virtuella patientjournaler, som också kan förenklas med SGML i samband med en effektivare informationshämtning från flera servrar i ett lokalt nätverk (LAN).

7.5 Slutsats

Efter den genomförda empiriska undersökningen kan vi dra slutsatsen att den praktiska tillämpningen av e-journalsystemet inom hälso- och sjukvårdsverksamheten resulterade en positiv utveckling. Denna framåtriktade process präglas av ett nätverksbaserat och process-orienterat arbetssätt, som snarare var funktionsprocess-orienterat i samband med den manuella (pap-pers) journalföringen i det förflutna. Mitt valda undersökningsområde begränsades på ”Enhe-ten för transplantation och leverkirurgi” (avd. 20 och dess Poliklinik: avd. 33), som befinner sig på Sahlgrenska sjukhuset och samtidigt tillhör SU: s verksamhetsområde. I sjukhusmil-jön infördes e-journalsystemet Melior (1.5), som sedan har uppgraderats av dess alltmer avancerade versioner med jämna mellanrum. Exempelvis kan nämnas att Sahlgrenska sjuk-huset använder sig av Melior (1.5)-systemet i ungefär 75 % i sin sjukvårdsverksamhet. I detta avseende betonade en av de intervjuade personerna att det pågår en övergångsperiod, vilket innebär att det fortfarande används det traditionella (pappers) journalsystemet parallellt med datorjournalsystemet. Den huvudsakliga målsättningen med införandet och praktisk använd-ning av e-journalsystemet är en förbättrad kvalitet och kontinuitet i sjukvårdsverksamheten. Dessa centrala syften kan ytterligare kompletteras med hjälp av effektivare och säkrare admi-nistrativa rutiner i samband med en noggrann och konsekvent informationsbehandling av de känsliga, sekretessbelagda patientuppgifterna. Den datoriserade journalföringen medförde dels en befrielse från de tidigare rådande tids- och resurskrävande pappersarbeten, dels en smidigare samt säkrare journalhantering via tillämpning av s.k. digitala signaturer. Dessa måste alltid användas av alla legitimerade vårdgivare, som är skyldiga att föra journal, när de

19

Elecronic Healthcare Record Architecture

20

Standard Generalized Markup Language

21

Sidan 75 av 87

skriver in sina journalanteckningar i patientjournalen. De utförda signeringarna samlas ihop i s.k. signeringslistor, som kan låsas i samband med införda journalanteckningar eller eventu-ella rättelser, som alltid måste utföras av den ansvariga vårdgivaren. Enligt huvudregeln, som gäller för utskrifterna, finns det originaljournalen i Melior (1.5)-systemet och alla, utskrivna dokument är kopior. Därför måste varje signering utföras i Melior (1.5)-systemet. Dessutom får rättelser eller signeringar på journalkopior aldrig genomföras. Patientintegriteten kunde även förbättras via separata behörighetsnivåer för olika yrkeskategorier för att de endast skall ha tillgång till väsentliga journaluppgifter, som behövs för deras dagliga, kliniska vård-arbete. Därmed kunde patienternas rätt till sekretesskydd och integritet bättre tillgodoses och därmed garanteras. Säkerheten har också blivit högre, vilket framförallt bestyrkas via an-vändning av två s.k. login-system (en login i dataterminalen och en login i e-journalsys-temet) med individuella användarnamn och lösenord för de två systemen, var för sig. Säker-heten förstärktes även via behörighetskontrollsystemet, loggningen (loggfil) av systeman-vändarnas aktivitet under inloggningstiden samt en effektiv backupsystem (säkerhetskopie-ring). Stora mängder av patientjournaler kan numera förvaras på ett litet ställe, som exempel-vis kan vara en CD-ROM-skiva innehållande omkring 750 patientjournaler. Slutligen kan nämnas två huvudsakliga problem, som betonades en av de intervjuade personerna, nämligen användarvänlighet och kompatibilitet av e-journalsystemet. Enligt denna person bör e-jour-nalsystemet Melior (1.5) modifieras eller justeras genom att utforma själva användargräns-snittet enklare, mer överblickbart och därmed mer överskådligt, förbättra läsbarheten av journaltexten i datorskärmen samt försöka uppnå en bättre kontinuitet. Sedan behövs kompa-tibilitetsproblematiken med de redan befintliga datoriserade systemen (labsystem, röntgen, läkemedelssytem) också lösas på något sätt. Dessutom måste även lösas kommunikations-problem mellan två, olika e-journalsystem (exempelvis kan nämnas Melior i sjukhusmiljön och Medidoc på vårdcentralerna). Dessa säkerligen kan åtgärdas i nära framtiden via lovande forskningsinsatser i samband med vidareutveckling av objektorienterade databaser och inter-nationella/nationella meddelandestandarder.

Sidan 76 av 87

8. REFERENSER

8.1 Broschyrer

Införande av elektroniska patientjournaler.( 1998). Förutsättningar och krav. Stockholm: Spri, (Spri rapport 473)

8.2 Böcker

Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. © Jarl Backman och Studentlitteratur, ISBN 91-44-00417-6

Dahlberg, Karin (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. © Karin Dahlberg och Studentlitteratur, ISBN 91-44-00463-X

Dalén, Uno (1987). Bonniers lilla uppslagsbok. © Bonnier Fakta Bokförlag AB, ISBN 91-34-50915-1

Davis, Charlotte Aull (1999). Reflexive Ethnography – A guide to researching selves and others. Routledge 29 West 35^th Street, New York, NY 10001. ISBN 0-415-15190-2 (hbk), ISBN 0-415-15191-2 (pbk)

Eriksson, K. (1987). Vårdandets idé. Stockholm: Almquist & Wiksell.

Fröberg, Ulf H. (1988). Journalen i vården: en handbok om den nya lagstiftningen: förarbeten, författningar, praxis – Institutet för medicinsk Rätt AB, LIC Förlag. ISBN 91-7584-176-2

Fröberg, Ulf H. (2001). Medicinsk dokumentation 2000: produktion, hantering, förvaring, Arkivering: lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd: författningsbestämmelser om patientjournaler och intyg - Institutet för medicinsk Rätt AB. ISBN-91-7864-182-9

Gadamer, H.G. (1989/1960). Truth and method. Second revised edition. (Originalet Wahrheit und Methode). New York: The Crossroad Publishing Corporation.

Gratte, Ingvar (1996). Datorn i vården. Stockholm: Medicin - Liber Utbildning AB. ISBN 91-634-1298-5

Kaiser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) (1999). Etnologiskt fältarbete. © Författarna och Studentlitteratur, ISBN 91-44-00944-5

Kvale, S. (1996). InterWiews. An introduction to qualitative research interviewing. London: Sage Publ.

Leininger, M. (1991).Culture care, diversity and universality. A theory of nursing. New York: national Language for Nursing Press.

Sidan 77 av 87

Lewis, I.M (1985). Social Anthropology in Perspective. Cambridge University Press, Cambridge.

Nygren E., Johnson M. & Henriksson P. (1992). Reading the medical record. II. Design of a human-computer interface for basic reading of computerized medical records. Com- puter methods and programs in biomedicine, (39) 13-25.

Petersson, Göran & Rydmark, Martin (1996). Medicinsk informatik. Almquist & Wicksell medicin - Författarna och Liber Utbildning AB. ISBN 91-634-1384-1