En liten påminnelse.

Med hjälp av våra frågeställningar: Hur upplever pedagoger mottagandet av nyanlända barn på förskolan? Hur integreras barn in i förskoleverksamheten? Syftet med studien var att studera mottagandet av nyanlända barn i förskolan.

9.2 Metoddiskussion.

Den metodologiska utgångspunkten har varit mot en kvalitativ ingång. En ingång som vi anser passar bra till vad Bengtsson m fl.(1998) anser. Författarna skriver om metoden som ett praktiskt sätt att undersöka en social verksamhet och är ett bra verktyg för hjälp att hjälpa oss att förklara, beskriva och förstå den värld vi utforskar. Vi som skribenter och forskare har upplevt att denna metod är en bra ingång. Vi gör en slutsats över att vi kan hålla med Bengtsson m fl. (1998) i deras teorier om vad metoden kan innefatta och dess betydelse.

Den kvalitativa metoden med inriktning mot intervjuer har fungerat bra och vi har fått en inblick över respondenternas uppfattningar, berättelser och upplevelser. Alvehus (2013) anser att med hjälp av intervjuer erbjuds forskaren möjligheten att få reda på respondenternas känslor och motiv, vilket vi anser att vi har kunnat uppnå.

Våra intervjufrågor som vi ställde till respondenterna var väldigt öppna, vilket vi valde med inblick för att kunna nå större diskussioner. Vi gick in i rollen som intervjuare med ett så öppet sinne som möjligt och ville inte höja våra röster utan pedagogernas. Vi använde oss av en intervjuform som Alvehus (2013) benämner som semistrukturerad intervju. I dessa situationer menar han på att vikten av att lyssna av respondenten är hög. Det är med lyssnandet som vi valde att vara lite passiva i intervjusituationen, eftersom vårt mål var att finna en diskussion som leddes av respondenterna.

Sedan kan frågan ställas till oss själva: valde vi rätt väg? Hade vi kunnat få ut ännu mer information om vi hade varit med mer i diskussionen, istället för att näst in till bara ställa frågorna? Vi anser att om våra röster hade varit mer delaktiga hade våra privata åsikter förmodligen visat sig i diskussionerna eftersom vi båda har erfarenhet om huvudämnet. Dahlin – Ivanoff (2015) betonar vikten av att gruppledaren håller sig på en så neutral nivå som möjligt.

Vid dokumentering under intervjuerna valde vi att använda oss av ljudinspelning. För att avstå från störande bakgrundsljud satte vi oss i ett eget rum medan barnen lekte ute på gården. Vi valde inspelning som dokumentationsmodell för att till stor del kunna lägga vår fulla koncentration hos respondenterna, vilket vi ansåg vara ett måste för att kunna få ett så bra resultat som möjligt. Med godkännande från respondenterna spelades båda två in.

Vårt vidare arbete med den insamlade empirin tog oss till att börja transkribera vårt material. Vi valde att dela upp ljudinspelningen, då det var situationer i inspelningen där pedagogerna pratar samtidigt. Uppdelningen underlättade för oss och vi fick ihop mycket material. För vår del tog transkriberingen lång tid precis som Ahrne och Svensson (2015) antog.

Även efter transkriberingen har vi gått tillbaka till den inspelade filen och lyssnat, det som den ena inte förstod har den andra kunnat tyda. I sammanfattningsvis anser vi att empiri insamlingen och metodval har fungerat bra.

9.3 Resultatdiskussion

Det som nämns i denna del säger inte hur alla verksamheter eller förskolor ser ut. Studie och forskning jämför enbart den förskolan och den verksamheten som de intervjuade pedagogerna arbetar och vistas på. Det vill säga att det kan se ut och inte att det ser ut på det viset.

9.3.1 Diskussion

När studien tog sin start var intresset att veta mer om mottagandet av nyanlända i förskolan. Hur upplever pedagogerna invandringen in i förskolan? Hur är det att arbeta med barn och familjer som har traumatiska bakgrunder? Vad betyder arbetet som pedagog i dessa

situationer? Studiens syfte är att studera mottagandet av nyanlända flyktingbarn på en förskola. Utifrån pedagogernas historier som vi intervjuade, tänkte vi att de som läser vårt arbete kan få ta del av vad som egentligen är viktigast i processen av mottagandet av ett nyanlänt förskolebarn. Sekvenser som är tagna ur intervjun visar hur pedagogerna ständigt får vara konkreta och extra tydliga med det de säger till barnen. Vad är det som egentligen är viktigast som man själv inte tänkt på? Man kanske aldrig varit med om en sådan situation innan. Lee (2003) menar att med mer kunskap om de nyanländas kulturella bakgrund, kan pedagogerna bemöta barnens behov och försöka hjälpa dem komma in i verksamheten (Lee, 2003). Men har Lee (a.a) rätt i att mer kunskap hos pedagogerna ger pedagogerna en bättre förståelse? Vart kommer denna kunskap ifrån som Lee (a.a) talar om och hur införskaffar sig pedagogerna denna kunskap? Enligt de intervjuade pedagogerna talas det om att pedagogerna även ska kunna ge barnen trygghet, närhet och kärlek. Finner man detta genom kunskap? Eller ska pedagogerna finna en trygghetskänsla inom sig själv, känna sig trygg i att ge trygghet och närhet. Men Lunneblad (2013) menar också att i rollen som pedagog inom förskolans verksamhet möter man nyanlända barn med bland annat traumatiska bakgrunder (a.a). Tolkningen som kan dras mellan Lee (2003) och Lunneblad (2013) är att Lee anser att

kunskapen borde finnas, men finns inte. Medan Lunneblad (2013) finns den en förväntan att i yrket som förskollärare att man kommer att möta nyanlända med traumatiska bakgrunder. Att höja kunskapsnivån hos pedagogerna håller även Skaremyr (2014) med om. Han lyfter kunskapen om språket, vilket även våra intervjuade pedagoger gör. Enligt pedagogerna är språket vägen till lärandet. Språket verkar vara en stor del av både vad intervjusvaren och forskarna pekar på.

Nu i slutet av vår studie ser vi att många av dessa frågor besvaras och slutar med svar som innehåller begreppet språk. Både forskning och intervjuer har handlat mycket om språkets vikt och förmåga. Att tillsammans bygga upp relationer och kontakter, genom språk och kommunikation. Språkets vikt stöds med Säljö (2011) teorier och mening. Då han anser att språket är det viktigaste inom det sociokulturella perspektivet (a.a). Via språket har vi även märkt att det skapas relationer och kontakter för att kunna hjälpa varandra. Pedagogerna nämner att föräldrarna gärna hjälper till att tolka för varandra, pedagogen talar engelska och föräldern tolkar till en annan förälder.

10. Slutord

Avslutningsvis vill vi berätta om vad vi kommer att ta med oss in i framtiden och till våra framtida yrkesroller. Även ge några tips och rekommendationer till fortsatt arbete och forskning utifrån tankar som har väcks hos oss igenom arbetets gång.