Landskrona stad har en långsiktig vision om att hela energiverk-samheten 2050 är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart.
För att uppnå detta antog kommunen 2010 fram en energiplan, som angav riktningen för kommunens planering av energiverk-samheten. I energiplanen anges övergripande mål och riktlinjer för vilka förändringar som ger bäst effekt och som kan uppnå det långsiktiga målet om ett hållbart energisystem fritt från fossila bränslen. De övergripande målen, som ska uppnås senast år 2020, handlar om att effektivisera energianvändningen och trans-porter, byta till förnybara energislag samt förbättra samhällspla-neringen och öka säkerheten och kunskapen.
För att uppnå den långsiktiga visionen pekar energiplanen ut tre strategiska områden för kommunen:
• Effektivare transporter
• Effektivare energianvändning
• Fysisk planering och klimatanpassning
Energiplanen riktar sig främst till Landskrona stads nämnder, styrelser och bolag, men i vissa fall krävs samarbete med andra aktörer som är verksamma i Landskrona.
Miljöpolicyn leder arbetet
I miljöpolicyn för 2012-2020 anges att Landskrona stad är en viktig aktör för att uppnå en hållbar utveckling. Kommunen ska därför vara en förebild och föregå med gott exempel. I sitt arbete ska kommunen tillämpa miljöpolicyn och arbeta utifrån dess långsiktiga och kortsiktiga mål. I miljöpolicyn anges att Lands-krona stads långsiktigta mål är att skapa ett kretsloppsamhälle, där bl. a. material ska cirkulera i kretslopp. Inga nya ändliga (t.ex.
fossila bränslen) ska tas i anspråk i snabbare takt än de återbildas.
Två av målen under perioden 2012-2020 är att skapa hållbara energisystem och transportsystem, vilket innebär att kommu-nens energiverksamheter ska vara fossilfria och att utsläppen från kommunens transporter ska minska. Målen ska uppnås till 2020 och på vägen dit ska ett antal delmål ha genomförts.
Miljöpolicyns delmål fokuserar på kommunens eget arbete och hur förvaltningarna kan nå de långsiktiga målen.
Energiplanens detaljerade mål
De detaljerade målen inom varje strategiskt område avser att leda fram till aktiviteter som kan uppnå det långsiktiga målet om ett hållbart och fossilfritt Landskrona. Målen följer de regionala miljömålen som tagits fram för Skåne inom det nationella miljö-kvalitetsmålet "Begränsad klimatpåverkan".
Eftersom Landskronas energiplan beslutades 2009, har ett par mål hunnit passera tidsmässigt.
Effektivare energianvändning
Växthusgasutsläppen ska vara 4% lägre för perioden 2008-2010 jämfört med 1990.
2020 ska växthusgasutsläppen vara 30% lägre än 1990.
2020 ska energianvändningen vara 4% lägre per capita jämfört med 2002.
2020 ska energianvändningen vara 10% lägre än genomsnittet för 2001-2005.
2020 ska energianvändningen vara 20% effektivare än 2009.
2020 ska fossila bränslen för uppvärmning ha avvecklats.
2020 ska produktionen av förnybar el i Skåne vara 6 TWh högre än år 2002 -Landskrona bidrar till att nå målet via byggnation av kraftvärme och/eller vindkraftverk samt solceller.
2050 finns inga nettoutsläpp av växthusgaser.
Effektivare transporter
2010 ska transportsektorn ta fram åtgärder för att nå klimatmålet på 4 % mindre koldioxidutsläpp jämfört med 1990.
2015 släpper transportsektorn ut 10% mindre växthusgaser jämfört med 2007.
2020 består transportsektorn av 10% förnybar energi.
2020 bidrar Landskrona till att nå målet om att biogasproduktionen i Skåne uppgår till 3 TWh.
2030 är fordonsflottan oberoende av fossila bränslen.
Fysisk planering och klimatanpassning
Senast 2015 ska Landskrona identifiera och analysera risker för
översvämningar, ras, skred och erosion. Landskrona stad ska beakta riskerna i sin fysiska planering och tar fram förslag på åtgärder för anpassning av befintlig miljö.
2020 ska Landskrona vara klimatanpassat.
Klimatanpassning. Öresundsvattensamarbetet arbetar med att ta fram
”översvämningskartor” för hela Öresundsregionen. Här visas konsekvenserna av en stormflod på 2,3 m över det nuvarande medelvattenståndet. Havet väller in över delar av industriområdet och centrala staden.
Miljöpolicy
Miljöpolicyn anger ett antal delmål som ska uppnås till år 2020.
Hållbara energisystem
Kommunens verksamheter ska vara fossilfria.
El och värme som kommunen producerar i egna anläggningar ska vara fossilfri.
El och värme som kommunen upphandlar ska vara fossilfri.
Energieffektivisera kommunens byggnader.
Ställa energikrav på bebyggelse vid exploatering när kommunen äger eller säljer marken. Krav på miljöanpassade värmesystem och byggnadens energiprestanda vid byggnation av verksamheter och bostäder.
Inventera möjligheter till biogasproduktion i kommunen.
Hållbara transportsystem
Utsläpp från kommunens transporter ska minska.
Alla fordon som leasas eller köps in ska drivas med grön gas eller el.
Samordnad fordonshantering till en förvaltning.
Minska tjänsteresornas miljöpåverkan.
Krav på miljöanpassade person- och godstransporter vid entreprenadarbeten.
Skörderester till biogas
Biogas kan produceras från olika organiska material. En viktig källa är slam från avloppsreningsverk, men även skörderester som betblast och potatisavfall kan vara ett sätt att ta tillvara på material som går till spillo annars.
Under 2014 användes 107 hektar åkermark i Landskrona till att odla matpotatis. Under höstarna rensas potatisar bort för att de är skadade, angripna eller av fel storlek. Svenskt Gastekniskt Center konstaterade 2009 att potatisavfall ger ett högt biogasut-byte när det rötas och skulle, tillsammans med blasten, vara en lämplig råvara. Genom att ta tillvara på resterna, skulle det kunna produceras mer biogas i kommunen.
Förbrukningen av hushållsel ökar
Huvuddelen av energiförbrukningen i en bostad utgörs av upp-värmning och förbrukning av varmvatten. Förbrukningen av el till belysning och elektriska apparater som tvättmaskin, dator och TV (hushållsel) utgör en mindre del. Det finns inga lokala uppgif-ter om förbrukningen av hushållsel, men Energimyndigheten uppskattade att ett småhus använde i genomsnitt 6000 kWh per
år under 2013. Detta kan jämföras med 3800 kWh per småhus år 1970 eller cirka 5200 kWh under 1990.
Energimyndigheten menar dock att siffrorna är missvisande på grund av att det är svårt att skilja ut förbrukningen av hushållsel i hus som värms upp av el. I hushållsel kan även ingå elförbruk-ning som ligger närmare uppvärmelförbruk-ning, t.ex. golvvärme. I ett separat projekt uppmätte Energimyndigheten förbrukningen av hushållsel till drygt 4000 kWh per småhus och år. Det finns inga motsvarande siffror för lägenheter, men Energimyndigheten uppskattar förbrukningen till 40 kWh per m² och år.
Få fossila bränslen i elen
Frågan är hur stora insatserna av fossila bränslen är i elproduktio-nen. Det är svårt att identifiera vilka bränslekällor som har an-vänts vid elproduktion utifrån förbrukningssiffor, eftersom t.ex.
hushållen kan välja mellan olika källor eller välja en mix av energi-källor. För att få en uppfattning om andelen förnybara bränslen, går det att studera Sveriges totala elproduktion. Enligt Energi-myndigheten producerades el motsvarande 162 TWh i Sverige under 2012. Av detta kom 48% från vattenkraft, 38% från kärn-kraft och 4% vindkärn-kraft. Endast 4% av Sveriges el beräknades komma från fossila källor.
Därmed kan Landskronas fossila avtryck från elanvändning antas vara litet.
Allt organiskt material kan i princip användas till biogasframställning.
Energiförbrukningen i en genomsnittlig svensk villa/radhus med direktverkande el är cirka 25 000 kWh per år, varav uppvärmning beräknas till 15 000 kWh, hushållsel till 5 000 kWh och varmvatten till 5000 kWh.
Uppvärmningskostnaden är alltså den största kostnaden. En grad högre temperatur i genomsnitt innebär fem procent ökad energiförbrukning. För en villa med 20 000 kWh årlig värmeförbrukning betyder den enda graden alltså ca 1000 kWh.
En villafamilj på fyra personer som hushållar med varmvatten förbrukar cirka 3500 kWh energi. En annan familj som låter vattnet flöda förbrukar upp mot 7000 kWh på att värma sitt tappvarmvatten. Skillnaden mellan att alltid hushålla och att konsekvent slösa med varmvatten innebär således ett par tusen kronor om året.
Sedan datorer och andra elektroniska apparater kom in i hemmen har elanvändningen ökat kraftigt. För 25 år sedan beräknades förbrukningen av hushållsel i en genomsnittlig villa till mindre än 5000 kWh. Idag är det inte ovanligt med upp mot 8000 kWh i en aktiv familj.
Solenergi
Oavbrutet träffas jorden av solenergi som motsvarar 170 000 TW och i Landskrona beräknas solinstrålningen till 1000 kWh per år. Potentialen är stor och genom att exempelvis utnyttja ytor som inte har andra användningsområden (som tak och fasader), kan vi i högre grad ta tillvara på solenergin till låga kostnader. Vad är potentialen för att producera solenergi i Landskrona?
Ett sätt att ta tillvara på solenergi är genom att skapa el med hjälp av solceller i solpaneler. Solceller består av två lager av halvledan-de material och när solen lyser på solcellerna skapas elektrisk spänning mellan lagren. Strömmen tas upp genom ledningar kopplade till respektive lager. Elproduktionen är störst i starkt solsken, men det produceras energi även när det är molnigt.
150 W per kvadratmeter
Förutsättningarna för solenergi i Landskrona är goda. Enligt SMHIs beräkningar strålar det årligen in 1000 kWh energi/m² i horisontalt läge. Med hjälp av solpaneler kan vi ta tillvara på en del av energin.
Dagens solpaneler har en verkningsgrad på 15%, vilket innebär att solcellerna kan producera 150 W el/m² av den instrålade sol-energin. Hur mycket solcellerna faktiskt producerar beror däref-ter på bland annat mängden molnighet och var panelen placeras.
Energimyndigheten beräknar att en ny anläggning på 1 kW, som placeras på en plats utan skugga och i riktning mot söder med 30-50 graders lutning, producerar cirka 950 kWh per år.
Sammanlagt tar anläggningen upp en yta av 8 kvadratmeter.
Privata lösningar
För den enskilde Landskronabon kan solpaneler vara en lönsam investering. Exempelvis kräver en anläggning på 3000 W endast
20 m², vilket kan få plats på ett villatak. Anläggningen producerar årligen nästan 2900 kWh, vilket motsvarar 48% av den genom-snittliga förbrukningen av hushållsel.
Solenergi värmer vattnet i Vita huset
Redan 1979 under en energikris installerade president Jimmy Carter 32 solfångare på Vita husets tak för att värma upp vatten. Solfångarna togs bort av hans efterträdare Ronald Reagan, men 2003 började Vita huset åter ta tillvara på solens energi med hjälp av solceller (elproduktion) och solfångare (varmvattenproduktion). Energin användes till att bland annat värma upp vattnet i en simbassäng. President Obama utvecklade systemet 2013 och installerade nya paneler för att även värma upp vattnet som går till presidentens bostad i Vita huset.
Källa: Solrevolution av Naturskyddsföreningen och Washington Post
Förbränning av plast lämnar ett fossilt avtryck
Avfallet som förbränns till fjärrvärmeproduktionen består av utsorterat papper, plast och trä. Materialet är uttjänt och kan för närvarande inte återvinnas. För att ta tillvara på energin på bästa sätt, förbränns det och värmen används till fjärrvärme. Det ger dock upphov till ett fossilt avtryck. Medan papper och trä är för-nybara material, har merparten av plasten ett fossilt ursprung, vil-ket innebär att förbränningen orsakar utsläpp av växthusgaser.
Man köper in avfall utifrån energiinnehållet, det vill säga hur mycket energi eller värme man kan generera från materialet.
Eftersom fördelningen mellan papper, trä och plast i avfallet ständigt skiftar, har företaget inga uppgifter på hur mycket plast som förbränns.
Det är svårt att uppskatta hur stora de fossila utsläppen är, men enligt en projektrapport från branschorganisationen Avfall Sveri-ge 2012, uppskattas andelen fossilt kol stå för ca. 10% av vikten i svenska avfallsförbränningsanläggningar. Studien, som har ana-lyserat avfall från sju anläggningar, konstaterar att cirka en tredje-del av kolet i det avfall som förbränns i Sverige har fossilt ursprung. Eftersom avfallet även innehåller papper och trä, kom-mer kom-merparten av kolet från förnybara källor.
I Landskrona förbrändes avfall motsvarade 167 000 MWh under 2014. En del av detta bestod av plast, som ger upphov till växthusgaser. För att uppnå Energiplanens mål om ett hållbart energisystem fritt från fossila bränslen, behöver även plasten ersättas av förnybara bränslen.
En anläggning på 3000-4000 W kostar ca 70 000 kr om du gör en del arbete själv. Om anläggningen är bra placerad kan den väntas leverera ungefär 2000-3000 kWh per år. Om vi antar att elpriset är 1 kr per kWh så sparar du alltså max 3000 kr/år och det tar då nästan 15 år innan anläggningen är betald.
Om elpriset stiger tar det mindre tid innan anläggningen betalar sig. Då har vi inte tagit hänsyn till kapitalkostnaden om du t.ex. lånar pengar för att bygga din anläggning. Det är alltså ganska långa återbetalningstider. För närvarande är elpriset dessutom relativt lågt. Att integrera solceller i nybyggnationer skulle dock kunna sänka kostnaderna.