Mil Rapport 2015-9 Miljöredovisning Landskrona 2014

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2014

INNEHÅLL

Miljöredovisningen har producerats av miljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag.

Jörgen Hanak har varit ansvarig för projektet där Olle Nordell har varit projektledare.

Rainer Weich har formgivit dokumentet, gjort diagram och andra illustrationer.

Energiavsnittet är skriven av Jonas Lövendahl, osignerade texter av Rainer Weich och Olle Nordell.

Ytterligare information om miljötillståndet finns på miljöförvaltningens hemsida,

www.landskrona.se under ”Miljö”.

Copyright: Innehållet i denna skrift får gärna citeras, refereras eller kopieras om källan anges.

Upplaga: 1000 exemplar Fotografer:

Jonas Lövendahl: sid. 15 höger; 19 nedre Olle Nordell: sid. 19 övre, 33, 39, 40, 41, 42, 47

Rainer Weich: sid. 4, 7, 10, 12, 14 vänster övre, 15 vänster, 17, 20, 24 höger nedre, 25, 26, 28, 29, 30, 31, 32, 36, 38, 44, 45, 46 Omslagsfoto: Sven Halling, bronsåldersgravar på Rönneberga backar.

Foto på omslagets baksida: Olle Nordell, blomsterprakt på Glumslövs bronsåldersgravar.

Upplysningar om varifrån uppgifter i diagram och tabeller är hämtade finns på Landskrona stads hemsida. www.landskrona.se

<http://www.landskrona.se/>

klicka på Miljö.

Miljömärkt trycksak Tryckning:

Danagårdlitho AB

FÖRORD 3

ENERGI 4

INLEDNING. . . 5

UTVECKLINGEN I LANDSKRONA. . . 6

Energiförbrukningen . . . 6

Totalförbrukningen ligger stilla . . . 6

Energikrävande industrier . . . 8

Utsläpp av växthusgaser. . . 8

Var förbrukas mest fossila bränslen? . . . 8

TRANSPORTSEKTORN . . . 9

Växthusgasutsläppen är höga. . . 9

Fler bilar, färre mil per person . . . 9

Transportarbetet . . . 9

Landskrona som ett tankställe? . . . 10

Flera gasbilar till bilpoolen . . . 10

Stadsbussar på batteridrift . . . 10

Från mat till gas . . . 11

2114 ton matavfall insamlat . . . 11

HUSHÅLL . . . 11

Energiförbrukning . . . 11

VÄGAR FRAMÅT. . . 12

Utveckling förnybart. . . 12

Produktion av solel . . . 12

Vindel . . . 13

Småskaliga vindkraftverk . . . 14

Energisnål belysning . . . 15

Landskronahem minskar sin energiförbrukning . . . 15

Energieffektivisering i kommunens fastigheter . . . 16

Fjärrvärme. . . 17

Industrins spillvärme värmer bostäder . . . 18

Spillvärme går till fiskodling . . . 19

SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER . . . 20

Landskronas potential . . . 20

Landskronas utmaning . . . 21

Energiplan för ett fossilfritt Landskrona . . . 22

Miljöpolicyn leder arbetet . . . 22

Energiplanens detaljerade mål . . . 22

Miljöpolicy . . . 23

MILJÖLEDNING 25 TRÄDGÅRDSGILLET. . . 26

Trädgårdsgillet fortsätter att värna om miljön . . . 26

EKOMAT . . . 26

På väg upp även under 2014 . . . 26

EARTH HOUR 2014 . . . 27

DEN 22 APRIL FIRADES EARTH DAY . . . 27

TRAFIKANTDAGEN . . . 28

En solig septemberdag . . . 28

LANDSKRONAS KLIMATFOND . . . 28

Utdelningen . . . 28

UTBILDNINGSMATERIAL . . . 29

Grundläggande miljöutbildning . . . 29

Miljöledningssystemet . . . 29

MILJÖÖVERVAKNING 30 MILJÖVERVAKNING I HAV OCH VATTENDRAG . . . 31

Strandbad . . . 31

Saxån och Braån . . . 32

Vattenkemi . . . 32

Biologiska förhållanden . . . 32

LUFTKVALITET . . . 33

Partiklar (PM10) . . . 33

Landskrona . . . 33

Svavel- och kväve i luften . . . 34

Svavelutsläpp minskar stadigt . . . 34

Även kväveutsläpp minskar . . . 34

Bensen . . . 34

Lägre halter i tätortsluften . . . 34

Bly i kål och sallat . . . 35

Metaller i gräs . . . 36

Tungmetaller i fallande stoft . . . 37

Industrier påverkar mest. . . 37

Luftkvalitet i Landskrona jämfört med andra städer . 38 Kvävedioxid har minskat . . . 38

Svaveldioxid . . . 38

PM10, mätning av partiklar i gaturum . . . 38

NATURMILJÖER . . . 39

Bronsåldersgravarnas fina flora på nya platser . . . 39

Säbybäcken . . . 40

NY MÄTSTATION I SAXÅN . . . 41

EXAMENSARBETEN 42 Metallföroreningar i Landskrona - miljööver- vakning med blåmussla . . . 43

Inledning . . . 43

Mål och syfte . . . 44

Resultat . . . 44

Utvärdering av perfluoroktansulfonat (PFOS) i skarvägg, Phalacrocorax carb sinensis, från ön Gråen, Landskrona hamn, Skåne . . . 45

Inledning . . . 45

Avgränsning och syfte . . . 45

Diskussion och slutsats . . . 45

Slutsats . . . 46

Utvärdering av tungmetaller i ägg från Mellanskarv (Phalacrocorax carbo sinensis) från ön Gråen, Landskrona hamn, Skåne . . . 47

Inledning . . . 47

Syfte och målsättning . . . 47

Avgränsning . . . 47

Resultat . . . 48

Diskussion . . . 48

Slutsatser . . . 48

FÖRORD

Årets miljöredovisning har tema ener- gi. När jag tittar tillbaka på de tidigare miljöredovisningarna så kan jag kon- statera att det märkligt nog är första gången som vi har energi som tema.

Produktion och användning av energi i olika former står ju för en stor del av alla miljöproblem. De leder till utsläpp som bidrar bl.a. till påverkan på klima- tet, övergödning, minskad biologisk mångfald och försurning av sjöar och hav. Energiaspekten är alltså central när vi försöker hitta vägar att minska påverkan på miljön i ett generellt per- spektiv.

Klimatfrågan är alldeles domine- rande i blickfånget just nu och kommer uppenbart att tvinga oss till kraftfulla åtgärder inom en nära framtid. Vi i treklövern har för den kommande perioden lyft upp mi- ljöfrågan som en prioriterad ut- vecklingsfråga och markerar på detta sätt det allvar som vi ser i nu- varande situation. Landskrona stad är med sitt havsnära läge och låg- länta terräng extra utsatt för de ef- fekter som förväntas av männis- kans påverkan på klimatet. Vi behöver anpassa staden till förhöjd havsnivå samt ändrade klimatfö- rutsättningar som ökad frekvens av värmeböljor, kraftiga stormar

och störtskurar. Men vi behöver också bidra till att minska påverkan på klimatet genom en mängd åt- gärder inom energiområdet. Det handlar om energieffektiviseringar och att introducera förnybara energikällor som inte har påverkan på klimatet. Här kommer staden att agera kraftfullt och som stöd för framtida investeringar inom miljöområdet kommer en fond att inrättas. De närmare detaljerna för hur fonden ska fungera kommer att utredas inom den närmaste framtiden. En förlaga till fonden finns redan idag genom den kli- matfond som fullmäktige besluta- de om 2012. Klimatfondens till- gängliga medel växer genom att alla stadens transporter som inte bygger på förnybara drivmedel be- lastas med en extra avgift om 4%

som tillförs klimatfonden. Stadens förvaltningar kan söka medel från fonden för investeringar som leder till lägre koldioxidutsläpp.

Miljöredovisningen presenterar palett av alla de aktiviteter som på- går i Landskrona på energiområ- det. Miljöredovisningen pekar ock- så på att det finns en stor potential med långsiktigt hållbara energikäl- lor i kommunen. Mycket pågår an- märkningsvärt nog utan att det rö- ner så mycket uppmärksamhet.

Flera projekt har visat att det går att uppnå stora vinster.

Problemen med ny teknik handlar inte bara om ekonomiska resurser.

Det finns i varierande grad ett motstånd i oss alla att överge in- vanda beteenden och välkända tek- niker. Utmaningarna som vi har framför oss handlar om att vi mås- te tänka och agera på nya sätt. Det är allt mer uppenbart att vårt nuva- rande energisystem leder till förö- dande effekter som inte är accep-

tabla. Jag kan se att medvetenheten och acceptansen för att det förhål- ler sig så har växt fram både hos allmänheten och för egen del.

Forskningen har gått framåt och nya rapporter som kommer om klimatet bekräftar eller understry- ker att situationen är allvarlig. Vi upplever själva och får i nyhetsflö- det dagligen höra om frekventa vä- derhändelser som tolkas som effekter av mänsklig påverkan på klimatet. Detta sammantaget hål- ler snabbt på att förändra allmän- hetens medvetenhet om allvaret.

Jag ser att motivationen och acceptansen för att vidta åtgärder ökar i allt bredare folklager. Det underlättar det arbete med att reformera energisystemet som vi har framför oss. Samtidigt måste vi förhålla oss till ett ekonomiskt sys- tem och en omvärld som inte tillå- ter oss att agera förbehållslöst.

Man måste också vara realistisk när det gäller den allmänna viljan till stora förändringar i livsstil eller vil- jan att göra avkall på de bekvämlig- heter som vi tar för givet idag. Det kommer därför att krävas kreativi- tet och nytänkande för att hitta lös- ningar som fungerar. Men också en vakenhet för nya möjligheter som öppnas upp genom olika akti- viteter i omvärlden. Ingen männi- ska är en ö och det gäller i ett stad- sperspektiv också för Landskrona.

Vi måste samverka på flera olika plan för att Landskrona även i framtiden skall vara en fantastisk plats att leva på samt ytterst för att bidra till att klimatet på jorden stabiliseras.

Torkild Strandberg

Kommunstyrelsens ordförande

ENERGI

INLEDNING

Energi spelar en avgörande roll i vårt samhälle.

Utan tillgång till energi skulle exempelvis produktionen av mat stanna upp, transporter stå stilla, vägar och skolsalar skulle inte kunna lysas upp och alla digitala tjänster hade utebli- vit. För näringslivets utveckling är det centralt att det finns tillgång till energi till konkurrens- kraftiga priser. Energi är av så stor vikt att varje kommun är ålagd att ha en aktuell energiplan för att visa hur kommunen avser säkra en lång- siktigt och hållbar energiförsörjning.

Det blir dock allt tydligare att dagens ener- gisystem inte är långsiktigt hållbara. En alltför stor andel av energikällorna är inte förnybara och effektiviteten i nyttjande är oftast betydligt lägre än vad som är tek- niskt möjligt.

En betydande del av energianvändningen är beroende av fossila bränslen. Använd- ningen av fossila bränslen har en negativ miljöpåverkan genom att bl. a. öka växthu- seffekten, övergödningen och försurning- en. Att ersätta användningen av fossila bränslen med förnybara alternativ är av största vikt för att uppnå en hållbar ut- veckling.

Under energitemat i Miljöredovisningen för 2014 är syftet att belysa hur energian- vändningen ser ut i Landskrona och hur användningen har utvecklats över tiden.

Utvecklingen sätts i relation till de målsätt- ningar som finns uppsatta på energiområ- det för Landskrona och i ett regionalt och nationellt perspektiv. Miljöredovisningen tittar även på Landskronas möjligheter att ta tillvara på förnybara energikällor som tex vind och sol. Utifrån den analys som görs av situationen föreslås ett antal åtgär- der som bör övervägas för att få en önsk- värd utveckling på energiområdet.

Mått på energi

För att mäta hur mycket arbete som en apparat utför under en tidsperiod, används enheten watt. I hushållssammanhang talas det oftast om kilowattimmar (kWh) och 1 kWh beräknas räcka till att hålla en lågenergilampa på 9 W tänd i 111 timmar eller att dammsuga med effekten 1400 W i 43 minuter. I genomsnitt förbrukade en svensk villa motsvarande 16 700 kWh för uppvärmning och varmvatten under 2013. Ytterligare 6 000 kWh användes till hushållsel.

1 megawattimme är lika med 1000 kWh och beräknas räcka till att värma en villa i ett par veckor. 1 GWh (1000 MWh) räcker däremot till att förse en stad i Lunds storlek (cirka 100000 invånare) med el under åtta timmar.

Källa: Energimyndigheten och Vattenfall

I Sverige går 26 procent av energianvänd- ningen till att värma bostäderna.

En inbesparad kWh (kilowattimme) är gratis och medför ingen miljöpåverkan.

Därför bör man se över om man kan min- ska sin energianvändning. För dig som bor i lägenhet kan det handla om att korta ner tiden i duschen, köpa lågenergilampor istället för glödlampor och stänga av appa- rater och lampor som inte används. Åtgär- derna kanske låter obetydliga men man kan konstatera att energianvändningen varierar kraftigt mellan olika hushåll i sam- ma typ av lägenhet. Beteendet har en stor inverkan på hur mycket energi som går åt.

För den som bor i villa och själv kan göra förändringar i huset spelar beteendet ännu större roll. Genom att välja energisnåla apparater och se till att huset är väl isolerat kan man spara energi och därmed även minska miljöpåverkan. När du sänker tem- peraturen en grad minskar energianvänd- ningen för att värma huset med cirka fem procent!

Valet av energislag avgör dess miljöpåverkan

Vilket energislag som används och hur vi använder det är avgörande för hur stor miljöpåverkan blir. Du som är husägare kan i mycket stor utsträckning påverka hur stor miljöpåverkan uppvärmningen av ditt hus medför. Den allra största miljövinsten kan du som eldar olja göra genom att gå över till biobränsle. Det är dessutom ofta mycket lönsamt. Nedan ser du vilka positi- va och negativa miljöegenskaper våra van- ligaste uppvärmningsformer har.

Energislag Positivt Negativt

Villaolja Inget Utsläpp av föroreningar, ökar växthuseffekten, höga bränslekostnader.

Stadsgas, naturgas Hög verkningsgrad.

Mindre arbetsinsats.

Utsläpp av föroreningar.

Ökar växthuseffekten.

Ved Påverkar ej växthuseffekten. Utsläpp av föroreningar som kan bli mycket höga vid eldning av fuktig ved med dålig teknik Stor arbetsinsats.

Pellets Låga utsläpp av föroreningar.

Påverkar ej växthuseffekten.

Plats för förråd krävs, annars blir arbetsinsats för bränslet stor.

Risk för självantändning i stora förråd.

Värmepump Del av värmen är förnybar. Mycket elberoende.

Delar av elproduktionen sker med fossila bränslen som påverkar växthuseffekten.

I värmepumpar används vanligtvis fluorerade kolväten som är mycket starka växthusgaser.

Vid läckage kan gasen komma ut i luften. Ett bättre alternativ är att använda värmepumpar med köldmedel som propan och isobutan.

Fjärrvärme* Produktionen sker ofta med bränslen som inte skulle kom- ma till användning, exempelvis avfall, spillvärme från indu- stri och avlopp. I många kommuner används biobränsle.

Kan kombineras med elproduktion (s. k. kraftvärme) för ef- fektivt utnyttjande av bränslet.

Liten arbetsinsats

Monopol för producenten.

Solfångare/solpaneler Påverkar ej växthuseffekten.

Inga utsläpp av föroreningar.

Liten arbetsinsats.

Kan på verka utseendet på huset.

Endast ett komplement till ett annat uppvärmningssystem.

El* Inga utsläpp lokalt.

Liten arbetsinsats.

Mycket elberoende.

Delar av elproduktionen sker med fossila bränslen som påverkar växthuseffekten.

* El och fjärrvärme är energibärare och miljöpåverkan beror på hur elen respektive fjärrvärmen har producerats.

Fossila bränslen som kol och olja är ett dåligt alternativ ur miljösynpunkt.

UTVECKLINGEN I LANDSKRONA Energiförbrukningen

Under 2013 förbrukades närmare 1 600 000 MWh i Landskrona, vilket in- nebär att energianvändningen per kommuninvånare låg på över 35 MWh per person och år. Det saknas uppgifter för Skånes förbrukning under 2013, men Landskrona ligger över genomsnittet för Skåne under 2012 (28 MWh), Samtidigt är det under snittet för Sverige (42 MWh). Att Landskrona har högre förbrukning än flera skånska kommuner, beror på att det finns ett antal företag med en energikrävande produktion.

Den totala energiförbrukningen i Landskrona har varierat, men har legat mellan 1 400 000 och 1 600 000 MWh under perioden 1990-2013. Efter en lägre nivå under andra halvan av 2000-talet har förbrukningen ökat igen. Variationerna beror i hög grad på svängningar i den ekonomiska konjunkturen och hur företagens verksamhet har påverkats.

Totalförbrukningen ligger stilla

I energiplanen från 2009 sattes det upp mål för energiförbruk- ningen i Landskrona. Ett av målen är att år 2020 ska den totala energiförbrukningen vara 10% lägre än genomsnittet för perio- den 2001-2005.

Snittet för perioden låg på 1 589 000 MWh, vilket innebär att 2013 års förbrukning på 1 550 000 MWH låg endast 2,4% lägre.

För att uppnå målet, bör förbrukningen ligga kring 1 400 000 MWh.

Under 2014 genomfärde Teknik- och serviceförvaltningen en inventering av energiläget i Landskrona. Syftet var att få en övergripande bild av energiläget i Landskrona mellan åren 1990-2012. Schemat visar hur energin flödar genom kommunen.

Att Landskrona har högre förbrukning än flera skånska kommuner, beror på att det finns ett antal företag med en energikrävande produktion.

Förbrukningen per person har minskat

Sett per invånare i Landskrona, låg energianvändningen 2013 på 35,6 MWh per person. Den genomsnittliga förbrukningen per person har följt utvecklingen för den totala energiförbrukningen.

Den högsta noteringen uppmättes år 2000 med 43 MWh per invånare. Den lägsta förbrukningen uppmättes 2009, vilket kan bero på finanskrisen som kraftigt minskade industriprodukt- ionen i hela landet.

Var förbrukas mest energi?

En närmare titt på energiförbrukningen inom olika verksamhe- ter i Landskrona visar att tre sektorer stod för merparten av för- brukningen: hushåll, transporter samt industri och byggverksamhet. Tillsammans använde de 87% av den energi som förbrukades i Landskrona under 2013.

Energiförbrukning per invånare i Landskrona.

Hushåll, transporter samt industri och byggverksamheter stod för merparten av energiförbrukningen i Landskrona.

Energianvändningen inom olika sektorer i Landskrona 1990-2013. Trots att kommunens befolkning har ökat, har förbrukningen legat mellan 1 400 000 och 1 600 000 MWh. Observera att det är en bruten tidslinje. De inledande två åren är 1990 och 1995.

Energikrävande industrier

Industri och byggverksamhet var den sektor som stod för största andelen och stod för mer än en tredjedel av den totala förbruk- ningen. Jämfört med genomsnittet för Skåne (26 %) stod indus- trisektorn i Landskrona för en högre andel av förbrukningen. En förklaring är att Landskrona har ett antal företag med energikrä- vande produktion, t.ex BEFESA ScanDust, Trioplast, Boliden Bergsöe och Haldex.

Under perioden 1990-2013 visar det sig att förbrukningen inom Landskronas industrisektor legat strax under 600 000 MWh, men att den sjönk något i slutet av perioden. Minskningen kan bero på företagssatsningar på energieffektivisering, produktionsminsk- ningar i samband med finanskrisen 2008 och att företag har lagt ner sin verksamhet i Landskrona. Utvecklingen i Landskrona liknar trenden på nationell nivå, där energiförbrukningen har legat på en jämn nivå mellan 1995-2007 och därefter minskat nå- got i samband med finanskrisen.

Transporter i nivå med industrin

Transportsektorn i Landskrona stod för knappt 30% av den tota- la energianvändningen under 2013 Under perioden 1990-2013 har transportsektorns energiförbrukning varierat och i slutet av perioden steg den till närmare 520 000 MWh under 2012. Sista året minskade dock förbrukningen. Trenden skiljer sig från hur det har sett ut på nationell nivå, där energianvändningen ökade mellan 1990 och 2008 och därefter minskade.

Hushållen tredje största energiförbrukare

Den tredje största sektorn var hushållen, som 2013 stod för mer än en femtedel av den förbrukade energin. Under perioden 1990-2013 har hushållen legat på relativt jämn nivå (i genomsnitt 340 000 MWh per år), med undantag för 2010, då en kall vinter ökade värmebehovet. Enligt SMHI var 2010 det kallaste året för landet som helhet sedan 1987.

Utsläpp av växthusgaser

Under 2012 släpptes det ut sammanlagt 224 000 ton koldioxide- kvivalenter i kommunen. Det motsvarar nästan 5,3 ton per Landskronabo. En fabriksnedläggning innebar en kraftig min- skning under 1990-talet. Därefter har utsläppen successivt minskat.

Halvering av utsläppen

Utsläppen av växthusgaser i Landskrona har minskat påtagligt sedan 1990. Under 2012 släpptes det ut sammanlagt 224 375 ton koldioxidekvivalenter, vilket är en minskning med 58% jämfört med 1990. Den största minskningen skedde mellan 1990 och 2005, då utsläppen halverades. Sett till växthusgasutsläpp per invånare och år har Landskrona gått från 14,5 ton per person 1990 till 5,3 ton under 2012.

Förklaringen är att industrisektorn kraftigt har minskat sina utsläpp mellan 1990 och 2005. Den främsta orsaken är att Yaras (f.d. Supra) produktion av gödsel orsakade stora utsläpp av olika växthusgaser. När fabriken stängde år 2000, minskade utsläppen i Landskrona kraftigt. Efter stängningen har utsläppen fortsatt att minska om än i långsammare takt. Mellan 2005 och 2012 minskade växthusgaserna med 15%.

Transporterna släpper ut mest

Den sektor som släppte ut mest växthusgaser under 2012 var transporterna, som stod för närmare 35% av kommunens utsläpp och motsvarade 1,8 ton per Landskronabo. Enbart per- sonbilarna stod för 19% av kommunens totala växthusgasuts- läpp. Sammanlagt sett släppte sektorn ut 78 105 ton växthusgaser under 2012, vilket bara är knappt 1000 ton lägre än 1990 års nivå.

Industrins utsläpp har legat still efter fabriksstängning Tätt efter transportsektorn kom industrin, vars processer orsaka- de 34% av utsläppen 2012. Medan transporterna har legat på en jämn nivå under perioden 1990-2012, har utsläppen från indu- striprocesser minskat kraftigt. En viktig förklaring är stängning- en av Yaras gödselfabrik år 2000, som innebar att en stor utsläppskälla försvann från kommunen. Efter år 2000 har indus- trins utsläpp legat på liknande nivåer, och som högst på 85 600 ton år 2008 och lägst på 70 000 ton år 2011.

Energiförsörjningen har lägre utsläpp

Energiförsörjningen orsakade 1990 utsläpp på närmare 97 700 ton växthusgaser. Genom insatser för att bland annat öka ande- len fjärrvärmeanslutna bostäder i Landskrona, har de fossila utsläppen minskat. Under 2012 släppte energisektorn ut totalt 31 677 ton (eller 14% av det totala utsläpp), vilket är en minskning med nästan 68% sedan 1990.

Var förbrukas mest fossila bränslen?

Förbrukningen av fossila bränslen i Landskrona uppgick 2013 till motsvarande 642 000 MWh, vilket är drygt 41% av den totala energiförbrukningen. Under perioden 1990-2013 har förbruk- ningen av fossila bränslen legat mellan 600 000 och 800 000

Elförbrukningen utgör mer än en tredjedel av energianvändningen i Landskrona.

I genomsnitt förbrukades det 547 000 MWh per år under perioden 1990-2013.

Industri och byggsektorn har stått för mer än hälften av Landskronas förbrukning. Som jämförelse kan nämnas att i hela Skåne stod sektorn för knappt en fjärdedel av elförbrukningen. I Landskrona är den främsta elförbrukaren BEFESA ScanDust, vars produktion är beroende av stora mängder el. Under 2013 förbrukade företaget 156 000 MWh el, vilket motsvarar mer än hälften av sektorns elanvändning.

En jämförelse med andra skånska kommuner i Landskronas storlek visar att Landskrona har gått från att vara den största utsläpparen till att ligga i nivå med de övriga. Skillnaderna mellan kommunerna beror på hur mycket

energikrävande verksamheter som finns i kommunen.

MWh. Andelen fossila bränslen var som högst 2001, när över 50% av den förbrukade energin kom från fossila källor.

Transporterna står för 65% av förbrukningen

Transporterna är den sektor som använder mest fossila bränslen.

Under 2013 förbrukade sektorn mer än 65% av de fossila bräns- len som användes i Landskrona. Efter en period med lägre förb- rukning under andra hälften av 2000-talet, ökade åter transpor- ternas användning av fossila bränslen. Mellan åren 2005 och 2012 ökade användningen med 37% och 2012 stod sektorn för 70% av den fossila förbrukningen. Trenden bröts 2013, då förbrukning- en föll med 72 000 MWh från 2012. Frågan är om det är en bestå- ende eller en temporär minskning. Förbrukningen kan variera från år till år och en långsiktig analys får avgöra om transporter- nas användning av fossila bränslen ökar eller minskar.

Industri och hushållen har minskat användningen Industri- och byggsektorn förbrukade drygt 32% av de fossila bränslena under 2013. Under perioden 1990-2013 har sektorns användning av fossila bränslen minskat med knappt 18%.

Den största minskningen har gjorts av hushållen, som har gått från en förbrukning av fossila bränslen på nästan 78 000 MWh under 1990 till endast 1 082 MWh under 2013. Det innebar att hushållen, som tidigare förlitade sig på oljepannor för uppvärm- ning, förbrukade knappt 0,2% av de fossila bränslena under 2013.

TRANSPORTSEKTORN

Växthusgasutsläppen är höga

Transporter är den sektor som står för de största utsläppen av växthus- gaser. Av de växthusgaser som släpptes ut i Landskrona under 2012 stod transporterna för nästan 35%. Enbart personbilarna stod för 19%

av de totala växthusgasutsläppen, vilket innebär att privatbilismen står för en betydande del av utsläppen.

Energiförbrukningen inom transportsektorn i Landskrona upp- gick 2013 till närmare 461 600 MWh, vilket motsvarade 29% av den totala användningen. Efter en nedgång under mitten av 2000-talet har förbrukningen börjat öka. Under 2013 minskade dock förbrukningen något. Frågan hur den långsiktiga utveck- lingen kommer att se ut. Av den energi som användes inom trans- portsektorn kom 91% från fossila källor, vilket innebär att bensin och diesel fortfarande dominerar som drivmedel.

Fler bilar, färre mil per person

Samtidigt som energiförbrukningen inom transportsektorn har ökat, har även antalet personbilar registrerade i Landskrona ökat.

2008 fanns det 16 608 bilar registrerade i kommunen och 2013 fanns det 17095 stycken. Trots den ökade energiförbrukningen, visar årliga undersökningar av mätarinställningarna att körsträck- an per invånare och år har minskat sedan 2008. Då körde en per- son från Landskrona i genomsnitt 570 mil på ett år. 2013 kördes det i genomsnitt 530 mil. Detta innebär att under 2013 uppskatt- ningsvis kördes det knappt 9,1 miljoner mil, vilket kan jämföras med nästan 9,5 miljoner mil under 2008. Med tanke på att bilarna har blivit effektivare och bränslesnålare, är det anmärkningsvärt att energiförbrukningen inom Landskronas transportsektor ökar.

Uppgifterna om energiförbrukningen i transportsektorn baseras på hur mycket bränslen som har levererats till olika tankställen i kommunen. Bränslet kan därmed förbrukas av fordon som är re- gistrerade på olika håll i landet och utomlands. Alla bilar och last- bilar som passerar Landskrona och tankar drivmedel ingår också i statistiken. Med tanke på att Landskronas körsträckor har min- skat, måste uppgången i energiförbrukningen bero på andra faktorer.

Transportarbetet

Ökande utsläpp av växthusgaser från tung trafik På nationell nivå konstaterar Naturvårdsverket att utsläppen av växthusgaser från personbilar i Sverige har minskat med 14%

mellan 1990-2012, trots att trafiken har ökat under perioden. När det gäller utsläppen från tunga fordon har de däremot ökat med 44% under samma period. Frågan är om det är förklaringen till Landskronas ökade energiförbrukning.

Lätta lastbilar blir fler

Det saknas lokala uppgifter på lokal nivå, men de nationella un- dersökningarna kan ge en bild av utvecklingen. När det gäller lastbilar visar det sig att bilden är oklar. Körsträckorna för de tunga lastbilarna minskar - och ökar. Enligt Trafikanalys körde svenskregistrerade lastbilar sammanlagt 224,1 miljoner mil under 2012, medan utländska tunga lastbilar uppskattades köra 65,4 miljoner mil. Genomsnittet för perioden 2004-2012 är 241 miljoner mil respektive 57 miljoner mil.

Det innebär att de svensk registrerade bilarna kör mindre, medan de utländska har ökat sina körsträckor i landet. Totalt sett har dock körsträckorna minskat de senaste åren, från 324 miljoner mil 2008 till 290 miljoner mil under 2012. Den tunga lastbilstrafiken har därmed minskat något de senaste åren.

Den total körsträckan per invånare i Landskrona och antalet invånare i kommunen.

Förbrukningen av fossila bränslen är störst inom transportsektorn. Under 2013 stod sektorn för mer än 65% av användningen, vilket är en minskning jämfört med 2012 när andelen var över 70%.

De lätta lastbilarna (under 3,5 ton) har däremot ökat i antal. Mel- lan 2008 och 2012 ökade antalet fordon med närmare 57 000 (el- ler 11%) och under 2013 tillkom nästan 10 000 stycken. Totalt kördes det 808 miljoner mil under 2012, vilket är en ökning med 8 procent sedan 2008. På längre sikt är ökningen markant. Under perioden 1999-2013 har antalet lätta lastbilar ökat med 80% och totala antalet mil som körts har stigit har stigit med 92%.

Det ska påpekas att energiförbrukningen påverkas av hur tungt lastade bilarna är och hur lång sträcka som har körts med tung last.

Landskrona som ett tankställe?

Att energiförbrukningen ökar inom Landskronas transportsek- tor är svår att förklara, men en faktor kan vara en ökning av trans- porter med lätta lastbilar. Hur de tunga lastbilstransporterna på- verkar är oklart. Statistiken ovan gäller för hela Sverige och det kan finnas regionala skillnader. Skåne, som ligger nära stora svenska handelspartners som Danmark och Tyskland, är en genomfartsled för många internationella transporter. Detta kan innebära att Landskrona är en punkt där transporterna fyller på bränslen.

Flera gasbilar till bilpoolen

Samtliga kommunalägda bilar administreras av Teknik- och ser- viceförvaltningen. Sedan några år tillbaka finns det en bilpool i stadshuset där alla anställda kan boka en bil. Poolen består av ett tiotal bilar, som drivs med huvudsakligen gas, bensin eller etanol.

Under 2015 kommer de bensindrivna bilarna ersättas med gasbi- lar. Genom att köpa in grön gas till bilarna, bidrar kommunen till att öka tillgången av biogas till fordon. Den mängd gas som kom- munens fordon förbrukar, kommer leverantören att fasa in i motsvarande mängd i systemet genom att producera mer biogas.

Förutom ett tiotal bilar i bilpoolen, finns det många bilar som inte är bokningsbara eftersom de utnyttjas i stor utsträckning av respektive förvaltning. Utvecklingen för bilpoolen har varit posi- tiv och antalet kilometer som har körts har ständigt ökat. Under 2014 minskade dock den totala körsträckan för bilpoolen till drygt 151 000 km. Orsaken är att några bilar var uthyrda till andra ändamål under en period. Därmed fanns inte alla bilarna tillgäng- liga under hela året.

Resandet i kollektivtrafiken minskade 2014

Sedan mitten av 1990-talet har antalet resor med kollektivtrafiken ökat kraftigt. Under 2014 gjordes över 2,3 miljoner resor. Resan- det sjönk dock med knappt 4% jämfört med 2013.

Stadsbussar på batteridrift

Under 2013 inleddes ett försök att köra en del av Landskronas stadsbussar på batteridrift. Projektet SlideIn bygger på en teknik där bussarna laddas upp medan de kör. Efter två år verkar tekni- ken fungera bra.

Runt om i världen görs det försök att öka eldriften inom kollek- tivtrafiken. Trådbussar är en lösning som redan finns i Landskro- na, men bussarna begränsas av att de bara kan köras längs elled- ningarna. Med batteridrift går det att köra eldrivna bussar i områden som saknar elledningar.

SlideIn är ett samarbetsprojekt mellan bland annat Lunds univer- sitet, Skånetrafiken och Volvo för att utveckla en lösning som kan bidra till att elektrifiera en större del av kollektivtrafiken. Tekni- ken bygger på att eldrivna bussar kan koppla in sig på en kontakt- ledning och ladda batteriet medan den kör.

Landskrona är den enda kommunen i Sverige med trådbussar och därför har projektledningen valt att testa tekniken här.

Testerna inleddes 2013 och projektet ska pågå till slutet av 2015.

Testbussen kör längs linje 3 mellan stationen och centrum, där trådbussarnas elledningar är dragna. På den sträckan laddas bat- teriet. Därefter går bussen över till att köra en 20-40 km utan led- ningar (linje 4 och 5 till Borstahusen) och förlitar sig på endast batteridrift. Efter den turen återgår bussen till sträckan längs elledningarna för att ladda batterierna.

Patrik Rydén, som är projektsekreterare för SlideIn, konstaterar att projektet så här långt har varit framgångsrikt:

-

Under perioden 17 augusti 2013 till 31 december 2014 var bussen inplanerad i trafik 341 dagar. Den var helt eller delvis tagen ur drift endast 26 dagar, varav hälften berodde på studiebesök.

Responsen bland resenärerna har varit god.

-

Har ni haft några motgångar?

-

Batteriets funktion är avgörande för eldrivna fordon. Historiskt sett har de varit dyra och tunga samt att de har tagit lång tid att ladda. När det har gjorts försök med att ladda batterier snabbt, har de slitits mycket. I försöken med SlideIn har slitaget på batte- rierna visat sig vara mindre än vid stationär laddning.

-

Andelen resor med stadsbussarna har ökat sedan mätningarna påbörjades 1995. Milda vintrar brukar minskar resandet.

Slide-in bussen i Borstahusen. Bussen trafikerar bl. a. linje 5 utanför elnätet.

När det gäller ekonomin, har det ännu inte gjorts några analyser utifrån de preliminära resultaten, men Patrik Rydén menar att Sli- deIn-tekniken kan vara lönsam:

-

Patrik Rydén menar att SlideIn är ett framtidsprojekt, eftersom det visar på alternativa lösningar till exempelvis biogas. Eftersom Landskrona redan har investerat i en infrastruktur, finns det goda förutsättningar att utveckla konceptet.

-

SlideIn har lockat till sig stort intresse. Eftersom projektet är del- vis finansierat med medel från EUs Life-program, har bland an- nat representanter för EU-kommissionen varit på studiebesök, Projektet kan vara en inspiration för andra kommuner i Europa.

Det finns nämligen över 100 städer som använder trådbussar i kollektivtrafiken, och Patrik Rydén ser en central roll för Landskrona:

-

Från mat till gas

Matavfallet är en källa till energi. Idag kan avfallet förvandlas till biogas och användas till att driva fordon. Ett av målen i energi- planen från 2009 är att Landskrona ska bidra till biogasproduk- tionen i Skåne och i slutet av 2014 bidrog drygt 10 500 hushåll till produktionen genom att sortera ut sitt matavfall.

Biogas

Biogas bildas när organiskt material bryts ner i syrefattig miljö (så kallad rötning). Gasen används främst för att driva fordon och används av bland annat Skånetrafikens bussar. Biogas har miljömässiga fördelar på grund av att koldioxiden, som bildas när biogas förbränns, har bundits av växter genom fotosyntesen under senare tid. Utsläppen bidrar därmed inte till

växthuseffekten. Genom att producera biogas från matavfall minskar behovet av fossila bränslen. Resterna av rötningen används till gödningsmedel.

2114 ton matavfall insamlat

I Landskrona erbjuder LSR sortering av matavfall och under 2014 samlades det in 2114 ton, vilket är knappt 4 % mer än året före. Under 2014 tillkom många hushåll som sorterade sitt matavfall. I slutet året hade 10 539 Landskronahushåll tillgång till specifika kärl för matavfall, vilket är 2000 fler hushåll än under 2013. Ett beslut inom fastighetsbolaget Landskronahem att alla deras bostäder skulle sortera matavfall innebar en kraftig ökning av sorterande hushåll. Bolaget uppgav i december 2014 att av deras cirka 4000 lägenheter sorterade 2700 hushåll ut matavfallet.

Under kommande år ska resterande hushåll börja sortera ut sitt matavfall.

Eftersom många hushåll tillkom under årets sista månader, påverkades inte den totala mängden insamlat avfall särskilt mycket. Förhoppningen är att 2015 kommer att innebära en betydande ökning i mängden insamlat matavfall.

680 MWh energi producerades

Eftersom Landskrona inte har en egen biogasanläggning, skickas matavfallet till andra anläggningar i Skåne, där avfallet rötas. Av de 1900 ton matavfall som skickades iväg för behandling under 2014 uppger LSR att det producerades energi motsvarande cirka

680 MWh samt att cirka 400 ton rötrester har spridits som gödning på åkermark.

Potential att sortera ut mer

Trots ökad sortering av matavfall, hamnar fortfarande betydande mängder i restavfallet. LSR har genomfört analyser av restavfallet och enligt deras uppskattning består restavfallet till 25-30 % av material som skulle kunna sorteras som matavfall. Det motsvarar cirka 2700 ton matavfall för Landskrona och Svalöv om det skulle sorteras ut.

HUSHÅLL

Energiförbrukning

I Landskrona finns det cirka 19000 hushåll, som tillsammans förbrukade 340 000 MWh under 2013. Till detta kommer fritidshus som förbrukade ytterligare 7500 MWh. Hushållen stod därmed för mer än en femtedel av energin som förbrukades i Landskrona.

Under perioden 1990-2013 har hushållens totala energiförbruk- ning legat på relativt jämn nivå (i genomsnitt 340 000 MWh per år). Undantaget är 2010 när en kall vinter ökade värmebehovet.

Sett per hushåll har energiförbrukningen minskat något sedan 1990-talet och 2000-talets början. Under 2012 förbrukade ett Landskronahushåll 16,9 MWh energi. Fjärrvärme stod för när- mare 60% av hushållens energiförbrukning och el utgjorde 37%.

Främst eluppvärmning i villor

Av Landskronas cirka 20 000 hushåll är drygt 7000 småhus och antalet lägenheter drygt 12 700 stycken. Energiförbrukningen skiljer sig åt mellan småhus och lägenheter. I genomsnitt använde ett småhus 18,6 MWh under 2012, medan en lägenhet förbruka- de 15,5 MWh.

Den energiform som används i småhusen är framför allt el.

Under 2012 gick två tredjedelar av småhusens energiförbrukning till el. Att elförbrukningen är hög beror på att de flesta husen värms upp med el. Bara en fjärdedel av småhusens energiför- brukning kom från fjärrvärmen och knappt 10% av den förbru- kade energin kom från fasta förnybara bränslen (t.ex. pellets).

Fjärrvärme i lägenheterna

I lägenhetshushållen stod fjärrvärmen för 85% av energiförbruk- ningen, medan elen endast utgjorde 15%. Fjärrvärmenätet är välutbyggt i tätorten och 13 000 lägenheter är anslutna till fjärr- värmenätet. Elförbrukningen består av hushållsel, som används till belysning och att driva elektriska apparater.

Knappt några fossila bränslen i uppvärmningen Tidigare utgjorde oljepannor en viktig del av hushållens upp- värmning, men med tiden har de ersatts av exempelvis fjärrvär- me, elvärme och värmepumpar. Detta har inneburit att hushållen kraftigt har minskat användningen av fossila bränslen i sin

Energiförbrukning i Landskronas hushåll fördelade på olika energislag.

uppvärmning. 1990 användes fossila bränslen motsvarande näs- tan 78 000 MWh, vilket motsvarade 12% av den totala förbruk- ningen av fossila bränslena i Landskrona. 2013 låg förbrukningen på endast 1 082 MWh, vilket motsvarade 0,17% av den fossila förbrukningen.

Förbrukningen av hushållsel ökar

Huvuddelen av energiförbrukningen i en bostad utgörs av upp- värmning och förbrukning av varmvatten. Förbrukningen av el till belysning och elektriska apparater som tvättmaskin, dator och TV (hushållsel) utgör en mindre del. Det finns inga lokala uppgif- ter om förbrukningen av hushållsel, men Energimyndigheten uppskattade att ett småhus använde i genomsnitt 6000 kWh per år under 2013. Detta kan jämföras med 3800 kWh per småhus år 1970 eller cirka 5200 kWh under 1990.

Energimyndigheten menar dock att siffrorna är missvisande på grund av att det är svårt att skilja ut förbrukningen av hushållsel i hus som värms upp av el. I hushållsel kan även ingå elförbruk- ning som ligger närmare uppvärmning, t.ex. golvvärme. I ett separat projekt uppmätte Energimyndigheten förbrukningen av hushållsel till drygt 4000 kWh per småhus och år. Det finns inga motsvarande siffror för lägenheter, men Energimyndigheten uppskattar förbrukningen till 40 kWh per m² och år. Enligt Energimyndigheten producerades el motsvarande 162 TWh i Sverige under 2012. Av detta kom 48% från vattenkraft, 38%

från kärnkraft och 4% vindkraft. Endast 4% av Sveriges el beräknas komma från fossila källor.

Därmed kan Landskronas fossila avtryck från elanvändning antas vara litet.

VÄGAR FRAMÅT

Utveckling förnybart

Produktion av solel

Produktion av solel kan ske på olika sätt. Med stora anläggningar går det att producera stora kvantiter energi. Redan 2007 invigde Malmö en anläggning på 1250 m² solpanel i Sege park. Anlägg- ningen, som har byggts ovanpå flerbostadshus, producerar i

genomsnitt 185 MWh/år. Sju år senare invigde Västerås en ny solpark, vilken omfattar sammanlagt 6500 m² solpaneler. För att maximera effekten, installerades så kallade solföljare. Genom att automatiskt följer solen och dess bana, ger solföljare större effekt än fasta paneler. Parken beräknas producera 1200 MWh per år, vilket motsvarar elförbrukningen i 400 lägenheter under ett år.

Stora anläggningarna kräver stora investeringar, vilket endast större aktörer kan finansiera. Samtidigt går det att använda sol- energi i mindre skala. Mindre aktörer som fastighetsägare eller husägare kan med fördel installera paneler för att täcka en del av sitt energibehov och därmed sänka energikostnaderna.

Solenergi i Landskrona

Landskrona har i genomsnitt mellan 1700-1800 soltimmar per år, vilket gör att kommunen har goda förutsättningar för solenergi.

Det är dock få som har utnyttjat möjligheten. Hur stor potential finns det att producera solenergi i Landskrona?

Enligt Solar Region Skåne fanns det 10 nätanslutna anläggningar i Landskrona som hade kapacitet att producera sammanlagt 130 kW under 2014. I Skåne fanns det 579 anläggningar som har en sammanlagd installerad effekt på cirka 7,9 MW, vilket innebär att cirka 7100 MWh el produceras per år. Kapaciteten i Skåne har därmed mer än tredubblats sedan i början av 2013.

Solkartan visar potential

Landskrona Energi har i samarbete med nystartade Green Hub Landskrona (se mer på sidan 15) tagit fram en karta över hustak- ens solpotential. Kartan, som lanseras under 2015, visar förut- sättningarna för att installera solpaneler eller solfångare på Landskronas fastigheter.

Kartan har tagits fram genom att från en helikopter skanna Landskronas hustak med laser. Skanningen har gett en detaljerad bild av takens utformning samt hur taket påverkas av skuggande föremål. Taken på fastigheterna har därefter delats in i kategorier utifrån sina förutsättningar. Med hjälp av kartan kan fastighetsä- garna se potentialen för att installera exempelvis solpaneler och beräkna en investerings lönsamhet.

Hur mycket el kan produceras på Landskronas tak?

Resultaten av laserskanningen visar att det finns sammanlagt drygt 4 miljoner m² takyta i hela kommunen. Siffran omfattar alla takytor och räknar in takytor som inte är lämpliga att installera solpaneler på, t.ex. sidor som vetter mot norr. Dagens solpaneler har i genomsnitt en verkningsgrad på 15%, vilket innebär att sol- cellerna kan producera 150 W el/m² av den instrålade solenergin.

Skulle 10% av takytorna beläggas med solpaneler skulle installe- rade effekten uppgå till 61 MW (eller 61 000 kW). Sollinstrålning- en i Landskrona är cirka 1000 kWh/m². Hur mycket el som produceras beror på bland annat riktningen och lutningen på panelerna.

Totalt uppgick förbrukningen av förnybar energi i Landskrona till 328 700 MWh under 2012, medan användningen av icke-förnybar energi motsvarade 727 800 MWh. Observera att de fossila insatserna i fjärrvärmenätet har räknats in i icke-förnybar energi. Transporter står för 70 % av förbrukningen av icke-förnybar energi.

I elförbrukningen ingår både förnybar och icke-förnybar energi (t.ex. vattenkraft respektive kärnkraft). Eftersom Landskrona producerar förnybar el med vindkraft, har uppgifterna om elförbrukning justerats för att inte inkludera denna produktion.

Några stugor i Borstahusens stugby är utrustade med solfångare som producerar varmvatten.

Dessutom finns det en effektförlust i kablar och växelriktare.

Med 90 % av den installerade effekten och en effektförlust på 3%

skulle cirka 53 000 MWh kunna produceras på Landskronas tak.

Skulle 15% av takytan ha solpaneler skulle effekten uppgå till 90 MW, vilket skulle ge närmare 79 000 MWh per år.

Beräkningen av potentialen av Landskronas takytor baseras på metoder som tagits fram för att beräkna hur mycket en solcellsanläggning kan producera under ett år. Formeln följer:

Installerad effekt (kW) * antal standardsoltimmar/år (kWh/m²)

* Effekt beroende på läge och orientering (%) * Effektförlust i kablar och växelriktare (%) = Årlig produktion (kWh)

Det finns en god potential att utnyttja Landskronas tak. Med sol- celler på 10 % av takytorna, kan nästan en tiondel av Landskro- nas förbrukning av el ersättas med solenergi. Under 2013 stod in- dustrisektorn för nästan 53% av förbrukningen av el, medan hushållen och offentliga verksamheter förbrukade cirka 157 000 MWh. Solpaneler på taken skulle därmed kunna stå för en tredje- del av elbehovet hos hushåll och offentliga verksamheter. Place- ras panelerna i bästa läge, är potentialen ännu högre. Dessutom kan fasaderna på byggnader utnyttjas.

Produktionen av solel är beroende av tillgången på sol. På grund av detta behövs ett kompletterande system som kan täcka det bortfall av energi som uppkommer under perioder av lite solljus.

I miljöredovisningen 2008 gjordes en uppskattning av hur myck- et värme som kunde produceras om solfångare installerades på industribyggnader och offentliga byggnader i Landskrona. Om 20% av takytan (cirka 900 000 m²) täcktes med solfångare som värmer upp vatten, kunde 90 000 MWh varmvatten kunna pro- duceras varje år. Solfångare har en högre verkningsgrad än solceller och producerar därmed mer energi.

Solpanel på stadshuset?

Landskrona stad har som mål att vara fossilfritt till 2050. Ett steg på vägen kan vara att installera fler solpaneler på kommunens fastigheter. För att studera potentialen, kan vi titta på hur mycket solel som skulle kunna produceras på exempelvis stadshusets tak.

På byggnaden finns en sammanlagd takyta på cirka 870 m², där det inte finns några hinder. Eftersom huset ligger i huvud- sakligen sydlig riktning och det inte finns några objekt som skug- gar, finns det goda förutsättningar för att installera solpaneler.

Enligt Energimyndigheten kräver en anläggning på 1000 W en yta på 8 m², vilket innebär att det finns utrymme för 100 enheter.

Den årliga produktionen skulle i så fall uppgå till 95 000 kWh per år.

Större anläggningar kan dessutom ha effektivare produktion. Ett solcellspaket på 100 000 W beräknas producera runt 95 MWh per år, och än mer i södra Sverige. För att få plats med anläggningen krävs en yta på 700 m². En elproduktion på 95 MWh motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för 19 villor eller närmare 7% av den energi som förbrukades i stadshuset under 2014.

Vindel

De första vindkraftverken i Landskrona byggdes under 1990-ta- let. Därefter har kapaciteten byggts ut och tekniken har utveck- lats. Idag har de 24 verken en sammanlagd effekt på drygt 28 MW och mängden producerad el har successivt ökat under åren.

Under 2012 uppgick tillförseln av el i Landskrona till drygt 600_000 MWh. Samma år producerade vindkraftverken 36 600 MWh el, vilket motsvarade drygt 6%. Fem år tidigare producera- des vindel motsvarande 4,4% av den totala tillförseln av el i Landskrona.

Litet utrymme för landbaserad vindkraft

Miljöförvaltningen har utrett möjligheterna att bygga ut vind- kraften i Landskrona. Enligt utredningen från 2013 fanns det ingen plats för större vindkraftsparker på land. Det fanns närma- re 40 platser på land som kunde vara möjliga för enstaka eller få större vindkraftverk, men lämpligheten av platserna behöver undersökas närmare. Utredningen hade inte analyserat påverkan på exempelvis kulturmiljö, friluftsliv och naturvård, vilket kan hindra en etablering. Utredningen kom fram till att kunde finnas möjlighet att sätta upp fler verk vid de befintliga anläggningarna.

Havsbaserad vindkraftspark

Utredningen lyfte fram möjligheten att bygga en vindkraftspark till havs vid Valgrundet strax söder om Gipsön. Redan 2010 beslutade kommunstyrelsen att ge miljönämnden och tekniska nämnden i uppdrag att undersöka möjligheterna att etablera en vindkraftspark i området. Parken skulle producera motsvarande elförbrukningen för samtliga hushåll i Landskrona, vilket beräknades till 70 000 MWh per år.

En av Sveriges största vindkraftsparker finns i Lillgrund strax intill Öresundsbron. Den invigdes 2008 och består av 48 verk, där varje verk har en effekt på 2,3 MW.

Parken producerar totalt 330 000 MWh el per år, vilket motsvarar 6 900 MWh per verk.

Skulle Landskrona investera i en anläggning liknande Lillgrund fast med 10 vindkraftverk skulle parken kunna producera 69 000 MWh per år. Det bygger på att förutsättningarna liknar varandra, framför allt när det gäller vind. Parken skulle därmed nästan nå upp till kommunstyrelsens önskemål från 2010 om en produk- tion på 70 000 MWh per år.

Vindkraften har blivit en allt viktigare del av elproduktion. Investeringarna ökar och den sammanlagda produktionen i Sverige har nästan tredubblats mellan 2010 och 2013. I Landskrona står 24 vindkraftverk och levererar el till nätet.

Under 2012 producerade de tillsammans 36 600 MWh el, vilket motsvarade 6

% av den el som förbrukades inom Landskrona samma år.

På Lillgrundet i Öresund finns det 48 vindkraftverk.

Om det finns möjlighet att resa kraftigare vindkraftverk i en vindkraftspark, kan produktionen ökas väsentligt. Branschorga- nisationen Svensk Vindenergi uppger att ett vindkraftverk på 3 MW till havs kan producera mellan 10 000-13 000 MWh årligen.

En vindkraftpark utanför Landskrona skulle då kunna generera el motsvarande 100 000-130 000 MWh, vilket motsvarar en sjättedel av Landskronas totala elförbrukning under 2012.

Risker

Vindkraftsverkens placering i naturmiljön innebär en visuell påverkan, men kan också påverka flora och fauna. Intill vind- kraftverken uppkommer också buller, vilket gör att vindkraftverk inte kan placeras alltför nära annan bebyggelse.

Den mark som direkt åtgår för vindkraftsproduktion är relativt liten. Visuell inverkan, restriktioner för annan bebyggelse eller markåtgång för exempelvis vägar och ledningsdragning kan vara betydande. Vindkraft planeras gärna vid kusten, till havs, i skogs- områden eller på slätter där det blåser mycket. Lokalisering av vindkraftverk kan sammanfalla med områden som är utpekade som riksintressen för naturvård eller friluftsliv. Dessa olika användningssätt ska vägas mot varandra och de behöver inte heller utesluta varandra.

Begränsad påverkan på djurlivet

Forskning tyder hittills på att djurlivet påverkas i begränsad omfattning av vindkraftverk. Det finns en risk att fåglar störs eller förolyckas, genom kollision med vindkraftverkens rotorblad, habitatförluster och barriäreffekter. Det finns också en risk att fladdermöss krockar med vindkraftverken. Med god planering av var och hur utbyggnaden sker kan påverkan på fåg- lar och fladdermöss i många fall begränsas.

Ute till havs tyder mycket på att fiskar inte påverkas av vindkraf- tens ljud och vibrationer. De havsbaserade verkens fundament kan fungera som konstgjorda rev. En vindkraftspark till havs kan också bidra till att skapa en skyddszon för fisk och annat djurliv.

Småskaliga vindkraftverk

Landskrona är en kustnära kommun, där vinden blåser ofta. Det är även en kommun med många lantbruk där det finns öppna ytor. Idag finns det småskaliga vindkraftverk som privatpersoner eller småföretag kan sätta upp och därmed täcka en del av energibehovet. Hur mycket energi kan Landskronas lantbruk producera med så kallade miniverk?

Miniverk kallas vindkraftverk som är 20 meter eller lägre över markytan och placeras på ett avstånd från gränsen som är större än kraftverkets höjd över marken. Det ska inte monteras fast på en byggnad och vindturbinernas diameter får inte överstiga tre meter. Om verket uppfyller kriterierna, behövs det inget bygglov enligt plan- och bygglagen. Det krävs dock anmälan till kommu- nen samt att grannarna tillfrågas. Byggnationen kan hindras av hänsyn till lokala miljö- och kulturvärden eller att verket stör grannarna.

Vinden avgör läget

Hur mycket el som verket produceras beror på de fysiska förut- sättningarna. Den viktigaste faktorn är vinden och i de västra delarna av kommunen ligger vinden på 49 meters höjd i genom- snitt på 7 m/s. Längre österut uppskattas vinden ligga på 6,5 m/s. Vindstyrkan påverkas av bland annat närheten till skog, byggnader och landskapets form, vilket medför att vindstyrkan är svagare närmare marken.

För att kunna räkna ut potentialen av småskalig vindproduktion, förutsätter vi att verken placeras på bästa plats på fastigheterna och att den negativa påverkan är minimal. Ett miniverk på 2 kW beräknas producera mellan 2-3 MWh per år vid en snittvind på 6-7 m/s.

Potential för 525 MWh

En uppskattning av antalet lämpliga gårdar visar att det finns 210 fastigheter i Landskrona som har minst 100 meter till närmaste granne. Därmed finns det goda förutsättningar att hitta en lämp- lig plats för ett miniverk på gården. Med en genomsnittlig årspro- duktion på 2,5 MWh per anläggning skulle gårdarna tillsammans kunna produceras 525 MWh energi med hjälp av endast mini- verk. Det motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för 105 småhus.

Med hjälp av vinden och ett miniverk kan Landskronas lantbruk på egen hand producera ett betydande mängd energi. Genom att komplettera med exempelvis solpaneler eller solfångare till varmvatten, kan lantbruken täcka en större del av det egna ener- gibehovet. Vill en gård satsa på ett större verk för att producera mer el, krävs bygglov från kommunen. Verket kan samtidigt producera betydligt större mängder energi än ett miniverk.

100 % vindkraft i Landskrona stad

Under perioden 2012-2015 kommer den el som används inom Landskrona stad endast från vindkraft. Mot ett tillägg på 0,6 öre per kWh ska leverantören leverera 100 % vindkraft under avtalsperioden.

Under 2014 förbrukade kommunens verksamheter sammanlagt drygt 24600 MWh. Även i det nya elhandelsavtalet, som ska gälla från 2015, kommer elen endast från vindkraft.

Vindkraftverk på Gipsön

Fundament till vindkraftverk i havet fungerar som artificiella hårdbottnar där musslor och alger kan fästa. Efterhand kan komplexa samhällen uppstå.

Vertikala, småskaliga vindkraftverk med en höjd på 8 m kan leverera en effekt mellan 3-6 kW.

Energisnål belysning

En stor förbrukare av el är gatubelysningen. Cirka 10 000 arma- turer lyser upp kommunen och de förbrukade sammanlagt 3 900 MWh under 2014. Sedan 1990-talet har alla kvicksilverljuskällor (Hg) i första hand bytts ut mot det energieffektiva högtrycksna- trium (NaH). När kommunen idag bygger nytt eller byter ut armaturer installeras enbart LED-lampor, som är mer energieffektiva än NaH.

Successivt sprider sig LED över kommunen. Några exempel på platser med LED-belysning är Parkstaden i Häljarp, Stenorsvä- gen, Stadsparken och Löpargatan. Det är även planerat att instal- lera LED-lampor längs Strandvägen och på Järnvägstorget. Inför julen 2014 byttes all julbelysning ut mot LED-lampor, vilket innebar att elförbrukningen minskade med 56 MWh.

Nya belysningslösningar är på gång. I Annelöv ska en gång- och cykelväg belysas med LED och det ska finnas rörelsedetektorer på stolparna. Detta innebär att lamporna kommer att dimmas ner från 40W till 10W när det inte är folk i rörelse på vägen.

Green Hub Landskrona ska utveckla Norr

I november 2014 öppnade Green Hub Landskrona (GHL) sitt projektkontor i en lokal på Silvergården i Karlslundsområdet.

GHL är ett samarbete mellan Landskrona Energi, Landskronahem och LSR för att driva utvecklingen av ett hållbart Landskrona. Tillsammans med studenter ska GHL hitta innovativa lösningar som gör norra Landskrona mer energieffektivt och miljövänligt.

Samarbetet mellan de tre företagen inleddes under projektet Hållbara Norr, som drivs av Stadbyggnadsförvaltningen och Landskronahem. Under 2012 fick projektet ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer för att genomföra en för- studie och ta fram en handlingsplan för att göra området mer hållbart. Målet var att, i samarbete med olika intressenter, utveck- la norra Landskrona och att hitta lösningar som gjorde området mer attraktivt, hållbart och energieffektivare. Som ett resultat av projektet tog Landskronahem, Landskrona Energi och LSR initiativ till ett separat samarbete och skapade Green Hub Landskrona.

GHL ska vara en mötesplats för kunskap och lärande. På projekt- kontoret kommer det att sitta studenter som arbetar med examensarbeten. Studenterna ska försöka hitta hållbara lösningar som kan vara till nytta för Karlslundsområdet.

Under hösten 2014 arbetade den första omgången studenter med bland annat att hitta metoder för att effektivisera energiåt- gången i Karlslundsbadet och ishallen. Ett annat projekt vara ett utarbeta en solkarta, som visar hur stor solpotential varje hustak har, det vill säga hur stor solinstrålningen är och om det är optimalt att installera solceller eller solfångare.

Tanken med GHL är att resultaten ska komma till användning inom företagen. Undersökningen av badet och ishallen har stora möjligheter att minska energiförlusterna och spara pengar. Hur resultatet kommer att användas är ännu inte klart. Däremot är det klart att Landskrona Energi under 2015 kommer att lansera solkartan på en webbsida som är tillgänglig för kommuninvånarna.

I kontoret på Silvergården går arbetet vidare. Nya studenter kommer att avlösa de tidigare för att utveckla nya effektiva och hållbara lösningar.

Landskronahem minskar sin energiförbrukning

Bostaden beräknas stå för en tredjedel av den privata konsumtio- nens utsläpp av växthusgaser. Med 4000 bostäder i sitt bestånd är fastighetsbolaget Landskronahem en viktig aktör när det gäller energianvändning. Mellan 2010 och 2014 har de minskat sin vär- meförbrukning med 12,5%. Vad har man gjort?

Pilängen är ett typiskt miljonprogram som består av trevånings- hus i tegel byggda i slutet av 1960-talet. Husen i området är väl underhållna och det föreligger inte något tekniskt renoveringsbe- hov, även om husen inte kan leva upp till dagens energikrav för nybyggnation.

Pilängen som nära-noll-energi-hus

Under 2013 utförde Landskronahem en studie av förutsättning- arna för att bygga om Pilängen till nära-noll-energibyggnader (NNE), vilket innebar att energin (tex fjärrvärme) som tillfördes husen skulle vara lägre än den energi som skapades genom sol- celler. Studien tittade på olika åtgärder som att tilläggsisolera, byta fönster, återvinna värme i ventilationen, minska vattenför- brukningen och samt installera solceller.

Resultatet av studien visade att det är möjligt att rusta upp Pilängen till NNE-nivå, men till en allt för hög kostnad. Exempel på insatser i NNE är byte av fönster och installation av från- och tilluftsventilation med återvinning (FTX) - vilka ansågs ha störst effekt på energiförbrukningen.

LED-belysningen på Löpargatan.

Pilängens bostäder är nära-noll-energibyggnader.

Höga kostnader för åtgärder

Thomas Sjöholm, som är projektledare på Landskronahem och arbetar med att införa energieffektiviserande åtgärder, berättar att det genomförts ett antal insatser i Pilängen.

-

Resultatet av åtgärderna var en minskad energiförbrukning.

Landskronahem inledde sina insatser för att energieffektivisera under 2010. Under perioden 2010-2014 har Pilängens värme- förbrukning minskat med nästan 1000 MWh, vilket är en sänk- ning med 16%.

Vattensparprojekt

Förutom i Pilängen har Landskronahem genomfört energiinsat- ser i de flesta av sina bostadområden. Thomas Sjöholm berättar om hur företaget de senaste åren har satsat på att minska vatten- förbrukningen. Varmvatten står för en betydande energiförbruk- ning och genom att minska förbrukningen minskar energiåtgången.

Vattensparprojektet bestod av två delar, där en del bestod i att ett antal lägenheter fick installerat individuella vattenmätare, det vill säga att hyresgästerna betalar för den mängd vatten som de an- vänder. Den andra insatsen handlade om att installera produkter som sparade vatten (t.ex. snålspolande duschhandtag).

-

Projektet hade genomslag och vattenförbrukningen i Landskro- nahems lägenheter har minskat med 21% mellan 2010 och 2014.

-

Minskad värmeförbrukning

Totalt sett har förbrukningen av fjärrvärme, som används till att värma husen och tappvarmvattnet, gått från drygt 50 000 MWh år 2010 till 43 800 MWh under 2014. Förbrukningen har minskat med 12,5% under fem års tid.

Förklaringen är att Landskronahem har arbetat med att minska energiläckagen. Förutom i Pilängen har fönster bytts ut i bland annat Larvi, Fröjdenborg och Västra Fäladen de senaste åren.

Dessutom har det installerats anläggningar med återvinning av energi ur frånluften, exempelvis på Koppargården, Sandvången och Fröjdenborg.

När det gäller framtiden berättar Thomas Sjöholm att Landskronahem har en ambition att spara ytterligare 5000 MWh till år 2020.

-

Finns det några problem?

-

Energieffektivisering i kommunens fastigheter

I Landskrona stad förvaltar Fastighetsavdelningen på Teknik och serviceförvaltningen 104 fastigheter. För att minska energiförb- rukningen i lokalerna, gjordes 2007 en satsning på energieffekti- visering. Efter sju år har investeringen redan betalat sig.

Under 2007 tecknade Landskrona stad ett EPC-avtal (Energy Performance Contract) för 63 miljoner kronor. Avtalet innebar att en leverantör fick i uppdrag att installera energibesparande ut- rustning i 54 av kommunens fastigheter och att investeringen skulle ha en återbetalningstid på maximalt nio år. Arbetet inled- des i januari 2008 och avslutades våren 2009.

Flera åtgärder gjordes i Fritid- och kulturförvaltningens anlägg- ningar. Bland annat installerades en jordvärmeanläggning i idrottshallen i Glumslöv, där en oljepanna tidigare stod för upp- värmningen. Det installerades nya fjärrvärmecentraler på flera anläggningar. På Läktarbadet installerades även nya ventilation- saggregat, snålspolande duschmunstycken och närvarostyrd belysning.

Den främsta energivinsten för EPC-satsningen gjordes genom ny styr- och reglerteknik. Med ett datoriserat och uppkopplat system fick Fastighetsavdelningen möjlighet att optimera energi- användningen och styra driftstiden. Exempelvis kan värmen sänkas i lokaler där ingen vistas nattetid och startas på morgonen strax före verksamheten börjar.

Siffrorna är normalårskorrigerade, vilket innebär att hänsyn har tagits till de situationer då utomhustemperaturen har varit över eller under den normala, vilket påverkar på energiförbrukningen.

Energieffektiviseringen i 54 fastigheter har minskat värmeförbrukningen i Landskrona stads fastigheter. Diagrammet omfattar 104 fastigheter och siffrorna är normalårskorrigerade för att ta hänsyn till väderförhållandena.