carbo sinensis) från ön Gråen, Landskrona hamn, Skåne
Lovisa Lundgren Inledning
Som uppföljning till miljömålet Giftfri Miljö och Hav i balans samt levan-de kust och skärgård samt med syfte att följa utvecklingen och variatio-nen av gifter i miljön har det i Sverige uppkommit olika miljöövervak-ningsprogram. Ett exempel är Naturvårdsverkets övervakning av organiska miljögifter och metaller i ägg från sillgrissla (Uria aalge) från Stora Karlsö, Gotland, sydöstra Östersjön. Resultatet av sådan miljöö-vervakning har möjliggjort att kunna följa den temporala variationen av halter av bland annat flamskyddsmedel och dioxiner.
Intresse har därmed uppkommit från Länsstyrelsen Skåne och Landskrona stad att följa upp miljögifter relaterade till belast-ningen från Landskrona hamn. Man vill utreda hur dessa utsläpp påverkar närmiljön. Våren 2013 samlades det därför in och ana-lyserades ägg från en skarvkoloni på ön Gråen. Sjö- och havsle-vande fåglar har använts som bioindikatorer för miljögifter i mångtaliga studier. Detta på grund av att de som toppkonsu-menter i akvatiska näringsvävar exponeras för och kan ackumu-lera en mängd olika ämnen. Mellanskarven, (Phalacrocorax carbo sinensis), en underart till Storkskarv (Phalacrocorax carbo), benämns som både toppkonsument och generalist, och livnär sig till stör-sta del på fisk från sin omnejd. Den skulle därför kunna spegla tillståndet av metaller och organiska miljögifter i den akvatiska miljön utanför Landskrona. Vid vidare benämning av skarv från Gråen kommer "skarv" Phalacrocorax sp. användas såvida inte in-nehållet kräver en diskussion kring specifika skarvarter.
Syfte och målsättning
Syftet med denna studie var att utreda om Landskrona hamn är mer belastad av tungmetaller än andra lokaler sett utifrån funna halter i skarväggen. Dessutom var uppdragsgivarna intresserade av att få reda på huruvida den använda metoden är värd att fort-sätta med, vilket även utreddes.
Studien bestod av två huvudmoment. Det första var att funna halter tungmetaller i skarväggen jämfördes med halter från andra lokaler med liknande miljöövervakning, så kallade referensloka-ler. Det andra momentet bestod av en utredning angående huru-vida det är möjligt att omvandla funna halter i skarvägg till halter i annan matris (vatten, biota, sediment) och jämföra dessa med framtagna gränsvärden, GV, för sådana matriser. Detta efter-som det visade sig finnas endast få lokaler där miljöövervakning av valda tungmetaller i fågelägg pågår och då det inte finns fram-tagna gränsvärden för miljögifter i fågelägg.
Funna halter i skarvägg är inte jämförbara med gränsvärden för vatten, annan biota eller sediment då ackumuleringen av ämnen sker olika i olika matriser. En del ämnen kan även öka i koncen-tration med högre trofinivå, så kallad biomagnifiering. Gränsvär-den finns att erhålla för vatten, sediment och/eller biota, framarbetat av bland annat EU och Naturvårdsverket. En me-tod för att omvandla funna halter i skarvägg till halter i annan matris skulle kunna möjliggöra en jämförelse till redan satta gränsvärden och ge en bild av hur kontaminerad Landskrona hamn är. Vid brist på övervakning av fågelägg i Östersjön kan en sådan metod dessutom möjliggjöra en jämförelse med referens-data från miljöövervakning av just vatten, sediment och annan biota.
Avgränsning
18 storskarvsägg samlades in våren 2013 från skarvbon på ön Gråen och skickades därefter till ALS Scandinavia AB för analys.
Ett av äggen användes för analys av metaller och tennorganiska parametrar. Vid miljögiftsanalysen detekterades sju olika tung-metaller; kobolt (Co), krom (Cr), koppar (Cu), kvicksilver (Hg), mangan (Mn), nickel (Ni) och zink (Zn). I denna studie gavs ut-rymme att utreda tre olika tungmetaller. Uppdragsgivarna visade stort intresse för utredning av kvicksilver då det förr har varit ett problem i Landskrona hamn och dess omnejd som lett till svart-listning av fisk ifrån Lundåkrabukten. Genom uträknade TMF (Trophic magnification factors) kan det urskiljas hur zink min-skar i koncentration med högre trofinivåer, kvicksilver ökar i koncentration med högre trofinivåer medan koppar minskar el-ler inte överförs alls. Kvicksilver har ingen biologisk funktion och är känt för att ha stora toxiska egenskaper. Koppar och zink är båda essentiella spårämnen men kan verka mycket toxiskt för fisk och andra akvatiskt levande organismer. Därtill återfanns alla tre tungmetallerna i samtliga analysgrupper vid skarväggsa-nalysen och därmed valdes att utreda ämnena kvicksilver (Hg), zink (Zn) och koppar (Cu).
Länsstyrelsen och kommunen samlar in skarvägg för analys.
Resultat
Tungmetaller i skarvägg
För utvalda tungmetaller erhölls ett me-delvärde, standardavvikelse, variation-skoefficient, minimum och maximum. I de fall miljöövervakningsdata från andra lokaler kunde erhållas för respektive tungmetall användes medelvärdet och standardavvikelsen vid jämförelse med de referenslokalerna. Vid en jämförelse av de tre tungmetallerna återfanns zink i högst koncentrationer medan kvicksil-ver var det som återfanns i lägst koncentrationer. Variationskoefficien-terna visar hur alla tre datamängder hade relativt låg variation (19 - 33%) och att variationernas storlek var ungefär desamma.
Kvicksilver Referensvärden
För jämförelse av funna kvicksilverhal-ter i skarvägg från Gråen kunde miljö-övervakningsdata erhållas för sill-grissleägg från Naturvårdsverkets övervakning på Stora Karlsö och ägg från Gråtrut (Larus argentatus) från miljöövervakning i Bodden National-park, i norra Tyskland. Vid en jämförel-se av medelvärden har skarväggen högst koncentrationer medan den maximala halten funnen i Sillgrissla däremot över-stiger den minimala halten funnen i skarvägg. Data över sillgrissleägg kunde erhållas för år 1999-2009 medan ägg från Gråtrut var beräknat för år 1997-2007. Data över halter i ägg från Gråtrut visade på ingen signifikant tem-poral skillnad. Halter i sillgrissleägg skil-des sig däremot helt mellan år 1999 och 2009, med en lägre halt för år 2009.
Diskussion Referenslokaler
Miljöövervakningsdata med fågelägg som matris för geografisk jämförelse kunde enbart erhållas för kvicksilver från två andra lokaler från Östersjön. En möjlig anledning till detta kan vara för att fisk verkar vara den matris som oftast an-vänds för övervakning av miljögifter i biota.
Kvicksilver
Vid en jämförelse av medelvärden för kvicksilverhalter i ägg från de tre olika lo-kalerna, hade skarväggen högst detekte-rade halter på 0,75 mg/kg. Medelvärdet i skarväggen var drygt 5 gånger och 2,5 gånger högre än ägg från Bodden NP (0,14 mg/kg) respektive från Stora Karl-sö (0,29 mg/kg). Däremot förhöll sig re-sultaten lite annorlunda vid en jämförel-se av lägsta (min) och högsta (max) uppmäta halter. Den maximala halten i ägg från gråtrut var lägre än den lägsta
halten funnen i skarväggen, och den jäm-förelsen visar även den att halterna var lägre utanför Landskrona än vid Bodden NP. Däremot översteg den högsta halten funnen i sillgrissleäggen från Stora Karl-sö de två lägsta halterna funna i skarväg-gen och de två datamängderna var alltså inte skilda från varandra. Vid en sådan jämförelse är halter utanför Landskrona inte högre än halter från Stora Karlsö.
Sammanfattningsvis låg alltså kvicksil-verhalter i skarvägg från Landskronas hamn över halter från en lokal i Öster-sjön medan de låg på samma nivå eller något över halter detekterade från en an-nan lokal.
En jämförelse med endast två refe-renslokaler är för få och inte tillräckligt statistiskt säkert att dra konkreta slutsat-ser ifrån. Ytterligare referenslokaler kan ge en mer säker bild för hur Landskrona hamn förhåller sig till andra lokaler och svara på om och i vilken omfattning Landskrona är belastat av kvicksilver.
Därmed finns det behov av att fortsätta övervakning av kvicksilverhalter i ägg från skarv och andra fåglar vid fler loka-ler runt om i Östersjön än i de två nämn-da här.
Validiteten för erhållen data och jäm-förelse med den bör diskuteras då det är det som i denna studie ger svaret på hur Landskronas miljö förhåller sig till andra lokaler i Östersjön. Enligt vissa forskare bör försiktighet iakttas när det förekom-mer begränsade tidsserier. Tidsserier på elva år kunde erhållas för kvicksilverhal-ter i både ägg från Gråtrut och Sill-grissla. Då det inte förekom skillnader i halter under de elva år av övervakning av halter i gråtrutägg var ett medelvärde för den tidserien tillförlitligt för jäm-förelse. Däremot kunde man se hur års-medelvärden med standardavvikelse för halterna i sillgrissleägg minskade signifi-kant från 1999till 2009. Den lägsta hal-ten, minimum, från år 1999 var högre än den högst detekterade halten, maxi-mum, från 2009. På grund av sådana skillnader i halter mellan år 1999 och 2009 kan det antas att ett medelvärde för de elva åren inte var jämförbart med data för skarv. Halterna från år 2006-2009 för sillgrissleäggen var däre-mot likartade och ingen trend från de åren kunde urskiljas. Ett medelvärde för de åren kunde möjligen gett en bättre bild av hur halterna i skarväggen ser ut idag och vid en jämförelse av 2013, skarv, med 2006-2009, för sillgrissla, var halterna högre från Gråen än de från Stora Karlsö. Huruvida fyra år är en be-gränsad tidsserie är inte utrett i denna studie.
Slutsatser
Resultaten från denna studie ger indika-tioner på att Landskrona hamn har
för-höjda halter av kvicksilver vid en jämförelse med referenslokaler och gränsvärden för kustvatten och biota. Halterna verkade däre-mot inte överskrida gränsvärden för matfisk.
För att minska osäkerheter vid både geogra-fiska och temporala jämförelser behövs yt-terligare övervakning av miljögifter i fåge-lägg från Östersjön. Använd metod för omvandling av halter anses vara användbar för bioackumulerande ämnen som kvicksil-ver samt i de fall då det inte förekommer övervakningsdata för fågelägg. Det kan dock vara nödvändigt att erhålla ytterligare kunskap för att minska osäkerheter såsom skillnader i ackumulering mellan äggläggan-de skarvhonor och äggläggan-dess ägg samt skillnad i ackumuleringen mellan honor, hanar och icke äggläggande honor. Detta för att ta reda på huruvida representativa äggen är för skarvpopulationen.
Fortsatt övervakning av zink och koppar i skarvägg rekommenderas endast för att erhålla temporala skillnader. Om det finns intresse för geografisk jämförelse av zink och koppar kan övervakning av biota där det redan existerar mycket miljöövervakningsda-ta, i exempelvis fisk, vara ett bättre nyttjande av resurser. Användning av Mellanskarven som matris för övervakning av sådana persis-tenta (och för kvicksilver – bioackumuleran-de) ämnen kan vara problematiskt då arten som flyttfågel kan ha exponerats för och ackumulerat ämnen från den lokal dit de flyt-tar under svensk vinter. Optimalt vore att använda ägg från stannfåglar som livnär sig på fisk från Gråens omnejd för att få en mer verklig bild av hur tungmetallerna förhåller sig till andra lokaler och tid. Om mellanskar-ven är det enda alternativet som matris bör deras migration hållas i åtanke om övervak-ning av miljögifter i dess ägg från Gråen fortgår.
Tungmetaller
Tungmetaller definieras som metaller tyngre än järn.
Man menar framför allt metallerna bly, kvicksilver, kadmium och krom. Tungmetallerna är giftiga. Deras giftverkan beror bland annat på att de tar vissa så kallade spårmetallers plats i kroppens enzymer.
Spårmetaller är t.ex. zink, selen, magnesium, mangan, koppar eller järn. Levande organismer behöver spårmetaller för att enzymer ska fungera.
Eftersom bly och kadmium är kemiskt närbesläktat med zink kommer de att kunna inta zinkens plats i ett enzym och blockera enzymets biokemiska effekt.
I njurarna finns ett zinkberoende enzym som kan blockeras av kadmium. Kadmium ger därför upphov till njurskador.
Störningar kan yttra sig på många olika sätt. Ofta finns i något organ ett enzym som är särskilt känsligt för en viss tungmetall. Då drabbas detta organ i första hand och kallas för det kritiska organet. Hjärnan betraktas som det kritiska organet för t.ex. bly och kvicksilver fastän dessa metaller även påverkar andra organ.