således endast decimaldelning av enheter tillåten. Undantag har dock gjorts för andra delningar av vinkel- och tidsenheterna.
Det franska dekretet om måttenheter m.m. utgör ett exempel på en lag-stiftning med en detaljerad reglering av enheternas användning. Enligt art. 8 i dekretet skall — utom där så tarvas i handeln med utlandet — de i lagen upptagna enheterna obligatoriskt användas vid mätning och an-givande av storlek huvudsakligen i följande fall:
1) i handel, vid bestämmande av lön, i juridiska utlåtanden och vid be-skattning;
2) i handelsregister, på anslag, i annonser, fakturor och följesedlar:
3) i standardnormer, på kartor, i nomenklaturer och kataloger;
4) på varor, förpackningar och behållare;
5) i akter upprättade av offentliga tjänstemän och i rättsliga samman-hang ingivna enskilda handlingar.
I de under 3) och 4) nämnda fallen får likväl främmande mått användas, om upplysning samtidigt lämnas om motsvarande franska mått.
Enligt art. 9 får endast de i dekretet upptagna enheterna användas i ad-ministrativa texter och kontrakt, som upprättas av franska myndigheter, och i officiella publikationer, som utgives av myndigheter, samt i skolun-dervisningen.
I art. 12 h a r förbudet mot att använda andra enheter än de i lagen upp-tagna enheterna knutits till mätningsredskap. Sålunda är det förbjudet
1) att saluföra, leverera, beställa, taga i bruk, använda eller införa mät-ningsredskap, som bär andra inskriptioner eller graderingar än sådana som är härledda ur den franska lagens enheter, samt
2) att förvara sådana redskap i företag eller på allmänna platser.
Undantag från förbudet i art. 12 har gjorts för redskap, som användes i vetenskapligt och konstnärligt arbete.
När så befinnes erforderligt med hänsyn till allmänt intresse kan i för-fattning, som utfärdas av industriministern, undanlag göras från bestäm-melserna i art. 8, 9 och 12.
Brott mot bestämmelserna i dekretet kan straffas med böter.
Förbundsrepubliken Tyskland
I likhet med vad som är fallet med vår lag om mått och vikt av år 1934 har i gällande tyska lagstiftning bestämmelserna om måttenheter sammanförts med regler om justeringsplikt för redskap. I ett förslag till lag om måtten-heter (Gesetz iiber Masseinheiten), som under år 1964 utarbetats inom eko-nomiministeriet, har ur detta lagstiftningskomplex brutits ut bestämmel-serna om måttenheter, vilka föreslås skola bilda en självständig lag.
I lagförslaget utgör SI-systemet grundvalen. Detta har dock — i likhet
28
med vad fallet är i motsvarande franska lag — ej kunnat ges exklusivt fö-reträde.
I 7 § förklaras sålunda måttenheterna skola vara 1) de sex grundenheterna i SI-systemet;
2) övriga i lagförslaget för grundstorheter och härledda storheter upp-tagna enheter — såväl inom SI-systemet som utanför detta system — samt
3) decimala multipler av de under 1) och 2) angivna enheterna.
Efter denna inledande allmänna förklaring uppräknas och bestämmes till begreppet i 2—86 §§ enheterna och deras beteckningar, nämligen
dels de sex grundenheterna i SI-systemet,
dels samtliga i SI-systemet ingående härledda och kompletterande enhe-ter j ä m t e multipler till dessa
dels ock ett trettiotal enheter utanför SI-systemet och multipler till dessa.
I 87 § anges att enheternas multipler kunna bildas genom SI-systemets prefix. Därvid har befunnits nödvändigt att uppräkna de enheter, vilkas mångfalder och delar ej kan bildas på detta sätt, såsom vissa tidsenheter, ar och har.
I lagförslagets 88 § regleras i allmänna ordalag användningen av de lag-liga måttenheterna. Dessa skall oblag-ligatoriskt användas vid rättshandlingar och vid drivande av näring samt i offentlig verksamhet. Påbudet gäller dock ej vid förbindelser med utlandet. Envar som i förvärvsverksamhet i strid mot bestämmelserna i 88 § använder andra än de i lagen upptagna enheterna och beteckningarna kan bötfällas.
Storbritannien
Bestämmelserna om användningen av måttenheter i Storbritannien är in-förda i "Weights and Measures Act 1963", som även reglerar verksamheten för justering av redskap. Denna lag trädde i kraft den 1 januari 1964.
I / § fastslås, att yarden, metern, pundet och kilogrammet skall vara de grundläggande enheterna för längd och massa. Varje mätning av längd el-ler massa, som utföres inom landet, skall ske efter dessa enheter. Yarden och pundet bestämmes i förhållande till metern och kilogrammet. I en bi-laga upptages — förutom anglosachsiska enheter — meter, kilogram, liter, ampere, ohm, volt och watt samt några ur dessa härledda enheter.
Om sistnämnda sju enheter säges att de skall ha den innebörd som från tid till annan bestäms i en av Board of Trade utgiven stadga. Enheternas definition skall överensstämma med de internationella definitionerna för
meter, kilogram, liter, ampere, ohm, volt och watt. I en i augusti 1963 ut-färdad stadga har Board of Trade fastställt definitionerna för dessa en-heter.
Av de härledda metriska enheterna är i den nämnda bilagan till lagen upptagna
29 för längd: kilometer, decimeter, centimeter och millimeter;
för yta: hektar, "dekare" ( = 10 ar), ar, kvadratmeter, -decimeter, -cen-timeter och -millimeter;
för volym: kubikmeter, -decimeter, -centimeter, hektoliter, deciliter, centi-liter och millicenti-liter;
för massa: ton, "quintal" ( = 100 kg), hektogram, gram, metrisk karat ( = 1/5 gram) och milligram;
för elektrisk effekt: kilowatt och megawatt.
I den brittiska lagen är sålunda ej medtagna de övriga av Allmänna konfe-rensen för m å t t och vikt beslutade grundenheterna, nämligen sekund, grad Kelvin och candela, ej heller de av konferensen beslutade namnen på de prefix, med vilka skall bildas enheternas multipler, eller andra i SI-syste-met ingående kompletterande och härledda enheter än de ovan nämnda.
Som n ä m n t s är föreskrivet att de grundläggande enheterna för längd och massa skall brukas vid all mätning, övriga i lagen uppräknade enhe-ter har påbjudits till obligatorisk användning i handeln. Därför lämnas i 9 § en noggrann bestämning av uttrycket "use for trade". Bestämmelserna om måttenheter är emellertid i stort sett ej tillämpliga på exportvaror.
Om redskap föreskrives att ingen får i handel använda eller ens ha i sin besittning redskap eller vikter, som kan användas i handel, med mindre de är vederbörligen justerade. Vilka redskap och vikter som kan erhålla juste-ring anges i en bilaga till lagen.
överträdelse av bestämmelserna kan straffas med böter.
Såsom ovan n ä m n t s har i 1963 års brittiska lagstiftning ur måttsystemet SI medtagits endast grundenheterna för längd, massa och elektrisk ström-styrka samt ett fåtal av de i SI-systemet ingående härledda enheterna. På förfrågan från O.I.M.L. om anledningen till det brittiska ställningstagandet i frågan om anpassningen av bestämmelserna i lagstiftningen till de inter-nationella besluten om måttenheterna, har Board of Trade förklarat, att urvalet av SI-enheter motiverats av att det område som den brittiska lag-stiftningen om mått och vikt skall täcka är begränsat och ej omfattar alla de områden, som täckes av motsvarande lagstiftning i andra länder.
Innebörden av det brittiska uttalandet torde vara, att enheter principiellt ansetts böra införas i brittisk lagstiftning endast i den mån så är erforder-ligt för att giva den metrologiska grundvalen för justeringen av redskap för handeln och för att angiva de enheter, som får användas i handeln.
Schweiz
Gällande schweiziska lag om mått och vikt av år 1909 har vid flera tillfäl-len reviderats, senast år 1954. Någon revision av lagen med hänsyn till be-sluten av Allmänna konferensen om mått och vikt om måttsystemet SI h a r ej företagits. Liksom 1934 års svenska lag baseras den schweiziska lagen på grundenheterna metern och kilogrammet. Storleken av dessa enheter, som
30
i art. 4 förklaras vara lagliga enheter, är bestämd efter de internationella prototyperna.
Uppräkningen av enheter för längd, yta, rymd och massa är i huvudsak densamma som i den svenska lagen. I den schweiziska lagen återfinns emel-lertid ej enheterna mil och kvadratmil. Däremot har medtagits enheterna hektometer ( = 100 m ) , dekameter ( = 10 m ) , dekaster ( = 10 m3) , deka-gram ( = 10 g) och dekaliter ( = 10 1). En kubikmeter benämnes "ster" och 100 kilogram metrisk centner.
Utöver dessa enhetsbestämningar lämnas definitioner för enheterna se-kund, newton, joule, watt och ampere samt för en inom justeringsväsendet antagen termometrisk skala, motsvarande celsiusskalan.
Enheternas användning regleras i art. 25 och 27. Enligt art. 25 får sålun-da i handel och näringsliv använsålun-das ensålun-dast justerade längd- och rymd-mått, vikter, vågar, termoalkoholmätare, gasmätare och elektriska mätin-strument. Enligt art. 27 skall i skriftliga avtal och allmänna handlingar an-vändas de i lagen fastställda måttenheterna, överträdelse av nämnda be-stämmelser straffas med böter.
Österrike
I den österrikiska lagen den 5 juli 1950 om mått- och justeringsväsendet föreskrives i 3 §
att lagens måttenheter skall läggas till grund för måttangivelser i offent-lig verksamhet och i yrkesmässig handel eller rörelse — såsom i kontrakt, handlingar och tillkännagivanden —
samt att varor och tjänster får utbjudas, säljas eller beräknas blott efter lagens måttenheter.
De måttenheter som sålunda är tillåtna uppräknas och bestämmes till be-grepp och storlek i 1 och 2 §§. Dessa är
dels de sex grundenheterna i SI-systemet,
dels de i SI-systemet ingående härledda och kompletterande enheterna utom enheterna för hastighet, acceleration, magnetisk induktion, magnetisk fältstyrka, magnetomotorisk kraft och ljustäthet,
dels enheter utanför SI-systemet, såsom kilopond, kilopondmeter och liter,
dels ock ett stort antal mångfalder och delar av de nämnda enheterna, varjämte hänvisning göres till vissa prefix i SI-systemet.
Vad sålunda föreskrivits gäller dock ej vid förbindelser med utlandet.
Danmark
Gällande danska lag om mått och vikt är daterad den 28 februari 1950. Den baseras liksom 1934 års svenska lag på grundenheterna metern och kilo-grammet. Storleken av dessa är fixerad till de internationella prototyperna.
31