Hur enhetliga attityderna är

Resultatet visar att elevernas svar utifrån både den första och andra frågeställningen är relativt enhetliga. Detta skulle kunna härledas till att alla elever ingår i samma

språkgemenskap men även att eleverna har samma utbildningskapital, liknande habitus samt att eleverna tillhör liknande fält. Språkgemenskapen definieras av att eleverna har samma normer när det gäller konstruktioner med formord. Att eleverna har samma utbildningskapital är relativt självklart eftersom alla elever har samma utbildningsgrund från grundskolan och just nu studerar på gymnasiet. Däremot har eleverna som deltagit i undersökningen inte samma habitus och tillhör inte samma fält, även om fälten liknar varandra om vi enbart ser till utbildningskapital. Habitus är erfarenheter som människor förvärvar genom uppväxten och som påverkar hur en människa agerar, tycker och tänker i den sociala världen. Men detta sagt så har alla elever i den här undersökningen olika habitus om inte två eller fler elever har vuxit upp tillsammans och därmed förvärvat samma habitus.

Eleverna tillhör i grund och botten samma fält, gymnasieskolans fält, men eleverna tillhör också olika fält. Detta på grund av att de studerar vid olika gymnasieprogram som gör att elevgrupperna skapar ett eget fält men också en egen språkgemenskap för respektive gymnasieprogram. I och med att elevgrupperna tillhör olika fält och skapar nya

språkgemenskaper förvärvas också nya och olika habitus. Detta beror på att eleverna läser olika inriktningar där skillnader mellan ämnen kan förekomma, till exempel läser eleverna på Naturvetenskapsprogrammet mer matematik än Samhällsvetenskapsprogrammet och

Estetiska programmet. Gymnasieprogramens olika språkgemenskaperna, habitus och fälttillhörigheter tenderar att visas i resultatet för formorden de och dem samt

jämförelseuttryck.

Elevgrupperna kan också delas in i olika fält beroende på årskurs. Utifrån detta ingår eleverna i tre olika fält, ett för årskurs 1, ett för årskurs 2 och ett för årskurs 3. Även fälten förvärvas av olika habitus och språkgemenskaper. Dock verkar inte årskursernas

språkgemenskaper, habitus och fälttillhörigheter påverka resultatet nämnvärt, trots att små tendenser fanns för formorden de och dem samt var och vart, vilket kan bero på att varje årskurs i sin tur tillhör olika fält och språkgemenskaper eftersom fälten i det här fallet tillhör tre olika gymnasieprogram. Om undersökningen i större utsträckning hade jämfört resultatet

mellan fälten för årskurser på ett och samma fält för gymnasieprogrammen, exempelvis Samhällsvetenskapsprogrammet, hade resultatet möjligtvis sett annorlunda ut.

Eleverna tillhör ytterligare två olika fält och två olika språkgemenskaper eftersom eleverna tillhör två olika kön, tjejer och killar. Fälten och språkgemenskaperna påverkar inte heller resultatet nämnvärt då det enbart fanns en tendent till ringa skillnader mellan könen för formorden sin och deras och var och vart samt i kategorierna skönlitteratur, dagstidningar och internettidningar utifrån frågan hur viktigt språkriktighet anses i olika kategorier.

5.5 Attitydernas påverkan av bakgrundsvariabler

Det enhetliga svaret för den sista frågeställningen är att faktorerna kön, gymnasieprogram och årskurs i liten utsträckning påverkar attityderna till språkriktighet. Innan undersökningen påbörjades var tanken att elever från både studieförberedande och yrkesförberedande

gymnasieprogram skulle delta, vilket kan ses i enkäten i bilaga A, men så blev inte fallet. I undersökningen deltog enbart studieförberedande program vilket skulle kunna påverka att det inte finns skillnader i attityder mellan gymnasieprogrammen. För att skillnader ska kunna upptäcks krävs att fler gymnasieprogram deltar i undersökningen. För att skillnader mellan årskurs ska upptäckas krävs det att fler klasser från samma årskurs på samma

gymnasieprogram undersöks, som tidigare nämnts. Kön påverkade inte heller resultatet i den uträckning som det skulle kunna göra om man utgår från differensmodellen, Stroh-Wollins (2010) undersökning samt rapporten om Könsskillnader i skolresultat.

Differensmodellen utgår från att tjejer och killar använder språket på olika sätt eftersom de umgås i enkönade grupper och därmed skapar olika samtalsstilar, vilket ej var framträdande i resultatet. Resultatet liknar inte heller Stroh-Wollins (2010) enkät där resultatet visade att det fanns en skillnad mellan män och kvinnors attityder. Resultatet går heller inte att härleda till rapporten om Könsskillnader i skolresultat. Rapporten visade att tjejer generellt har bättre skolresultat än pojkar vilket skulle kunna ha visats sig i den här undersökningen genom att tjejerna i större utsträckning än killarna skulle föredra de rekommenderade användningarna. De rekommenderade användningarna skulle kunna härledas till att tjejer har bättre kunskaper om grammatiska regler eftersom de enligt rapporten presterar bättre än killar i skolan.

5.6 Slutsats

Sammanfattningsvis har undersökningen för den första frågeställningen, Hur viktigt anser

gymnasieelever att språkriktighet är i olika situationer? kommit fram till att gymnasieelever

från myndigheter, fack- och skönlitteratur samt olika former av tidningar. Eleverna anser också att språkriktighet inte är viktigt i SMS och chatt där texten är av informell karaktär. Kategorin blogg är eleverna oense om språktiktighetens betydelse.

För den andra frågeställningen, Hur ser attityderna till enskilda språkriktighetsfrågor ut

bland gymnasieelever? har undersökningen kommit fram till att eleverna är lika accepterande

till formuleringar med de och dem oavsett satsledsfunktion. För formuleringar med han som objekt accepterar eleverna inte formuleringar med han. I valet mellan sina och deras är eleverna till viss del accepterande till både sina och deras oavsett om pronomenet syftar på subjektet eller inte. För jämförelseuttryck är inte subjektsformen än jag fullt ut accepterad utan majoriteten av eleverna föredrar objektsformen än mig. I valet mellan före och innan accepterar eleverna både före och innan som prepositionsfras och i absolut funktion medan de både accepterar och inte accepterar före som subjunktion. För valet mellan var och vart är eleverna accepterande till båda uttrycken oavsett om det syftar på befintlighet eller riktning. För konstruktioner med dels och eftersom att visar resultatet att eleverna till viss del

accepterar både korrekt och inkorrekt formulering för dels samt att eleverna accepterar både formuleringar med eftersom att och eftersom.

Resultatet för den tredje frågeställningen, Hur enhetliga är attityderna till språkriktighet

bland gymnasieelever? visar att eleverna oavsett kön, gymnasieprogram och årskurs är

relativt enhetliga i sina svar. Antingen lutar majoriteten mot den ena eller den andra svarspolen i frågorna.

För den sista och avslutande frågeställningen, I vilken utsträckning spelar faktorer som

kön, gymnasieprogram samt årskurs roll för attityderna till språkriktighet? visar resultatet att

varken kön, gymnasieprogram samt årskurs påverkar resultatet i så stor utsträckning trots att vissa tendenser kunde upptäckas.

Avslutningsvis går det att sammanfatta resultatet till att gymnasieelever anser att språkriktighet är viktigt i vissa sammanhang men inte i alla samt att språket inte påverkas nämnvärt om inte korrekt formord används på korrekt position utan “budskapet går ofta fram”.

Referenslista

Bijvoet, E. (2013). Språkattityder. I E. Sundgren, Sociolingvistik (2 uppl., ss. 122-157). Liber. Bourdieu, P. (1997). Kultur och kritik. (2 uppl.). Daidalos.

Broady, D. (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Skeptronhäften, (15), 3-29.

Chatt. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-05-18, från

http://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/chatt Einarsson, J. (2009). Språksociologi (2 uppl.). Studentlitteratur.

Garret, P. (2010). Attitudes to Language – Key topics in sociolinguistics. Cambridge University Press.

Gloy, K. (1979). Normer och språknormer. Några grundläggande tankar. I E. Hansen & P. Skyum-Nielsen (red.), Nydanske Studier & Almen kommunikationsteori 12.

Sprognormer i Norden, 1979, (ss. 8-24). Akademisk Forlag.

Grammatik. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-05-13, från

http://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grammatik

Grünbaum, C. (1976). Språknämndens enkät till svensklärare. I B. Molde (Red.), Språkvård

4-1976 (ss. 3-23). Svenska språknämnden.

Håkansson, G. & Norrby, C. (2013). Ungdomar talar om språk. En folklingvistisk studie. I J. Lindström, S. Henricson, A. Huhtala, P. Kukkonen, H. Lehti-Eklund & C. Lindholm (Red.), Svenskans beskrivning 33 (ss. 151-161). Helsingfors Universitet.

Josephson, O. (1999). Folk och språkvetare - om attityder till svenska språket. I M. Westman (Red.), Språkvård 2-1999 (ss. 4-13). Svenska språknämnden.

Karlsson, S. & Lind Palici, L. (2016). Svensklärares upplevelser av besvärliga

språkriktighetsfrågor. I E. Sköldberg, M. Andréasson, H. Adamsson Eryd, F. Lindahl, S. Lindström, J. Prentice & M. Sandberg (Red.), Svenskans beskrivning 35

(ss.93-106). Göteborgs universitet.

Lagerholm, P. (2016). Språknormer och språkvärdering. Studentlitteratur.

Nordmark, S. (2014). Pierre Bourdieu. I Gottzén, L. & Lögdlund, U. (red.). Sociologins

teoretiker. Gleerups Utbildning.

Norrby, C. & Håkansson G. (2011) God Svenska! Attityder till språkliga konstruktioner bland gymnasister och deras lärare. I B. Bihl, P.Andersson & L. Lötmarker (Red.),

Svenskans beskrivning 32 (ss.234-243). Karlstad universitet.

Ohlsson, M. (2013). Språk och genus. I E. Sundgren, Sociolingvistik (2 uppl., ss. 158-198). Liber.

Persson, A. (2016). Svarsalternativ. I A. Persson (Red.), Frågor och svar – om

frågekonstruktion i enkät- och intervjuundersökningar (ss. 81-133). Statistiska

centralbyrån.

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011. Skolverket.

SMS. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-05-18, från

http://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sms SO. (2009). Svensk ordbok: utgiven av Svenska Akademien. Norstedts. Språkriktig. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-05-13, från

http://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/språkriktig

Språkrådets frågelåda. (2021). Heter det eftersom eller eftersom att?. Institutet för språk och folkminne.

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap (2 uppl.). Studentlitteratur.

Sveriges Kommuner och Landsting. (2019). Könsskillnader i skolresultatet. Nationell

statistik i urval.

Svenska språknämnden. (2016). Språkriktighetsboken (2 uppl.). Norstedt.

Teleman, U. (1979). Språkrätt. Om skolans språknormer och samhällets. Liberläromedel. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig