Frågorna i enkäten berör skolledarens inställning till SIUP som metod för att fokusera på barns behov, kvalitetsutveckling av verksamheten, föräldrarnas delaktighet samt personalens möjligheter att utföra ett bra arbete med SIUP. Ingen kodning av formulären skedde i denna grupp. Utskicket kompletterades med ett följebrev (se bilaga 5 och 6). Utskicket skedde under maj månad. Vi bedömde att motivationen för att svara borde vara hög. Vi förutsatte att flertalet av skolledarna skulle uppfatta enkäten som ”något som ingår i jobbet”.
4.6 Pilotstudien
Pilotstudien omfattade personalintervju och föräldraenkät.
Vid pilotstudien utfördes fyra intervjuer. En intervju utfördes i förskolan, två intervjuer skedde på lågstadiet och en intervju gjordes på mellanstadiet. De var jämnt fördelade mellan kommunerna. Utformningen av intervjuformuläret förändrades delvis efter pilotstudien, några frågor omformulerades, några frågor togs bort, några andra lades till. Fråga 10 utformades som en skalfråga. Vi gav här möjlighet för personalen att individuellt markera sin inställning till SIUP. Anledningen var att vi vid pilotstudien mött arbetslag där pedagogerna hade mycket olika inställning till SIUP. Fråga 11 gjordes som en lista för positiva och negativa synpunkter. Här kunde vi ta upp synpunkter som inte direkt efterfrågats i tidigare frågor men där personalen hade kompletterande synpunkter, förslag på förbättringar osv.
Efter att frågorna i föräldraenkäten formulerats och rangordnats gjordes pilotstudien med 2 föräldrapar inom barnomsorgen. Inga förändringar i materialet gjordes efter pilotstudien. Det var en brist i undersökningen att inga skolbarnsföräldrar omfattades av pilotstudien. Vi borde lyft fram några frågeställningar med större tydlighet i undersökningen. Eventuellt hade skolbarnsföräldrar hjälpt oss att inse detta i ett tidigare skede. Exempel på en sådan fråga är: Anser Ni att Ni genom SIUP, får den information som Ni önskar?
Ingen pilotstudie föregick enkätutskicket till barnomsorgs- och skolledare.
4.7 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet avgör en studies trovärdighet, vilket ofta innebär att man har en viss kontroll i sitt mätinstrument. Vi menar oss ha uppfyllt kraven för en god reliabilitet genom att samma enkät gått ut till mellan 14 procent och 26 procent av barnantalet i respektive kommun. Genom att utgå från denna procentsats för barnantalet har undersökningen beträffande källor inom personalgruppen
omfattat samma procentsats. Inom förskole- och skolledargruppen utgick samma enkät till samtliga befattningshavare i de båda kommunerna. I det urval som skedde beträffande barnantalet bemödade vi oss om att undersökningen skulle täcka verksamheten såväl geografiskt, storleksmässigt, åldersmässigt, organisatoriskt och i viss mån även beträffande pedagogisk inriktning.
Svarsfrekvensen för enkätinlämnandet i föräldragruppen är låg. I synnerhet gäller detta inom barnomsorgen där endast 31 procent av enkäterna inlämnats i Kävlinge kommun och 28 procent i Svalövs kommun. Vi kan anta att tidpunkten inverkat negativt. Enkäten utdelades i maj och i början av juni månad. De resultat som undersökningen visar på, kan därför inte tolkas som några tydliga indikationer hur attityderna generellt fördelar sig inom gruppen föräldrar. Vi kan endast tolka det som åsiktsriktningar som förekommer inom gruppen och vara mycket försiktiga med våra slutsatser. I båda kommunerna fanns åldersblandade klasser där det förekom att barn från samma familj gick i samma klass. I de flesta fall har dessa föräldrar endast lämnat ett svarsformulär, vilket påverkar svarsfrekvensen negativt.
Validitet avser om resultaten ger en sann bild av det som undersökts. Genom det sätt som frågorna konstruerats, där vi ser hur insamlad data svarar mot intentioner beträffande System för individuella utvecklingsplaner i respektive kommun samt vårt syfte för undersökningen, menar vi att god validitet skapats.
5 RESULTAT
Vår resultatredovisning är i form av tabeller, diagram och löpande text. Vi redovisar även en del muntliga och skriftliga kommentarer från undersökningsmaterialet. I resultatredovisningen följer vi frågorna i våra enkäter.
Inledningsvis redovisas personalintervjun. I Kävlinge kommun består undersökningsmaterialet av totalt 22 arbetslag, 13 arbetslag från förskola, 6 arbetslag från grundskolans förskoleklass till årskurs 3. Inom grundskolan redovisas 3 arbetslag separat. Denna grupp separerades från övriga då de på inledningsfrågan om IUP används läsåret 2000/2001 (ej numrerad), markerat svaret Nej. Deras svar på enkätfrågorna 10 och 11 redovisas sist i sammanställningen för personalintervjun. I Svalövs kommun består undersökningsmaterialet av totalt 16 arbetslag, 7 arbetslag från förskolan och 9 arbetslag från grundskolans förskoleklass till och med årskurs 9.
Med skola menas i Kävlinge kommun förskoleklass till och med årskurs tre, och i Svalövs kommun förskoleklass till och med årskurs nio.
5.1 Resultat av personalintervju
Fråga 1. Vilka förberedelser görs inför upprättandet av IUP?
Tabell 5.1 Redovisning för de båda kommunerna av förberedelser som görs
inför upprättande av IUP
Kommun Kävlinge Svalöv
Olika förberedelser Förskola Skola Förskola Skola Studera föregående IUP
Iakttagelse, fri observation1
Tänka, fundera, reflektera Strukturerad observation2
Nationella prov, diagnos Barnenkät, barnintervju3
Minnesanteckn., dagbok Barnets planeringsbok Barnets åtgärdsprogram Kunskapsmålen4
Samtal med föräldrar Diskussion i arbetslag5 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X
Som framgår av tabellen är det många olika bakgrundsfakta som ligger till grund för pedagogernas behovsbedömning. Vad som formuleras i dokumentet tycks i
stor utsträckning bygga på personalens iakttagelser och minnesanteckningar, både inom förskola och skola. I skolan finns inslag av diagnoser, vilket inte förekommer i förskolan. Där används i stället strukturerade observationer. Skolverkets nationella prov utgör också underlag för bedömningen i skolan enligt vad personalen uppger vid intervjun.
1 Följande kommentar gavs för iakttagelse, fri observation:
”I det dagliga funderar man hela tiden, även långt innan IUP ska gås igenom. Man upptäcker saker som `det måste jag titta närmare på´ och går vidare med det. ”
Ett arbetslag inom barnomsorgen uppgav att man ibland försökte relatera sina iakttagelser och funderingar av det enskilda barnet till barns generella utveckling beskriven i facklitteratur. De ansåg att de genom litteraturen fick ett bra stöd för sin bedömning och frågor som: ”Vad är normalt för åldern?
2 De strukturerade observationer som förekommer i vissa arbetslag framförallt
inom förskolan avser grov- och finmotorik, språkutveckling, kognitiv utveckling t ex. kunskap om färg, form samt resursteamets screening. Personalens svar angående strukturerade observationer visar motstridiga synpunkter. En del arbetslag verkar arbeta mer med strukturerade bedömningar efter IUP:s införande medan andra menar att tiden inte räcker till för att genomföra detta.
3 Omfattningen av barnenkäter och barnintervjuer som grund för bedömningen är
varierande, både inom förskola och skola. Några arbetslag ger kommentarer som:
”Barnintervjuer som vi gjorde innan hinner vi inte med nu längre för IUP tar så mycket tid”.
4 Kunskapsmålen relateras till de i kommunen uppsatta gemensamma målen. 5 I förberedelser inför upprättandet av IUP framkommer att diskussion i
arbetslaget är en viktig faktor. Detta behandlas vid fråga 2.
Sina iakttagelser och alla andra samverkande faktorer till bedömningen ska mynna ut i skrift, nedtecknad i IUP-dokumentet. Vid intervjuerna möter vi många frågor kring hur man skriver och hur man formulerar sin bedömning. Detta återkommer vi till i kapitel 6 Analys.
Fråga 2. Vem deltar vid förberedelser inför upprättandet av IUP?
Tabell 5.2 Redovisning för de båda kommunerna av vem som deltar inför
upprättandet av IUP
Kommun Kävlinge Svalöv Personer Förskola(13) Skola(6) Förskola(7) Skola(9) Förskollärare
Barnskötare Klassföreståndare Fritidspedagog
Speciallärare/pedagog1
Övriga i klassen under- visande lärare2 Övriga3 13 6 12 6 6 5 1 2 7 3 6 9 3 1 6 5 1 3
1 Till denna kategori räknas också talpedagog.
2 Ju högre upp i årskurserna man kommer, desto fler lärare är involverade kring
varje elev.
3 Inom kategorin Övriga är kommunala dagmammor utan någon av ovanstående
utbildningar, vilket är en av utvärderingsgrupperna. Dessutom anger några arbetslag att resurspersoner från resursteamet rådfrågas vid upprättandet. Även assistenter och rastvärdar ingår i den här gruppen.
Som framgår av tabellen sker förberedelserna i samverkan mellan förskollärare och barnskötare i 12 av 13 deltagande arbetslag inom förskolan i Kävlinge kommun, och sex av sju i Svalövs kommun. Dessa arbetslag bestod av enbart förskollärare. Inom skolan sker upprättandet i samtliga arbetslag i samverkan mellan olika yrkeskategorier. Graden av samverkan ser dock mycket olika ut, både inom förskola och skola. Vi kan urskilja olika grader av samverkan, beskrivna i följande kategorier:
1. All personal deltar i upprättandet på lika villkor, diskussion i arbetslaget kring alla barn
2. Personal har huvudansvar för vissa barn, men diskussion i arbetslaget kring alla barn
3. Personal har huvudansvar för vissa barn. Endast barn i behov av särskilt stöd diskuteras i arbetslaget
4. Personal har huvudansvar för vissa barn. Man visar upp vad man skrivit i dokumentet, diskussion endast om någon annan i arbetslaget vill tillföra något eller har en avvikande mening
5. Lärarna har huvudansvaret ämnesvis för eleverna. Man diskuterar eleverna gemensamt vid konferens.
Tabell 5.3 Redovisning för de båda kommunerna av arbetslagens
samverkansgrad beträffande upprättande av IUP.
Kommun Kävlinge Svalöv Arbetslag Förskola(13) Skola(6) Förskola(7) Skola(9) Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Kategori 5 1 - 8 2 1 1 3 3 - - 1 1 5 3 1 1 - - - 4
Av tabellen ser vi att de flesta arbetslag har valt att arbeta efter olika modeller med ansvarsbarn. I förskolan fördelas barnen mellan personalen så att varje person har 5 – 7 ansvarsbarn. I skolan sker uppdelningen av ansvarsbarn så att förskolläraren ansvarar för sexåringarna, antalet varierar mellan 7 och 14, klassläraren ansvarar för elever i årskurs 1 och uppåt, antalet ligger ofta runt tjugo eller fler. I de åldershomogena klasserna och i de högre årskurserna är det klassföreståndaren som har ansvaret för hela klassen som kan bestå av upp till 30 elever. Fritidspedagoger deltar endast i undantagsfall, men det förekommer, som ansvarig för några barn.
Motivering till hur arbetet med upprättande av IUP fördelats, är oftast att tiden inte räcker till för genomgång i hela arbetslaget. Alla arbetslag strävar efter samverkan och ser fördelar med gemensamma diskussioner och samtal kring alla barn inför behovsbedömningen, men måste prioritera bort detta i den pressade arbetssituation som råder.
Följande kommentar gavs av personal i kategori 1:
”Hela arbetslaget deltar med lika stort ansvar för alla barn – det är mycket viktigt att alla är med. Vi ser olika saker, vi är olika som personer, vi ser och uppfattar på olika sätt.”
Följande kommentar gavs av personal i kategori 2:
”Varje personal har sina ansvarsbarn, men vi har samtal och diskussion med alla och försöker fylla i dokumentet tillsammans. Men ibland måste vi av tidsbrist ge avkall på denna målsättning.”
Följande kommentar gavs av personal i kategori 3:
”Bra att ta del av mångas erfarenhet (gäller dock ej alla barn). Vi ser olika på IUP beroende på vilken utbildning vi har.”
Följande kommentar gavs av personal i kategori 4:
”Ansvarig lärare fyller i dokumentet, de andra får läsa och kommentera eventuella brister och åsiktsskillnader när tid finnes.”
Fråga 3. Hur lång tid uppskattar Ni att förberedelse och upprättande av IUP tar per barn?
När vi intervjuade personalen uppstod det oklarheter om föräldrasamtalet räknades in i upprättande av IUP eller inte. Därför delade vi upp fråga 3 så att förberedelse och upprättande av IUP i personalgruppen ingick i huvudfrågan. Den följdes av en separat fråga angående utvecklingssamtalet. Vid samtalet, när personalens behovsbedömning presenteras för föräldrar, upprättas den individuella planeringen.
Tabell 5.4 Redovisning av den tid förberedelse och upprättande av IUP tar
i personalgruppen beräknat per barn
Kommun Kävlinge Svalöv Tid per barn Förskola(13) Skola(6) Förskola(7) Skola(9) Mindre än 30 min
30 till 60 min 1 tim till 2 tim mer än 2 tim - - 5 4 7 2 1 - 2 4 3 3 1 2 1
Av tabellen framgår att förberedelse och upprättande av IUP i personalgruppen vanligtvis tar mellan 30 min till 1 tim per barn i skolan och mellan 1 och 2 tim i förskolan.
Följdfråga till fråga 3. Hur lång tid uppskattar Ni att utvecklingssamtalet dvs mötet med föräldrarna, tar?
Tabell 5.5 Redovisning av den tid utvecklingssamtalet tar beräknat per barn.
Kommun Kävlinge Svalöv Tid per barn Förskola(13) Skola(6) Förskola(7) Skola(9) 30 – 45 min 46 – 60 min 61 – 90 min 6 5 5 1 2 - 5 7 2 2 - -
Av tabellen framgår att utvecklingssamtalet vanligtvis tar mellan 30 och 60 min per barn både i förskola och skola. Inom barnomsorgen betonas att tiden för utvecklingssamtal varierar mycket och personalen har svårt att ange tiden. Det är i regel ingen bestämd tid när samtalet avslutas. Man ”pratar tills man är klar”. I skolvärlden däremot har oftast samtalet både fastställd start- och sluttid. Flera personalgrupper inom både förskola och skola säger att utvecklingssamtalet tar längre tid sedan arbetet med IUP infördes.
Förskolepersonal uppger att tiden till förberedelse och upprättande av IUP tas från tid till planering, kvällskonferens, föräldrasamtal, förtroendetimmar samt att man ”lånar” tid av sin arbetstid i barngrupp. Att ”låna tid” innebär att man kan ordna avlösning eller att gå ifrån barngruppen när det är möjligt. Personal i skola använder sig av arbetsplatsförlagd tid samt förtroendetid hemma eller i skolan. Inom båda personalkategorierna ger man uttryck för att tiden inte räcker till. Det finns flera exempel på pedagoger som använder sig av fritiden. En sådan kommentar är:
”Personligen skriver jag mycket och jag behöver lugn och ro. Jag tar helst hem och skriver, sitter ibland i sängen, behöver tid att tänka….”
Fråga 4. På vilket sätt är föräldrar delaktiga vid upprättandet?
Vi redovisar här personalens beskrivning av föräldrarnas delaktighet vid behovsbedömningen samt beträffande upprättande av utvecklingsplan/ åtgärder. Vid sammanställningen har vi valt att skilja dessa moment åt genom att presentera vad som framkom vid intervjun i två tabeller.
Tabell 5.6 Redovisning för de båda kommunerna beträffande personalens
beskrivning av föräldrarnas delaktighet i behovsbedömningen
Kommun Kävlinge Svalöv
Användningssätt Behovsbedömning Förskola Skola (13) (6)
Förskola Skola (7) (9) Personalens bedömning visas för
föräldrar, genomgång varvid förälderns synpunkter tillföres1
10 4 7 9 Enkät till föräldrar skickas hem i
förväg. Genomgång av enkät samt personalens bedömning vid samtal
2 2 - - Barnenkät skickas hem i förväg till
barnet. Genomgång av enkät samt pers. bedömning vid samtal
1 - - -
Enligt tabell 5.6 ser vi att det i arbetslagen har utarbetats olika rutiner beträffande föräldrarnas delaktighet i behovsbedömningen. Personalens behovsbedömning utgör i de flesta fall den enda grunden i IUP. Vanligast är att denna bedömning presenteras för föräldrarna vid samtalet, man diskuterar och föräldrarna kommer med sina synpunkter.
1 Exempel på en kommentar:
”Vid samtalet sker diskussion kring personalens bedömning. Föräldrarna är ofta igenkännande och uttrycker `Ni har verkligen sett mitt barn´.”
Tabell 5.7 Redovisning för de båda kommunerna beträffande personalens
uppfattning av föräldrarnas delaktighet vid upprättandet av individuell utvecklingsplan
Kommun Kävlinge Svalöv
Användningssätt Utvecklingsplan (åtgärder, mål) Förskola Skola (13) (6) Förskola Skola (7) (9) Åtgärder diskuteras fram vid
mötet, beslut fattas gemensamt1
11 2 2 3 Personalens åtgärdsförslag
presenteras, diskussion, beslut fattas gemensamt2
1 3 5 5 I samband med enkät till hemmet
har föräldern förslag till åtgärder, diskussion, beslut tas gemensamt3
1 1 - 1 I tabell 5.7 får vi en uppfattning om på vilket sätt föräldrarna är delaktiga vid upprättande av den individuella utvecklingsplanen. Utvecklingsplanen nämns också som åtgärder/mål/överenskommelse. Det mest frekventa sättet i förskolan är att besluten diskuteras fram vid samtalet. I skolan är det vanligt att personalen har åtgärdsförslag, diskussion, därefter gemensamt beslut.
Några arbetslag har utarbetat rutiner där föräldrarna eller barnen förbereder sig hemma genom att muntligt eller skriftligt svara på frågor alternativt fylla i enkäter som följer modellen i IUP för att på det sättet göra föräldrarna mer delaktiga.
1 Exempel på kommentarer är följande:
”Diskuterar det som pedagogerna skrivit, men gör överenskommelsen tillsammans.”
”Personal, föräldrar och elever samtalar och fyller i dokumentet tillsammans vid samtalet.”
2 Exempel på en kommentar vid intervjun som förklarar hur man gör:
”Vi diskuterar vid samtalet. Föräldrarna visar ofta igenkännande, nickar och säger att det stämmer. De litar på oss. Åtgärdsförslag presenteras. De spar tid att personalen tänkt ut åtgärder men det låser föräldrarna vid personalens förslag.”
3 Följande kommentar från ett arbetslag i skolan beskriver detta arbetssätt:
”Vi skickar en enkät hem för förberedelse där föräldrarna också får föreslå mål för sitt barn. Föräldrar gör tillägg och omformuleringar i samband med diskussion vid samtalet. Sen sätter vi upp målen. Målen skickas hem.”
Vi uppfattar att arbetslagen ofta skickar hem utvecklingsplanen efter samtalet, för påseende eller som kopia. I vissa fall skickas hela dokumentet hem för påseende efter samtalet.
Fråga 5 Anser ni att IUP är en bra metod att sätta fokus på det enskilda
barnets behov?
Diagram 5.1 och 5.2
Redovisning av personalens inställning till om IUP är en bra metod för att kunna sätta fokus på barns behov.
Svalöv Kävlinge
Som vi kan utläsa ur diagrammen, anser de flesta, både inom barnomsorg och skola, att IUP är en bra metod för att kunna sätta fokus på barns behov. När man anger svaret Ja och nej anser personalen att om man utgår från behoven är det positivt, men då ser man också lätt brister och det vill gärna bli negativt, speciellt för barn i behov av särskilt stöd. Små barn utvecklas snabbt, så den blir snart inaktuell. Många upplever frustration av att se och formulera behoven och sen inte kunna göra något åt det p.g.a. ekonomi och resurser.
Några kommentarer från intervjun:
”Den är grundlig och detaljerad och man får en systematisk överblick. Man ser hela eleven och glömmer inga punkter. IUP känns som ett stöd för personalen om de är oroliga för t.ex. försenad utveckling eller ett avvikande beteende hos barnet.
”I början kände vi lärare att det var onödigt att ta upp sådana självklarheter som primära behov, men IUP har skapat förståelse för hur mycket det egentligen påverkar skolsituationen.”
”Vi svarar både ja och nej, eftersom dokumentet ersatt ett annat dokument som vi hade tidigare och som var mer genomarbetat. Man vet barnets behov, men hur ska man kunna tillgodose det när tiden inte räcker.” 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
I hög grad I viss mån Inte alls Ja och nej
Förskolan F-årskurs 6 årskurs 7-9
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
I hög grad I viss mån Inte
alls Ja
och nej
Fråga 6 Använder ni IUP som ett underlag för att planera och genomföra verksamheten beträffande arbetssätt och innehåll?
Diagram 5.3 och 5.4
Redovisning om IUP används som underlag för att planera och genomföra verksamheten beträffande arbetssätt och innehåll.
Svalöv Kävlinge
En större del av personalen markerar alternativet I viss mån. De som har svarat Inte alls, anser att man som pedagog har sin grundsyn klar och att man anpassar verksamheten i gruppen oberoende av om IUP finns eller ej. Det finns de som har samma uppfattning, men som tycker att IUP visar behoven på ett bra sätt och att man planerar därefter. Därför har de svarat I hög grad. De som svarat I hög grad i årskurs 7-9, menar att IUP visar vilka elever som behöver extra hjälp och stöd, och då kan de också få ”individuell pushning”. De som svarat Ja och nej, menar att de använder den omedvetet men den används inte i planeringen.
Kommentar från intervjun:
”Ser brister och kan forma verksamheten efter detta. I förskolan kan alla barn träna om brister finns. Därmed blir inget speciellt barn utpekat.”
”Vi gör en kortfattad sammanställning över alla barns
överenskommelser på en gemensam lista som vi har nära till hands, så att vi kan kolla av och hålla reda på vad vi har bestämt, på ett enkelt sätt.”
”Vi hade redan tidigare en klar uppfattning av vilka behov våra barn har.” 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
I hög grad I viss mån Inte
alls Ja
och nej
Förskolan F-årskurs 6 årskurs 7-9
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
I hög grad I viss mån Inte
alls Ja
och nej
Fråga 7 I vilken omfattning anser ni att IUP utgör ett underlag för resursfördelning av insatser för barn i behov av särskilt stöd? Diagram 5.5 och 5.6
Redovisning av hur personalen uppfattar att IUP används vid resurstilldelning för barn i behov av särskilt stöd.
Svalöv Kävlinge
Av diagrammet framgår att personalen inte anser att IUP har så stor betydelse vid resurstilldelningen. Några av de som svarat I viss mån, uppger att den ibland används som utgångspunkt för psykologutredningar och speciallärareinsatser. Bland kommentarerna har många poängterat att resurser saknas och det är enbart pengarna som styr.
Några kommentarer från intervjun:
”Ingen frågar efter den när vi kräver mer resurser för något barn” ”Vi följer andra rutiner, i enlighet med förskoleteamets riktlinjer. IUP har inte stöd i resursteamet. De använder andra bedömnings- grunder”
”IUP är ett underlag men tiden finns inte, personal saknas”