3 Undervisning i skolår
4.3 Enkätfrågor
Enkäten består av sex frågor varav tre handlar om ämnesområdet luft och tre om ämnesområdet ljus. Kraven på de svar eleverna skulle ange utgår från de kunskaper de förväntades ha i skolår 5. Därför är kraven på vetenskaplighet inte lika höga som de eventuellt skulle ha varit om undervisningen hade skett i senare skolår. Ett exempel är att vi pratade om att ljuset och dess olika färger går i vågor. De lärde sig att de olika färgerna har olika täta vågor som påverkar hur långt ljuset kan gå innan det bryts eller sprids om det träffar ett hinder. Vi använde dock aldrig begreppet våglängd eller den egentliga längd i siffror som de olika färgerna har. Av denna anledning använder jag inte dessa begrepp i svarsalternativen på fråga 4 och eleverna förväntas inte heller kunna använda dessa i fråga 5. De felaktiga svarsalternativen som anges i fråga 1 och 4 har formulerats utifrån svar som dessa elever själva gav i skolår 5, på tester eller i form av hypoteser under arbetets gång.
Fråga 1: Denna fråga valdes för att se om eleverna har någon förståelse för att luft har massa och att luften då den värms består av samma molekyler som då den är kall, dvs. i första hand om de väljer bort alternativ C och D. Vidare måste de visa att de förstår att uppvärmning inte innebär någon förändring av enskilda molekylers massa och därmed också välja bort alternativ A.
Fråga 2: För att besvara denna fråga måste eleverna inse att luft tar plats. De ska kunna beskriva att flaskan inte är tom utan full av luft och att saften därmed inte kan få plats om inte luften kan komma ut. Leran gör att det är tätt kring tratten och utvägen för luften är därmed stängd. (Denna uppgift är hämtad ur Att utveckla naturvetenskaplig undervisning - Exemplet gaser
och deras egenskaper, Andersson m.fl., 1995.)
Fråga 3: På fråga 3a ska eleverna rita upp att ballongen har spänts ut. På fråga 3b ska de förklara att värme är rörelse; att luften inuti flaskan blir varm och att molekylerna då rör sig mer. De ska förklara att molekylerna, eftersom de nu rör sig mer, behöver större utrymme än då de är mer stillastående (vid den lägre temperaturen från början).
Fråga 4: För att kunna svara måste eleverna först och främst veta att de färger vi ser finns i ljuset från solen och därmed välja bort alternativ A och B. De måste också förstå att ljuset går en kortare väg genom atmosfären på dagen (jämför fråga 5) och att den blå färgen sprids före t.ex. rött och därmed går i tätare vågor än denna. Denna förståelse medför alltså att man även väljer bort alternativ D.
Fråga 5: Eleverna måste inse att ljuset på kvällen går en längre väg genom atmosfären och att det därför är den röda färgen, eftersom den inte har lika täta vågor som de övriga av ljusets färger, som nu sprids.
Fråga 6: Denna fråga kan besvaras på två olika sätt. Antingen visar eleverna att de vet hur en regnbåge bildas; hur regndropparna sprider ljuset, och svarar då att det inte finns något slut på regnbågen eftersom den är cirkelformad. Ett alternativ till detta svar, som givetvis är lika rätt, är att regnbågen inte är ett fast objekt som vi kan nå, utan att det hela tiden är en ny regnbåge vi ser.
4.4 Metoddiskussion
Anledningen till att jag valde att låta eleverna svara skriftligt, i form av en enkätundersökning, var att kunna göra en så rättvisande jämförelse mellan elevernas kunskaper i skolår 5 och 7 som möjligt. Jag har i och för sig tidigare tagit upp att elever ofta kan ge bättre förklaringar då de får svara muntligt istället för skriftligt (Skolverket, 1996) men då det empiriska material jag har från skolår 5 uteslutande är skriftligt kommer skriftliga svar även från skolår 7 att underlätta jämförelserna. Intervjuer hade eventuellt ha kunnat ge ett bättre underlag för undersökningen eftersom det bland annat hade gett mig möjligheten att följa upp elevernas svar med följdfrågor. Jag borde dock i så fall ha genomfört intervjuer även i skolår 5 om jag skulle ha kunnat göra en relevant jämförelse mellan elevernas kunskaper vid de olika tillfällena.
Enligt Johansson & Svedner (2001) kan enkäter ibland ge ytlig information men man betonar att enkäten är ett bra alternativ då man vill undersöka samband mellan exempelvis fakta och genus. De hävdar också att enkäten är ett bra alternativ om man vill ställa faktafrågor istället för frågor om exempelvis attityder och inställningar. För att enkäten inte skulle kännas för tung att besvara, samt för att motverka att endast få den ytliga information som Johansson m.fl. (2001) varnar för, varierade jag frågorna så att eleverna ibland skulle välja ett av fyra föreslagna alternativ, ibland skriva svaret själva och ibland rita. Eleverna fick också ange om de hade arbetat med luft eller ljus efter det femte skolåret. De skulle även ange vilka NO-lärare de haft under dessa skolår, för att jag skulle kunna kontrollera vad som i så fall hade tagits upp i denna eventuella undervisning i skolår 6 och 7. Det är givetvis viktigt att ingen ytterligare undervisning inom områdena har skett eftersom resultaten då kan påverkas av detta. Patel m.fl. (2003) betonar vikten av att man vid en hypotesprövande undersökning måste sträva efter att i möjligaste mån undanröja risken för att annat än det som man uttrycker i sin hypotes kan påverka undersökningens utfall. Eventuellt lärande utanför skolan kan givetvis ha skett men detta har jag ingen rimlig chans att undersöka och därmed ta hänsyn till.
Jag hade med två flervalsfrågor för att variera enkäten så att eleverna inte skulle tröttna innan de hade besvarat alla frågorna. De finns dock givetvis negativa aspekter med denna form av frågor eftersom jag inte kan säga med säkerhet att alla elever som svarar rätt verkligen vet eller förstår svaret. Om man chansar har man ju 25% chans att besvara
frågan rätt. Ett par av enkätfrågorna är också ganska lika de frågor som ställdes på testen i skolår 5 vilket skulle kunna innebära att det finns en risk att eleverna anger svar som de har memorerat men inte förstår. Jag anser dock att risken för detta är tämligen liten då det i undervisningen inte fanns några texter etc. som eleverna kunde lära sig utantill. Om de har memorerat någonting så är detta således någonting som jag, de själva eller någon klasskamrat formulerade i skolår 5.
Eleverna angav sina namn på enkäterna för att jag skulle kunna jämföra dem med de tester som gjordes i skolår 5. Jag försäkrade dock dem om att jag i rapporten skulle koda deras namn. Patel m.fl. (2003) menar att det är viktigt att man förklarar för de individer som ingår i undersökningsgruppen på vilket sätt deras svar kommer att användas samt vilken grad av anonymitet varje individs svar kommer att ha.
Jag valde att samla alla elever i gruppen till ett enda gemensamt undersökningstillfälle. Detta gjorde jag för att alla i gruppen skulle få exakt samma instruktioner och för att undvika att eleverna skulle ha hört om undersökningsfrågorna av varandra och därmed ha kunnat diskutera dessa innan de besvarade enkäten. Jag valde också att själv vara med vid undersökningstillfället bland annat för att kunna förklara undersökningens syfte för eleverna. Det finns dock ytterligare positiva aspekter med att jag personligen närvarade då enkäten besvarades samt att jag lät elever som jag redan kände ingå i undersökningen. Enligt Johansson m.fl. (2001) är det viktigt att man vid en enkätundersökning i förväg försäkrar sig om att så många som möjligt kommer att besvara enkäten. De menar att ett sätt att göra detta är att själv närvara när deltagarna fyller i enkäten samt att använda sig av elever som man redan känner.