Faktorer som särskilt kan ha gynnat eleverna med utländsk bakgrund

När det gäller eleverna med utländsk bakgrund påpekar Tidblom (Cerú, 1994) vikten av att de får arbeta praktiskt och konkret med t.ex. experiment samt att man sedan tillsammans bör sätta ord på det som eleverna har gjort. Tidblom menar att detta är viktigt eftersom det ger dem en möjlighet att formulera de tankar de har även på svenska, då de får samtala och utveckla dem tillsammans med elever och lärare som talar svenska. Det stora antalet experiment och att stor vikt lades vid att diskutera dessa både i mindre grupper och i helklass kan således ha medverkat till att även dessa elever nådde ett så högt resultat.

Lindberg (Cerú, 1994) menar att eleverna utvecklar språket och tillägnar sig nya ord och begrepp när de kommunicerar med individer som behärskar språket. Kommunikationen blir då både målet och medlet för lärandet. Att kunna använda rätt ord och uttryck i rätt kontext behöver eleverna både när de ska producera någonting själva och när de ska tolka någonting för att uppnå sammanhang i muntlig och skriftlig kommunikation. Om de ska lära sig att uttrycka sig inom NO är det alltså viktigt att man låter dem öva på detta. Bergman (2003) påpekar vikten av att ge dessa elever tillfällen att tänka och kommunicera på den nivå som de har kunskaper och förståelse för, inte bara det som deras språk räcker till. I undervisningen i skolår 5 fick eleverna först fundera på egen hand och sedan göra experiment och diskutera hypoteser och resultat i samband med dessa. Grupperna samtalade förmodligen en hel del om det som skedde samtidigt som de gjorde experimenten. Efteråt diskuterade vi i helklass. Denna arbetsgång kan därmed ha lett till att eleverna med utländsk bakgrund utvecklade sitt språk kring det vi arbetade med och detta kan således ha varit en betydande orsak till att de sedan på egen hand klarade av att formulera svar på de tester som gjordes.

Det finns belägg för att elever med låga omdömen kan uppvisa större kunskaper då de får förklara muntligt istället för skriftligt (Skolverket, 1996). Det är dock intressant att man genom övning såsom i denna undervisning kan få dessa elever att även lyckas uttrycka dessa kunskaper skriftligt, på egen hand, i de tester som gavs i skolår 5 och 7. Jag har svårt att tro att exempelvis eleverna FU1 och PU2 (för anmärkningar om deras språkliga svårigheter se bilaga 8) skulle ha klarat detta om de inte först hade fått diskutera och skriva texter (hypoteser, resultatbeskrivningar m.m.) tillsammans med andra elever.

7 Avslutning

Resultaten visar att undervisningen i skolår 5 har gett kunskaper som är bestående fortfarande i skolår 7. Det betyder dock inte att den undervisning jag har beskrivit ska ses som en undervisning som är bra för alla. Hela idén ligger ju i att anpassa innehållet till var eleverna för tillfället befinner sig samt till vilka idéer och tankar som de aktuella eleverna har. Det skulle givetvis behövas fler undersökningar av liknande art, med ett större antal elever, för att de restultat som jag har kommit fram till skulle kunna räknas som allmänt gällande.

Studien visar också att det inte finns några skillnader mellan olika elevgruppers resultat, vilket enligt den litteratur och olika undersökningar jag har presenterat tycks vara ovanligt, inte minst inom NO. Undervisningen tycks dock inte missgynna någon; de elever som vanligen presterar bra gör det även här. Istället har de elever som annars presterar lågt i stor utsträckning nått ett bättre resultat genom denna undervisning.

För den aktuella elevgruppen kan man alltså dra slutsatsen att undervisningen gav goda bestående kunskaper samt att den skapade förutsättningar för alla de olika elevgrupperna att lyckas inom NO.

Referenser

Andersson, Björn (1985): Om lärande och kunnande, Elevperspektiv, EKNA-rapport nr. 13, Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet, Mölndal.

Andersson, Björn (1989): Grundskolans Naturvetenskap. Forskningsresultat och nya

idéer, Utbildningsförlaget, Borås.

Andersson, Björn (1994): Naturorienterande ämnen – om kunskapande genom

integration, Den nationella utvärderingen av grundskolan våren 1992, Fördjupad

analys, Skolverkets rapport nr 69, Skolverket, Stockholm.

Andersson, Björn (2001): Elevers tänkande och skolans naturvetenskap.

Forskningsresultat som ger nya idéer, Skolverket, Kalmar.

Andersson, Björn & Bach, Frank (1995): Att utveckla naturvetenskaplig undervisning.

Exemplet gaser och deras egenskaper, Studier av naturvetenskapen i skolan, NA-

spektrum nr. 14, Göteborgs universitet, Inst. för ämnesdidaktik, Avd. för naturvetenskap, Mölndal.

Barnes, Douglas (1978): Kommunikation och inlärning, Wahlström & Widstrand, Stockholm.

Bergman, Pirkko (2003): Andraspråkseleverna och deras förutsättningar. I Myndigheten för skolutveckling, Att undervisa elever med Svenska som andraspråk – ett

referensmaterial, Liber, Stockholm.

Cerú, Eva (red.) (1994): Svenska som andraspråk – mera om undervisningen. Lärarbok

3, Natur och Kultur & Utbildningsradion, Borås.

Dimenäs, Jörgen & Sträng Haraldsson, Monica (1996): Undervisning i naturvetenskap, Studentlitteratur, Lund.

Dysthe, Olga (red.) (2003): Dialog, samspel och lärande, Studentlitteratur, Lund. Hagström, Ulf, Redemo, Eva & Bergman, Lena (2000): Låter sig skyddsänglar

organiseras?, Folkhälsoinstitutet, Förlagshuset Gothia AB, Växjö.

Harlen, Wynne (red.) (2002): Våga språnget! Om att undervisa barn i

naturvetenskapliga ämnen, Almqvist & Wiksell, Eskilstuna.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001): Examensarbetet i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig utformning, Kunskapsföretaget i Uppsala AB,

Läromedel & utbildning, Uppsala.

Lindahl, Britt (2003): Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie

educational sciences 196, Göteborg.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003): Forskningsmetodikens grunder – att planera,

genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund.

Sjøberg, Svein (2000): Science And Scientists: The SAS-study. Cross-cultural evidence

and perspectives on pupils' interests, experiences and perceptions. Background, Development and Selected Results, Department of Teacher Education and School

Development, University of Oslo, Web-version 28 May 2000 (www document).

URL: http://folk.uio.no/sveinsj/SASweb.htm

Skolverket (1993): Nationella utvärderingen. Naturorienterande ämnen, Skolverkets rapport nr 20.

Skolverket (1996): Bilden av skolan 1996, Skolverkets rapport nr 100, Västervik. Skolverket (1997): Praktiska uppgifter i TIMSS för 13-åringar i matematik och

naturvetenskapliga ämnen, Liber, Stockholm.

Skolverket (1999): Läget i grundskolan 1999, En temabild utgiven av Skolverket, Örebro.

Skolverket (2001): PISA 2000 – Svenska femtonåringars läsförmåga och kunnande i

matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv, Skolverkets rapport nr

209.

Skolverket (2003): Skolverkets lägesbedömning av barnomsorg, skola och

vuxenutbildning 2003, Skolverkets rapport nr 238.

Skolverket (2004a): Elever med utländsk bakgrund, Rapport till regeringen 1 oktober 2004, Dnr 75 – 2004:545.

Skolverket (2004b): Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, Sammanfattande huvudrapport, Dnr 75 – 2001:04045.

Strömdahl, Helge (red.) (2002): Kommunicera naturvetenskap i skolan, Studentlitteratur, Lund.

Säljö, Roger (2003): Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv, Prisma, Smedjebacken.

Tingbjörn, Gunnar (1994): Svenska som andraspråk – en introduktion. Lärarbok 1, Natur och Kultur & Utbildningsradion, Borås.

Utbildningsdepartementet (1998): Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo 94, Skolverket, Västerås.

Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000): Barns

Bilaga 1

Namn:

Datum: