Härmed redovisas först resultatet från enkäten som delades ut till lärare och ledningen och sedan elevenkätens resultat.
5.2.1 Enkäten till lärarna och ledningen
Ledningens svar: -medarbetarna själva ska kunna äga verktygen för att planera, genomföra och utvärdera sin gemensamma verksamhet, - kärnämnen och karaktärsämnen ska arbeta tillsammans, så kallad infärgning.
Fråga 1.3-1.5, Här fick de tillfrågade svara på om de blev tillfrågade om vad de tyckte om organisationsformen arbetslag. Delfrågorna om idé-, besluts- och genomförande fasen redovisas gemensamt eftersom var och en svarat konsekvent på samtliga frågor. Svaren gav följande resultat, med ett internt bortfall på en av tolv lärare:
Diagram 5.1 Fråga 1.3-1.5; om lärarna blivit tillfrågade om vad de tyckte om
organisationsformen arbetslag i idé-, besluts- och genomförande fasen (N=11)
Av elva svarade tio NEJ på samtliga frågor. Endast en av elva svarandes svarade JA på samtliga frågor och det var PU. Även rektorn svarade ja på samtliga frågor.
Det interna bortfallet bland lärarna var ett naturligt sådant eftersom det var en relativt nyanställd lärare som inte hade börjat då dessa frågor var aktuella.
Fråga 1.6; där alla fick kryssa för de faser de deltagit i av idé-, besluts- och genomförandefaserna gav följande fördelning, efter samma interna bortfall som vid fråga 1.3-1.5, det vill säga en av tolv.
Diagram 5.2 Fördelning av de faser som lärarna deltagit i (N=11): 10 1 NEJ JA 7 3 1
De som endast deltagit i genomförandefasen:
De som inte deltagit i någon fas: De som deltagit i samtliga faser:
Majoriteten av lärarna, sju av elva, svarade att de endast deltagit i genomförandefasen medan en någorlunda stor andel, tre av elva, svarade att de inte deltagit i någon fas. Endast en av elva har deltagit i samtliga faser och det är PU. Även rektorn har deltagit i samtliga faser.
Fråga 1.7; kryssa för de faser som du velat bli tillfrågad om, gav följande svarsfördelning, efter samma interna bortfall bland lärarna som vid fråga 1.3-1.6:
Diagram 5.3 Fördelning av de faser som lärarna velat bli tillfrågade om (N=11):
Av elva hade fyra velat bli tillfrågade i idé- och beslutsfasen, tre av elva i samtliga faser, två av elva i endast idé fasen och en av elva i idé- och genomförande fasen samt en (PU) av elva i ingen av faserna. Rektorn ville bli tillfrågad i samtliga faser.
Fråga 1.8; kryssa för de faser som du velat delta i, gav följande fördelning, efter samma interna bortfall bland lärarna som vid fråga 1.3-1.7.
Diagram 5.4 Fördelning av de faser som lärarna velat delta i (N=11):
Majoriteten, fem av elva har velat delta i idé- och beslutsfasen medan en ännu relativt betydande andel, tre av elva, velat delta i samtliga faser. En något mindre andel, två av elva (inkl PU), har inte velat delta i någon fas alls medan bara en av elva velat delta i
5
3 2
1
Idé- och beslutsfasen Samtliga faser: Ingen fas: Endast genomförandefasen: 4 3 2 1 1
Idé- och beslutsfasen Samtliga faser: Endast idéfasen: Ingen fas:
Fråga 1.9; Vilka tycker du skulle ha blivit tillfrågade i samtliga faser, gav följande svar:
De flesta, sex av tolv, inkl PU, tyckte att lärare, ledning och elever skulle ha blivit tillfrågade. Av tolv ansåg tre samma sak, men ville dessutom lägga till fler intressentgrupper såsom föräldrar, andra skolor, vaktmästare, support, städare och allmänheten. De tre resterande tyckte var och en olika, i följande ordning, att endast lärarna, endast ledningen och lärare samt ledning skulle bli tillfrågade. Rektorn svarade endast skolledningen.
Fråga 1.10; Vilka tycker du skulle ha deltagit i samtliga faser, gav följande svar: Av elva svarade sju att lärare, ledning och elever borde ha deltagit i samtliga faser. Två ansåg det borde vara lärare och ledningen medan en tyckte att det borde vara lärarna och eleverna och en endast lärarna. Rektorn svarade åter endast skolledningen.
Fråga 2.1-2.3 besvarades genom en värdering där lärarna fick ringa in ett svarsalternativ motsvarande ett betyg på en skala från 1-6, där 1 är sämsta betyg och 6 är högsta betyg. Frågorna redovisas nedan med hjälp av det snittbetyg som gavs på frågorna.
Fråga 2.1; Hur upplevde du förankringen av förändringsbeslutet, gav snittbetyget: 1,58. Inget internt bortfall bland lärarna och PU gav högsta betyget (4) av de angivna.
Följande kommentarer noterades: - att man bestämt över våra huvuden, - behövs det?, - skolledningen har sagt att skolan ska vara toppstyrd.
Ett internt bortfall på en av två i ledningsgruppen som utgjordes av rektorn. Hon förklarade bortfallet med följande motivering: eftersom jag har rollen att genomdriva förändringen vill jag inte svara på denna fråga och fråga 2.2.
Fråga 2.2; Hur gick införandet av arbetslagen, gav snittbetyget: 1,82. Ett internt bortfall på en av tolv bland lärarna var ett naturligt sådant. Det representerades av PU, som ej tillhörde arbetslaget förrän efter själva införandet.
Kommentarer: - ifall personalen hade varit mer delaktig i genomförandet hade de varit mer tillfreds, - tidsbrist, rörigt, förnedrande, otydliga instruktioner.
I ledningsgruppen var det interna bortfallet 100 procent på fråga 2.2.
Fråga 2.3; Hur upplever du organisationsformen arbetslag idag, gav snittbetyget: 3,55, med ett internt bortfall på tre av tolv bland lärarna. PU gav det högsta betyget (4) av de svarandes tillsammans med fyra andra lärare.
Kommentarer: -Bra i själva arbetslaget, men dåligt genomfört från ledningshåll, - jag tror på tanken med arbetslag som flexibla,- ensidig inriktning på ett program, oinspirerad vardag,- bra tack vare duktiga lärare, skolledningen kan inte ta åt sig äran, - har inte märkt någon skillnad.
Rektorn tillsammans med PU gav betyget 4, med följande kommentar: det varierar naturligtvis från arbetslag till arbetslag.
Fråga 2.4 A + B, Vilken förväntan de hade på den nya arbetsformen och hur pass väl den stämde efter införandet, gav följande resultat, efter internt bortfall på tre av tolv lärare:
En dålig förväntan hade fem av åtta (gav betyg 3) och av dessa fem tyckte fyra att deras förväntan stämde bra (= betyg 4) in med införandet av arbetslagen medan en tyckte att den stämde in super bra (gav betyg 6 = högsta betyg).
En bra förväntan hade en av åtta (PU) som också stämde in bra.
En super dålig förväntan hade en av åtta som stämde in super dåligt, det vill säga att det blev mycket bättre än förväntat.
En mycket dålig förväntan hade en av åtta som stämde in bra.
I ledningsgruppen svarade rektorn att hon hade en super positiv förväntan som stämde in bra, se PU:s svar ovan.
Fråga 3.1; för- och nackdelar med arbetslagen nu och framöver.
Liknande kommentar redovisas bara en gång nedan medan de kommentarer som togs upp flertalet gånger nämns i slutet av denna redovisning så att en helhetsbild kan skapas:
Fördelar enligt lärarna: • samverkan för elevers bästa
Nackdelar enligt lärarna:
• ämneskunskaper kommer inte att upprätthållas & ej likvärdig betygsättning • för monotont med endast HP-elever
• träffar inga andra elever och inga andra lärare, isolerade från andra kollegor m fl • framförallt kärnämnen försvinner alltmer
Det var flest nackdelar som togs upp totalt sett. Flera svarade att inga fördelar kunde ses utan endast nackdelar. Den nackdel som omnämndes oftast, via olika uttryckssätt, var att arbetslagen leder till isolering inom programmen. En hel del har låtit bli att svara eller svarat vet ej, vilket lett till ett relativt stort internt bortfall.
Rektorns svar: vill man hellre att skolledningen ska bestämma hur man ska arbeta? Vill man inte själv ta ansvar för sin situation? Vill man inte finnas till för sina elever och ha närhet? Ännu mer frihet framöver- schemaläggning, budget, inköp mm.
Fråga 3.2; förbättringsförslag nu och framöver
Här har samtliga kommentarer tagits med, vilket visar på ett stort internt bortfall, sex av tolv (50 procent) bland lärarna:
• frihet under ansvar, vill ha arbetsglädjen tillbaka
• låt arbetslagen själva få bestämma hur de vill arbeta framöver • konferens varannan vecka, börja arbeta mer sammansvetsat • ta vara på lärarnas erfarenhet oh kompetens
• försök hitta samarbetsform
• lärarna i arbetslaget ska sitta tillsammans med närhet till studietorgen
Rektorns svar: Medarbetarna måste ta ett ökat ansvar. Då kan vi också släppa över mer befogenheter.
Fråga 3.3; Här fick alla rangordna de faktorer som de ansåg var essentiella/motiverande för dem. Interna bortfallet var en av tolv bland lärarna.
Diagram 5.5 Hertzbergs inre faktorer rangordnade av lärarna (N=11)
Vad gäller de inre faktorerna, de så kallade motivationsfaktorerna, fick frihet under ansvar högsta poäng (83), vilket föranleder att de hamnade på första plats i rangordningen, enligt diagrammet ovan. På andra plats kom ansvar medbestämmande, inflytande och påverkansmöjligheter (67 poäng). På tredje plats kom erkännande och uppskattning (44 poäng) och sedan följde resten enligt diagrammet ovan. Rektorns rangordning: Ansvar och medbestämmande mm kom på första plats och frihet under ansvar på andra plats.
Nedan redovisas rangordningen för Hertzbergs yttre faktorer, se nästa sida:
83 67 44 43 41 29 28 0 20 40 60 80 100 1 H e rt z b e rg s i n re m o ti vat io n s fa kt o rer
Antal givna poäng
Karriärs-utvecklingsmöjligheter Arbetsuppgiftens värde i sig
Inre arbetsmiljön (=stämningen, företagskulturen) Framgångsrikt framförande av arbetsuppgiften Erkännande, uppskattning
Ansvar, medbestämmande inflytande och påverkansmöjligheter Frihet under ansvar
Diagram 5.6 Hertzbergs yttre faktorer rangordnade av lärarna (N=11)
Enligt diagrammet ovan hamnade arbetsvillkor på första plats bland Hertzbergs yttre faktorer, de så kallade hygienfaktorerna med 64 poäng. På andra plats kom det pedagogiska ledarskapet (44 poäng), på tredje personalpolitiken (42 poäng) o s v. Rektorn satte det pedagogiska ledarskapet på första plats bland de yttre faktorerna.
Fråga 3.4; drömorganisationen på skolan gav följande svar: Lärarna (exkl PU ,vars svar ingår i ledningens nedan):
En icke hierarkisk struktur med bra dialog mellan ledning och pedagoger. Resurser fördelas; datorer, lokaler, utrustning. Moderna, starka visioner, nära dagens samhälle. Frihet under ansvar. Söderslättsandan på 90-talet, gemenskap, glädje, förtroende och massor av frivilliga insatser. Korta beslutsvägar så man får rå sig själv. Att få förtroende att arbeta under ansvar utan att behöva känna sig kontrollerad. Själstyrande programgrupper.
Ledningen: Varje program har en egen organisation, budget schema, personal, utveckling, profilering, marknadsföring. Att samtliga medarbetare arbetar mot målen genom ökat ansvar och engagemang. Att de upplever uppskattning och samhörighet. Att eleverna når goda resultat, att de också känner sig sedda och uppskattade. Att känslan för skolan ökar - samhörighet, betydelse mm.
64 44 42 34 27 0 20 40 60 80 H e rt z b er g s yt tr e fa kto rer
Antal givna poäng
Lön
Fysisk yttre arbetsmiljön (lokaler mm) Personalpolitik
Det pedagogiska ledarskapet Arbetsvillkor
Fråga 3.5; övriga synpunkter på skolans organisation samt önskemål inför framtiden, gav följande svar:
Lärarnas svar (exkl PU ,vars svar ingår i ledningens nedan):
Alldeles för toppstyrd. Mer samarbete med ledningen. Ser ingen framtid, hade sökt andra jobb om möjligt. Ser ingen idé med att önska. Ökad administration, längre beslutsvägar, svårigheter att veta hur beslutsvägar ser ut och vem som har ansvar för vad idag.
Ledningens svar:
Att eleverna genom att inse betydelsen av ökat ansvar för studierna lyckas bättre. Att varje rektorsområde blir en egen organisation.
5.2.2 Enkäten till eleverna
Härmed redovisas resultatet av den enkät som delades ut till eleverna, se enkäten bilaga 2.
Fråga 1; om eleverna har hört talas om den nya organisationsformen arbetslag, gav följande procentuella fördelning:
Diagram 5.7 Procentuell fördelning av de elever som hört talas om arbetslagen (N=47)
På denna fråga svarade 32 procent ja och 68 procent nej. En elev svarade fel (kryssade för både ja och nej) vilket leder till ett internt bortfall på två procent.
Fråga 2; vilket syfte de trodde organisationsformen har, gav utrymme för öppna svar.
Tretton elever, d v s 27 procent av de tillfrågade, svarade på andra frågan, vilket innebär ett internt bortfall på 73 procent. De flesta har ej svarat eller skrivit ” har ingen
32%
68%
JA NEJ
svarat nej på första frågan, vilket majoriteten av eleverna gjorde. Av de svar som gavs följer härmed en sammanfattning:
- Mindre grupper, lärare på samma program, kan få ökad gemenskap och sammanhållning. Det kan bidra till ökad förståelse bland lärarna och höjd arbetsstämning.
- Bättre kontakt med elever, bättre erfarenhet och man kan hålla lektioner och lära sig hur man kan hantera eleverna.
- Få eleverna att utvecklas bättre och få ett bättre system, bättre resultat på utlärningen
- Lättare för lärare att hitta olika elever och klasser, lättare för elever att hitta lärare.
- Eleverna ska få bättre chans att lära sig. Det är väl när eleverna ska få bättre hjälp och möjlighet att plugga i skolan?
- Studietorget, en spjutspetsskola?
Fråga 3; vem de trodde hade tagit initiativ till och beslutat om den nya organisationsformen, gav följande svar med inget internt bortfall:
Diagram 5.8 Procentuell fördelning av vilka som eleverna trodde tagit initiativ till och
beslutat om organisationsformen arbetslag (N=48)
Som framgår av diagrammet trodde majoriteten av de tillfrågade eleverna att det var endast ledningen som tagit initiativ till och beslutat om den nya organisationsformen.
Fråga 4; vilka de tyckte skulle få tycka till om hur lärarna ska organisera sig, gav följande svar, med inget internt bortfall:
69% 17%
8% 6%
Endast ledningen: Både lärarna och ledningen: Endast lärarna:
Diagram 5.9 Procentuell fördelning av vilka som eleverna tyckte skulle få tycka till om
hur lärarna skulle organisera sig (N=48)
27% 24% 19% 10% 8% 6% 6% Endast lärarna: Eleverna och lärarna: Endast eleverna: Lärarna och ledningen: Elever, lärare och ledning: Endast ledningen: Eleverna och ledningen:
Som framgår av diagrammet ovan tyckte de flesta eleverna, 27 procent , att endast lärarna skulle få tycka till om hur lärarna ska organisera sig medan en nästan lika stor grupp elever, 24 procent, tyckte att eleverna och lärarna borde få tycka till om detta gemensamt. En någorlunda betydande andel, 19 procent , tyckte att det borde var endast eleverna som skulle få tycka till. Övriga kombinationer av grupper som eleverna tyckte borde få tycka fick ett relativt sett litet stöd totalt sett.
Fråga 5; där eleverna skulle ange de faktorer som de tror är viktiga för lärares samarbete, svarade 22 elever, d v s ca: 46 procent på femte frågan, vilket leder till ett betydligt internt bortfall på 54 procent. Här redovisas de flesta kommentarerna:
- Att de kommer bra överens.
- Hur de har hand om personer, kanske erfarenhet? - Tycker om varandra, kunna samarbeta bra tillsammans. - Kommunikation, komma bra överens.
- Kunskap och samarbete.
- Gemenskap, sammanhållning, trivsam miljö och någon sorts kurs som gör att lärarna får just sammanhållning.
- Trivsel på arbetsplatsen, en uppmuntrande chef, trevlig miljö och harmoni - Samarbeta mer med eleverna.
- Hur arbetet fördelas, t ex hur länge de ska arbeta, ett fungerande system.
Fråga 6; vilka synpunkter eleverna hade på hur lärarna ska organisera sig för att de ska bli bra för dem, ledde också till ett stort internt bortfall på 52 procent.
En del svarade inte direkt på frågan utan beskrev istället hur de tycker lärarna ska vara eller uttalade sig mer om undervisningsmetoder, vilket visar på svårighetsproblem med att tolka frågan. Av svaren framgick att ca: 26 procent tyckte att organisationen är bra som den är.