Enkätundersökning

På Ekström och Larssons (2010) rekommendation infogades ett missivbrev längst upp på varje enkät med en kort presentation av oss själva, studiens namn och syfte, varför just dem blivit utvalda samt hur resultatet skulle behandlas. Längst ned på enkäten medföljde kontakt-information bestående av namn, telefonnummer och mailadress dit respondenten kunde vända sig med eventuella frågor.

Generella råd som togs i beaktning vid enkätens planering och utformning:

 På Ekström och Larssons (2010) inrådan efterliknade vi upplägget för hur en enkät vanligtvis ser ut och placerade frågor som hörde ihop innehållsmässigt i anslutning till varandra.

 Enkäten skulle inte ta alltför mycket tid i anspråk från respondentens sida eftersom det riskerar att sänka motivationen att medverka eller fullfölja enkäten.

 Kunskapsfrågor och ledande frågor undveks i största möjliga mån (Ekström & Larsson, 2010).

 Som Trost (2012) anvisar gavs enkäten en strukturerad karaktär vilket betyder att formuläret till större delen bestod av variabeler som relaterade till ämnet med givna variabelvärden. Detta underlättar enligt Trost databearbetning och mätning av korrelationer. De enda frågorna som inte hade givna svarsalternativ var frågorna om föräldrarnas och barnens ålder där respondenten istället ombads ange ett fyrsiffrigt födelseårtal. Syftet med denna utformning, och anledningen till att vi inte applicerade Wärneryds (1990) rekommenderade åldersgruppering, var att öppna för möjligheten att mäta korrelationer i exakta åldrar. Åldersgrupper kan dessutom skapas manuellt i databearbetningen i efterhand om så önskas.

 Ett antal frågor fyllde inget egentligt syfte kopplat till forskningsfrågan men inkluderades för att hålla ihop de olika avsnitten i enkäten (Trost, 2012).

25  På Trosts (2012) instruktion formulerades enkäten med ett lättbegripligt språk för att undvika missförstånd hos respondenterna. Ekström och Larsson (2009) menar att idealet för alla enkätundersökningar är att frågorna ska uppfattas på samma sätt av alla som besvarar den vilket fodrar entydiga frågor med enkla ordval och benämningar.

 Svaralternativen vet ej och ingen uppfattning tillämpades för att respondenter som saknade uppfattning eller faktiskt inte visste svaret på frågan skulle få uttrycka denna åsikt (Ekström & Larsson, 2009).

 Enligt Ekström och Larsson (2010) är det fördelaktigt att placera demografiska frågor i slutet av enkäten då de inte är särskilt intressanta att besvara. Detta anammade vi till viss del. Tre korta frågor av demografisk art placerades i inledningen med baktanken att värma upp respondenterna med några frågor som inte var speciellt kontroversiella eller utmanande (Trost, 2012).

Nedan följer operationalisering av frågorna i avsnitt 4.1 METODVAL som behandlades i enkät-formlären. Alla kursiverade nummerhänvisningar och frågor gäller för enkätformulär upplaga 2 (se bilaga 2).

1) Hur stor del av föräldrarna upplever att barnen efterfrågar produkter de sett i tevereklam? 2) Hur ofta upplever föräldrarna att barnen efterfrågar produkter de sett i tevereklam? Frågorna behandlades i enkäten med följande variabler:

8. Hur ofta upplever du att barnet efterfrågat en produkt som synts i TV-reklam? 9. Hur ofta upplever du att reklam i TV leder till att barnet tjatar om att köpa saker?

Motivering: Svarsalternativen för båda frågorna utformades efter det som Trost (2012) benämner likertskalor. Denna typ av svarsutformning ger respondenten möjligheten att, av ett antal angivna svaralternativ, välja det alternativ som stämmer bäst överens med dennes uppfattning eller åsikt. Med anledning av att vi trodde att svarsvariansen kunde bli stor på dessa frågor valde vi att göra likertskalorna sexgradiga. Vid fråga 9 övervägde vi formuleringen tjatar om noggrant eftersom vi

såg en klar risk i att det skulle leda till normsvar då det är rimligt att tro att föräldrar inte vill ange att deras eget barn är tjatig. Trots denna risk valde vi dock att formulera frågan på detta vis mycket på grund av att Statens medieråd (2010) använder denna formulering ordagrant.

26 Eftersom frågorna berör hur stor del och hur ofta föräldrarna upplever att deras barn efterfrågar produkter är frågorna nära sammankopplade med forskningsfrågan. Tanken var att dessa frågor skulle utgöra en fundamental grund i analysen och fungera i sambandssökandet mot ett stort antal andra variabler genom det Ekström och Larsson (2010) kallar bivariat analys vilket innebär att korrelationer och olikheter mäts mellan två olika variabler. Ett exempel på en korrelation skulle kunna vara att barnen som i hög utsträckning själva väljer vad de tittar på oftare efterfrågar produkter som synts i tevereklam.

3) Upplever föräldrarna att barnen som i hög utsträckning får bestämma själva vad de tittar på påverkas mer än barnen som inte får bestämma i lika hög utsträckning?

Frågan behandlades i enkäten med följande variabler:

8. Hur ofta upplever du att barnet efterfrågat en produkt som synts i TV-reklam? 9. Hur ofta upplever du att reklam i TV leder till att barnet tjatar om att köpa saker? 11. Har barnet en egen TV-apparat?

12. I Vilken utsträckning bestämmer barnet själv vad han/hon tittar på?

Motivering: Även för dessa frågor anammades sexgradiga likertskalor (Trost, 2012). För att besvara frågan kommer korrelationer i insamlat material på enkätfråga 11 och 12 mätas mot resultaten på 8 och 9. Vi gör antagandet att barn med egen teveapparat tillhör den kategori barn som i hög utsträckning bestämmer själva över vad de tittar på varpå även denna variabel inkluderas i resultatet för fråga 3.

4) Upplever föräldrarna att barnen som i första hand tittar på kommersiella kanaler påverkas mer än barnen som i första hand tittar på icke-kommersiella kanaler?

Frågan behandlades i enkäten med följande variabler:

8. Hur ofta upplever du att barnet efterfrågat en produkt som synts i TV-reklam? 9. Hur ofta upplever du att reklam i TV leder till att barnet tjatar om att köpa saker? 16. Vilken kanal är vanligast förekommande när barnet tittar på TV?

Motivering: För enkätfrågorna 8 och 9 var som tidigare nämnt svarsalternativen givna i det som Trosts (2012) kallar sexgradiga likertskalor. Enkätfråga 16 utformades med tio svarsalternativ varav två alternativ inte sänder reklam (SVT1/2 samt Barnkanalen). Övriga svaralternativ, som var tänkta att ingå i resultatet, utgjordes av kanaler finansierade med hjälp av reklam. Tanken var att enkätfråga 16 skulle kunna delas upp i kategorierna kommersiella och icke-kommersiella kanaler och därefter mätas mot fråga 8 och 9.

27 5) Upplever föräldrarna att sexåringarna påverkas mer än fyra- och femåringarna?

Frågan behandlades i enkäten med följande variabler:

8. Hur ofta upplever du att barnet efterfrågat en produkt som synts i TV-reklam? 9. Hur ofta upplever du att reklam i TV leder till att barnet tjatar om att köpa saker? 17. Vilket år är barnet född?

Motivering: På enkätfråga 17 ombads respondenten ange barnets födelseår med fyra siffror. På liknande sätt som vid enkätfråga 16 ovan var tanken att åldrarna skulle kunna delas upp i kategorier. Fyra- och femåringar ska bilda ena kategorin och sexåringar den andra. Kategorierna används sedan i ett bivariat analys mot enkätfrågorna 7, 8 och 9 för att utreda huruvida sexåringarna påverkas mer än fyra- och femåringarna eller tvärtom.

Frågan är förankrad i delar av den framförda forskningen som presenterades i kapitel 3. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISKT RAMVERK. Butter (1981), Charlton (1995) och Robertson & Rossiter (1974) uppvisar alla resultat som i kooperation med Piagets (1968/2013) utvecklingsteori indikerar att barn förstår mer av teveinnehållet i takt med ökad ålder. Enligt Bjurström (1994) blir barnen i takt med ökad ålder mer kritiska till budskapen varpå vår hypotes blir att sexåringarna påverkas mindre än den yngre åldersgruppen.

6) Upplever föräldrarna att barnen som tittar mest på teve påverkas mer än barnen som tittar mindre på teve?

Frågan behandlades med i enkäten med följande variabler:

5. Hur många timmar uppskattar du att barnet tittar på TV i genomsnitt per dag? 8. Hur ofta upplever du att barnet efterfrågat en produkt som synts i TV-reklam? 9. Hur ofta upplever du att reklam i TV leder till att barnet tjatar om att köpa saker?

Motivering: Vår hypotes är att barn i populationen som tittar mycket på teve rimligtvis påverkas mer och därför efterfrågar och tjatar om produkter som synts i tevereklam oftare. Om detta stämmer eller ej kontrolleras genom att mäta korrelationer i fråga 5 mot fråga 8 och 9.

28 7) Hur förhåller sig föräldrarna till tevereklamen som riktar sig mot barn?

Frågan behandlades i enkäten med följande variabler:

14. Vilken inställning har du till TV-reklam som riktar sig till barn?

Motivering: Svaret på frågan var tänkt att ge en översiktlig bild om föräldrarnas inställning till tevereklamen som riktar sig mot barn. Tyngdpunken i frågan är dock tänkt att besvaras via samtalsintervjuerna.

8) Upplever någon kategori bland föräldrar att deras barn påverkas mer än övriga barn?

Motivering: För att besvara denna fråga kommer resultatet på samtliga variabler som avsågs mäta beteende och attityd mätas mot exempelvis demografiska uppgifter såsom respondentens kön, barnets kön, boendeform, civilstånd och födelsedata. Frågeställningen är väldigt omfattande och förutsätter därför sambandssökande mot ett stort antal variabler.