Förväntad generaliserbarhet, reliabilitet och validitet

Nedan följer reflektion och diskussion rörande undersökningens förväntade generaliserbarhet, reliabilitet och validitet.

4.5.1 Förväntad generaliserbarhet

Som tidigare nämnt får samtliga i populationen vid en totalundersökning chansen att delta i undersökningen. Totalt fanns 227 enheter i populationen varav 85 valde att medverka. Syftet var att endast göra generaliseringar inom populationen och det tycker vi oss kunna göra med en svarsfrekvens på totalt 37,4 %. Till totalundersökningens fördelar hör enligt Esaisson m.fl. (2012) att potentiella snedvridningseffekter undviks. Eftersom vi genom obundet slumpmässigt urval lottade fram vilka förskolor som skulle ges chansen att delta i undersökningen samt använde oss av en liten population öppnar detta för att vi kan göra statistiska generaliseringar (Kvale, 2009). Vi är dock medvetna om att resultatet i undersökningen inte omsluter alla föräldrar i Karlstad med barn i avgränsat ålderspann, utan endast den valda urvalsgruppen.

4.5.2 Förväntad reliabilitet

Kvale och Brinkman (2009) sammanfattar begreppet reliabilitet med ”går resultatet att återskapas av andra forskare vid en annan tidpunkt?”. När reliabiliteten bedöms ska frågan om intervjupersonerna kommer förändra sina svar under en intervju samt om dem kommer ge olika svar till olika intervjuare. Enkelt förklarat: "är resultaten tillförlitliga?". Ledande frågor diskuteras ofta i relation till reliabilitet, det vill säga om intervjuaren inverkat på svaren. Vi anser att vi i intervjuerna har undvikit ledande frågor i största möjliga utsträckning och låtit respondenterna reflektera fritt inom angivet tema. En direkt svaghet vi ser i den totala reliabiliteten är att vi är två författare till studien vilket medfört att både intervjuer och transkriberingar är gjorda på olika håll. Det finns två uppenbara risker här sett till reliabiliteten i undersökningen. Som Kvale och Brinkman (2009) beskriver kan dels respondentens svar ha tolkats på olika sätt och dels kan

31 formuleringarna av frågorna ur intervjumallen varit skilda. Trots att de verbala formuleringarna kan ha skiftat något stärks reliabiliteten i det avseendet att intervjumallen som skapades har använts för samtliga intervjuer. Både enkätformulärets och intervjumallens utformning var inspirerad av tidigare forskning på området, i vårt fall Statens medieråds (2010; 2013) årligt återkommande utredningar om Småungar och medier. Språkbruket som användes i enkätundersökningen och samtalsintervjun har på Trosts (2012) och Ekström och Larssons (2010) inrådan kodats för att vara lättbegripligt för respondentera vilket förhoppningsvis bidragit till så sanningsenliga svar som möjligt. Intervjuerna utfördes till stor del i en något stressad miljö med flertalet barn lekandes runt omkring intervjuplatsen vilket kan ha skadat reliabiliteten. Det kan rimligen ha varit så att någon förälder hastat fram ett svar på grund av omgivande miljö. 4.5.3 Förväntad validitet

Validitet kan enligt Kvale och Brinkman (2009) enkelt kontrolleras med hjälp av frågan "mäter du vad du tror att du mäter?". Frågorna som behandlas både i enkäten och samtalsintervjun är starkt kopplade till studiens forskningsfråga och mätningen har skett på vad som avsetts att mäta. Validiteten stärks dessutom genom att citat från intervjuerna presenteras i resultat- och analyskapitlen. Båda metoderna som använts är lämpliga för studiens syfte och i kombination med varandra kompletteras studien och ges ytterligare tyngd. Validitet kan också enligt Kvale och Brinkman (2009) mätas utifrån hantverksskicklighet, med andra ord forskarens tidigare forskning på området samt vilken metodologisk kompetens denne besitter. Vi anser att vi har mycket att lära när det kommer till hantverksskicklighet inom tillvägagångssätten där främst intervjudelen är en metod som fordrar lång erfarenhet. Samtidigt kan vi argumentera för att föreberedande slutförd kurs inom metod har skapat skicklighet nog för att hålla uppe validiteten på en respektabel nivå. För att vi skulle känna oss bekväma i intervjusituationen utförde vi även förberedande pilotintervjuer på Patel och Davidssons (2003) inrådan.

32

5. Resultat

Detta kapitel innehåller resultatredovisning från enkätundersökningen och intervjuerna. Initialt presenteras diagram för att tydliggöra den demografiska fördelningen i resultatet (5.1). Efter detta följer redovisning av de stödjande frågorna associerade med forskningsfrågan fallande ordning. Urval: 227

Antal svar (n): 85 Externt bortfall: 142

Svarsfrekvens: 100/227*85=37,4 %

Internt bortfall (b): respondenter som hoppat över enskild fråga eller svarat dubbelt.

5.1 Demografisk fördelning i resultatet

Totalt 227 utdelade enkäterna gav 85 svar fördelat på 57 kvinnor och 28 män (Diagram 1). Barnens könsfördelning var jämnare med 42 flickor och 43 pojkar (Diagram 2).

Som diagram 3 avslöjar var flest barn födda 2009 (33) och minst 2007 (2). 28 av barnen var födda 2008 och 22 barn 2010.

33

5.2 Resultat i anknytning till fråga 1 och 2

1) Hur stor del av föräldrarna upplever att barnen efterfrågar produkter de sett i tevereklam? 2) Hur ofta upplever föräldrarna att barnen efterfrågar produkter de sett i tevereklam?

5.2.1 Hur ofta föräldrarna upplever att barnen efterfrågar produkter som synts i tevereklam

Diagram 4 visar att 74,1 % av föräldrarna angav aldrig hänt eller mycket sällan på frågan om de upplever att barnet efterfrågar produkter som synts i tevereklam. Anmärkningsvärt är 37,6 % av föräldrarna påstår att det aldrig hänt att deras barn efterfrågat en produkt från tevereklam, vilket betyder att resterande föräldrar med en uppfattning, 61,2 %, menar att det skett minst en gång (ganska ofta, ganska sällan, mycket sällan). Ingen förälder angav att deras barn efterfrågar produkt

mycket ofta.

En förälder (1,2 %) svarade ingen uppfattning vilket inte redovisas i diagram 4.

5.2.2 Hur ofta föräldrarna upplever att barnen tjatar om produkter som synts i tevereklam

För resultatet på fråga 1) och 2) inkluderas även resultatet på hur ofta föräldrarna upplever att barnen tjatar om produkter som synts i tevereklam eftersom beteendet omfattas i att efterfråga produkter.

52,9 % av föräldrarna menar att de aldrig (aldrig hänt) upplever att deras barn tjatar om produkter som synts i teve och 45,9 % av föräldrarna angav att det händer att deras barn tjatar om produkter som synts i teve (ofta, ibland, sällan). Som diagram 5 visar är alternativet ofta bara ikryssat

34 av två respondenter. Intressant är också att samtliga barn enligt föräldrarna i undersökningen tittar på teve.

En förälder (1,2 %) svarade vet ej vilket inte redovisas i diagram 5.

5.3 Resultat i anknytning till fråga 3

3) Upplever föräldrarna att barnen som i hög utsträckning får bestämma själva vad de tittar på påverkas mer än barnen som inte får bestämma i lika hög utsträckning?

5.3.1 Barns valfrihet vid tevetittande i relation med efterfrågar produkter

Tabell 5:1 är en korstabell som redovisar korrelationen mellan variabelvärdena för hur ofta föräldrarna upplever att barnen efterfrågar produkter som synts i tevereklam och i vilken utsträckning barnen själva får bestämma över vad de tittar på. 66,7 % av föräldrarna till barnen som i ganska liten utsträckning får bestämma vad de själva tittar på upplever att barnen mycket sällan efterfrågat en produkt som synts i tevereklam. Barnen som i mycket stor utsträckning eller ganska stor

utsträckning bestämmer över vad de tittar på är också de barn som oftast (ganska ofta) efterfrågar

produkter. 9,4 % av hela populationen svarade att barn efterfrågar produkter ganska ofta varav samtliga dessa återfanns i mycket stor utsträckning och ganska stor utsträckning.

Det var ingen förälder som angav att deras barn efterfrågar produkter mycket ofta och därför presenteras inte det variabelvärdet i tabell 5:1.

35 5.3.2 Barns valfrihet vid tevetittande i relation med tjatar om produkter

Tabell 5:2 är en korstabell som redovisar korrelationen mellan variabelvärdena för hur ofta föräldrarna upplever att barnen tjatar om produkter som synts i tevereklam och i vilken utsträckning barnen själva får bestämma över vad de tittar på. Barn som i mycket stor utsträckning och ganska stor utsträckning bestämmer själva vad de tittar på, totalt 12 barn, tjatar också mer (ofta eller ibland) än barn som inte bestämmer över vad de tittar på i lika stor utsträckning. 12 av 55 barn (21 %) som i mycket stor utsträckning och ganska stor utsträckning får bestämma själva vad de tittar på tjatar om produkter ofta eller ibland. För barnen som i ganska liten utsträckning, mycket liten

utsträckning eller ingen utsträckning alls (barnet bestämmer inte alls) bestämmer över vad de tittar på

36 5.3.3 Barn med eller utan egen teveapparat i relation med efterfrågar produkter Utmärkande i tabell 5:3 är att barnen som har en egen teveapparat efterfrågar produkter som synts i tevereklam i betydligt högre utsträckning än barn som inte har en egen teveapparat. 30,8 % gör detta ganska ofta jämfört med bara 5,6 % av barnen som inte har en egen teveapparat. Föräldrarna till barnen som inte har en egen teveapparat, som också är väldigt överrepresenterade i populationen, anger dessutom att 41, 7 % av barnen aldrig efterfrågat en produkt (aldrig hänt). Det variabelvärdet för barnen som har en egen teveapparat är 15,3 %.

Det var ingen förälder som angav att deras barn efterfrågar produkter mycket ofta och därför presenteras inte det variabelvärdet i tabell 5:3.

37 5.3.4 Barn med eller utan egen teveapparat i relation med tjatar om produkter En relativt liten del av barnen har en egen teveapparat, bara 15,3 %. Föräldrarna till barnen med egen teveapparat upplever att 53,9 % tjatar ofta eller ibland. Detta är en markant skillnad jämfört med barnen som inte har en egen teveapparat där endast 9,7 % tjatar ofta eller ibland. Tabellen visar också att 56,9 % av barnen utan egen teveapparat i högre utsträckning aldrig tjatar om produkter som synts i teve kontra 30,8 % av barnen som har en egen teveapparat.

Ingen förälder angav svarsalternativet ingen uppfattning varpå det variabelvärdet inte är presenteras i tabell 5:4.

5.4 Resultat i anknytning till fråga 4

4) Upplever föräldrarna att barnen som i första hand tittar på kommersiella kanaler påverkas mer än barnen som i första hand tittar på icke-kommersiella kanaler?

Av tio olika variabelvärden på frågan om vilken kanal som var vanligast förekommande när barnen tittar på teve fanns endast två icke-kommersiella alternativ, SVT 1/2 samt Barnkanalen. I diagram 6 och 7 är barnen indelade i kategorier utefter vanligast förekommande kanal där svart stapel innefattar barnen som oftast tittar på kommersiella kanaler såsom TV3, Nickelodeon och

Disney Channel. Dessa tre slogs ihop i kategorin kommersiella kanaler. TV4, Kanal 5 och TV6

fanns med i enkäten som kommersiella svarsalternativ men ingen kryssade i dessa. Även svarsalternativet Annan kanal fanns med i enkäten vilket resulterade i fyra svar men eftersom vi bara kan gissa inkomstbringande profil på detta svarsalternativ så kan inte variabelvärdet kategoriseras som kommersiell eller icke-kommersiell kanal.

38 5.4.1 Vanligast förekommande kanal i relation med efterfrågar produkter

58 barn tittar vanligtvis på en icke-kommersiell kanal (56 av dessa på Barnkanalen) och 21 på en kommersiell kanal. Som diagram 6 visar efterfrågar 27 av barnen som vanligtvis tittar på icke-kommersiella kanaler aldrig produkter i tevereklam (46,6 %). I kategorin med barn som vanligtvis tittar på kommersiella kanaler är det 4 av 21 barn (19 %) som aldrig efterfrågar produkter.

Bland föräldrarna till barnen som vanligtvis tittar på kommersiella kanaler anger 81 % det någon gång hänt att produkter som synts i tevereklam efterfrågats. Motsvarande siffra bland föräldrarna till barnen som vanligtvis tittar på icke-kommersiella kanaler är 51,7 % (ganska ofta, ganska sällan,

mycket sällan).

En förälder svarade ingen uppfattning (1,2 %) vilket inte redovisas i diagrammet. Denna förälder angav att barnet vanligtvis tittar på icke-kommersiell kanal. Utöver detta var det två bortfall där respondenterna trots instruktionerna angett mer än ett svarsalternativ.

5.4.2 Vanligast förekommande kanal i relation med tjatar om produkter

Av barnen som vanligtvis tittar på icke-kommersiell kanal tjatar 35 av totalt 58 barn, eller i procent räknat 60,3 %, aldrig om produkter i tevereklam. I kategorin med barn som främst tittar på kommersiella kanaler är det 6 av 21 barn som aldrig tjatar om produkter (28,6 %).

58 barn tittar vanligtvis på en icke-kommersiell kanal och 21 på en kommersiell kanal. Bland barnen som vanligtvis tittar på kommersiella kanaler upplever föräldrarna att 71,4 % någon gång tjatat om en produkt från tevereklam medan motsvarande siffra för barnen som vanligtvis tittar på icke-kommersiella kanaler är 39,7 % (ofta, ibland, sällan). Variabelvärdet för sällan och aldrig är

39 dock i både kommersiellt och icke-kommersiellt hänseende tämligen likvärdiga procentuellt samt mycket högt representerade i sammanhanget.

En förälder svarade vet ej vilket inte redovisas i diagrammet. Två föräldrar angav mer än ett svarsalternativ och markeras därför som bortfall i diagram 7.