4.1 Om enkätundersökningen
Om man ställer Almgrens slutsatser om relationen mellan elevinflytande och lärande mot de som finns hos Selberg så får vi ett tydligen antingen-eller-förhållande – en av dem har rätt och en av dem har fel. För att ta reda på om det var Almgren som har rätt så utformade författaren en undersökning där syftet var att ta reda på hur graden av elevinflytande förhåller sig till politisk kunskap.
Det som författaren reagerade starkast på i Almgrens undersökning var att den oberoende variabeln i Almgrens studie, det vill säga graden av olika typer av elevinflytande och deliberativt samtal, innehöll faktorer med kraftigt varierande grad av subjektivitet. Almgren erkänner att den grad av inflytande som eleverna upplevt att de kunnat ha på undervisningen inte är ett objektivt mått på elevinflytande – vad som upplevs som stort inflytande kan med andra ord variera ifrån person till person. Vad det gäller medlemskap i elevråd så är detta dock en fråga som lättare kan besvaras objektivt med en ja eller nej fråga – antingen har man varit med i ett elevråd eller så har man inte det. Författaren ville undvika att dessa faktorer blandades samman och valde därför att se dessa två faktorer som separata.
Faktorn vad det gäller elevinflytande mättes av via svaret på frågan: ”Hur bedömer du att dina möjligheter att påverka undervisningens innehåll då du i gick grundskolan har varit?”. Eleverna besvarade denna fråga genom att ringa ett värde på en femgradig skala där ett stod för mycket små, två för ganska små, tre för lagom, fyra för ganska stora och fem för mycket stora.
Den andra faktorn gällande medverkan i t.ex. elevråd mättes via svart på frågan: ”Har du varit med i ett elevråd eller någon annan grupp som påverkat skolan då du gick i grundskolan?”. Svaret var antingen ja eller nej.
Dessa två ovanstående faktorer sågs som separata och oberoende - den beroende variabeln utgjordes av ett kunskapstest gällande olika demokratifrågor. De tre första frågorna hämtades
ifrån det frågeformulär som Almgren använt sig av och de resterande fem utformades av författaren själv. Svaren på frågorna är utformade så att det bara finns ett rätt svar på frågan (fråga nummer fem ströks eftersom den innehöll flera påståenden som var sanna) – författaren utgick alltså, precis som Almgren, ifrån att kunskap kan mätas kvantitativt. Antalet rätta svar summerades samman och detta värde utgör alltså den förmodade oberoende variabeln - det vill säga elevernas politiska kunskap gällande demokrati. Författaren ville alltså se hur graden av upplevt elevinflytande korrelerade med graden av politisk kunskap och hur medverkan i elevråd och andra grupper korrelerade med graden av politisk kunskap. Undersökningen utfördes på Frans Suellsgymnasiet i Malmö onsdagen den 24:e januari. Antal svarande var 59 stycken. Frågeformuläret finns som appendix till detta arbete.
4.2 Enkätundersökningens resultat
Vad det gäller frågan om inflytande på undervisningen så valde tre stycken att inte svara på frågan. För resterande var resultatet följande:
Elevinflytande Antal Snittresultat på kunskapstestet
1 = mycket små 3 st. 4.3 2 = ganska små 12 st. 5
3 = lagom 26 st. 3.8
4 = ganska stora 15 st. 4.4 5 = mycket stora 0 st. -
På frågan om medverkan i elevråd eller annan grupp som påverkat skolan så blev resultatet:
Har medverkat i elevråd/annan grupp Antal Snittresultat på kunskapstestet
Ja 23st 5.1
4.3 Författarens slutsatser gällande undersökningens resultat
Författaren hade önskat att resultaten ifrån undersökningen klart skulle peka åt antingen det ena eller det andra hållet. Tyvärr blev utfallet inte sådant. Författaren inser att det var ett misstag att sätta ”lagom” som ett värde på första frågan eftersom detta är mångtydigt. Jämför man resultatet ifrån gruppen som ansåg att deras möjligheter att påverka undervisningen var ganska små med dem som ansåg att deras möjligheter att påverka undervisningen var ganska stora så tycks detta stödja Almgrens påstående om att elevinflytande korrelerar negativt med graden av politisk kunskap. Jämför man dock resultaten ifrån den andra frågan om medverkan i elevråd med resultatet på kunskapstestet så får man intrycket att elevinflytande tycks vara av godo när det gäller tillgodogörande av politisk kunskap.
Vilket av dessa två ovanstående alternativ är att föredra? Förmodligen det andra – d.v.s. att medverkan i elevråd har en positiv inverkan på tillägnandet av politisk kunskap - eftersom svaret på den frågan är av mindre grad av subjektivitet. Men en sådan tolkning förblir spekulativ eftersom det kan finnas andra faktorer som är avgörande vilket i så fall skulle betyda att resultatet saknar validitet. Ett exempel ur mitt eget liv kan belysa problemet; jag var själv med i elevrådet då jag gick i gymnasiet och jag upplever det såhär i efterhand inte det som om min egen förståelse för demokrati ökade på grund av denna verksamhet – en långt viktigare faktor var nog i så fall att jag var aktiv i ett politiskt ungdomsförbund. Problemet är en metod av vald typ inte mäter den eventuella förkunskap som finns innan man börjar engagera sig i elevråd eller dylikt och kan man inte säga något om vilken förkunskap eleverna sitter inne med innan den oberoende faktorn har sin verkan så kan man inte heller säga något säkert om att elevinflytande eller medlemskap i elevråd påverkar ens politiska kunskap positivt eller negativt. Ett bättre sätt att mäta det hela på hade varit ett test av typen test-retest givet att man vet förkunskapen vad det gäller politiska frågor - på detta sätt hade man kunnat visa på ett klart orsakssamband.