4 Resultat
4.2 Enkätundersökningen
Under detta avsnitt presenteras det resultat som framkom av enkätundersökningen. Under Sammanställning framkommer respondenternas svar i form av diagram samt tabeller och under respondenternas åsikter sammanfattas de svar som återgavs i fritext.
Respondenter
Inför enkätundersökningen tillfrågades 133 räddningstjänster i Sverige om de kunde tänka sig att svara. Av dessa var det 114 som svarade ja, av de som svarade nej var främsta skälet att de inte hade någon skogsmark i sitt område.
Enkäten togs fram september till november 2019 och sändes ut via mejl vid två tillfällen. Den första svarsperioden var 18 oktober – 3 november och besvarades av 68 respondenter varav från 58 olika räddningstjänster. Andra svarsperioden var 19 november – 8 december och besvarades av 14 respondenter från olika räddningstjänster. Totalt var det 82 respondenter från 72 olika räddningstjänster.
Av totalt 133 räddningstjänster är det 72 som har svarat vilket medför att studien berör 54%
av landets räddningstjänster. Deltagande nämnder, förbund och kommunala
räddningstjänster visas i Figur 9 där grönt visar nämnder, rosa visar förbund och blått visar kommunala. Vid varje diagram anges antal respondentsvar på den specifika frågan, för lista över medverkande räddningstjänster se Bilaga 1.
Figur 9 Karta över deltagande respondenter (Openstreetmap. 2021)
23 Sammanställning
Deltagande och närvaro vid skogsbränderna
På enkätens första fråga om skogsbränderna svarade 94% att de deltagit vid minst en av insatserna och 6% att de inte deltagit vid någon. Av dessa 94% angav 14% att de deltagit vid en enstaka insats samt 80% att de deltagit vid fler än en insats. Svaren i procent visas även i Diagram 1där blått visar andelen som deltagit vid fler än en insats, grönt andelen som deltagit vid en enstaka insats samt gult andelen som inte deltagit vid någon insats.
Diagram 1 Deltagande vid insats mot skogsbrand.
På följdfrågan om Försvarsmakten deltagit vid samma insats eller insatser som respondenten svarade 78% ja, att Försvarsmakten deltagit, och 22% nej, att Försvarsmakten inte deltagit, resultatet går att se i Diagram2 a).
Fördelning av det stöd som Försvarsmakten gav när de deltog uppfattades enligt Diagram 2 b), detta var en flervalsfråga där respondenterna kunde välja fler än ett svar därav överstiger den sammanlagda procenten 100%. De procentmässigt tre största resursstöden gavs i form av personal 59%, fordon och logistik 41% samt flygresurser som utförde släckning 33%
därefter följer materiel på 28%, samband och kommunikation 20% samt flygresurser som utförde andra uppgifter än släckning 13%.
Ja, en 14%
Ja, flera 80%
Nej 6%
Deltog vid insats
Antal svar: 81
24
a) b)
Diagram 2 Försvarsmaktens närvarande enligt respondenterna samt form av resursstöd.
Till ovanstående fråga gavs respondenterna möjlighet att i fritext utveckla sitt svar angående hur resursstödet disponerats samt mer ingående vilken typ av resurs som lämnats. De exempel på arbetsuppgifter respondenterna angett finns sammanfattade i Tabell 1
Fel!
Hittar inte referenskälla.
utifrån de sex kategorierna som återfinns i Diagram 2 b).Ja 78%
Nej 22%
Försvarsmakten närvarande
Antal svar: 79
59%
28%
41%
20%
33%
13%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Resursstöd
Antal svar: 82
25
Tabell 1 Sammanfattning av arbetsuppgifter Försvarsmaktens resursstöd löst under skogsbränderna
Typ av resursstöd Arbetsuppgifter/uppdrag
Personal • Släcknings- samt eftersläckningsarbete
• Bevakning och patrullering av såväl viktig infrastruktur som begränsningslinjer
• Handräckning vid till exempel bygge av slangsystem
• Specialistkompetenser
Materiel • Förplägnad till exempel sovsäckar och proviant
• Bränsledepå
• Reservdelar till bandvagn
Fordon/logistik • Transporter av personal, materiel, vatten och mat ut i fält
• Tankning i fält, både flyg/helikopter samt fordon
• Rekognosering
• Patrullering med bandvagn i svåråtkomlig terräng Samband/kommunikation • Stöd vid stabs/ledningsarbete samt flygledning
Flyg (släckning) • Vattenbombning från helikopter Flyg (annat) • Rekognosering
• Transport till brandplats
• Kartering av brandområden
• Spaning med värmekamera efter bland annat glödhärdar och flygbränder
Räddningstjänstens syn på Försvarsmaktens stöd vid skogsbränderna
Respondenterna gavs möjlighet att i fritext lämna sin syn på nyttjandet av Försvarsmakten som stöd vid skogsbränderna. Nedan följer en sammanställning av de svar som angavs.
Respondenternas svar var enhälligt positiva och i flera fall påpekades att utan
Försvarsmaktens resursstöd hade räddningstjänsten haft svårt att hantera bränderna inom en rimlig tidsram.
Försvarsmaktens förmåga att mobilisera och organisera en stor mängd personal med vana och utrustning för att röra sig utomhus i varierande väderlek och med en någorlunda fysisk status anses av respondenterna som en stor styrka. Resursstödet anses som kompetent och engagerat med ett stort plus i form av att de oftast är helt självförsörjande vilket gör att detta blir en faktor som räddningstjänsten inte behöver tänka på.
Resursstödet i form av helikoptrar, påtalar huvuddelen av respondenterna, är en central del i framgången hos flertalet skogsbränder. Dock påpekar en respondent att Försvarsmaktens förmåga att lyfta vatten med helikopter har försämrats jämfört med 20 år sedan, dels när det kommer till antalet helikoptrar men även den vattenmängd varje helikopter kan lyfta. En
26
annan respondent anser det rimligt att en sådan resurs som kan vara till stöd för det civila får kosta, till exempel att installera krok vid upphandling av helikoptrar.
Andra resurser som givits i form av stödfunktioner så som logistik, förplägnad, depåer, specialfordon med flera, lyfts fram som effektiva och givande. Dock påpekar en respondent att det är viktigt att Försvarsmakten integreras i insatserna på ett bra sätt så de ges
möjlighet att planera sitt arbete, förstå räddningstjänsten problembild samt sin egen
förmåga att hjälpa till. Detta för att bidra till en gemensam förståelse över varandras behov.
Något som upplevdes av ett antal respondenter var dock att Försvarsmakten ibland var
”svårstartade”, att det tog tid innan de resurser som efterfrågades kom på plats eller att det i vissa fall inte fanns tillräckligt med resurser, vilket lett till att en respondents
räddningstjänst valt att i första hand söka stöd hos andra organisationer.
Sammantaget önskar respondenterna att Försvarsmakten kunde nyttjas i större utsträckning än idag och ser den som en given resurs då den kommunala förmågan inte räcker till. Den samverkan som sker under insatserna anses även stärka förmågan inom totalförsvaret och höjd beredskap.
En respondent önskar att Försvarsmakten hade ett uppdrag att vara samhället behjälplig vid påfrestningar då de idag endast kan avvara resurser som inte hindrar deras ordinarie
verksamhet. Vidare anser en respondent att det krävs ett annat perspektiv på samhällets samlade resurser än idag då snäva lagtexter och/eller tolkningar av lagtexter omöjliggör en snabb och effektiv samverkan då snabbt agerande krävs.
Initial kontaktväg samt tidsram
I Diagram 3 visas en inom vilken tidsram den initiala kontakten mellan räddningstjänsten och Försvarsmakten skedde samt vilken kontaktväg som nyttjats. Tidigare i Diagram 2 a) angav 78%, vilket motsvarar 62 respondenter, att Försvarsmakten deltagit vid samma insats. I statistiken som ligger till grund för Diagram 3 har 36 respektive 34 respondenter svarat.
Svarsfördelningen för tidsramen, som går att se i Diagram 3 a), visar att 42% tog kontakt inom insatsens första två timmar, 19% inom det första dygnet, 22% dygn 2 till 3, 14% dygn 4 till 5 och 3% tog kontakt efter sjätte dygnet.
Den främsta kontaktvägen var via telefon, vilket går att se i Diagram 3 b), där 88% angett detta som initial kontaktväg. Vidare angav 9% användande av blankett och 3% av besök, ingen av respondenterna har använt sig av mejl som initial kontaktväg.
27
a) b)
Diagram 3 Sammanställning av inom vilken tidsram Försvarsmakten kontaktades samt på vilket sätt
På följdfrågan om den initiala kontakten skett via Försvarsmaktens högkvarter svarade 35 respondenter. Som visas i Diagram 4 angav 49 % av dessa att den initiala kontakten skett via högkvarteret och 51 % angav att den gått via andra funktioner.
Diagram 4 Andel som nyttjat Försvarsmaktens högkvarter vid initial kontakt
I de fall där Försvarsmaktens högkvarter inte använts som initial kontaktväg svarar huvuddelen av respondenterna att första kontakten skett med respektive militärregion.
Inom militärregionen har huvudsakligen två kontaktvägar nyttjats, militärregion staben samt vakthavande befäl. Det framgår även att en blankett alltid måste fyllas i vid begäran om stöd även om hemställan sker via telefon. Till vem denna blankett sedan skickas varierar, en del respondenter anger att den skall skickas till berörd militärregion andra att den skall skickas till Försvarsmaktens högkvarter.
En annan kontaktväg som nyttjats var länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB) där räddningstjänsten påtalar ett behov och kontakten med Försvarsmakten sedan görs av länsstyrelsen, det faller även på länsstyrelsen att hantera blanketter.
42%
Antal svar: 36 Telefon88%
28
Övriga kontaktvägar som nämnts av respondenter är enskild kontakt med respektive förband, befäl på regementen utifrån en etablerad kontaktlista samt att en enhet från Försvarsmakten själva tagit kontakt och frågat om behov av stöd finns.
I de fall respondenterna angivit att kontakten skett enligt rutin har sedan rutinen beskrivits och de kontaktvägar som skall nyttjas. I dessa fall har det enbart handlat om två olika kontaktvägar, TiB på länsstyrelsen alternativt militärregion stab.
En respondent svarade att ”Vi ringde och frågade, men vart skickad vidare och vidare. Det vart ingen som tog beslutet.” vilket indikerar att de inte fick något stöd.
Nyttjandet av Försvarsmakten som stöd vid skogsbränder
Respondenterna gavs möjlighet i fritext att lämna sina åsikter och tankar på nyttjandet av Försvarsmakten som stöd vid skogsbränder. Nedan följer en sammanställning av deras svar indelade i fyra kategorier- samövningar, samverkan, materiel samt utbildning och kunskap.
Samövningar
Med samövningar menas övningar och utbildningar av såväl större som mindre karaktär där räddningstjänsten och Försvarsmakten arbetar tillsammans. Respondenterna menar att dessa skulle skapa rutiner och gemensam nomenklatur vilket ger en förbättrad
kommunikation och arbetsmetodik. Vidare efterfrågas en tydligare uppgifts-och
ansvarsfördelning samt att det borde tas fram en nationell likriktning gällande metoder, taktik och terminologi mellan räddningstjänsten och Försvarsmakten. Även om såväl nationell samt regionala samövningar efterfrågas påpekas att även mindre övningar i form av till exempel kader- och befälsövningar skulle förbättra samarbetet. Ett antal respondenter menar även att samövningar skulle ge möjlighet att förankra det arbetssätt som är
framtagen EU standard, någon vidare förklaring vad detta innebär ges ej. Det efterfrågas även övningar där räddningstjänsten kan utöka samt öva sin förmåga att hantera
helikoptrar, såväl samband, ordergivning som mottagande.
Samverkan
Samverkan avser den kommunikation som sker mellan räddningstjänsten och Försvarsmakten samt de kontaktvägar som används. Respondenterna anser att
Försvarsmakten bör ha representanter vid olika typer av återkommande samverkansmöten och träffar, till exempel under skogsbrandsdagarna vilket är en årlig konferens på nationell nivå. De efterfrågar även förutbestämda kontaktvägar mellan räddningstjänsten och Försvarsmakten samt snabbare beslutsfattning.
Materiel
Med materiel avses fysisk utrustning i form av till exempel fordon, spadar med mera.
Respondenterna önskar en standardisering av utrustningspaket och enheter så att begärande räddningsledare vet exakt vilka resurser som kommer alternativt en sammanfattning av beställningsbara resurser från Försvarsmakten. De anser även att Försvarsmakten borde ha tillgång till viss grundutrustning i form av slangar, pumpar med mera. Vidare efterfrågas även kommunikationsutrustning som kan nyttjas av såväl
29
Försvarsmakten som räddningstjänsten på ett smidigt sätt. En respondent föreslår att inköp av flygplan med kapacitet att vattenbomba borde ske samt att dessa plan sedan ska placeras under Försvarsmakten.
Utbildning och kunskap
Utbildning syftar i detta stycke till höjande av den enskildes förmåga och med kunskap avses främst sådan kunskap som kan utbytas mellan organisationerna. Respondenterna efterfrågar här grundläggande utbildning för soldater i skog- och markbrand. Vidare önskar
räddningstjänsten ta del av den kunskap Försvarsmakten besitter gällande målbeskrivning och utgångspunkter i terrängen men även deras kartfunktion och kunskap att ta fram olika skalor, dela in i noder med mera. Respondenterna anser även att räddningstjänsten kan lära av Försvarsmakten gällande att skala upp/ner organisationen utifrån behov men även att leda stora insatser över större ytor. Det anses även behöva tillkomma en bättre förståelse för varandras ledningssystem och organisationsstruktur.
Utöver dessa punkter har respondenter lämnat åsikter och förslag gällande att sätta
Försvarsmaktens personal i beredskap under de säsonger då extremväder och därmed ökad risk för skogsbränder förekommer. Denna beredskapssatta personal föreslås finnas i
anslutning till brandstationerna i de mest utsatta områdena.
Respondenter föreslår även att Försvarsmakten borde få ett utökat uppdrag och ansvar att öva och förbereda för att bistå med stöd vid räddningsinsatser. Detta då det anses som en resurs som med små medel kan öka Sveriges beredskap för stora olyckor med relativt små medel, jämfört med att behöva bygga upp motsvarande förmåga i kommunal regi eller hos MSB.
Flertalet respondenter har hänvisat till förordning om skydd mot olyckor kapitel 4 paragraf 31 och menar att skrivelsen borde gå att applicera så att övning samt planering av stöd kan genomföras av Försvarsmakten.
En respondent lyfter fram att hemvärnet tidigare deltagit vid samövningar men de senaste åren inte haft möjlighet att delta då de måste prioritera sin övningstid mot
primärverksamheten, något som inte gynnat samverkan vid skarpa händelser.
Det föreslås även att Försvarsmakten borde nyttjas vid mindre bränder i syfte att få öva skarpt samt att grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap (GRIB) är något som borde ingår för de som genomför värnplikt.
En respondent menar det är vardagssamverkan som gör att det fungerar vid svåra lägen med motivationen ”Man måste spela många träningsmatcher innan man spelar den stora VM-finalen!”.
Avslutningsvis har flertalet respondenter påpekat att det är nödvändigt med en mer generisk syn på Försvarsmaktens möjlighet att lämna stöd och inte enbart rikta all förmåga och
FSO kap. 4, 31§ ”Om en statlig myndighet har lämpliga resurser för att delta i räddningsinsatser, är myndigheten skyldig att medverka i planläggningen av räddningstjänsten och vid övningar i räddningstjänsten.”
30
uppmärksamhet mot en enskild typ av händelse. Vidare förklaras att förmågan behöver utvecklas mer generellt samt att skillnaden mellan till exempel skogsbränder och översvämningar inte är synnerligen stor.