6 RESULTAT AV KARTLÄGGNING PÅ MIN PART NERSKOLA
6.3 Enkätutfall om elevernas syn på skolans klimat, det en skilda bemötandet samt mobbning och utfrysning
Elevernas syn på skolans klimat, det enskilda bemötandet samt mobbning och utfrysning inhämtades via de enkätfrågor som framgår av bilaga 3.
6.3.1 Svarsfrekvens
Alla vid respektive lektionstillfälle närvarande elever besvarade enkäten men det fanns elever som var frånvarande från skolan de aktuella dagarna och därmed utgjorde ett svarsbortfall. För att ytterligare säkra elevernas anonymitet i denna lilla skola valde jag att slå samman stickprovets alla tre årskurser istället för att redovisa dem årskursvis. Svarsutfallet framgår av tabell 2
Tabell 2. Närvaro/svarsutfall och frånvaro/svarsbortfall i elevurvalet.
Kön \ Antal Stickprov Närvarande/Svar Frånvarande/svarsbortfall Flickor 34 32 2
Pojkar 31 24 7 Totalt 65 56 9
Om alla årskurs 4 – 6 eleverna varit närvarande vid respektive klass enkättill- fälle skulle det varit möjligt att erhålla 65 besvarade enkätformulär. P.g.a. från- varo
har totalt 9 elever, varav 2 flickor och 7 pojkar, fallit bort. Relativt sett är bort- fallet bland pojkarna betydligt större än bland flickorna.
Svarsfrekvensen är 94 procent bland flickorna och 77 procent bland pojkarna. Denscombe skriver om svarsfrekvens och snedvridning på grund av uteblivna svar på sid. 28 -30 i sin bok. Han menar att det inte finns några fastslagna regler för vad som utgör en acceptabel svarsfrekvens. Variationen kan vara stor mellan olika former av surveyundersökningar. Det man måste se upp med är om det kan föreligga inslag av systematiskt utebliven kontakt eller vägran att deltaga.
Eleverna i de olika klasserna kände visserligen till på förhand när enkäten skulle genomföras men det finns inga indikationer på att de frånvarande skulle skilja sig från de närvarande eleverna på de områden som enkätundersökningen mätte. Det fanns ej anledning att misstänka någon för undersökningen relevant syste- matik i frånvaron de aktuella dagarna.
Svarsfrekvensen på denna enkätundersökning bedömer jag som god och i nivå med de förväntningar som jag givit uttryck för i metodkapitlet.
Såsom framgår av bilaga 4 ”Tabellarisk sammanställning av enkätutfall” finns det enstaka elever som hoppat över någon eller några frågor när de besvarat en- käten. Detta är ganska lågfrekvent och knappast oroande för frågorna under om- rådena ”klimatet på skolan” och ”enskilt bemötande” men blir frekvensmässigt
högre och därmed tolkningsmässigt mera intressant för frågorna 4a – 8a som hettar till genom att det är de frågorna som handlar om mobbning och utfrys- ning. En lägre benägenhet att svara på dessa frågorna skulle kunna bero på att man själv eller någon nära kamrat har varit/är inblandade. Om detta är en riktig tolkning skulle förekomsten av mobbning eller utfrysning på skolan kunna vara något högre än vad som kan utläsas av enkätsvaren.
6.3.2 Svarsutfall
Svarsutfallet på varje enskild enkätfråga finns sammanställda i en tabell i bilaga 4. I detta avsnitt väljer jag att para ihop delfrågor under klimatet på skolan och
enskilt bemötande medan jag på det centrala området mobbning och utfrysning
redovisar svaren på varje enskild fråga. Läsare som vill studera utfallet på alla frågor och alla svarsalternativ hänvisas till bilaga 4.
Fråga 1 om Klimatet på skolan
Den första frågan som består av 6 delfrågor har jag till stor del hämtat från LUPP-enkäten28. Eleverna får här ta ställning till påståenden om klimatet/andan på skolan.
Positiv stämning (1a) och respektfullt bemötande (1d) ligger nära varandra och har också fått ungefär samma svarsfrekvens. Mer än två tredjedelar av både flickorna och pojkarna anser att det ”stämmer mycket bra” eller ”stämmer ganska bra” att det är en positiv stämning på skolan och att elever och lärare bemöter varandra med respekt.
Påståendet att mobbning är ett problem på skolan (1b) delas av 5 flickor och 3 pojkar, 7 flickor och 7 pojkar är tveksamma och 20 flickor och 14 pojkar anser att det stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt.
Även delfrågorna att skolan ingriper om en elev mobbar en annan elev (1c) och skolan ingriper om en elev blir kränkt (1e) ligger nära varandra och har fått hög svarsfrekvens. Mer än två tredjedelar av både flickorna och pojkarna anser att det ”stämmer mycket bra” eller ”stämmer ganska bra” att skolan ingriper om en elev mobbar en annan elev respektive att skolan ingriper om en elev blir kränkt. När det gäller delfrågan om pojkar och flickor får lika möjligheter på skolan tycker alla flickor utom två och alla pojkar utom en att det ”stämmer mycket bra” eller ”stämmer ganska bra”.
Frågor om Enskilt bemötande
Fråga 2 gäller hur respondenten tycker sig ha blivit bemött av andra elever (a), av lärarna (b) och av annan personal (c) och fråga 3 gäller hur respondenten tycker sig själv bemöta andra elever, lärare och annan personal.
Det är en stor majoritet av såväl flickor som pojkar som tycker att såväl andras bemötande som det egna bemötandet är bra. Alternativet ”Dåligt” är det nästan ingen elev som angivit. Mittenalternativet ” Varken bra eller dåligt” svarar unge- fär en fjärdedel av både flickor och pojkar när det gäller hur man själv blivit bemött av andra elever, lärare och annan personal.
När det gäller hur man själv bemöter andra elever, lärare och annan personal svarar tre flickor och tre pojkar att det är ”Varken bra eller dåligt” men när det gäller hur man själv bemöter andra elever är det endast en flicka och sju pojkar som anser att bemötandet ”Varken är bra eller dåligt”. Här finns en betydligt högre tveksamhet hos pojkarna än flickorna när det gäller hur man bemöter andra elever.
Frågor om mobbning eller utfrysning
Såsom framgår av enkätformuläret i bilaga 3 preciserar jag begreppet mobbning och begreppet utfrysning genom att presentera den definition som ungdomssty- relsen använt i sin stora ungdomsundersökning LUPP29.
Frågorna i denna del, 4 – 9, är de mest centrala i kartläggningen och ska därför redovisas var för sig.
Fråga 4 gäller om man under sin skoltid blivit mobbad eller utfryst av annan elev/andra elever, lärare eller annan personal på skolan. Fokus kommer att riktas på svarsalternativen ”Någon gång” eller ”Ofta” eftersom mobbning eller utfrys- ning inte ska förekomma.
Tabell 3. Svar på om man under sin skoltid blivit mobbad eller utfryst av annan elev/andra elever.
Kön\Frekvens Aldrig Någon gång Ofta Ej svar Totalt Flicka 17 11 3 1 32 Pojke 13 10 1 0 24 Totalt 30 21 4 1 56
På frågan om du under din skoltid blivit mobbad eller utfryst av annan
elev/andra elever svarar elva flickor och tio pojkar att det hänt någon gång och tre flickor och en pojke att det skett ofta.
Tabell 4. Svar på om man under sin skoltid blivit mobbad eller utfryst av lärare. Kön\Frekvens Aldrig Någon gång Ofta Ej svar Totalt Flicka 24 5 0 3 32 Pojke 13 8 0 3 24 Totalt 37 13 0 6 56
Fem flickor och åtta pojkar anser sig någon gång ha blivit mobbade eller utfrysta av lärare medan inte någon, vare sig flicka eller pojke, anser att det skett ofta. Tabell 5. Svar på om man under sin skoltid blivit mobbad eller utfryst av annan perso- nal på skolan.
Kön\Frekvens Aldrig Någon gång Ofta Ej svar Totalt Flicka 27 3 0 2 32 Pojke 16 5 0 3 24 Totalt 43 8 0 5 56
När det gäller annan personal anser tre flickor och fem pojkar att det hänt någon gång medan inte någon, vare sig flicka eller pojke, anser att det förekommit ofta. I fråga 5 ska man istället för att svara på mobbning eller utfrysning mot sig själv uppge om man under sin skoltid sett att någon annan eller några andra elever blivit utsatt av elever, lärare eller annan personal.
Tabell 6. Svar på om man under sin skoltid sett elev/elever mobba eller frysa ut en an- nan elev.
Kön\Frekvens Aldrig Någon gång Ofta Ej svar Totalt Flicka 6 25 0 1 32 Pojke 9 9 3 3 24 Totalt 15 34 3 4 56
Det är sex flickor och 9 pojkar som aldrig sett detta hända någon annan elev. Tjugofem flickor och nio pojkar har dock sett detta någon gång under sin skoltid och ingen flicka och tre pojkar att de ofta sett att detta har hänt.
Tabell 7. Svar på om man under sin skoltid sett lärare mobba eller frysa ut en annan elev.
Kön\Frekvens Aldrig Någon gång Ofta Ej svar Totalt Flicka 24 7 0 1 32 Pojke 17 2 2 3 24 Totalt 41 9 2 4 56
När det gäller mobbning eller utfrysning av elev från lärares sida uppger sju flickor och två pojkar att de sett det någon gång under sin skoltid och ingen flicka och två pojkar att de ofta sett att detta har hänt.
Tabell 8. Svar på om man under sin skoltid sett annan personal mobba eller frysa ut en annan elev.
Kön\Frekvens Aldrig Någon gång Ofta Ej svar Totalt Flicka 28 3 0 1 32 Pojke 21 0 0 3 24 Totalt 49 3 0 4 56
Tre flickor och ingen pojke har någon gång under sin skoltid sett att elev blivit mobbad eller utfryst av annan personal och ingen, vare sig flicka eller pojke, har sett det ofta.
Fråga 6a handlar om huruvida eleverna anser att de blivit mobbade eller utfrysta den här terminen.
Tabell 9. Svar på om man blivit mobbad eller utfryst av annan elev/andra elever den här terminen.
Kön\Frekvens Nej Ja Ej svar Totalt Flicka 26 4 2 32 Pojke 16 5 3 24 Totalt 42 9 5 56
Större antalet av både flickor och pojkar svarar ”Nej” på frågan, medan fyra flickor och fem pojkar svarat ”Ja”. En av dessa elever anger särskilt att det rört sig om utfrysning. Två flickor och tre pojkar avstår från att svara på denna fråga. I uppföljningen till denna fråga, 6b, skulle man ange var detta i så fall hade ut- spelat sig. Eleverna hade möjlighet att kryssa i flera svarsalternativ. De tre alter- nativ som eleverna angett är ”I klassrummet”, ”På rasterna i skolan” och ”På fritids”. ”På rasterna i skolan” är det alternativ som fått flest svar, fyra flickor och fem pojkar. Resultatet på de övriga alternativen är lika, en flicka och två pojkar, på var och en av dem.
I fråga 7a har jag vänt på frågan så att eleverna får tänka efter ifall de själva mobbat eller fryst ut någon under den här terminen.
Tabell 10. Svar på om man själv deltagit i mobbning eller fryst ut annan elev/andra ele- ver den här terminen.
Kön\Frekvens Nej Ja Ej svar Totalt Flicka 30 1 1 32 Pojke 18 3 3 24 Totalt 48 4 4 56
Tre pojkar och en flicka har gjort det, en flicka och tre pojkar har avstått från att svara och resten har svarat ”Nej”.
Sedan kommer en likadan fråga 7b som 6b, där man ska ange var mobbningen eller utfrysningen har utspelat sig. Denna gång har en flicka och två pojkar angi- vit ”På rasterna i skolan”, två pojkar angivit ”Annat”, en pojke att det skett på fritids och en pojke att det skett ”Utomhus i mitt bostadsområde”.
Vem har du fått hjälp av
I fråga 8b uppmanas de elever som i fråga 8a svarat att de upplevt sig mobbade eller utfrysta i skolan att ange titel på den eller dem som de fått hjälp av. Här uppger respondenterna klassföreståndare (4 svar), fritidspedagog (5 svar), lärare (10 svar), kompis(ar) (4 svar), kamratstödjare (1 svar), vuxen (1 svar), föräldrar (2 svar) och elever (1 svar). Lärare inkl. klassföreståndare är de som uppges ge stöd i de allra flesta fallen. Därefter kommer fritidspedagoger och kompisar.
Fria synpunkter
I fråga 9 ges eleverna möjlighet att fritt lämna sina övriga synpunkter på hur de tycker att man på skolan bemöter varandra och hur man skulle vilja att skolan skulle kunna bli ännu bättre på att förhindra och upptäcka mobbning och utfrys- ning. Nio respondenter, tre flickor och sex pojkar, av de 56 respondenterna har utnyttjat denna möjlighet. Eftersom jag hoppas att min partnerskola i sitt ut- vecklingsarbete ska ha nytta av vad som framkommit i denna enkät inklusive dessa fria synpunkter väljer jag att redovisa andemeningen i alla inläggen trots att det bara är en enda elev som står bakom respektive inlägg:
- En elev tyckte att varje klass borde jobba mer med att definiera begreppet mobbning och sedan arbeta med mobbningsproblematiken. Det finns bra filmmaterial som visar precis vad som kan hända om man blir mobbad. Denna elev ansåg att det mest är kamratstödjarna som får veta vad mobbning är och vad som händer på skolan. Det borde vara något som alla elever ska jobba med.
- Två elever uttryckte att om skolan får mer personal så har man större möjligheter att för- hindra mobbning.
- En elev menade att lärarna ibland inte uppfattar om något som sker är på skoj eller allvar.
- En elev anser att man på skolan ska vara mer uppmärksam på mobbning.
- En elev tycker att skolan är bra men att vissa lärare måste skärpa sin uppmärksamhet när det gäller mobbning.
- En elev menar att lärarna borde ägna sig mer åt vad som händer mellan eleverna på rasterna än att stå och prata och skämta med varandra.
- En elev tycker att lärarna genom sitt sätt att kommunicera olika med elever och föräldrar lämnar olika budskap till elever och föräldrar. Detta påverkar möjligheten för barnen att bli trodda av sina föräldrar när de rapporterar om mobbning i skolan.
- En uttalar att mobbning inte ska få förekomma.