• No results found

Ensembleundervisning i klassrum/replokal

I detta delkapitel analyseras tre olika observationer. Alla tre analyseras under de tre underrubrikerna: ljudproduktion, musikproduktion och arbetsmiljö gällande ljudnivå.

Den första observationen ägde rum på den första skolan i ett litet rum som fungerade som replokal utrustad med musikinstrument och PA-system för eleverna. Det var trångt och det var knappt att eleverna fick plats. Det var en repetion inför en konsert vilket var slutmålet med kursen. I denna observation figurerar främst L1 men även L2.

Den andra observationen ägde rum på den andra skolan i en stor aula som var utrustad med musikinstrument, PA-system utöver en större mängd stolar. Det var väldigt rymligt trots att de endast höll till i ena halvan. Detta var i uppstart av en kurs och L5 figurerar i denna.

Även den tredje observationen ägde rum på den andra skolan. Denna lektionen ägde däremot i ett större klassrum delvis utrustat med bänkar och en whiteboard, delvis utrustat med musikinstrument med PA-system i syfte att även användas som replokal för ensembleundervisning. Även detta var i uppstart av en kurs med L6 figurerande.

6.1.1 Ljudproduktion

Detta delkapitel börjar med reflektion av de olika observationerna. Sedan följer beskrivningar av observationerna uppdelade i den ordning de utfördes.

Under den första observationen är det tydligt att när eleverna får uppmaningar av lärarna, märks det hur de genomför sina uppgifter att de besitter teoretiska kunskaper som tidigare har inarbetats till rutiner. L1 leder lektionen korta stunder när lektionen börjar och mellan låtarna. Genom frågorna L1 ställer till eleverna uppstår ett reflekterande hos eleverna kring deras ljud, varefter de påverkar sina egna ljud hur de vill ha det. I slutet av lektionen uppstår misstag genom att kablar dras ur utan att först stänga av ljudet. Även här visas det ett lärande genom ett reflektivt praktiserande. I de andra två observationerna läggs ingen fokus eller praktisk lära på själva ljudtekniken.

När repet av den första observationen inleds, börjar det med vad som uppfattas som en rutin som eleverna väl känner till men där L1 ändå tar en tydlig ledarroll för att komma igång snabbt och effektivt. L1 frågar eleverna en och en ifall de har lagom volym på sina instrument varefter de testar och ställer in vid behov av förändring. Efter nivåinställningarna låter därför L1 eleverna själva påverka sina ljud, som till exempel där en av eleverna som sjunger ber en annan som också sjunger som står närmare mixerbordet att ”eq:a” sin sång. Efter repet är slut hjälps eleverna åt att koppla ur och stänga ner allt. Ett vanligt misstag som görs under urkoppling av enheter är att inte sänka volymen på mixerbordet innan kablar dras ur instrument som till exempel keyboard eller mikrofon. Detta gör att det smäcker till i högtalarna. Då går de eleverna som drog ut de kablarna fram till mixerbordet och sänker allt innan de drar ut resten.

Under den andra observationen läggs nästan ingen tid alls på någon form av ljudteknik.

Det som sker är att eleverna själva koppla upp instrumenten mot förstärkarna innan L5 kopplar upp och sätter igång ljudet, för att presentera och kunna spela upp låtar från datorn som ska användas i denna kursen. Låtarna som spelas har L5 gjort en arrangering av och skrivit ut till eleverna.

Upplägget under den tredje observationen ser generellt sett lite annorlunda ut där eleverna börjar med att planka låten de ska spela. Men vad gäller ljudtekniken är det ungefär lika lite fokus som under den andra observationen. I mitten av lektionen säger L6, innan den går ut för att kopiera det eleverna har skrivit, att ”börja med att sätta igång bas, keyboard och allt ljud för att se så allt fungerar”. Under resten av lektionen är det det enda som har med ljudteknik att göra är att L6 ber eleven vid keyboarden att höja sin volym för att den behövs höras mer.

6.1.2 Musikproduktion

Delkapitlet börjar med reflektion av de tre observationerna. Beskrivningar av observationerna följer sedan uppdelade i den ordning de utfördes.

Som beskrivet under delkapitel 6.1.1, visas det tydligt i den första observationen av ensembleundervisning i replokal/klassrum hur eleverna besitter teoretiska kunskaper, när de genomför uppmaningarna lärarna gett dem, om ljudteknik men även musikproduktion eftersom detta ofta är sammanlänkat. Fokus under lektionen ligger på övandet av låtarna de ska framföra på konserten. Innan och emellan låtarna leder L1 eleverna genom frågeställningar kring elevernas instruments sound. Det blir genom detta ett reflektivt praktiserande. Samtidigt visas det olika mycket hos eleverna beroende på deras förkunskaper. Vissa elever med mer förkunskaper visar förmågan att både kunna fokusera och reflektera kring spelandet av låtarna, och soundet av deras instrument samt volymen på instrumentet. I de resterande observationerna av ensembleundervisning i replokal/klassrum läggs endast lite fokus på musikproduktionen. Den andra observationen diskuterar L5 med eleverna kring planering av produktionen av låtarna vilket skapar ett reflekterande av det teoretiska.

Denna lektionen lämnar ute praktiserandet vilket beror att det är kursens första lektion.

Tredje observationen fokuserar på plankning av de låtar de ska spela vilket innebär att lära sig lyssna på instrumentet de ska spela och höra vad som spelas. Med lyssnandet sker ett reflekterande för att sedan kunna praktisera med instrumentet.

I den första observationen är L1s roll tydlig vid uppstart vilket gör att eleverna snabbt kommer till rätta i sina roller. Vid uppstart behöver de enbart lätt handledning för inställning av ljud- här hjälps eleverna åt sinsemellan. Till exempel när en elev bad om hjälp, av en annan elev, för att balansera sitt sångljud för att bättre harmoniera med de andra instrumenten. Under repet spelar de tre olika låtar vilket påverkar behovet att ändra nivåer på ljudet. L1 märker detta och ändrar ljudnivån under tiden eleverna spelar.

Även L2 som kommer in under repet och lyssnar en stund ändrar någon ljudvivå under tiden de spelar. Uppfattningen av det egna ljudet eleverna spelar är olika vilket visas genom att till exempel en elev ändrar sitt egna ljud under låtens gång snabbt och utan att det stör elevens spelande.

Under den andra observationen är det lilla fokus på produktionen av musiken att

L5 säger att ”det är viktigt att vara kreativa, till exempel vilket ljud ska jag ha och så vidare. Så börja fundera på vilket typ av sound ni vill ha”. Underförstått är fokus på det instrument eleven ska spela på. Ytterliggare fokus på produktionen är hur gruppens färdigheter kan utnyttjas för ett så bra resultat som möjligt. Till exempel är det många i gruppen som sjunger och i början när de lyssnar på en låt de ska spela säger L5 vid ett tillfälle i låten när det är mycket körsång att ”här kan vi utnyttja att vi har så många sångare gruppen”, samt även senare under låten säger L5 ”i denna låten kan vi utnyttja synten med en syntbasstämma”. Där tanken är att en elev som inte är närvarande vid lektionen kan spela eftersom den eleven har mest förkunskaper av att spela klaviatur.

I den tredje observationen ser upplägget generellt sett lite annorlunda ut där eleverna börjar med att planka låten de ska spela. Men vad gäller produktionen bakom musiken är det ungefär lika lite fokus som under den andra observationen. När ungefär halva lektionen har förflutit ber L6 eleverna att koppla upp instrumenten mot förstärkare för att se till att allt fungerar som det ska. För övrigt är det enbart lite fokus på produktionen av låten i det avseendet hur arrangeringen ska läggas upp som också har att göra med hur och vad de ska spela.

6.1.3 Arbetsmiljö gällande ljudnivå

Detta delkapitel inleds med reflektion av de olika observationerna. Efter det följer beskrivningar av observationerna uppdelade i den ordning de utfördes.

Den första observationen i ensembleundervisning i replokal/klassrum upplevdes av mig som observatör, på ett sätt att det både finns bakomliggande teori och mycket praktik för denna lärsituation vad gäller arbetsmiljön, samtidigt som ljudnivån kändes hög för mig utan hörselskydd på ett annat sätt. Jag upplevde det som att alla i rummet tyckte att ljudnivån var bra. I ett litet rum med flera spelande instrument blir det svårt att hålla nere ljudnivån vilket innebär i denna situationen att de var vana vid att spela med den ljudnivån. Det gör att eleverna med lärare upplever att det verkar fungera i praktiken och därför håller det för sant att det är en bra ljudnivå, på grund av att de, speciellt L1, men även eleverna vet att det är ett svårt problem samtidigt som de upplever att det inte är under en så lång stund. I efterhand när uppgifter om den ekvivalenta ljudnivån jämförts med observationen visade det egentligen vara mindre teori samt ”gilla läget”

under musicerandet eftersom ljudnivån måste hållas i ett bra genomsnitt jämfört med tiden under en arbetsdag. Annars riskeras permanenta hörselskador. I den andra och tredje observationen hann det inte bli så mycket fokus på musicerande under lektionen vilket påverkade mätningen av den genomsnittliga ljudnivån. Det gjorde att ljudnivån inte behövdes adresseras akut i stunden på grund av för hög ljudnivå, samtidigt som arbetsmiljön gällande ljudnivån inte var ett ämne som togs upp under observation två och tre.

I början av den första observationen använder cirka hälfen av eleverna hörselskydd vilket L1 inte säger någonting om. Först uppfattas detta som förvånande, av mig som observatör, att L1 inte säger till alla att använda hörselskydd på sig. Efter en stund är det ett par stycken elever som tar av sig dem helt. Detta var ytterligare en sak som uppfattades förvånande, av mig som observatör, men när de fortsatte spela efter det kändes det som om ljudet inte var lika starkt längre och att de som tog av sig hörselskydden inte slog an instrumenten lika hårt som tidigare. Enligt en decibelmätarapp i L1 mobil visade mätningen att den genomsnittliga ljudnivån, det vill säga den ekvivalenta ljudnivån (db(A)), i replokalen låg på cirka 100 decibel och den starkaste ljudnivån som uppmättes låg på cirka 105 decibel.

Under den andra observationen har L5 ej kopplat upp instrumenten över huvud taget utan låter eleverna själva koppla upp instrumenten mot förstärkarna innan L5 presenterar låtval för eleverna som de senare ska framföra. Via mobilappen, för uppmätning av decibel, mättes en ekvivalent ljudnivå på 75 decibel. Som starkast nådde decibelnivån upp till 87 decibel.

I den tredje observationen börjar eleverna med att planka låten de ska spela. Vad gäller ljudtekniken och produktionen bakom musiken är det ungefär lika lite fokus som under den andra observationen. Även här mättes ljudnivån upp med en decibelmätarapp i mobilen där den ekvivalenta ljudnivån låg på cirka 78 decibel och den maximala uppmätta ljudnivån låg på cirka 92 decibel.

Related documents