Självständigt arbete på grundläggande nivå i musikpedagogik, 15 hp

Självständigt arbete på grundläggande nivå i musikpedagogik, 15 hp

Ljudproduktion, musikproduktion och arbetsmiljö gällande ljudnivån i gymnasieskolan

- lärande genom reflektivt praktiserande

Författare: Emil Pettersson Handledare: Lia Lonnert Examinator: Pia Bygdéus Termin: HT20

Ämne: Musikpedagogik

Titel: Ljudproduktion, musikproduktion och arbetsmiljö gällande ljudnivån i gymnasieskolan – lärande genom reflektivt praktiserande.

English title: Sound production, music production and work environment regarding the sound level in upper secondary school – learning through reflective practice.

Abstrakt

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur ljudproduktion och musikproduktion förmedlas under kurserna ensemble samt musikproduktion på det estetiska programmet på gymnasiet. Genom observationer möjliggörs beskrivningar av vad som sker i skolans lärmiljö. För att möjligöra ett bredare resultat kring vad som sker i skolans lärmiljö har 27 kvalitativa observationer av öppen och deltagande karaktär genomförts. Urvalet av de lärare som undersökningen gäller kommer från två gymnasieskolor på estetiska programmet, eftersom det är på gymnasial nivå som undersökningen är relevant för. Resultatet visar lektioner där eleverna är i klassrummet/replokalen, studion samt på scenen. Eleverna har relativt god uppfattning vad gäller balans av volym mellan olika instrument där lärarna endast ibland tar ledarroll för att stödja eleverna eller skapa ett reflektivt praktiserande vilket visar på en mer elevcentrerad undervisning. Genom typen av uppgifter eleverna arbetar med blir undervisningen en social arena där ett reflektivt praktiserande uppstår i grupp, både med hjälp av lärare, elever emellan och av problem som uppstår under lektion. En problematik som alla musiklärare är väl medvetna om är ljudnivån kopplat till arbetsmiljö. När medverkande upplever det under lektionerna som om det inte är en alltför lång stund med högre ljudnivå uppstår risk för problem av olika slag. För det första risken för permanenta hörselskador, med ytterligare risk på grund av att viss stigmatisering av användandet av hörselskydd finns, men också attityden i spelandet av instrumenten. Uppsatsen avslutas med två förslag på vidare forskning varav det ena är en liknande undersökning men i större utsträckning än vad som finns utrymme för en uppsats på grundläggande nivå.

Nyckelord

Ljudproduktion, musikproduktion, arbetsmiljö, ljudnivå, estetiska programmet

Tack

Jag vill tacka de lärare som deltagit i denna undersökning. Utan dem hade inte den kunnat genomföras. Sedan vill jag tacka Lia Lonnert för de förberedande kunskaper som krävs för denna typ av arbete. Till sist vill jag tacka min sambo Maria för det ovärderliga stöd hon gett mig.

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Syfte och forskningsfrågor __________________________________________ 1 2 Bakgrund och begreppsdefinitioner _____________________________________ 3 2.1 Bakgrund _______________________________________________________ 3 2.1.1 Styrdokument _________________________________________________ 3 2.1.2 Krav från arbetsmiljöverket______________________________________ 4 2.2 Begreppsdefinitioner ______________________________________________ 4 2.3 Sammanfattning av bakgrund och begreppsdefinitioner ___________________ 6 3 Tidigare forskning ____________________________________________________ 7 3.1 Kunskap och lärande kopplat till musikproduktion _______________________ 7 3.2 Hur och var lärande äger rum ________________________________________ 8 3.3 Sammanfattning av tidigare forskning ________________________________ 10 4 Teoretiskt perspektiv _________________________________________________ 11 4.1 Val av teori _____________________________________________________ 11 4.2 Reflektivt praktiserande ___________________________________________ 11 5 Metod _____________________________________________________________ 13 5.1 Kvalitativ metod _________________________________________________ 13 5.2 Observation _____________________________________________________ 13 5.3 Urval __________________________________________________________ 14 5.4 Genomförande __________________________________________________ 14 5.5 Analys _________________________________________________________ 15 5.6 Etiska överväganden ______________________________________________ 16 5.7 Metoddiskussion _________________________________________________ 17 6 Resultat ____________________________________________________________ 19 6.1 Ensembleundervisning i klassrum/replokal ____________________________ 19 6.1.1 Ljudproduktion ______________________________________________ 19 6.1.2 Musikproduktion _____________________________________________ 21 6.1.3 Arbetsmiljö gällande ljudnivå ___________________________________ 22 6.2 Soundcheck och genrep ___________________________________________ 23 6.2.1 Ljudproduktion ______________________________________________ 24 6.2.2 Musikproduktion _____________________________________________ 28 6.2.3 Arbetsmiljö gällande ljudnivå ___________________________________ 30 6.3 Musikproduktion ________________________________________________ 32 6.3.1 Ljudproduktion ______________________________________________ 33 6.3.2 Musikproduktion _____________________________________________ 34 6.4 Sammanfattning av resultat ________________________________________ 35 7 Diskussion __________________________________________________________ 36 7.1 Lärande i samband med ljudtekniska aspekter __________________________ 36 7.2 Lärande i samband med musikproduktiva aspekter ______________________ 37

7.3 Lärande om ljudnivåns aspekter _____________________________________ 37 7.4 Förslag till vidare forskning ________________________________________ 39 Referenser ___________________________________________________________ 40 Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga A Medverkan i studie ____________________________________________ I Bilaga B Musik och höga ljudnivåer – Praktiska riktlinjer för musik- och

underhållningsbranschen ______________________________________________ II Bilaga C Observationsschema _________________________________________ III

1 Inledning

Inställning av ett bra ljud i olika typer av musiksammanhang kan innebära flera saker.

Till exempel att instrumenten har rätt ”sound” för det instrumentet är tänkt till, att alla instrument kan höras ordentligt vilket kan leda vidare till att instrumenten har lagom ljudnivå sinsemellan samt att förstå hur en equalizer fungerar för att skapa plats för varje instrument i ljudbilden. Detta leder vidare till den generella ljudnivån där ett bra ljud innebär att ljudnivån ligger på en hållbar arbetsmiljö. Undvikande av rundgång innebär också ett bra ljud vilket både kan kopplas till ljudnivån, men också teknik för handhavande av mikrofoner.

Vid dessa musikaliska sammanhang har mina upplevelser varit att kunskaperna hos studenter, både för gymnasienivå samt högre musikutbildningar, varit relativt bristfälliga. Oavsett om man som elev på estetiska programmet väljer att gå kursen musikproduktion eller inte, bör man som elev kunna få ta del av många av dessa grundläggande kunskaper inom ljudproduktion och musikproduktion som behövs både under gymnasietiden, men också i möjliga framtida musikaliska verksamheter.

Upplägg av undervisningen kan påverkas av flera saker. För det första hur stor kunskap inom ämnet läraren har, men också till exempel att kunskapen finns men inte tillräckligt för att utföra lektionen med dessa kunskaper inblandade effektivt. För huvudsyftet med en lektion behöver inte vara att lära ut kunskaper om ljudproduktion för att det fortfarande ska ingå.

Många unga, från de yngre åren till de äldre ungdomsåren, har ganska lite förståelse vad som egentligen krävs för att kunna antingen utföra en konsert eller spela in en låt, där det samtidigt är iallafall ”ganska” bra ljudkvalité. Utöver det är förståelsen av betydelsen av arbetsmiljön i replokalen likväl som i konsertsammanhang för låg.

1.1 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med undersökningen är att studera hur lärande ser ut med fokus på ljudproduktion, musikproduktion och arbetsmiljö gällande ljudnivån, genom reflektivt praktiserande på gymnasiet. Följande forskningsfrågor ligger till grund:

• Hur ser lärande ut i ljud- och musikproduktion på gymnasiet?

• Hur framträder lärande om arbetsmiljö gällande ljudnivån genom reflektivt praktiserande?

2 Bakgrund och begreppsdefinitioner

I detta kapitel presenteras de styrdokument där Läroplanen för gymnasieskolan (Lgy11), syftet för ämnet Musik samt arbetsmiljöverkets krav på daglig bullerexponeringsnivå ingår, som ligger till bakgrund för denna uppsats. Sedan följer definitioner på de fackbaserade begrepp som används i uppsatsen.

2.1 Bakgrund

Här presenteras styrdokument samt krav från arbetsmiljöverket som bakgrund till uppsatsen.

2.1.1 Styrdokument

Syftet i ämnet Musik på gymnasiet (Skolverket, 2011a) beskriver att eleverna ska ges möjlighet att pröva olika instuderingsmetoder för musik, för att kunna utveckla kunskaper om musikinstudering både individuellt och i grupp. Detta ska bidra till utveckling av elevernas förmåga att analysera och tolka musikupplevelser samt utveckling av kunskaper inom arbetsmiljön och dess betydelse för både individen och samhället. Vidare beskrivs att eleven ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sin egen färdighetsutveckling inom musik. Vilka dessa upplägg av instuderingsmetoder blir är upp till läraren att tolka för att kunna uppnå ett reflektivt praktiserande i undervisningen.

Läroplanen för gymnasieskolan (Lgy11) (Skolverket, 2011b) menar att eleverna ska, efter gymnasieskolan, kunna lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Deras kunskaper ska kunna användas som redskap för att formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem. Eleverna ska även kunna reflektera över deras erfarenheter samt det egna sättet att lära. Påståenden och förhållanden ska kunna granskas kritiskt samt värderas.

Praktiska problem och arbetsuppgifter ska kunna lösas genom de kunskaper som eleverna förvärvat. Verktyg ska kunna användas för lärande, skapande, kommunikation och problemlösning. Skolans uppdrag är även att ge kunskaper om hur de själva kan hjälpa till att hindra skadlig påverkan från miljön de vistas i såsom bullerexponering.

2.1.2 Krav från arbetsmiljöverket

Enligt arbetsmiljöverket ligger krav på daglig bullerexponeringsnivå (LEX,8h) på max 85dB. Detta innebär att den dagliga ekvivalenta ljudnivån inte överstiger 85dB(A). Ifall detta överskrids är arbetsgivaren skyldig att se till att hörselskydd används (Arbetsmiljöverket, 2020a). För mätning av bullerexponering krävs verktyg som följer mätstandarden SS-EN ISO 9612:2009. Vid mätning av ljudnivån är alltså inte resultatet helt tillförlitligt om det utförs med en mobilapplikation (Arbetsmiljöverket, 2020b).

I en ekvivalent ljudnivå på 85 dB(A) kan man vistas i cirka 8 timmar utan större risk för hörselskador. För en ekvivalent ljudnivå på 100 dB(A) ligger tiden endast på 15 minuter per dag för att inte riskera hörselskador (Arbetsmiljöverket [AFS], 2009: 59)(se även bilaga B).

2.2 Begreppsdefinitioner

I detta avsnitt definieras fackbaserade begrepp som används i föreliggande studie.

Daglig bullerexponeringsnivå är ett mått som används för att bedöma risken för hörselskada, som anses ske på grund av ljudenergin man utsätts för under en arbetsdag, vilket innebär åtta timmar. Den beräknas alltså med hjälp av uppmätt A-vägd ekvivalent ljudtrycksnivå, med utgångspunkt gällande den tid man utsätts för nivån under arbetsdagen (AFS, 2009: 19).

Decibel är en skala som alltid relaterar till en annan enhet och står i ett logaritmiskt förhållande den. Ljudtrycksnivå, som heter Sound Pressure Level (SPL) på engelska, mäter hur starkt eller svagt någonting låter. Skalan i SPL används i relation till den fysikaliska enheten för tryck, som är Pascal (Pa). Noll decibel motsvarar 20 μPa (20 micropascal = 0,00002 Pa). En förändring på 3 dB kan de flesta höra men en ökning på 10 dB upplevs oftast dubbelt så starkt (Nicklasson, 2006: 361-362). Två lika starka ljudkällor intill varandra innebär inte dubbelt så stark ljudtrycksnivå, utan blir en skillnad på 3 dB. För att få 10 dB skillnad krävs tio lika starka ljudkällor intill varandra (AFS, 2009: 18).

Digital Audio Workstation (DAW) är en studio baserat på en dator med programvara för att spela in och processa ljud. Ljudinkoppling från mikrofoner sker genom ett ljudkort som vanligtvis kopplas till datorn genom USB (White, 2012: 12).

Ekvivalent ljudnivå (dB(A)) betyder en genomsnittlig ljudtrycksnivå vilket används på grund av att ljudets nivå varierar i de flesta miljöer. Resultatet av en genomsnittlig ljudnivåmätning skrivs ut med dB(A). A står för vilket typ av vägningsfilter som använts i mätningen och innebär att de lägre frekvenserna har dämpats litegrann. Det används för att kunna uppskatta ifall hörselskaderisk finns. Vägningsfilter används i ljudnivåmätare för att efterlikna hörseluppfattningen hos människan vars öra är olika känsligt för olika frekvenser. Impulsljud däremot använder ett C-filter där i stort sett inga frekvenser dämpas (AFS, 2009: 18-19).

En equalizer (EQ) är en kontroll av två eller fler filter med olika frekvensområden, till exempel är bas och diskant i den enklaste form av equalizer, som kan påverka antingen förstärkning eller dämpning av ett frekvensområde (Nicklasson, 2006: 60).

Front of House (FOH) innebär all utrustning som ger publiken ljud, till skillnad från utrustningen som ger ljud till musikerna vilket kallas monitorer. Utrustning som till exempel mixerbord och mikrofoner har dubbla funktioner vilket innebär att ge ljud till både FOH och monitor (Nicklasson, 2006: 16). Riktningen av ljudet från FOH leder till mitten av publikhavet där mixerbordet oftast står, speciellt i större sammanhang.

Hertz (Hz) är en enheten som används för att mäta antal svängningar i luften vilket innebär ljud. Ju högre antal hertz desto högre ton är det. 1 hertz innebär en svängning per sekund. När det kommer upp till 1000 hertz och uppåt används ofta prefixet för kilo (k), alltså är 1 kHz = 1000 Hz (Nicklasson, 2006: 338-339).

En kompressor är en processor som minskar dynamiken, det är alltså skillnaden mellan de starkaste och svagaste delarna av en ljudsignal. Att minska dynamiken görs av olika syften, som exempelvis för att öka ett instruments hörbarhet eller hålla nere signalen från att bli för stark. Det kan även användas för att få en pumpeffekt vilket kommer från ett överkomprimerat ljud samt ge mer ”punch” i exempelvis trummor (Nicklasson, 2006: 109).

Ett PA-system är en ljudanläggning som används för att förstärka ljud. Den används ofta till exempel vid konserter, teaterföreställningar eller i de flesta större sammanhang där ljudförstärkning krävs. PA är en förkortning för Public Address (Nicklasson, 2006: 16).

Ett reverb är en typ av effekt som processar ljudet genom att skapa en efterklang som ska föreställa något rum. Den läggs på för att man oftast mickar upp nära ett instrument vilket gör att väldigt lite av rummets akustik fångas upp (Nicklasson, 2006: 101).

2.3 Sammanfattning av bakgrund och begreppsdefinitioner

Presentationen av styrdokumenten visar att eleverna ska kunna ta ansvar för sin egna utveckling efter att de genomgått gymnasiet. Möjligheterna till utveckling av elevernas förmåga att analysera och tolka musikupplevelser ligger till grund för uppsatsen, samt deras kunskaper inom arbetsmiljön och betydelsen den har för både individ och samhälle. Begreppsdefinitionerna av de fackbaserade ord som exempelvis PA-system, FOH och ekvivalent ljudnivå med mera, definierar facktermer i uppsatsen för den läsande oberoende av tidigare erfarenhet av ämnet.

3 Tidigare forskning

Detta kapitel redovisar och presenterar tidigare forskning som ligger till grund för denna föreliggande studie. Först presenteras en förklaring till vad kunskap anses vara, sedan följer lärande i olika former, samt hur och var lärande äger rum i förhållande till musikproduktion. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

3.1 Kunskap och lärande kopplat till musikproduktion

För att förklara vad lärande kan vara behövs det en förståelse av vad kunskap är, eller iallafall anses vara. Det är inget entydigt begrepp men, för att tydliggöra vad den tidigare forskningen säger, beskriver också Lgy11 kunskap genom de fyra F:n; fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Dessa samspelar med varandra vilket innebär att undervisningen inte får ha en ensidig betoning av någon kunskapsform (Skolverket, 2011b). Dyndahl och Graabraek Nielsen (2012) beskriver kunskap genom tre former som de anser kan kopplas till musik- och musikproduktionsämnena; påståendekunskap, färdighetskunskap och förtrogenhetskunskap. Med påståendekunskap menar de att den har teoretisk anknytning och uttrycker något som ”sant” eller faktabaserat. De tydliggör vad de olika kunskapsformerna innebär, genom att använda beskrivningar med musikproduktionskontext. I påståendekunskap finns exemplet med kunskap om vad som är utmärkande för olika mikrofontyper. Färdighetskunskap innebär praktiska kunskaper samt det som behövs för att använda och utveckla dem. Detta kan i praktiken innebära att kunna hantera olika mikrofontyper, vilket innebär att välja vilken mikrofontyp som ska användas samt placera den vid inspelningar, konserter och liknande. Förtrogenhetskunskap är däremot svårare att beskriva vilket gör att den ofta beskrivs som ”tyst” kunskap. Den byggs upp under en längre tid och är mer intuitiv.

Detta innebär i praktiken att till exempel en duktig erfaren musikproducent och ljudtekniker kan göra högt kvalificerade handlingar som exempelvis val av mikrofon i ett sammanhang där den typen av mikrofon inte vanligen väljs, utan att kunna förklara varför med mer än intuition eller öppenhet (Dyndahl & Graabraek Nielsen, 2012: 55- 56). Samtidigt som Dyndahl och Graabraek Nielsen beskriver förtrogenhet som en mer intuitiv kunskapsform säger Gullö (2010) däremot att intuition eller insikt är en kunskapsform som inte hör hemma varken i den moderna bildningsdiskussionen eller i högre utbildning (Gullö, 2010: 180).

I Dyndahl och Graabraek Nielsens (2012) försök till att strukturera upp olika perspektiv på kunskap och lärande, kopplat till musikproduktion, kom de fram till att de flesta lärandeteoretiska inriktningar av idag använder någon typ av konstruktivistisk kunskapssyn. Samtidigt har en objektivisktisk kunskapssyn också varit betydande både vad gäller i musikaliskt lärande och i musikteknologi. Enligt den objektivistiska kunskapssynen existerar kunskap först utanför den lärande som den måste tillägna sig.

Detta görs i form av begrepp, färdigheter och fakta. I den konstruktivistiska kunskapssynen är däremot kunskap något som den lärande behöver utveckla, konstruera eller rekonstruera för att det ska bli en operativ kunskap (Dyndahl & Graabraek Nielsen, 2012: 58-59, 71).

3.2 Hur och var lärande äger rum

Ett sätt att definiera hur och var lärande äger rum är genom formellt och informellt lärande. Enligt Dyndahl och Graabraek Nielsen (2012) förekommer det både formellt och informellt lärande i både formella och informella lärandesituationer. För det första menas det med att formellt och informellt inte är motsatser utan olika poler i ett

”kontinuum”. För det andra menas det även att formella och informella lärandesätt och att formella och informella lärandesituationer inte är samma sak. I det formella lärandet innebär det att en lärare styr undervisningen med aktiviteter planerade på förhand. Det informella lärandet är däremot inte organiserat utan handlar mer om konkreta situationer som reglerar hur arbetet går till. Det är även en självvald lärandeaktivitet. Utöver

”situation” och ”sätt” finns två aspekter till som definierar formellt och informellt, vilket är vem som äger lärandeaktiviteten och dess beslut, samt intentionen med lärandeaktiviteten. Intentionen med lärandeaktiviteten innebär fokus på till exempel att lära sig producera musik eller själva producerandet av musiken i sig (Dyndahl &

Graabraek Nielsen, 2012: 56-57, 71-72). I studien gjord av Clauhs et al (2019), kommer de fram till att även om informellt lärande i form av intention att producera är användbart, rekommenderar de en ny utformning av formellt lärande i form av de traditionella rollerna av lärare och elever i klassrummet. Det innebär att läraren ger mindre direkta instruktioner och agerar mer som en professionell musikproducent samtidigt som klassrummet utformas mer som en studio (Clauhs et al, 2019: 62). Till detta kan Wise, Greenwood och Davis (2011) studie läggas till som beskriver hur undervisningen blev mer elevcentrerad efter att lärarna försökt ge eleverna mer relaterbara uppgifter. I detta sammanhang innebär det att skifta från att instruera i

undervisningen till att konstruera, exempelvis musik med dator som verktyg (Wise, Greenwood, Davis, 2011: 131).

Gullö (2010) beskriver att lärande sker genom socialisering i kulturen en person lever i.

Det innebär att en persons sätt att bete sig, tänka, kommunicera samt uppfatta verkligheten den lever i blir ett resultat av kulturen den verkar i. Även Widén och Erlandsson (2006) beskriver socialisering genom hur normer i den sociala grupp en individ verkar i påverkar. Vidare beskriver de skillnaden mellan sociala normer och normativa ideal. Sociala normer innebär den individuella uppfattningen av hur andra individer uppfattar hur ett acceptabelt agerande och beteende är, och normativa ideal menas med hur den individuellas egna uppfattning är om hur en ska vara som person, exempelvis ”stark”, ”hälsosam” och ”kapabel” etc. (Widén & Erlandsson, 2006: 43).

Samtidigt beskriver Gullö (2010) att det fanns förutsättningar inom den äldre musikproduktionskulturen att socialiseras in i kulturen med en arbetsdelning av överordnande princip, med olika experter som bidrog till sitt område, såsom exempelvis musiker, kompositörer, ljudtekniker och musikproducenter. Men i dagens samhälle finns många olika kulturer hur musikproduktion går till. Därför blir det svårt att bygga en utbildning genom att socialiseras in i en kultur för att förvärva kunskaper och färdigheter. Gullö (2010) menar att deltagarna i utbildningen skapar sina egna förutsättningar för sin verksamhet inom musikproduktion. Detta innebär att de även kan påverka hur kulturen utvecklas, vilket i detta fall menas med många likvärdiga kulturer vid sidan av varandra, istället för enbart kultur (Gullö, 2010: 171). I Dyndahl och Graabraek Nielsens (2012) sammanfattning av det individuella och sociala, eller sociokulturella lärandet, säger de att det finns olika uppfattningar angående hur mycket det sociokulturella sammanhanget betyder. De menar att förståelsen av individen som den del som tar emot, bearbetar, utvecklar, utformar och samordnar kunskapen och lärandet är stark, men att det behövs ett nytt tankesätt för att se ”lärande” på ett annat sätt än som en individuell sak (Dyndahl & Graabraek Nielsen, 2012: 71). När Gullö (2010) beskriver om hur lärande sker genom interaktion menar han att det inte bara sker genom två människor, till exempel lärare och elev, utan att det även kan ske genom interaktion mellan en lärande och en interaktiv dator (Gullö, 2010: 174). Att använda sig av en dator i lärandet leder in till självreglerat lärande. Det handlar om att lärandet kommer till uttryck genom interaktionen mellan det individuella och det sociala. Med datorn som exempel i självreglerat lärande innebär det, kopplat till musikproduktion, att

aktören, eller eleven i detta sammanhanget, väljer strategierna som används, när och hur de används samt att eleven uppmärksammar hur strategibruket kan förbättra resultatet (Dyndahl & Graabraek Nielsen, 2012: 66). Detta kan kopplas till en aspekt i kunskapsutveckling om medvetenhet om den lärandes egen oförmåga som uppstår när den influeras av andra, vilket Gullö (2010) tar upp. Samtidigt skriver han hur det kopplas till appropiering, vilket innebär det som händer när någon socialiseras in i kulturen den verkar i och blir förtrogen med redskapen inom kulturen som tidigare beskrivits i detta stycke. När människor socialiseras in i en kultur skapar de sig en identitet. Genom att läraren i detta sammanhang, försöker skapa ett meningsskapande för eleverna genom ett narrativt tänkande, fyller det en viktig funktion i identitetsskapandet. Detta blir viktigt för att finna en plats inom kulturen som människan verkar i. I berättelseskapandet sker ett reflekterande som dessutom är centralt i människors utveckling (Gullö, 2010: 176-177, 181). Även i studien av Wise et al (2011) visar hur lärare försökte skapa en lärande erfarenhet som eleverna kunde relatera till, som beskrivits tidigare i kapitlet, och att meningsskapande egentligen innebär, att göra något relaterbart (Wise et al, 2011: 118, 131).

3.3 Sammanfattning av tidigare forskning

I presentationen av olika syn på lärande och hur och var lärande äger rum, visar forskning att det finns olika kunskapssyner som kan uppfattas i undervisningen.

Kunskap visar sig på flera sätt och Dyndahl och Graabraek Nielsens (2012: 55-56) tidigare forskning beskriver påståendekunskap, färdighetskunskap och förtrogenhetskunskap som de former vilka kan relateras till musik- och musikproduktionsämnena. Den visar också att det finns olika sätt och rum där lärandet går till. Eleverna lär sig inte enbart i skolmiljö utan även utanför skolan i sociala samt individuella sammanhang, samtidigt som de individuella sammanhangen på något sätt kan kopplas till lärande genom socialisering. Flera sätt kan sammankopplas på olika sätt, vilket innebär att fler än ett sätt oftast används i undervisningen, men i olika grader.

Hur detta upplägg sedan blir är upp till läraren.

4 Teoretiskt perspektiv

I följande kapitel presenteras ett pragmatiskt perspektiv som ligger till grund för studien. Kapitlet är indelat i två avsnitt: val av teori och reflektivt praktiserande.

4.1 Val av teori

När det gäller frågan om vad kunskap är, beskriver Allwood och Erikson (2017) att en av tolkningarna inom den västerländska filosofin är att kunskap är sann och en rättfärdigad tro. Samtidigt är det inte så enkelt. Genom att börja förklara det svaret med tro, betyder tro i sammanhanget att kunskap endast är det så länge den som har det tror på den. Med rättfärdigad tro betyder det att personen som har det ska ha rimliga skäl för tron, samtidigt som rimligt beror på bedömarens förståelse i övrigt. Vad gäller frågan vad som är sanning finns det flera sanningsteorier vilket gör det svårare att verkligen beskriva vad kunskap är. En av dessa är den pragmatiska sanningsteorin. Den har två olika varianter. Enligt den första varianten, är de påståenden som vi anser som sanning de vars verkan som fungerar i praktiken. Den andra varianten säger att det som är sant är det som vi har nytta av att hålla för sant (Allwood & Erikson, 2017: 48-50).

Skillnaderna mellan dessa två ovan nämnda olika varianter av den pragmatiska sanningsteorin, att antingen är de påståenden som vi anser som sanning de vars verkan som fungerar i praktiken eller att det som vi håller för sant är det som vi har användning av att hålla för sant, finner sig lämpliga senare i diskussionen av denna uppsats, eftersom en pragmatisk ansats valts för att analysera den data som kommit fram genom observationerna.

4.2 Reflektivt praktiserande

Egidius (2009) beskriver att enligt pragmatismen och det uppgiftsbaserade lärande John Dewey utgick ifrån, som även idag är mycket aktuellt, innebär det att koppla ihop teori och praktik som görs genom att betrakta teorier endast som ett verktyg. Alltså ej som svar på problem som det går att förlita sig på. Enligt Deweys form av pragmatism uppstår kunskap i prövandet av arbete och handling. Formen kallas för instrumentalism eller experimentalism, vilket vidare kan beskrivas som antingen att kunskap är ett medel för att nå ett mål, eller att kunskap hela tiden förändras genom experiment eller med andra ord prövande av arbete och handling. Det innebär att bilden av världen inte är ett vetande om tillvaron i sig utan en bild som stämmer med vad vi människor gör med de

ting och relationer vi har. Det är endast med praktik som teorin blir begriplig, men också endast med teorin som det praktiska kan förstås (Egidius, 2009: 66-67). Enligt Burman (2009, 127-128) är uttrycket ”learning by doing” förknippat med Dewey, samtidigt som han inte tyckte om det själv. Anledningen till det är att för att praktiserandet ska få en mening, behövs ett reflekterande kring praktiserandet. Det är själva reflekterandet som skapar det utvecklande i praktiserandet. Burman (2009) tar upp två uttryck som bättre skulle kunna beskriva det Dewey menade, ”learning by reflective doing” eller ”learning by experience” (Burman, 2009: 127-128). Det är alltså först efter reflekterande kring en erfarenhet (som kan översättas till engelskans experience) som kunskap kan bildas (Burman, 2009: 127-128). Ett annat sätt att beskriva ett reflektivt praktiserande är ”inquiry” (Säljö, 2014: 296), eller att människan lär sig genom att aktivt konfrontera ett problem eller något som är oklart. I konfrontationen sker då ett reflekterande kring att hitta en lösning till det existerande problemet. En viktig del i detta för att undvika ett gap mellan skolan och samhället i övrigt, är att betona själva lärandet i processen istället för produkten samtidigt som relaterbart material används i undervisningen (Säljö, 2014: 294, 296).

I presentationen av det pragmatiska perspektivet visar det sig att det finns två olika pragmatiska sanningsteorier, vilket kan ge olika betydelser i tolkning av ett resultat. I tolkningen av resultatet i föreliggande studie kan de två olika sanningsteorierna appliceras på området arbetsmiljö gällande ljudnivån. Deweys form av pragmatism visar att teorin behövs för att göra att det praktiska kan förstås medan det praktiska också behövs för att göra det teoretiska begripligt, vilket innebär ett reflektivt praktiserande. I föreliggande studie diskuteras balansen mellan det teoretiska och det praktiska samt ordningen de ska falla in i undervisningen.

5 Metod

I detta kapitel följer en beskrivning av metoden som använts i studien. Kapitlet är indelat i avsnitt om: Kvalitativ metod, Observation, Urval, Genomförande, Analys, Etiska överväganden samt Metoddiskussion.

5.1 Kvalitativ metod

Ahrne och Svensson (2015) beskriver kvalitativa metoder som en framväxt reaktion som motsats och ett alternativ, samt formad av kritiken, till kvantitativa metoder.

Kvalitativa metoder beskrivs en undersökningsmetod för att gå ner på djupet i datainsamlingen medan kvantitativa undersökningar endast skrapar på ytan (Ahrne &

Svensson, 2015: 8-9). För denna studien har en kvalitativ metod valts som bedrivits genom observation. Det innebär att vara ute på fältet för att se forskningsobjekten i en viss miljö, för att kunna få upplevelser som sedan dokumenteras och används för att skriva texter som kan skapa förståelse, samt förklara det som sker i dessa händelser (Lalander, 2015: 93-94). Observationsmetoden som använts i denna studien är i öppen deltagande form. Vilket innebär observationer i klassrummet där informanterna först har blivit informerade om studien. Sedan att de accepterat observatören som forskare av deras slutna miljö som observatören fått tillträde till samtidigt som den med detta också blir deltagande (Lalander, 2015: 101-102).

5.2 Observation

Lalander (2015) skriver är en observation en form av etnografisk studie vilket innebär en beskrivning av folk där etno betyder ”folk” och grafi ”beskriva”. En observation är antingen dold eller öppen. En öppen observation innebär att informanterna är medvetna om att personen som observerar har en forskarroll jämfört med en dold där informanterna inte vet att en studie genomförs (Lalander, 2015: 93, 98-100). Lalander (2015) menar att dold eller öppen observation är en dimension hur fältobservationer kan utföras, medan en deltagande eller passiv observation är en annan. Graden av deltagande kan både vara olika mellan olika projekt men också olika mellan faserna i studien. Ofta förhåller många forskare sig mer passiva till en början innan den börjar lära känna informanterna mer, vart efter forskaren blir mer och mer aktivt deltagande.

Vidare kan forskaren vara deltagande men endast partiellt där den i vissa aspekter är deltagande, men i andra aspekter inte är det. Även om forskaren endast är partiellt

deltagande under studien beskriver Lalander (2015) vikten av deltagandet i aktiviteten för att informanterna ska känna sig mindre spända och avdramatisera forskardelen från observatören (Lalander, 2015: 100, 108, 112).

5.3 Urval

Urvalet för studien är två gymnasieskolor med det estetiska programmet samt att de finns i södra delen av Sverige på grund av författaren av uppsatsens utgångspunkt.

Observationerna som gjorts har skett på lektioner med ensemble och musikproduktion av den anledning att ljudproduktion, musikproduktion samt arbetsmiljö gällande ljudnivå kan finnas i båda fallen samtidigt som det kan se ut på olika sätt. Valet av undervisningsnivån gymnasiet beror på att det är först och främst i de åldersgrupperna där ämnet med ljudproduktion och musikproduktion börjar bli relevant.

Undersökningen bör helst omfatta med lärare som har en bredare bakgrund inom musikproduktion och ljudproduktion, men också lärare som inte har det som ändå undervisar i ensemble där den kunskapen är viktig. Detta för att få möjlighet att kunna urskilja likheter och olikheter av hur lärandet kan se ut med det reflektiva praktiserandet inom ljudproduktion och musikproduktion med utformning av lektioner beroende på lärares kunskap inom ljudproduktion och musikproduktion. Enligt Ahrne och Svensson finns det med flera fall som ska undersökas två strategier, antingen välja fall så lika som möjligt eller fall som på något sätt skiljer sig åt. Då blir det möjligt att studera vilka förhållanden undersökningens resultat gäller genom att arbeta med likheter och olikheter (Ahrne & Svensson, 2015: 21-23). Till följd av detta har sju olika musiklärare deltagit under observationerna.

5.4 Genomförande

Studien genomfördes efter att personal på skolorna tillfrågats för att få tillstånd för att observera undervisningen (se bilaga A). Detta ger större chans att få tillstånd till ändamålet vilket Lalander ger stöd för (2015: 101). Författaren har deltagit under både tyst observation under olika lektionstillfällen men även lite deltagande som en extra lärare. De olika lektionstillfällena som observerats har skett på två olika skolor varav med fem lärare på första skolan och två lärare på andra skolan. Totalt genomfördes 27 olika observationer varav en av dessa räknas över en hel dag (Se även Bilaga C).

Observationerna pågick under sex olika dagar. Nio av dessa tillfällen har ej tagits med i resultatet då de ej var relevanta för studiens syfte. Observationerna som utfördes och är

med denna studie genomfördes i replokal/klassrum, prodstudio (benämningen på vad skolan kallade en mindre musikproduktionsstudio i lektionsrumsformat) och långt bak i en större scenlokal. Två observationer utfördes på första skolan i en mindre replokal med årskurs 2 som varade i cirka 40 min vardera. Två utfördes på andra skolan i en/ett replokal/klassrum med årskurs 1 som varade i cirka en timme vardera. 13 observationer gjordes på den första skolan i scenlokalen varav åtta gjordes under soundcheck. Fyra av dessa med årskurs 2 och fyra med årskurs 3. Resterande fem observationer i scenlokalen gjordes under genrep med årskurs 1. Alla i scenlokalen genomfördes under cirka 45 minuter vardera. Observationen i prodstudion genomfördes under en hel dag med årskurs 1. Då hade eleverna en ”låtskrivardag”. Det var med helklass uppdelat i grupper om tre till fyra i varje, som sitter i varsitt mindre rum med en liten studio vilket inkluderar en dator med musikprogrammet Logic, ljudinterface, monitorer, hörlurar, midiklaviatur, elgitarr, elbas, en mikrofon samt tillhörande kablage.

Data som observerats under tillfällena, har samlats in och transkriberats via appen

”Anteckningar” i en iPad. Vid något tillfälle har även författaren fått deltaga som lärare.

Detta har ej påverkat själva observationen eftersom lärsituationen inte har förändrats på grund av detta. Det kommer ej heller medtagas i uppsatsen eftersom det inte är författaren som står under observation.

För att uppmäta ljudnivåerna vid observationerna har en mobilapplikation som heter Decibel X använts. Resultatet den anger anses ej vara garanterat. Dock har den tillräckligt god uppmätningsnivå för att anses vara relevant för denna studie med en så gott som korrekt mätning till bullerexponeringsnivå. Samt beror upptagningens precision av bullermätningen var mätaren är placerad i rummet.

5.5 Analys

En längre tids observation kan leda till ett omfattande material att analysera beskriver Lalander (2015). Medan observationerna för denna studien endast är gjord under sex arbetsdagar, blev det mer än tillräckligt med material för att kunna slutföra undersökningen. Det följande tillvägagångssättet att analysera materialet, styrks av Lalander (2015: 112).

Mönster och teman som framkom skulle kunna svara mot syftet med studien.

Analyserandet av det insamlade materialet har växt fram genom tre olika teman, vilka är ensembleundervisning i klassrum/replokal, soundcheck och genrep samt musikproduktion. Dessa har analyserats genom det pragmatiska perspektivet med en kvalitativ ansats. Analysen har gjorts på tre olika plan. Det första är det mer konkreta planet som beskriver vad personerna i lärsituationerna säger och gör när observatören är närvarande. Materialet till den här studien har först insamlats genom dokumentationer vid observationer från lektionerna. Kompletterande dokumentation har även förts i direkt anslutning efter lektionerna. Och precis som Lalander (2015) säger är det svårt att veta vad som är viktigt att titta på när endast en fiktiv studie finns innan observationerna utförts och frågorna som undersöks har möjlighet till att ge ett brett fokus. Ett annat mer tolkande och sorterande plan med kategorisering av det som uttryckts i olika teman.

Författaren har fortlöpande analyserat sitt empiriska material för att kunna börja se mönster i materialet för att besvara syftet med studien. De kategorier som framkom mest frekvent var: ljudproduktion, musikproduktion och arbetsmiljö. På ett tredje plan tas ett mer teoretiskt och abstrakt synsätt till använda för att sammanställa materialet av vad som skett under observationerna för att kunna ställa detta i relation till var de har ägt rum (Lalander, 2015: 108, 112).

5.6 Etiska överväganden

Alla musiklärare i denna undersökningen kommer vara anonyma. Detta för att skydda den personliga integriteten och för att de ska känna sig trygga i sin lärarroll utan att bli påverkade av press som kommer ifrån känslan av att bli utredd för något man gör eller gjort. Först och främst för att skapa en större sekretess för de musiklärarna som deltar kommer ålder och kön hållas hemligt, men även för att det ej är relevant för denna undersökningen. För att identifiera de olika personerna i texten utan att kunna koppla dem till deras riktiga identitet kommer de därför benämnas som L1, L2, L3, L4, L5, L6 och L7, vilket kommer stå för Lärare 1 etcetera. Efter kontakt gjorts med en musiklärare på varje skola med beskrivning på vad studien innebär, har i efterhand alla musiklärare blivit tillfrågade om ett muntligt samtycke till att medverka i studien med den möjligheten att de kan hoppa av närsomhelst ända fram tills studien har publicerats och allt material som sparats och som behandlats från observationerna det gäller raderas.

Hänsyn i föreliggande studie har tagits till de båda grundläggande kraven, vilka är forskningskravet och individskyddskravet (Vetenskapsrådet, 2002: 5-6).

Forskningskravet behövs eftersom både samhället och medlemmarna i det har ett berättigat krav på att forskning bedrivs med både väsentliga frågor samt med hög kvalité. Att inte bedriva forskning kring faktorer som exempelvis arbetsmiljö vore mer oetiskt än att göra det. En faktor som arbetsmiljö kan till exempel förbättra människors hälsa och livsvillkor. Samtidigt behövs individskyddskravet av den anledning att individer inte får utsättas för fysisk eller psykisk skada, ej heller kränkning eller förödmjukelse. Under det grundläggande individskyddskravet finns fyra huvudkrav som denna studien har tagit hänsyn till: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Författaren har även tagit hänsyn till 8 stycken olika regler från Vetenskapsrådet. I korta drag innebär det att dessa regler efterföljs genom att: författaren är tydlig med att informera om syftet av studien- både till uppgiftslämnare och deltagare samt vilka villkor de gäller under. De ska lämna sitt samtycke till studien. Deltagarna har rätt att själva bestämma hur länge och på vilka villkor dessa ska delta i studien. Deltagarna kan under självvalda skäl avbryta studien och ska ej påverkas av utföraren av studien. Alla deltagare vars uppgifter som rör dess identitet eller dylikt kan utrönas av studien ska samtycka detta genom skriftligt samtycke. Författaren ska koda deltagarnas identitet på ett sätt där utomstående ej kan identifiera deltagarna. Uppgifter från deltagarna får ej användas för kommersiellt bruk.

Uppgifter om enskilda deltagare får ej heller användas för att direkt användas som beslutsunderlag som kan påverka den enskilda deltagaren. Med undantag då den enskilda deltagaren har godkänt detta. Även om kravet att hålla de deltagandes identiteter anonyma kan vara svårt att leva upp till, är det viktigt att det följs för att kunna förebygga skada vilket är forskarens ansvar (Vetenskapsrådet, 2021: 13-15, 24, 27, 31, 40) (Vetenskapsrådet, 2002: 5-7, 9-10, 12, 14).

5.7 Metoddiskussion

Denna kvalitativa studie genererade mången data under sex dagars observationer på två olika skolor. Eftersom studien är kvalitativ blir fokus på vad som observeras och dess betydelse istället för ett förutbestämt observationsmål och hur många gånger det inträffar, vilket Ahrne och Svensson också menar (2015: 10-11). Detta gör det svårt att kunna generalisera resultatet trots den mängd studien gav. Dessutom blir det problematiskt att generalisera resultatet eftersom undersökningen endast har gjorts på två skolor. Samtidigt valdes denna metod för att det skulle passa med syftet till studien i relation till dess omfång. Observationerna i denna undersökning har skett både på ett

passivt sätt och ett mer deltagande. Den började passivt, sedan övergick till mer deltagande för att sedan gå tillbaka till mer passivt observerande. Lalander beskriver också att det oftast börjar med ett passivt observerande och övergår till ett mer deltagande när observatören börjar lära känna informanterna mer (2015: 100). Detta kan bli problematiskt om deltagandet tar över. För då kan det missas alltför mycket av det studien är ute efter, vilket ledde till att observationerna blev mer passiva igen. Samtidigt är det viktigt att dämpa forskareffekten, vilket var anledningen till att observationerna blev mer deltagande under vissa tillfällen. Lalander beskriver att blir informanterna spända på grund av att de känner sig observerade blir inte observationen helt tillförlitlig av hur det vanligtvis ser ut (2015: 108).

6 Resultat

Följande kapitel presenterar och redovisar analysen av observationerna gällande lärande i samband med ljudproduktion, musikproduktion samt arbetsmiljö. Analysen av resultatet har ett pragmatiskt perspektiv där resultatet är kategoriserat under tre rubriker som beskriver i vilken undervisningssituation observationerna ägt rum:

Ensembleundervisning i klassrum/replokal, Soundcheck och genrep och Musikproduktion. Dessa tre underrubriker delas i sin tur in i tre olika teman:

Ljudproduktion, Musikproduktion och Arbetsmiljö gällande ljudnivå. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultat.

6.1 Ensembleundervisning i klassrum/replokal

I detta delkapitel analyseras tre olika observationer. Alla tre analyseras under de tre underrubrikerna: ljudproduktion, musikproduktion och arbetsmiljö gällande ljudnivå.

Den första observationen ägde rum på den första skolan i ett litet rum som fungerade som replokal utrustad med musikinstrument och PA-system för eleverna. Det var trångt och det var knappt att eleverna fick plats. Det var en repetion inför en konsert vilket var slutmålet med kursen. I denna observation figurerar främst L1 men även L2.

Den andra observationen ägde rum på den andra skolan i en stor aula som var utrustad med musikinstrument, PA-system utöver en större mängd stolar. Det var väldigt rymligt trots att de endast höll till i ena halvan. Detta var i uppstart av en kurs och L5 figurerar i denna.

Även den tredje observationen ägde rum på den andra skolan. Denna lektionen ägde däremot i ett större klassrum delvis utrustat med bänkar och en whiteboard, delvis utrustat med musikinstrument med PA-system i syfte att även användas som replokal för ensembleundervisning. Även detta var i uppstart av en kurs med L6 figurerande.

6.1.1 Ljudproduktion

Detta delkapitel börjar med reflektion av de olika observationerna. Sedan följer beskrivningar av observationerna uppdelade i den ordning de utfördes.

Under den första observationen är det tydligt att när eleverna får uppmaningar av lärarna, märks det hur de genomför sina uppgifter att de besitter teoretiska kunskaper som tidigare har inarbetats till rutiner. L1 leder lektionen korta stunder när lektionen börjar och mellan låtarna. Genom frågorna L1 ställer till eleverna uppstår ett reflekterande hos eleverna kring deras ljud, varefter de påverkar sina egna ljud hur de vill ha det. I slutet av lektionen uppstår misstag genom att kablar dras ur utan att först stänga av ljudet. Även här visas det ett lärande genom ett reflektivt praktiserande. I de andra två observationerna läggs ingen fokus eller praktisk lära på själva ljudtekniken.

När repet av den första observationen inleds, börjar det med vad som uppfattas som en rutin som eleverna väl känner till men där L1 ändå tar en tydlig ledarroll för att komma igång snabbt och effektivt. L1 frågar eleverna en och en ifall de har lagom volym på sina instrument varefter de testar och ställer in vid behov av förändring. Efter nivåinställningarna låter därför L1 eleverna själva påverka sina ljud, som till exempel där en av eleverna som sjunger ber en annan som också sjunger som står närmare mixerbordet att ”eq:a” sin sång. Efter repet är slut hjälps eleverna åt att koppla ur och stänga ner allt. Ett vanligt misstag som görs under urkoppling av enheter är att inte sänka volymen på mixerbordet innan kablar dras ur instrument som till exempel keyboard eller mikrofon. Detta gör att det smäcker till i högtalarna. Då går de eleverna som drog ut de kablarna fram till mixerbordet och sänker allt innan de drar ut resten.

Under den andra observationen läggs nästan ingen tid alls på någon form av ljudteknik.

Det som sker är att eleverna själva koppla upp instrumenten mot förstärkarna innan L5 kopplar upp och sätter igång ljudet, för att presentera och kunna spela upp låtar från datorn som ska användas i denna kursen. Låtarna som spelas har L5 gjort en arrangering av och skrivit ut till eleverna.

Upplägget under den tredje observationen ser generellt sett lite annorlunda ut där eleverna börjar med att planka låten de ska spela. Men vad gäller ljudtekniken är det ungefär lika lite fokus som under den andra observationen. I mitten av lektionen säger L6, innan den går ut för att kopiera det eleverna har skrivit, att ”börja med att sätta igång bas, keyboard och allt ljud för att se så allt fungerar”. Under resten av lektionen är det det enda som har med ljudteknik att göra är att L6 ber eleven vid keyboarden att höja sin volym för att den behövs höras mer.

6.1.2 Musikproduktion

Delkapitlet börjar med reflektion av de tre observationerna. Beskrivningar av observationerna följer sedan uppdelade i den ordning de utfördes.

Som beskrivet under delkapitel 6.1.1, visas det tydligt i den första observationen av ensembleundervisning i replokal/klassrum hur eleverna besitter teoretiska kunskaper, när de genomför uppmaningarna lärarna gett dem, om ljudteknik men även musikproduktion eftersom detta ofta är sammanlänkat. Fokus under lektionen ligger på övandet av låtarna de ska framföra på konserten. Innan och emellan låtarna leder L1 eleverna genom frågeställningar kring elevernas instruments sound. Det blir genom detta ett reflektivt praktiserande. Samtidigt visas det olika mycket hos eleverna beroende på deras förkunskaper. Vissa elever med mer förkunskaper visar förmågan att både kunna fokusera och reflektera kring spelandet av låtarna, och soundet av deras instrument samt volymen på instrumentet. I de resterande observationerna av ensembleundervisning i replokal/klassrum läggs endast lite fokus på musikproduktionen. Den andra observationen diskuterar L5 med eleverna kring planering av produktionen av låtarna vilket skapar ett reflekterande av det teoretiska.

Denna lektionen lämnar ute praktiserandet vilket beror att det är kursens första lektion.

Tredje observationen fokuserar på plankning av de låtar de ska spela vilket innebär att lära sig lyssna på instrumentet de ska spela och höra vad som spelas. Med lyssnandet sker ett reflekterande för att sedan kunna praktisera med instrumentet.

I den första observationen är L1s roll tydlig vid uppstart vilket gör att eleverna snabbt kommer till rätta i sina roller. Vid uppstart behöver de enbart lätt handledning för inställning av ljud- här hjälps eleverna åt sinsemellan. Till exempel när en elev bad om hjälp, av en annan elev, för att balansera sitt sångljud för att bättre harmoniera med de andra instrumenten. Under repet spelar de tre olika låtar vilket påverkar behovet att ändra nivåer på ljudet. L1 märker detta och ändrar ljudnivån under tiden eleverna spelar.

Även L2 som kommer in under repet och lyssnar en stund ändrar någon ljudvivå under tiden de spelar. Uppfattningen av det egna ljudet eleverna spelar är olika vilket visas genom att till exempel en elev ändrar sitt egna ljud under låtens gång snabbt och utan att det stör elevens spelande.

Under den andra observationen är det lilla fokus på produktionen av musiken att

L5 säger att ”det är viktigt att vara kreativa, till exempel vilket ljud ska jag ha och så vidare. Så börja fundera på vilket typ av sound ni vill ha”. Underförstått är fokus på det instrument eleven ska spela på. Ytterliggare fokus på produktionen är hur gruppens färdigheter kan utnyttjas för ett så bra resultat som möjligt. Till exempel är det många i gruppen som sjunger och i början när de lyssnar på en låt de ska spela säger L5 vid ett tillfälle i låten när det är mycket körsång att ”här kan vi utnyttja att vi har så många sångare gruppen”, samt även senare under låten säger L5 ”i denna låten kan vi utnyttja synten med en syntbasstämma”. Där tanken är att en elev som inte är närvarande vid lektionen kan spela eftersom den eleven har mest förkunskaper av att spela klaviatur.

I den tredje observationen ser upplägget generellt sett lite annorlunda ut där eleverna börjar med att planka låten de ska spela. Men vad gäller produktionen bakom musiken är det ungefär lika lite fokus som under den andra observationen. När ungefär halva lektionen har förflutit ber L6 eleverna att koppla upp instrumenten mot förstärkare för att se till att allt fungerar som det ska. För övrigt är det enbart lite fokus på produktionen av låten i det avseendet hur arrangeringen ska läggas upp som också har att göra med hur och vad de ska spela.

6.1.3 Arbetsmiljö gällande ljudnivå

Detta delkapitel inleds med reflektion av de olika observationerna. Efter det följer beskrivningar av observationerna uppdelade i den ordning de utfördes.

Den första observationen i ensembleundervisning i replokal/klassrum upplevdes av mig som observatör, på ett sätt att det både finns bakomliggande teori och mycket praktik för denna lärsituation vad gäller arbetsmiljön, samtidigt som ljudnivån kändes hög för mig utan hörselskydd på ett annat sätt. Jag upplevde det som att alla i rummet tyckte att ljudnivån var bra. I ett litet rum med flera spelande instrument blir det svårt att hålla nere ljudnivån vilket innebär i denna situationen att de var vana vid att spela med den ljudnivån. Det gör att eleverna med lärare upplever att det verkar fungera i praktiken och därför håller det för sant att det är en bra ljudnivå, på grund av att de, speciellt L1, men även eleverna vet att det är ett svårt problem samtidigt som de upplever att det inte är under en så lång stund. I efterhand när uppgifter om den ekvivalenta ljudnivån jämförts med observationen visade det egentligen vara mindre teori samt ”gilla läget”

under musicerandet eftersom ljudnivån måste hållas i ett bra genomsnitt jämfört med tiden under en arbetsdag. Annars riskeras permanenta hörselskador. I den andra och tredje observationen hann det inte bli så mycket fokus på musicerande under lektionen vilket påverkade mätningen av den genomsnittliga ljudnivån. Det gjorde att ljudnivån inte behövdes adresseras akut i stunden på grund av för hög ljudnivå, samtidigt som arbetsmiljön gällande ljudnivån inte var ett ämne som togs upp under observation två och tre.

I början av den första observationen använder cirka hälfen av eleverna hörselskydd vilket L1 inte säger någonting om. Först uppfattas detta som förvånande, av mig som observatör, att L1 inte säger till alla att använda hörselskydd på sig. Efter en stund är det ett par stycken elever som tar av sig dem helt. Detta var ytterligare en sak som uppfattades förvånande, av mig som observatör, men när de fortsatte spela efter det kändes det som om ljudet inte var lika starkt längre och att de som tog av sig hörselskydden inte slog an instrumenten lika hårt som tidigare. Enligt en decibelmätarapp i L1 mobil visade mätningen att den genomsnittliga ljudnivån, det vill säga den ekvivalenta ljudnivån (db(A)), i replokalen låg på cirka 100 decibel och den starkaste ljudnivån som uppmättes låg på cirka 105 decibel.

Under den andra observationen har L5 ej kopplat upp instrumenten över huvud taget utan låter eleverna själva koppla upp instrumenten mot förstärkarna innan L5 presenterar låtval för eleverna som de senare ska framföra. Via mobilappen, för uppmätning av decibel, mättes en ekvivalent ljudnivå på 75 decibel. Som starkast nådde decibelnivån upp till 87 decibel.

I den tredje observationen börjar eleverna med att planka låten de ska spela. Vad gäller ljudtekniken och produktionen bakom musiken är det ungefär lika lite fokus som under den andra observationen. Även här mättes ljudnivån upp med en decibelmätarapp i mobilen där den ekvivalenta ljudnivån låg på cirka 78 decibel och den maximala uppmätta ljudnivån låg på cirka 92 decibel.

6.2 Soundcheck och genrep

I detta delkapitel analyseras 11 olika observationer. Beroende på hur observationen sett ut kommer vissa analyseras under de tre underrubrikerna: ljudproduktion,

musikproduktion och arbetsmiljö gällande ljudnivå. Under vissa observationer läggs lektionernas fokus endast på det ljudtekniska vilket beror på elevernas förkunskaper.

Därför kommer alla observationerna att analyseras under ljudtekniken, men ej alla under musikproduktionen och arbetsmiljön gällande ljudnivån.

Alla observationerna under detta delkapitlet ägde rum på den första skolan i en stor scenlokal. I lokalen fanns en större scen med gott om plats för elever och instrument.

Framför scenen stod fasta stolar i rader. Lokalen var även utrustad med ett större PA- system. Detta var under slutskedet av en kurs med de sista förberedelserna inför en konsert, vilket var slutmålet med kursen. I dessa observationer figurerar lärarna L1, L2, L3 och L4.

6.2.1 Ljudproduktion

Detta delkapitel inleds med reflektion av de olika observationerna. Sedan följer beskrivningar av observationerna uppdelade i den ordning de utfördes. De sju första observationerna var under soundcheck för årskurs 2 och 3. De fyra sista var under genrepet för årskurs 1.

Mycket fokus läggs på ljudtekniken samt produktionen inför konserten som eleverna ska hålla i vilket beskrivits ovan i delkapitel 6.1. Ettorna behöver en del hjälp under genrepet. Eleverna får mer praktiskt hjälp av lärarna och handledning hur de ska koppla sina instrument. Min upplevelse som observatör här är att eleverna inte besitter så stora teoretiska kunskaper i området ännu. Under tvåornas soundcheck är det väldigt blandad kunskap mellan de olika ensemblerna vilket visas genom hur mycket lärarna behöver hjälpa till. Treorna däremot riggar och sköter mycket själva under betydligt snabbare och smidigare förhållanden. Treornas teoretiska samt praktiska kunskaper bygger på längre erfarenheter i ämnena. Reflekterandet i elevernas praktiserande går att se bland alla eleverna i alla årskurserna. Men de med större förkunskaper, exempelvis treorna jämfört med ettorna men även inom samma årskurs, visar en större medveten reflektion i stunden. För med mindre förkunskaper blir det mer fokus på att ta in allt som händer och som ska göras för att komma ihåg det till konserten vilket leder till mer reflektion efteråt. Varje grupp får cirka 45 minuter på sig på scen under soundcheck.

Under den första gruppens (årskurs 2) soundcheck är L2 med och spelar gitarr. Fokus ligger på scenproduktionen vad gäller koreografi på scen. Det enda ljudtekniska som händer är L2 som hjälper en elev att ställa in rätt ljud på sin keyboard samt L2s egna gitarrförstärkare.

I den andra gruppen (årskurs 2) verkar de flesta eleverna besitta mer kunskaper kring ljudteknik även om L1 leder gruppen väldigt tydligt. Till exempel ber en elev att ljudteknikern stänger av ljudet till dennes keyboard för att kunna koppla in en wahwahpedal utan att det smäcker i PA:t. Medan L1 går igenom ljuden på instrumenten en och en ropar en elev ”kan nån snälla sänka min mick”. Efter gruppen spelat igenom en vers och refräng av en låt frågar L1 igen ifall alla hör sig bra. Eleven som bad om att få sin mikrofon sänkt ber åter om att få den sänkt eftersom den inte verkar ha ändrats volymmässigt. L1 ser då till att det händer. L1 hjälper till ganska mycket vad gäller instruktioner för volymen av de olika instrumenten i monitorerna till ljudteknikern. En elev som sjunger har bra kunskaper själv och ger snabbt instruktioner till ljudteknikern hur den vill ha det. En annan elev som spelar gitarr har ganska bra kännedom om hur dess förstärkarljud ska ställas in, förutom att ljudteknikern behöver be eleven att kontrollera ljudnivån mellan ”det cleana soundet och det distade”. Under tiden de spelar en låt ändrar även eleven inställning på förstärkaren inför ett gitarrsolo.

Eleverna i den tredje gruppen (årskurs 2) tar snabbt till orda. Detta eftersom ingen verkar höra sig själv på grund av att pianot tar över allt och sången knappt hörs. En elev som spelar keyboard och står bredvid pianot som använder sig av samma monitor uttrycker att den nästan blir döv på grund av att det är så högt samtidigt som den varken hör sig själv eller sången. Senare blir det rundgångsproblem när den som sjunger rör sig på scenen under låten och riktar mikrofonen för mycket mot monitorn, vilket ljudteknikern sedan fixar efter det. Keyboardisten säger igen efter låtens slut att dennes sång inte hörs alls i monitorn samt att även keyboarden knappt hörs. Under tiden gruppen spelar en låt går L3 fram till gitarrförstärkaren och försöker kommunicera först med ljudteknikern och ändrar någon inställning efter den kommunicerat detta med eleven som spelar på den, utan att gruppen avbryter spelandet. Efter låten uttrycker den andra närvarande läraren till den som sjunger ”att hela tiden hålla micken precis framför munnen, annars försvinner sången”.

Den fjärde ensemblen (årskurs 3) fick problem med en trådlös mikrofon innan andra låten skulle påbörjas. Ljudteknikern upptäckte att det var mottagaren som ej var påslagen. Efter att ensemblen spelat igenom låten en gång ber L3 ljudteknikern att ”fixa sådana där bombastiska trummor med gate”. Inledningsvis hade ljudteknikern gjort det först men justerade ner det på grund av att den ”nästan började skämmas”. ”Jaja men det gör inget för det var ju så det var på den tiden” svarar L3. När ensemblens soundcheck är slut avslutar L3 med att säga till de som sjunger att ”hålla micken framför munnen så det inte blir någon haksång. Även ni som sjunger kör håller så”.

När den femte ensemblen (årskurs 3) börjar inleder ljudteknikern med att fråga vilka mickar de två som sjunger leadsången har. Svaret från eleverna blir ”mick 2 och 3”.

Ljudteknikern säger då att ”mick 1 och 2 ska ni ha”. I den här ensemblen blir det tydligt att mikrofonvalet är dåligt strukturerat då det är flera elever som sjunger samtidigt som de skiftar mellan olika roller mellan låtarna. Till slut när det blev tydligt vem som skulle sjunga vad räknar ljudteknikern upp ”1:an, 2:an och 3:an” och pekar från vänster till höger från FOHs perspektiv. En elev frågar inför nästa låt om en av de som sjunger ska ha 3:ans eller 4:ans mikrofon. Eftersom det inte var tydligt att 3:an var ämnad för att sjunga Lead blev svaret 1:an eller 2:an. Dock när det blev tydligt kom svaret – 1:an, 2:an och 3:an. En mikrofon under sista låtens soundcheck får rundgång flera gånger vilket leder till att L4 får säga till en elev att hålla upp mikrofonen eftersom eleven flera gånger råkar rikta den mot monitorn.

L3 inleder med att fråga den sjätte ensemblen (årskurs 3) ifall alla hör sig själva. Efter det säger ljudteknikern att basisten ska undvika att slå plektrumet på mickarna för då smäller det väldigt högt i PA:t. Ljudteknikern uttrycker det som att ljudvolymen av det, blir lika högt som resten av musiken när han slår emot mickarna med plektrumet. L3 visar var på strängen eleven ska slå för att undvika att gå emot mickarna. I den här ensemblen är det enbart två elever som sjunger. En av eleverna som sjunger frågar ljudteknikern om den andra eleven kan ha kvar mikrofon 3 eftersom den hade det i förra låten. Ljudteknikern svarar nej då 1:an och 2:an ska användas i just det här framförandet. Eleven undrar då om den andra eleven kan byta till 1:an eller 2:an i förra låten. Ljudteknikern förklarar då att detta heller ej är genomförbart på grund av att de skapar en mixerbordsinställning till varje låt.

L4 gör en snabb genomgång med den sjunde ensemblen (årskurs 3) och poängterar vikten av vilken mikrofon de använder då de ska använda samma mikrofon under morgondagen då det är dags för genrep och konsert. När ensemblen har spelat klart sista låten ber L4 gitarristerna att stänga av förstärkarna och sen koppla ur telekabeln ur gitarren sen hänger den på handtaget på förstärkaren. Basisten behöver däremot inte göra detta.

När första gruppen i genrepet för årskurs 1 ska spela den första låten kommer inget ljud från gitarren och inget ljud kommer ifrån monitorn. Ljudteknikern försöker kommunicera med L3 vilket leder till att L3 stoppar låten och frågar ljudteknikern om problemet ligger hos ljudteknikern eller på scenen. Enligt ljudteknikern ska problemet komma från scenen då det var ljudet på gitarren som ej var på men blev då tillfixat. L3 påpekar då för ensemblen att det är bra att dra ett ackord över sitt instrument för att kontrollera att ljudet fungerar.

Under första låten för grupp 2 (årskurs 1) får sångaren rundgång då eleven går förbi en monitor med mikrofonen. Eleven reagerar då med att hålla handen över mikrofonen. Då rycker L1 in, som ej är ansvarig för ensemblen, och säger ”håll aldrig handen över micken”. Detta kommer att behöva upprepas ett par gånger på grund av rädslan för att få rundgång igen. Istället för att berätta för eleverna hur de inte ska göra berättar L4 istället hur eleverna ska göra när rundgång uppstår- genom att hålla upp mikrofonen istället så att mikrofonen kommer bort ifrån monitorn. När ensemblen ska spela upp sin andra låt byter de sångare. Sångaren får inget ljud ifrån sin mikrofon och tyst kommunikation utspelas mellan elev och ljudtekniker. Ljudteknikern gestikulerar med armarna för att påvisa att den ej vet varför det inte kommer något ljud ifrån mikrofonen. L4 stoppar framförandet av låten för att undersöka den trådlösa mikrofonen. Ljudteknikern går öven den fram för att undersöka mikrofonen och upptäcker då att muteinställningen är påslagen på mikrofonen. Sedan startar L4 igång ensemblen igen och de kan genomföra låten.

Under den tredje gruppens genrep (årskurs 1) kontrollerar L1 med ljudteknikern när monitorerna ska sättas igång igen efter pausen så ensemblen på scen ej behöver vara oroliga över att inget ljud kommer från instrumenten i monitorerna. Vid uppstart av uppspelningen kommer det åter inget ljud ifrån mikrofonen från sångaren vilket medför