Nedan beskrivs ett exempel på hur själva EPC:n kan genomföras.
EPC genomförs i 3 faser:
Fas 1 – Analysfasen: En entreprenör inventerar och analyserar fastighetsbeståndet och dess drift för att presentera energieffektiviseringsåtgärder, kostnader, besparingar (i kronor och kWh) samt utbildningsbehov för driftpersonalen. Beställaren kan i avtalet ange villkoren för ersättning ifall affären avbryts efter genomförd anlaysfas. Analysens resultat redovisas i ett andra Arbetsmöte, som resulterar i ett samarbetsavtal.
Fas 2 – Åtgärdsfasen: Entreprenören genomför energieffektiviseringsåtgärder och utbildar driftpersonalen. Systemen inom byggnaden som förbättras är exempelvis styr- och reglersystem, belysning, kyla, fönster, värme, vatten, ventilation, el, isolering. Denna fas kostar mest. Finansieringskostnaden kan anpassas mot besparingen, d.v.s. inom ett år kan mer betalas under januari-mars än under juli – september. Ett alternativ är att positivt kassaflöde kan skapas och investering kan undvikas om kostnad tas exempelvis direkt i driftbudgeten.
Fas 3 –Uppföljningsfasen: I denna fas sker uppföljning av energianvändningen.
Entreprenören har lämnat en besparingsgaranti för hela kontraktstiden. Garantin gäller en viss energinivå, och entreprenören ansvarar för att funktionen i byggnaden
upprätthålls till den energinivå som denne har räknat fram. Om en ännu större besparing än den utlovade görs, reglerar en överenskommen vinstdelningsmodell fördelningen mellan entreprenören och beställaren.
Det är viktigt att driftpersonalen utbildas så att de själva kan underhålla och förbättra systemen när EPC-projektet är genomfört.
Entreprenören finns kvar och tar ansvar under hela avtalstiden med regelbunden uppföljning av energinivån och support, enligt det överenskomna samarbetsavtalet efter fas 1.
5 VARFÖR GENOMFÖRA EPC?
1. EPC har den stora fördelen att det är entreprenören som är ansvarig för
slutresultatet av energieffektiviseringsåtgärderna och som enligt EPC-modellen garanterar fastighetsägaren en given besparing, dvs. lägre driftskostnader. Det finns internationella standarder för hur garantier ser ut, se www.ipmvp.org.
2. EPC blir därmed ett, ur ekonomisk synpunkt, fördelaktigt sätt att modernisera ett fastighetsbestånd. Dessutom är de administrativa kostnaderna låga om det omfattar väldigt många byggnader. Byggnader med lång återbetalningstid kan vägas upp av byggnader med kortare återbetalningstid. EPC kan även finansieras via EPC-entreprenören och därmed betalas via driftbugdet, utan att kräva investeringar.
3. Eftersom driftpersonalen blir utbildad för att sköta beståndet själva efter EPC-projektets genomförande, kan fastighetsägaren fortsätta energioptimera
byggnaderna.
4. Resultatet från analysfasen, fas 1, i EPC uppfyller lagen om energideklarationer (SFS 2006:985). När det gäller energideklarationerna kan krav ställas på att
resultaten av analysfasen i EPC-projektet ska uppfylla lagen om energideklarationer om EPC-entreprenören ska göra detta och även inrapportera uppgifterna.
5. EPC är tidseffektivt: möjliggör en snabb modernisering av ett stort
fastighetsbestånd, Det faktum att det bara är en upphandling för alla eller många byggnader sparar också mycket tid6. Driftoptimeringen som ska utnyttja
möjligheterna med de moderniserade installationerna pågår kontinuerligt under byggnadens livslängd.
6. Eftersom väl fungerande styr- och reglersystem samt system för mätning finns på plats efter ett EPC-projekt, är resultaten både mätbara och verifierbara, vilket blir viktigt inte bara för att följa upp avtalet, utan också för att räkna på och
kommunicera energi- och kostnadsbesparingarna. Energianvändningen blir dessutom kontrollerad.
7. Många kommuner och landsting har dessutom energibesparingar i byggnader som ett politiskt miljömål att uppfylla.
8. EPC innebär minskade kostnader.
9. EPC innebär minskad miljöbelastning. Exempelvis bidrar EPC positivt till miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, ingen övergödning, god bebyggd miljö.
10. EPC innebär ökad kvalitet; modern teknisk standard och gott inomhusklimat.
I en intervjustudie som genomfördes av IVL på uppdrag av Energimyndigheten och Naturvårdsverket var anledningarna till att genomföra EPC inom offentliga fastigheter följande:
• Att spara pengar
• Fastigheterna var i stort moderniseringsbehov
• Minska den höga energianvändningen
• Förbättra ventilationssystemet och värmekomforten
• Förbättra lokalernas underhåll och minska ner på akuta åtgärder7
6 Se referenser till genomförda projekt i kapitel 6, Vill du veta mer?
7 Gode, J., Strömberg, A., m fl., Energy Performance Contracting- en modell för minskad energianvändning och miljöpåverkan, Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007
6 VILL DU VETA MER?
EXEMPEL PÅ HEMSIDOR MED MER INFORMATION OCH HJÄLPMEDEL www.energimyndigheten.se, Energimyndigheten har exempelvis tagit fram upphandlingsmallar.
www.energitjanster.se, Forum för energitjänster
www.offentligafastigheter.se, UFOS har flera skrifter avseende EPC och energieffektivisering i byggnader.
www.klokainvesteringar.nu
EXEMPEL PÅ ORGANISATIONER SOM HAR GENOMFÖRT EPC-PROJEKT, LÄS MER OM DEM PÅ FÖLJANDE HEMSIDOR
Kommunfastigheter Örebro, Mats Brantsberg och Arne Hermansson, www.orebro.se/2325.html
Kommunfastigheter i Nyköpings kommun, Bo Flinkberg, www.nykoping.se Akademiska Hus, Roland Larsson, www.akademiskahus.se
Lundafastigheter, Patrik Sjöstrand, www.lund.se/templates/Page____95913.aspx Regionfastigheter Skåne, Peter Jansson, www.miljo.skane.se/sv/e/pe4.htm Landstingsfastigheter i Kalmar län, Stefan Westblom, www.ltkalmar.se Vingåker kommun, Rolf Jonsson, www.vingaker.se
Ludvika kommun, Stefan Andersson, www.ludvika.se
Stockholm stad, Fastighetskontoret, Sandra Holmström, www.stockholm.se/fsk Locum, Peter Lundell, www.locum.se
VLL, Jan-Erik Ericsson www.vll.se
Bromölla kommun, Roger Jensen,www.bromolla.se Botkyrka kommun, Jan Laberius,www.botkyrka.se
Malmö Stad, Stadsfastigheter, Kristian Larson, www.malmo.se IFÖ Sanitär, Peter Helgesson, www.ifo.se
Arboga kommun, Tommy Ahlberg, www.arboga.se
Östergötlands Läns Landsting, Johan Kristiansson och Lina Hallberg, www.lio.se www.stockholm.se/energicentrum
EXEMPEL PÅ LITTERATUR
Energy performance contracting – En balansakt för besparingar med garantier, Svensson, D., SKL och UFOS, 2007
Energy Performance Contracting- en modell för minskad energianvändning och
miljöpåverkan, Gode, J., Strömberg, A., m fl., Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007
Marknaden för Energitjänster, 2007-12-050-04, Bylund, S-I., Näringsdepartementet, 2007