Respondenterna har angett att de erbjuder barnen planerad fysisk aktivitet flera gånger om dagen, en gång om dagen och en respondent har svarat 2-3 gånger i veckan. Alla respondenter anger att det är mycket viktigt med fysisk aktivitet. Vikten av detta kan understrykas med det Kenney, Costill och Wilmore (2008, s. 468) beskriver, att det går att undvika ett flertal skadliga sjukdomar genom att vara fysiskt aktiv. Respondenterna har angett den fysiska aktiviteten i tid i spannet mellan 20-120 minuter. Alla respondenter har angett att de erbjuder barnen fysisk aktivitet i förskolan, detta är även något som observationsresultatet visar. Att barnen erbjuds fysisk aktivitet kan bidra till att respondenterna lägger grunden till att barnen senare i livet tillägnar sig goda motionsvanor. Således har förskolan ett viktigt uppdrag att erbjuda barnen fysisk aktivitet, detta för att de ska uppnå de rekommendationer som finns.
WHO:s (2017, s. 1) rekommendationer för hur mycket fysisk aktivitet barn ska genomföra per dag är som tidigare nämnts minst 60 minuter på en medelintensiv eller högintensiv nivå vilket även Strong et al. (2005, s. 736) poängterar. När samtliga parter definierar fysisk aktivitet på olika sätt anses det dock vara svårt att få kännedom om hur mycket fysisk aktivitet som bedrivs på den intensitet som WHO rekommenderar. Respondenterna och förskollärare i allmänhet kan anse att de har uppnått WHO:s rekommendationer genom att exempelvis låta barnen leka fritt utomhus i 60 minuter men att de då befunnit sig på för låg ansträngningsnivå. Det är dock svårt att kontrollera och förskollärarna skulle då dagligen exempelvis behöva använda sig utav accelerometrar eller pulsmätare på barnen. Detta är något Berglind och Tynelius (2017) har använt sig av, och det resultat de presenterar är att barn är mer fysiskt aktiva i förskolan mellan klockslagen 09-15 än de är efter förskolan och under samma klockslag på helgerna (Berglind & Tynelius 2017, s. 4-6). Såväl Finn, Johanssen och Specker (2002, s. 84) som Pagels och Raustorp (2013, s. 511) menar att förskolan är en viktig plats för att barn ska genomföra fysisk aktivitet och att barnens kommande livsstil kan påverkas om de blir stimulerade till daglig fysisk aktivitet. Detta är även något Telama et al. (2005, s. 267-
273) och Engström (1999, s. 71, 2013, s. 110) har undersökt, att den livsstil som grundläggs i barndomen kan följa med barnet upp i vuxen ålder.
Det resultatet visar är att fyra av sex respondenter initierar till fysisk aktivitet enligt WHO:s rekommendationer om 60 minuter daglig fysisk aktivitet. Två av respondenterna kom inte upp i den rekommenderade tiden för daglig fysisk aktivitet. Enligt enkätresultatet är det tre respondenter som har angett en tid som inte uppnår WHO:s rekommendationer, samt en respondent som angett ”många minuter”. Detta svar gör att det är svårt att veta om den fysiska aktiviteten uppgår till 60 minuter. När observationsresultatet jämförs med enkätresultatet visar det sig att i samtliga fall utom ett överensstämmer den angivna tiden för när förskolläraren uppskattar barnets fysiska aktivitet med den faktiska fysiska aktivitet som genomfördes. En anledning till att resultatet inte stämde i ett av fallen kan ha varit att förskolläraren hade en annan definition av fysisk aktivitet än den som anges i studien. Som tidigare har beskrivits finns många fördelar med fysisk aktivitet för barn. Ericsson (2003, s. 7) påvisar i sin studie en trend att barns koncentrationsförmåga förbättras av fysisk aktivitet även om det inte finns några definitiva belägg för detta. Däremot finns det belägg för att barns prestationer inom svenska och matematik förbättras av fysisk aktivitet (Ericsson 2003, s. 9).
Var erbjuder förskollärarna fysisk aktivitet
Alla respondenter utom två nämner att de erbjuder barnen fysisk aktivitet lika mycket inomhus som utomhus, vilket studiens författare ser som positivt. Bower et al. (2008, s. 27- 28) och deras forskningsresultat kan anses hänga ihop med förskollärarens förhållningssätt som diskuterats tidigare, men även med var den fysiska aktivitet erbjuds till barnen. Trånga rum med stora möbler som sitter fast bidrar till mer lågintensiv aktivitet - och det studiens resultat och analys visar är att i de fall där fysisk aktivitet genomförts inomhus har det varit på förskollärarens initiativ i de rum där stora tomma ytor kan skapas, i övriga fall har den fysiska aktiviteten kommit spontant från barnen med uppmaningen från förskolläraren att inte springa inomhus eller klättra på möbler.
Metoddiskussion
Den metod som användes för att samla in data var en fältundersökning som genomfördes med hjälp av en icke deltagande observation. Fältundersökning valdes då den ansågs som mest lämplig för att uppfylla studiens syfte och frågeställningar samt att undersökningen skedde i
förskollärarnas naturliga miljö. Inom ramen för den icke deltagande observationen fick även studiens respondenter fylla i en enkät. En deltagande observation är en kvalitativ undersökning, medan enkät är en kvantitativ metod (Larsen 2009, s. 33, 75-90). Valet att blanda dessa metoder gjordes för att få en djupare förståelse av respondenternas uppfattningar i vissa förutbestämda frågor, något som uppsatsförfattarna bedömde inte kunde uppnås genom enbart observation. Författarna till denna studie vill dock påpeka att enkäten delats ut inom ramen för den deltagande observationen, därför ska huvudansatsen för denna undersökning anses vara kvalitativ. Björkdahl Ordell (2007, s. 85) beskriver att det i en studie finns möjligheter att kombinera flera olika redskap, exempelvis enkät, intervju samt observation. Larsen (2009, s. 92, 93) menar att det kan vara svårt att få ut en tillräcklig mängd data genom enbart observation, och därför kombineras ofta metoden observation med en annan metod. För att observationen skulle påverkas så lite som möjligt delades enkäten ut efter att den var genomförd, detta för att deltagarna inte skulle få en ännu djupare förståelse kring studiens syfte med hjälp av enkätens frågor. Om detta skulle ske bedömdes att det fanns en risk för att deltagarna skulle justera sin dagsplanering. Enkät valdes som en del av observationen eftersom det ansågs att detta skulle vara en bra kompletterande metod utifrån studiens syfte. Enkät ansågs vara mindre tidskrävande än intervju för både studiens respondenter samt för studiens författare, och vidare kunde även enkäten ge den information som behövdes för att komplettera observationen och besvara studiens frågeställningar. Ännu en anledning till att enkät valdes som metod framför uppföljande intervjuer med respondenterna är att studiens författare ville undvika att ställa alltför ledande frågor kring ämnet fysisk aktivitet. Björkdahl Ordell (2007, s. 53) beskriver att det vid en intervju kan vara svårt att lägga band på sina egna känslor kring ett givet ämne, och att det särskilt kan uppstå problem om det är ett ämne som intervjuaren anser är särskilt intressant.
Studiens författare var icke deltagande då det ansågs att denna typ av observation skulle påverka deltagarna minst. Observationen som genomfördes var öppen då författarna till studien ansåg att en dold observation skulle göra att de etiska aspekterna inte skulle kunna beaktas. Om enbart metoden intervju använts, eller enbart metoden enkät, förelåg en risk att förskollärarna som medverkar i studien hade kunnat besvara frågorna utifrån hur de tror sig använda fysisk aktivitet tillsammans med barnen, eller till och med besvara frågorna oärligt. Patton (2015, s. 335) menar att det i en intervju endast framkommer vad respondenten säger och betonar att om en observation genomförs kan det som sägs i intervjun jämföras mot
verkligheten. Fortsättningsvis menar Patton att genom observation kan observatören undvika eventuella värderingar från respondenten.
Vidare genomfördes observationerna genom att deltagarna informerades om studiens syfte, såväl muntligt som genom ett skriftligt informationsbrev (se Bilaga 1). Detta kan ha inneburit att förskollärarna agerade utifrån det de ville att studiens författare skulle se, eller vad de trodde att uppsatsförfattarna ville få ut för resultat av observationerna. Hassmén och Hassmén (2008, s. 265) menar att det finns en del studier som visar hur människor agerar när de tror att de observeras och när de inte tror sig bli observerade. Författarna påpekar att det kan vara förnuftigt att i studier alltid förutsätta att deltagarna blir påverkade av observatörens närvaro och att deras beteende således blir påverkat. Patel och Davidson (2003, s. 79) menar att det kan uppstå problem i observationer då deltagarna ändrar sitt beteende av anledning för deras deltagande i studien. För att undvika påverkade beteenden hade dolda observationer kunnat genomföras (Hassmén & Hassmén 2008). Detta hade dock i sin tur medfört etiska problem då deltagarna inte hade kunnat gett sitt samtycke till att bli observerade. Deltagarna hade heller inte kunnat avbryta sitt deltagande då de inte varit medvetna om att de observerats (Hassmén & Hassmén 2008, s. 266). Därmed kan varken informationskravet eller samtyckeskravet beaktas.
Observationerna genomfördes genom att författarna till studien följde tre respondenter vardera. Detta val gjordes framförallt av att en tidsmässig aspekt behövde följas för studiens tillkomst. Detta kan ha inneburit att uppsatsförfattarna gjort olika tolkningar av vad som skett, även om systematiska diskussioner kring hur olika scenarion ska tolkas förts såväl före som efter observationernas genomförande. Den tidsmässiga aspekten var även styrande vad gäller det urval som är representerat i studien. Urvalet skedde genom en kombination av godtyckligt urval och självselektion (Larsen 2009, s. 77). Det vill säga att först skedde ett urval genom att de respondenter som kunde anses vara aktuella för en studie kontaktades, sedan fick dessa själva välja om de ville delta eller inte. De resultat som framkommer är alltså inte nödvändigtvis representativa för alla förskollärare som finns, utan resultatet ska anses representera just den grupp som urvalet bestod av.
När observationerna skulle kategoriseras utifrån rollerna gjordes detta av uppsatsförfattarna tillsammans, detta för att få ett tillförlitligt resultat utifrån observationerna. Detta är en fördel i
arbetet med analysen av den insamlade datan, då den bygger på en persons anteckningar men två olika personer har tolkat materialet. En nackdel med genomförandet kan vara att observationsresultatet feltolkades gemensamt, eller att den ena kan ha påverkat den andre i fel riktning genom de diskussioner som fördes.