Fysisk aktivitet i förskolan : En studie om förskollärares förhållningssätt till fysisk aktivitet i förskolans verksamhet

Examensarbete

Grundnivå 2

Fysisk aktivitet i förskolan

En studie om förskollärares förhållningssätt till fysisk aktivitet i

förskolans verksamhet

Physical activity in preschool

Författare: Anna Janjons och Tommi Holmström Handledare: Marit Stub Nybelius

Examinator: Stina Jeffner

Ämne/huvudområde: Pedagogiskt arbete Kurskod: PG2062

Poäng: 15 hp

Examinationsdatum: 2018-01-15

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja ☒ Nej ☐

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att få större förståelse för förskollärares uppfattning om begreppet fysisk aktivitet och vad de gör för att skapa förutsättningar för att stimulera fysisk aktivitet hos förskolebarn. Observation och enkäter har använts som metod i studien kallad fältundersökning. Observationerna genomfördes genom att sex förskollärare observerades under en arbetsdag. Efter observationen delades en enkät ut till förskollärarna. Det material som samlats in analyserades och kategoriserades med hjälp av en teori som belyser fem olika roller som en förskollärare kan anta vid barns utövande av fysisk aktivitet. Dessa roller är lekkamrat, vägledare, åskådare, att leka parallellt samt igångsättare. De resultat som framkommit i studien är att förskollärare definierar fysisk aktivitet på olika sätt. Alla respondenter anser att fysisk aktivitet är ett viktigt ämne. Förskollärarna anger att de genomför fysisk aktivitet tillsammans med barnen såväl inomhus som utomhus varje dag inom förskolans verksamhetstid. Den slutsats det går att dra av resultatet är att de observerade förskollärarna erbjuder barnen fysisk aktivitet i förskolans verksamhet i olika utsträckningar. De roller som förskollärarna intar vid barns utövande av fysisk aktivitet är framförallt igångsättare samt vägledare.

Abstract

The purpose of this study is to get a greater understanding of the perceptions among preschool teachers regarding the term ”physical activity” and what they do to stimulate physical activity among preschool children. The method used in the thesis is a field study through observation and a survey. The observations were conducted through observing six preschool teachers throughout the course of a day. After the observations were concluded, a survey was handed out. The collected data was analyzed and categorized by using a theory that outlines five different roles that a preschool teacher take on in connection to children’s play and physical activity. The five roles are ”playmate”, ”guide”, ”spectator”, ”parallel playmate” and ”activator”. The results of this study are that preschool teachers define physical activity differently. Furthermore, all respondents regard physical activity as important. The preschool teachers state that they carry out physical activity together with the children both indoors and outdoors everyday within their working hours. The conclusions drawn are that the observed preschool teachers offer children physical activity to different extents, and also, the roles that the preschool teachers most frequently take on while engaging children in physical activity are ”activator” and ”guide”.

Keywords: Physical activity, preschool, roles of the preschool teacher

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till alla förskollärare som deltagit i studien och som har gjort den möjlig. Vidare riktas ett stort tack till handledaren Marit Stub Nybelius som varit ett stort stöd i skrivandet. Sist men absolut inte minst, tack till våra familjer för all hjälp, tålamod och stöttning i detta arbete.

Vilmer, Axel och Ivar, det här är för er.

Falun, Januari 2018

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund och tidigare forskning ... 2

Vad är fysisk aktivitet? ... 2

Fysisk aktivitet och läroplanen för förskolan ... 3

Förskolans betydelse för fysisk aktivitet ... 3

Förskollärarens betydelse för fysisk aktivitet ... 5

Definitioner av fysisk aktivitet ... 6

Teoretiska perspektiv ... 7

Rolltagande i pedagogisk verksamhet ... 7

Sociokulturellt perspektiv ... 8

Definitioner av teoretiska perspektiv ... 8

Syfte och frågeställningar ... 10

Metod ... 11

Val av metod ... 11

Observation ... 12

Enkät ... 12

Urval ... 13

Fältundersökningens genomförande och datainsamling ... 13

Bearbetning av data ... 14

Genomförda sökningar ... 15

Etiska överväganden ... 16

Resultat och analys ... 17

Förskollärarnas definition av begreppet fysisk aktivitet ... 17

Förskollärarens förhållningssätt ... 17

Förskollärarens rolltagande ... 18

Hur ofta, hur lång tid och var erbjuder förskollärarna fysisk aktivitet ... 21

Diskussion ... 23

Resultatdiskussion ... 23

Förskollärarnas definition av begreppet fysisk aktivitet ... 23

Förskollärarens rolltagande ... 25

Hur ofta, hur lång tid och var erbjuder förskollärarna fysisk aktivitet ... 28

Metoddiskussion ... 29

Slutsatser och kommande forskning ... 33

Referenser ... 35 Bilaga 1

Bilaga 2 Bilaga 3

Inledning

Det finns tydliga bevis på att personer som är fysiskt aktiva får bättre hälsa och att detta påverkar olika kroppsliga system positivt (Folkhälsomyndigheten 2017). Statens Folkhälsoinstitut (2011, s. 16) påvisar att fysisk aktivitet är viktigt för barns inlärning och koncentrationsförmåga. För att främja barns inlärning och öka koncentrationsförmågan är fysisk aktivitet och rörelse således viktigt. Forskning visar att barn är mer fysiskt aktiva under tiden de befinner sig på förskolan jämfört med när de inte är där (Berglind & Tynelius 2017, s. 4, 6). Bower et al. (2008, s. 27, 28) menar att lärarledd strukturerad lek leder till mer fysisk aktivitet hos barn än vad barnens fria lek gör. För att barnen ska bli stimulerade till fysisk aktivitet och utöva det mer är därför förskolan och framförallt förskollärarens roll viktig. I remissen där Skolverkets utkast till förskolans nya läroplan presenteras står bland annat att utbildningen ska ge barn möjlighet till rörelseglädje och genom detta utveckla ett intresse för fysisk aktivitet (Skolverket 2017 rev., s. 6). I den nuvarande läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket 2016 rev.) nämns överhuvudtaget inte fysisk aktivitet som begrepp.

Eftersom den nuvarande läroplanen för förskolan inte ger några konkreta rekommendationer över hur förskollärare ska arbeta med fysisk aktivitet är ämnet intressant att undersöka. Detta då arbetet med fysisk aktivitet kan skilja mellan olika förskolor baserat på exempelvis förskollärarens egna intressen och vilka centrala riktlinjer det finns. Dels är det viktigt att förskollärarna arbetar med fysisk aktivitet på ett sätt som positivt förstärker barns uppfattningar om området, samtidigt som det är ett viktigt ämne då barns stillasittande ökar mer och mer.

Denna studie kan bidra till en ökad medvetenhet hos förskollärare om vikten av att barn får utöva fysisk aktivitet i förskolan. Det kan även bidra till en ökad medvetenhet bland förskollärare om det språk de använder sig av när fysisk aktivitet utövas eller ska utövas av barn. En ytterligare anledning till vad studien kan bidra med till förskolefältet är att förskollärare får en ökad medvetenhet om vilka roller och positioner de intar vid barns utövande av fysisk aktivitet. Till det vetenskapliga fältet bidrar studien främst till att samla ihop olika forskares definitioner av hur viktig lärarrollen samt förskolan och skolan är för barns utövning av fysisk aktivitet.

Bakgrund och tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras inledningsvis definitionen av fysisk aktivitet och hur stor mängd det rekommenderas att barn och ungdomar ska utöva fysisk aktivitet. Sedan presenteras de skrivelser som återfinns i Läroplan för förskolan Lpfö98 reviderad 2016 (Skolverket 2016 rev.) kring fysisk aktivitet. Vidare presenteras vilken roll förskolan och dess miljö har för betydelse för fysisk aktivitet hos barn samt vilken roll förskolläraren har. Efterföljande stycke behandlar förskollärarens betydelse för fysisk aktivitet för barn. Slutligen följer definitioner av de begrepp som är centrala i bakgrund och tidigare forskning för att förstå innehållet i denna studie.

Vad är fysisk aktivitet?

Folkhälsomyndigheten definierar fysisk aktivitet som

”Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning” (Folkhälsomyndigheten, 2017).

Vidare framförs även följande definition:

“Hälsofrämjande fysisk aktivitet är all fysisk aktivitet som förbättrar hälsan och den fysiska kapaciteten utan att leda till skada eller utgöra en risk” (Folkhälsomyndigheten, 2017).

Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att vuxna ska röra sig på en medelintensiv nivå cirka 150 minuter per vecka. För barn och ungdomar är samma rekommenderade miniminivå 60 minuter per dag - på en medelintensiv eller högintensiv nivå (WHO 2017, s. 1). Även Strong et al. (2005, s. 736) forskare, Medical College of Georgia, menar att 60 minuter måttlig till intensiv fysisk aktivitet per dag är rekommendationerna för barn i förskolan.

WHO menar att grunden till en god, hälsosam livsstil läggs tidigt i livet, och genom att rörelse blir en naturlig del av livet kan många skadliga sjukdomar som kan tänkas uppkomma senare

i livet undvikas (WHO 2017, s. 6). Kenney, Costill, professorer emeritus, University of Texas och Wilmore, professor Penn State University (2008) menar att sjukdomar som kan kopplas ihop med övervikt är hjärtproblem, högt blodtryck, diabetes typ 2 samt olika typer av cancer. Dessa sjukdomar kan motverkas genom att utföra fysisk aktivitet (Kenney, Costill & Wilmore 2008, s. 468-501).

Fysisk aktivitet och läroplanen för förskolan

Under rubriken “Förskolans uppdrag” i Lpfö98 rev. 2016 (Skolverket 2016 rev.) poängteras att barns utveckling och lärande främjas om de får skapa och kommunicera med hjälp av uttrycksformer som exempelvis rörelse. De strävansmål som anges i Lpfö98 rev. 2016 (Skolverket 2016 rev.) som berör ämnet fysisk aktivitet är att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt att barnen utvecklar förståelse för vikten av att värna om den egna hälsan och välbefinnandet. Vidare betonas även att en del av det som är förskollärarens uppdrag och ansvar är att barn ska få stöd och stimulans i sin motoriska utveckling (Skolverket 2016 rev., s. 7-11). I remissen där Skolverkets förslag på ny revidering av förskolans läroplan (Skolverket rev. 2017) presenteras står bland annat att utbildningen ska ge barn möjlighet till rörelseglädje och genom detta utveckla ett intresse för fysisk aktivitet (Skolverket 2017 rev., s. 6).

Förskolans betydelse för fysisk aktivitet

Renblad och Brodin, fil. dr. och professor, Högskolan Jönköping, (2012), menar att tiden som barn vistas på förskolan är betydelsefull i ett barns liv då det är under deras fem första år som de utvecklas som mest intensivt. Det är under dessa år som grunden till barnets sociala kompetens läggs samt grunden för hur det interagerar med sin omgivning och för barnets egna uppfattning om vad hälsa är för något (Renblad & Brodin 2012, s. 416-417).

Pagels, doktorand och Raustorp, docent, Karolinska Institutet samt Linnéuniversitetet, argumenterar i sin forskning för att det finns stora möjligheter att påverka barns livsstil om åtgärder för daglig fysisk aktivitet sätts in redan i förskolan, då detta är den plats där de flesta barn vistas under stora delar av sin dag. Författarna poängterar även att rörelse och lek är det som bidrar till barns fysiska utveckling (Pagels & Raustorp 2013, s. 511). Även Telama et al. (2005, s. 267-273) forskare, LIKES Research Center, påpekar detta i sina undersökningar - att

de mönster för fysisk aktivitet och den livsstil som grundläggs i barndomen har en tendens att följa med barnet upp i vuxen ålder. Även Engström (2013, s. 110) fil.dr., professor emeritus, GIH Stockholm och Malmö Högskola, påpekar detta, då den forskning författaren bedrivit visar att erfarenheter av allsidig idrottslig utövning har ett samband med vilka motionsvanor som utvecklas under en människas livstid. I boken “Idrott som social markör” visar Engström (1999, s. 71) att av de femtonåringar som utförde fysisk aktivitet mindre än två timmar per vecka rörde sig endast en tredjedel lika mycket 26 år senare. Av de femtonåringar som genomförde fysisk aktivitet åtta timmar per vecka var hälften av dem lika aktiva 26 år senare.

Gällande förskolans inomhusmiljö har Bower et al. (2008, s. 27, 28), forskare, University of North Carolina, presenterat forskningsresultat som visar att fast inredning bidrar till mer lågintensiv aktivitet bland barnen än inredning och miljö som kan betraktas som flyttbar och mobil. Resultatet visar alltså att en inomhusmiljö som är ordnad på ett statiskt vis med exempelvis ej flyttbara möbler bidrar till mer lågintensiv aktivitet bland barnen. Är inomhusmiljön ordnad med hjälp av mobila, flyttbara möbler som gör det möjligt att skapa mer öppna ytor kan detta bidra till en mer högaktiv aktivitet bland barnen.

Finn, Johannsen och Specker (2002, s. 84), forskare, University of Northern Iowa, presenterar forskning som stöder Bower et al., de poängterar även att förskolan är en stark faktor för att fysisk aktivitet bland barn genomförs. Detta då deras forskningsresultat visar att 46% av all fysisk aktivitet som sker hos de undersökta barnen sker mellan klockan 09.00 och 17.00 på dagarna. Berglind och Tynelius (2017), forskare och statistiker, Karolinska Institutet har genomfört en studie av 899 barn, varav 94 % av dessa gick i förskolan mellan klockan 09.00 och 15.00. Berglind och Tynelius (2017) resultat visar att dessa barn är mer fysiskt aktiva i förskolan under dessa tider än de är efter förskolan och på helger under samma tidpunkter. Den lätta fysiska aktivitet som barnen utförde under timmarna i förskolan uppgår till 32.2 minuter/timme, och den medelhårda fysiska aktivitet barnen utförde uppgår till 4.6 minuter/timme (Berglind & Tynelius 2017, s. 4-6).

Ericsson (2003) fil.dr., docent och lektor i idrottsvetenskap, Malmö Högskola, har gjort en undersökning som är en delstudie av forskningsprojektet Bunkefloprojektet1. Undersökningen syftar till att ta reda på om ökad fysisk aktivitet och motorisk träning kan stärka barns koncentrationsförmåga och grovmotorik samt förbättra skolresultaten. Författaren vill även genom studien undersöka om barn med motoriska brister och koncentrationssvårigheter påverkas av extra fysisk aktivitet i skolan samt om flickor och pojkar påverkas olika av studien. Studiens resultat visar att barns grovmotorik utvecklas med extra fysisk aktivitet och motorisk träning. Ericsson (2003) påpekar att denna studie inte kan påvisa att barns koncentrationsförmåga förbättras av ökad fysisk aktivitet och motorisk träning. Även om barnens koncentrationsförmåga har förbättrats går det inte att dra några slutsatser från denna studie att förbättrad koncentrationsförmåga ska bero på projektet i sig. Däremot visar det sig i flera av studiens resultat att barnens skolprestationer i matematik och svenska har förbättrats genom fysisk aktivitet och motorisk träning. Skillnaderna mellan flickor och pojkars motorik har minskat med ökad fysisk aktivitet och båda könen har förbättrat motoriken. För barn med motoriska brister och koncentrationsförmåga har en ökad fysisk aktivitet och motorisk träning varit betydelsefull. Författaren menar att detta resultat visar att motoriska brister inte försvinner av sig självt (Ericsson 2003, s. 3-9).

Förskollärarens betydelse för fysisk aktivitet

Eftersom förskolan är den plats som barnen tillbringar mest tid näst efter hemmet är därför förskollärarens roll samt förhållningssätt av yttersta vikt för barnets utveckling och lärande (Renblad & Brodin 2012, s. 417). Strong et al. (2005) menar att det är under förskoleåldern som barns grundläggande rörelsemönster utvecklas och att detta ligger till grund för barns fortsatta fysiska aktivitet. Kvalificerade lärare i förskolan är därför viktiga för barn och deras utveckling av rörelseförmågan (Strong et al. 2005, s. 736).

Rönnqvist (2016), professor, Umeå Universitet, poängterar att vuxna som återfinns i barns närhet ska bidra till att skapa förutsättningar för barnen att bli stimulerade till fysisk aktivitet, då detta bidrar till barnens inlärning samt att deras självkänsla och uppfattning om den egna

1 _{Bunkefloprojektet är ett forskningsprojekt på Malmö högskola som inriktar sig på barns hälsa och fysiska}

aktivitet, och är ett samarbete mellan skola, idrottsföreningar och forskning. Forskarna i projektet har följt barn från att de började årskurs 1 till att de slutade årskurs 9 med start 1999.

kroppen stärks2. Dessa förutsättningar menar författaren är exempelvis fysiska lekar, olika spel och andra aktiviteter som inbjuder till fysisk aktivitet. Författaren påpekar även att effekterna av fysisk aktivitet bland annat kan ge bättre och effektivare inlärningsförmåga av ny kunskap som leder till förbättrade skolprestationer. Genom fysisk aktivitet kan språkutvecklingen samt den sociala förmågan förbättras, vilket Rönnqvist (2016) menar leder till trygga individer då kroppsuppfattningen och självbilden förstärks. Författaren menar även att om vi utövar fysisk aktivitet kan hjärnans funktion utvecklas samt minnesfunktioner stärkas (Rönnqvist 2016, s. 18-19) Även Statens Folkhälsoinstitut (2011, s. 16) menar att fysisk aktivitet är viktigt för barns inlärning och koncentrationsförmåga.

Rönnqvist (2016) menar att det är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv att det finns förståelse om hur betydelsefullt det är med tidig fysisk aktivitet och att skapa miljöer som stimulerar barnets motorik. En förutsättning för detta är att vi är öppna för att ta till oss den kunskap som behövs och kan skapa förutsättningar för att utveckla våra barn (Rönnqvist 2016, s. 19).

Guinhouya och Hubert (2011, s. 144) forskare, University of Lille menar att en av de mest effektiva metoder som finns för att minska övervikt hos barn och att minska stillasittandet är att uppmuntra till daglig fysisk aktivitet. Bower et al. (2008, s. 27, 28) har presenterat ett forskningsresultat som kortfattat visar att lärarledd strukturerad lek leder till mer fysisk aktivitet hos barn än vad barnens fria lek gör.

Definitioner av fysisk aktivitet

WHO:s rekommendation om daglig rörelse: För barn och ungdomar; 60 minuter per dag på

en medel- eller högintensiv nivå (WHO 2017, s. 1).

Fysisk aktivitet: ”Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som är en följd av

skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning” (Folkhälsomyndigheten 2017).

2_{Uppsatsförfattarna är medvetna om att detta inte är en vetenskaplig artikel. Valet att ha med Louise Rönnqvist}

som källa baseras på att hon är professor i biologisk utvecklingspsykologi vid Umeå Universitet och har publicerat en rad vetenskapliga artiklar. Två exempel på detta är titlarna: “Long-term effect of a very preterm

birth on sport activities, laterality and cognitive functioning in early school age children” (2017), “Facilitating postural control: Effects on the reaching behavior of 6-month-old infants” (2002)

Teoretiska perspektiv

I detta avsnitt presenteras de teoretiska perspektiv som använts för att analysera de resultat som framkommit i studien. Under rubriken “Rolltagande i pedagogisk verksamhet” presenteras fem olika kategorier av roller som en vuxen kan ha vid barns utövande av fysisk aktivitet. Denna teori valdes då den synliggjorde det rolltagande förskollärare antog i den pedagogiska verksamheten. Teorin baseras på forskning kring vuxnas rolltagande i barns lek som sedermera vidareutvecklats av teorins författare till att även omfatta vuxnas rolltagande i barns fysiska aktivitet. Vidare presenteras, under rubriken “Sociokulturellt perspektiv” kortfattat det sociokulturella perspektiv som bygger på Vygotskijs tankar och idéer, samt framförallt det teoretiska begrepp, “mediering” som använts för att analysera studiens resultat.

Detta teoretiska perspektiv och begrepp valdes då språket är centralt för att skapa en gemensam förståelse med en annan människa. Avslutningsvis följer kortfattat definitionen av de teoretiska begrepp som används i studien.

Rolltagande i pedagogisk verksamhet

Osnes, Skaug och Eid Kaarby (2012), lektorer, Høgskolen i Oslo har utarbetat fem olika kategorier av roller och positioner som en vuxen kan ha vid barns utövande av fysisk aktivitet. Dessa definierar författarna som lekkamrat, vägledare, åskådare, att leka parallellt samt igångsättare. Grindberg och Jagtøien (2000), tidigare högskolelektorer, har tagit del av forskning utförd av Wood, McMahon och Cranstoun (1980), som fokuserat på vuxenbeteende i barns lek. Utifrån denna forskning har författarna definierat fyra kategorier av vuxnas uppträdande när barn leker, som sedermera Osnes, Skaug och Eid Kaarby tagit vara på och vidareutvecklat med tillägget av en femte kategori samt att de lagt till fysisk aktivitet som begrepp (Grindberg & Jagtøien 2000, s. 135-140).

Osnes, Skaug och Eid Kaarby (2012) menar att den vuxnes position som lekkamrat innebär att denne deltar aktivt i det barnet gör och leker på ett jämställt sätt med barnet.

Vägledarrollen menar författarna är särskilt viktig, då barns lek ofta gör snabba vändningar

och den vuxne behöver då hjälpa barnen att vägleda leken på rätt spår igen, samt hjälpa de barn som inte riktigt klarar av dessa snabba växlingar. Rollen som åskådare innebär enligt författarna att den vuxne kan skapa sig en bild av vilka kunskaper barnen har om att leka samt att det kan hjälpa den vuxne att få en klarare bild över barnens grovmotoriska färdigheter.

Författarna menar att den vuxne även kan leka parallellt med barnet, och att barnet då får möjlighet att ta inspiration av den vuxne för att komma vidare i leken och sedermera även den fysiska aktiviteten. Den femte och sista rollen beskriver författarna är den vuxnes roll som initiativtagare eller igångsättare till barns utövande fysiska aktivitet. Den vuxne kan antingen ta initiativ till att leka med ett eller flera barn, eller hela barngruppen samtidigt, och att detta kan göra att barn blir nyfikna och blir intresserade av att delta i den aktivitet den vuxne initierat till (Osnes, Skaug & Eid Kaarby 2012, s. 29-33).

Sociokulturellt perspektiv

Säljö (2010), seniorprofessor, Göteborgs Universitet, menar att den sociokulturella traditionen ursprungligen kommer från Vygotskijs tankar kring utveckling, lärande och språk. Säljö menar att det sociokulturella perspektivet handlar om hur människor utvecklar sina kulturella förmågor, som till exempel att läsa, skriva, lösa problem med mera. Det vill säga hur människan tar till sig de redskap som anses vara medierande. Ett av begreppen inom det sociokulturella perspektivet är mediering, författaren tolkar Vygotskij som att människan använder två olika redskap för att förstå omvärlden. Dessa redskap menar Säljö är språkliga och materiella. Författaren beskriver fortsättningsvis att en viktig poäng som Vygotskij argumenterar för är att det talade och skrivna språket hjälper en människa att skapa en gemensam förståelse med en annan människa. Därför ska språket ses som ett dynamiskt system som ständigt är i utveckling och Vygotskij menar att det inte heller finns några motsättningar mellan det talade språket och kroppsspråket. Slutligen beskriver författaren att kommunikation med andra människor är det som formar det tänkande som präglar vår fantasi, estetiska uttryckssätt med mera – alltså används språk såväl mellan människor som inom människan (Säljö 2010, s. 183-189).

Definitioner av teoretiska perspektiv

Förskollärarens olika roller: Osnes, Skaug och Eid Kaarby (2012) menar att förskollärare

kan anta olika roller i den pedagogiska verksamheten när barn utövar fysisk aktivitet. Dessa roller kan vara lekkamrat, vägledare, åskådare, att förskolläraren leker parallellt samt igångsättare (Osnes, Skaug & Eid Kaarby, 2012, s. 29-33).

Mediering: Människan använder två olika redskap för att förstå omvärlden, dels språkliga,

men även materiella (Säljö 2010). Det talade och skrivna språket hjälper människor att skapa gemensam förståelse. Författaren menar att språket är ett dynamiskt system som ständigt är i utveckling och inga motsättningar finns mellan tal- och kroppsspråk. Kommunikation med andra människor är alltså det som formar tänkandet som präglar fantasin, estetiska uttryckssätt med mera, därför är språkets användningsområde både inom människan som mellan människor (Säljö 2010, s. 185-189).

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att få en större förståelse för vilken uppfattning förskollärare har om begreppet fysisk aktivitet och vad de gör för att skapa förutsättningar för att stimulera fysisk aktivitet hos förskolebarn. Syftet konkretiseras med följande frågeställningar:

● Hur definierar förskollärarna begreppet fysisk aktivitet?

● Vilket förhållningssätt och vilka roller intar förskollärarna för att stimulera fysisk

aktivitet hos förskolebarn?

● Vilken uppfattning har förskollärarna om hur ofta, hur lång tid och var de erbjuder

Metod

I detta avsnitt presenteras och förklaras inledningsvis val av metod. Sedan förklaras observation och enkät som metod. Fortsättningsvis presenteras det urval som studiens författare har använt sig av följt av fältundersökningens genomförande och datainsamling. Vidare följer en presentation av bearbetad data samt genomförda sökningar och vilka sökord som används. Avslutningsvis presenteras de etiska överväganden som vidtagits för studiens genomförande.

Val av metod

Den metod som använts för studiens tillkomst är fältundersökning. Fältundersökning som metod valdes då den ansågs vara den som bäst kunde besvara studiens frågeställningar. Larsen (2009 s. 89), lektor, Høgskolen i Oslo, anger att fältundersökning är den vanligast förekommande metoden för att kunna observera skeenden i den kontext där deltagarna spenderar det mesta av sin tid. Alternativet hade varit att genomföra en kontrollerad observation, vilket Larsen (2009 s. 89) beskriver som att studiens deltagare samlar en grupp respondenter på en för dem icke-naturlig plats och ger dem en bestämd uppgift för att se vad som sedan händer. Fältundersökningen genomfördes genom en kombination av ett kvalitativt och ett kvantitativt redskap, nämligen observation och enkät. Enkäten som gavs ut till studiens respondenter har delats ut som en del av observationen. Björkdahl Ordell (2007, s. 85), tidigare lektor, Högskolan i Borås, beskriver att det i en studie finns möjligheter att kombinera flera olika redskap, exempelvis enkät, intervju samt observation. En kombination av observation och enkät valdes då enkät kan synliggöra förskollärarnas uppfattning av fysisk aktivitet och observation kan synliggöra vad som händer i verkligheten. När observationerna genomfördes var uppsatsförfattarna icke deltagande, då detta förfarande ansågs skulle påverka respondenterna minst. Larsen (2009, s. 89) beskriver en icke deltagande observatör som en åskådare till det som sker. Kihlström (2007, s. 31), Högskolan i Borås, menar att ett löpande protokoll innebär att observatören skriver ned korta kommentarer om det som sker samtidigt som det händer. Detta menar författaren är det mest förekommande tillvägagångssättet att använda sig av när observationer ska dokumenteras. Därför valdes denna metod till att dokumentera observationerna.

Observation

Observation kan delas upp i kategorierna deltagande och icke-deltagande observation (Larsen 2009, s. 90). Uppsatsförfattarna var icke-deltagande observatörer, vilket tidigare beskrivits under rubriken “Val av metod”. Patton (2015), doktorand, University of Wisconsin, presenterar argument för att genomföra kvalitativa observationer. Patton menar bland annat att genom observationer är det större chans att vi förstår sammanhang samt kan få egna kunskaper och erfarenheter av både källorna och ämnet. Författaren påpekar även att i en observation kan observatören vara öppen för vad som än händer även om det skulle finnas ett förutbestämt observationsprotokoll/löpande protokoll. I denna studie har ett löpande protokoll använts. En annan fördel som författaren nämner är att observatören kan se saker som sker som personerna i omgivningen missar, det vill säga att händelserna ses med andra ögon. Författaren menar att observatören kan prova gamla antaganden och få nya kunskaper och förståelser. Genom observation är det möjligt att synliggöra vad som händer i verkligheten. Avslutningsvis beskriver författaren hur observatören kan reflektera över deltagarnas uppfattningar samt bilda sina egna uppfattningar och skapa en övergripande bild av händelserna (Patton 2015, s. 335).

Enkät

Enkät som metod valdes då författarna till denna studie ansåg att det var tidseffektivt och genomförandet av denna studie hade en snäv tidsram. Ett annat argument för valet av enkät som metod är att respondenterna kan känna sig mer bekväma att svara på eventuella känsliga frågor samt att de kan känna sig mer anonyma än om intervju hade använts, detta i enlighet med det Björkdahl Ordell (2007, s. 85) beskriver.

Under enkätens uppbyggnad har författarna av denna studie tagit del av Larsen (2009), Hassmén och Hassmén (2008), professor och lektor, Umeå universitet samt Björkdahl Ordell (2007). Detta har bidragit till enkätens formella utformning samt vilka formuleringar som ska finnas med för att öka möjligheterna till tillförlitliga svar från respondenterna. För att öka tillförlitligheten delades även en pilotenkät ut till fem olika respondenter, som fick besvara enkäten och komma med synpunkter på enkätens utförande. Patel och Davidson (2003, s. 83), tidigare Linköpings Universitet, menar att vid enkäter är det viktigt att genomföra pilotstudier på en representativ grupp för att få bekräftat att enkäten fungerar. Vid utformandet av enkäten har författarna av denna studie medvetet valt att utforma en förhållandevis kort enkät, detta

för att respondenterna ska orka svara på frågorna (Larsen 2009). Frågorna har fler svarsalternativ än ja och nej för att informationen ska bli värdefull. En fördel med detta menar Larsen (2009) är att öppna svar kan hjälpa den som genomför enkäten att upptäcka om respondenten är okunnig inom ämnet eller har missförstått frågan. De frågor som studiens författare möjligen har ansett skulle kunna vara känsliga har placerats i slutet av enkäten. Enkäten avslutas med enkla frågor, allt detta i enlighet med Hassmén och Hassmén (2008, s. 236-238). I enkäten har svåra begrepp och fackord undvikits, detta är något författarna av denna studie varit väl medvetna om under utformandet av enkäten (Larsen, 2009, s. 47-49). En av uppsatsförfattarna delade ut enkäten till respondenten i slutet av den genomförda observationen. Respondenten fick då gå in till ett angränsande rum för att fylla i enkäten. Insamlingen av enkäten skedde direkt efter ifyllandet i samtliga fall utom ett. Detta förfarande valdes för att det ansågs att svarsprocenten skulle öka.

Urval

Antal respondenter i studien var sex förskollärare som arbetar med barn i åldrarna 1-6. Respondenterna arbetar på olika förskolor och samtliga är legitimerade förskollärare. Det urval som skett för undersökning är enligt det Larsen (2009, s. 77) beskriver som godtyckligt

urval samt urval enligt självselektion. Författarna menar fortsättningsvis att båda dessa

kategorier av urval är så kallade icke-sannolikhetsurval, då målet för undersökningen är att uppnå mesta möjliga kunskap om hur förskollärare tar initiativ till fysisk aktivitet. Men det resultat som framkommer behöver nödvändigtvis inte gälla för alla förskollärare. Larsen (2009, s. 77) beskriver att ett godtyckligt urval bygger på att forskaren själv väljer ut de enheter som ska undersökas för att få ett varierat urval. Urval enligt självselektion bygger på att respondenterna själva bestämmer om de vill delta i undersökningen (Larsen 2009, s. 77).

Fältundersökningens genomförande och datainsamling

Innan fältundersökningen skulle genomföras besöktes de aktuella förskolorna och skolorna i studien av båda uppsatsförfattarna samtidigt. Detta för att informera samt tillfråga de förskollärare som medverkar i studien. Totalt informerades och tillfrågades som skrivet ovan sex förskollärare om de ville medverka i studien och samtliga tackade ja. Innan observationerna genomfördes bestämde författarna till denna studie vem som skulle följa vilken förskollärare under en arbetsdag, valet genomfördes slumpmässigt. Arbetsdagens tider

bestämdes till kl. 09-14 av två skäl; dels arbetade inte alla respondenter samma tider under de dagar observationerna skulle genomföras, och dels är förskolans och skolans planerade pedagogiska verksamhet oftast förlagd till dessa tider enligt såväl uppsatsförfattarnas som respondenternas erfarenheter. Ett informationsbrev (se Bilaga 1) som beskrev studiens syfte och de etiska aspekter som beaktas i studien delades ut till den aktuella förskolläraren. Studiens författare behövde innan observationerna genomfördes bestämma hur observationerna rent praktiskt skulle gå till väga. Två förskollärare punktmarkerades sedan under en arbetsdag, vilket innebar att anteckningar om vad de gjorde skrevs ned löpande i ett protokoll. Ett exempel på ett sådant observationsprotokoll finns bifogat i Bilaga 3 i anonymiserad form samt renskrivet på dator. Vid samtliga händelser noterades en start- och sluttid där tiden kontrollerades med hjälp av ett armbandsur. När respondenterna hade lunch samt rast avbröts observationerna för att sedan återupptas när respondenterna återvände till barngruppen. Alla sex förskollärare observerades en gång vardera under olika dagar. Detta genomfördes under totalt tre arbetsdagar, då studiens författare följde en förskollärare vardera.

Efter att observationerna avslutats fick respondenterna en enkät av den uppsatsförfattare som följt deras arbetsdag. Respondenterna erbjöds att gå in till ett angränsande rum för att fylla i enkäten och den samlades in direkt efteråt i samtliga fall utom ett då respondenten just då inte hade tid att fylla i enkäten. Den samlades då in tidigt på morgonen dagen efter.

Bearbetning av data

Resultatet har kategoriserats enligt fem olika roller som en förskollärare kan ha för att uppmuntra till fysisk aktivitet (Osnes, Skaug & Eid Kaarby 2012, s. 29-33). När observationerna skulle kategoriseras utifrån rollerna gjordes detta av uppsatsförfattarna tillsammans. Diskussioner fördes kring observationsresultatet som samlats in för att skapa en likartad bild av materialet. Om en av uppsatsförfattarna var osäker på hur en situation skulle tolkas förklarade denne ingående för den andre hur situationen gått till. Sedan bestämdes den slutgiltiga tolkningen. I de fall där det kunde antas att studiens författare påverkat förskollärarens agerande ströks den observationsanteckningen ur materialet. Utifrån kategoriseringen fördes all data in i en tabell i datorprogrammet Microsoft Office Excel 2016. Utifrån denna tabell skapades två olika diagram i datorprogrammet Microsoft Office Excel 2016 samt Microsoft Word 2016. Dessa diagram visar de olika roller som återfanns i varje

observation samt en sammanställning av samtliga observationer och de olika rollfördelningar som var förekommande.

När alla respondenter fyllt i enkäten analyserades de frågor som svarar mot studiens frågeställningar. Svaren från varje respondent jämfördes mot de genomförda observationerna. Detta för att det är möjligt för författarna av denna studie att se händelser med andra ögon än respondenterna, likt det Patton (2015, s. 335) beskriver. Respondenternas svar på respektive fråga jämfördes även dem emellan för att utläsa hur de medverkande förskollärarna arbetar med fysisk aktivitet i förskolan. Även detta arbete genomfördes tillsammans för att gemensamt komma fram till en tolkning av enkätresultatet.

Kategoriseringarna av observationsresultatet samt de resultat som framkom och jämfördes i de uppföljande enkäterna har sedan analyserats med hjälp av de två teorier som beskrivs i teoridelen av uppsatsen. Detta återfinns i analysdelen av uppsatsen.

Genomförda sökningar

Innan studien genomfördes insamlades det material som behövdes till bakgrunden. Sökningar gjordes därför i databaserna Summon, DART-europe och AAP News & Journal. De sökord som användes var “fysisk aktivitet i barnehagen”, “physichal activity+preschool”,

“aktivitetsmönster”, “fysisk aktivitet”, “physichal activity, children”, “pedagoger, förskolan”, “motor activity”, “motorik, barn”, “Daniel Berglind” samt “bunkefloprojektet ericsson”. I några fall gjordes sökningarna med hjälp av avgränsningen peer-review, men för

att bredda sökresultaten skedde inte alltid detta. Författarna till denna studie vill dock poängtera att samtliga artiklar utom en som förekommer i denna studie är avgränsade enligt “peer-review”, och är därför att betrakta som vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklar som framkom genom dessa sökningar och används under rubriken “Bakgrund och tidigare forskning” är Strong et al. (2005), Renblad och Brodin (2012), Pagels och Raustorp (2013), Telama et al. (2005), Bower et al. (2008), Finn, Johannsen och Specker (2002), Berglind och Tynelius (2017) och Guinhoya och Hubert (2011). En doktorsavhandling hittades genom sökningarna, Ericsson (2003). De böcker som används under samma rubrik är Engström (2013), (1999), Kenney, Costill och Wilmore (2008), Hassmén och Hassmén (2008), Patton (2015) och Grindberg och Jagtøien (2000). Den icke-vetenskapliga artikel som hittades genom sökningar och används under samma rubrik som ovanstående är Rönnqvist (2016).

Etiska överväganden

Denna studie har följt de forskningsetiska krav som anges av Vetenskapsrådet (2002). Dessa krav är fyra till antalet och innebär som följer:

Informationskravet: En forskare ska informera de personer som berörs av studien om det syfte

forskningsuppgiften utgår ifrån. Samtyckeskravet: Studiens deltagare bestämmer själva om de vill medverka och kan avböja vidare medverkan utan att några följdfrågor ställs.

Konfidentialitetskravet: Alla uppgifter om personer som ingår i en undersökning ska ges

största möjliga konfidentialitet. Förvaringen av insamlade uppgifter bör göras så att obehöriga inte kan ta del av dessa. Nyttjandekravet: De uppgifter som samlats in får endast användas till forskning (Vetenskapsrådet 2002, s. 7-14).

Informationskravet uppnås i denna studie genom att ett informationsbrev om studiens syfte

lämnats ut innan observationerna startade (se Bilaga 1). Även muntlig information angående studiens syfte och genomförande lämnades av studiens författare när de aktuella förskolorna och skolorna besöktes. Samtyckeskravet uppnås genom att deltagarna frivilligt fick bestämma om de ville medverka i studien. Innan studien besöktes de aktuella förskolor och skolor för att tillfråga personer som kunde tänkas vara aktuella för medverkan. De som tackade nej till medverkan i studien ifrågasattes inte. Konfidentialitetskravet uppfylls i denna studie genom att samtliga observations- och enkätresultat har avidentifierats, detta för att inte studiens deltagare ska kunna identifiera varandra eller bli identifierade av någon annan. Observationerna följde en viss ordning som de i studien aktuella deltagarna skulle kunnat ha lägga på minnet – därför har nummerordningen på observationerna ändrats i det ifyllda löpande protokollet och således är även nummerordningen ändrad på de besvarade enkäterna. Ett annat exempel på avidentifiering är det observationsprotokoll som återfinns i Bilaga 3, som har justerats genom att uppgifter som skulle kunna göra att identifiering av vilken förskollärare som observerats har dolts. De uppgifter som samlats in har förvarats på ett sådant sätt att ingen obehörig tagit del av dem. Slutligen har nyttjandekravet uppfyllts genom att studien och det material som samlats in enbart kommer att användas för forskningsändamål.

Resultat och analys

I detta avsnitt presenteras förskollärarnas definition av begreppet fysisk aktivitet. Vidare följer vilket förhållningssätt och vilka roller förskolläraren intar i barns utövande av fysisk aktivitet. Detta kopplas ihop med de teoretiska begreppen mediering och förskollärarens rolltagande. Sedan framförs vilken uppfattning förskollärarna har om hur ofta, hur lång tid och var de erbjuder fysisk aktivitet.

Förskollärarnas definition av begreppet fysisk aktivitet

På enkätfrågan om hur respondenterna definierar begreppet fysisk aktivitet visar resultatet att fysisk aktivitet innebär “pulshöjande rörelse i vardagen”, “att röra hela kroppen eller delar

av kroppen”, “allt man gör när man rör sig”, “att barnen rör på sig, går eller hoppar”, “när vi rör på oss i olika sammanhang” samt “att anstränga sig och bli varm”.

Enkät Definition av begreppet fysisk aktivitet Enkätsvar 1 ”Pulshöjande rörelser i vardagen.”

Enkätsvar 2 ”Att röra hela kroppen eller delar av kroppen.” Enkätsvar 3 ”Allt man gör när man rör sig.”

Enkätsvar 4 ”Att barnen rör på sig, går eller hoppar.” Enkätsvar 5 ”När vi rör på oss i olika sammanhang.” Enkätsvar 6 ”Att anstränga sig och bli varm.”

Figur 1. Enkätsvar på frågan om hur fysisk aktivitet definieras

Förskollärarens förhållningssätt

I analys av observationerna framkom att förskolläraren genom tal-, tecken- eller kroppsspråk, eller genom att föra barnets kropp i en given riktning uppmuntrar antingen ett enskilt eller flera barn till hur fysisk aktivitet kan genomföras. Förskollärarna i undersökningen uppmuntrar, stöttar, startar upp lekar samt leker tillsammans med barnen för att uppmuntra till fysisk aktivitet. Observationerna visar att förskollärarna uppmuntrar barnen genom tal- tecken- eller kroppsspråk, som exempelvis:

“Kom igen, du kan själv!” , “Nu ska vi dansa!”,

“Kom, vi drar upp en madrass och gör en åktur!” eller “Vilka vill vara med och leka kull?!”

Observationerna visar även att barns fysiska aktivitet behöver stöttning och ibland ledning av förskolläraren, som även ofta är med och leker fram fysisk aktivitet tillsammans med barnen. I ett flertal fall förekommer även olika kombinationer av att förskolläraren uppmuntrar till fysisk aktivitet, för att sedan verka stöttande och genom att leka tillsammans med barnet eller barnen. Resultatet visar att det som används för att förhindra fysisk aktivitet hos barn uteslutande är korta kommandon med kombinerat tal- och teckenspråk, exempelvis kan förskolläraren visa ett stopptecken med handen samtidigt som den säger:

“Vi springer inte inomhus!”,

“Stopp! Här inne går vi” eller

“Stopp! Klättra inte på den där, du kan ramla och slå dig!”

Resultatet visar att det inte finns några motsättningar mellan förskollärarens tal- tecken och kroppsspråk och att de använder sig av detta för att kommunicera med barnen. Säljö (2010 s. 185-188) beskriver bland annat att talspråk hjälper en människa att skapa gemensam förståelse med en annan människa och att det inte finns några motsättningar mellan talat språk och kroppsspråk.

Förskollärarens rolltagande

Resultatet av observationerna har kategoriserats utifrån Osnes, Skaug och Eid Kaarbys (2012, s. 29-33) roller och positioner som en vuxen kan ha vid barns utövande av fysisk aktivitet. Lekkamrat, vägledare, åskådare samt igångsättare är de roller som förskolläraren har haft för att stimulera barns fysiska aktivitet. Det som presenteras i Figur 2 är att förskollärarna har

agerat enligt de olika rollerna under varierade former. I Observation 5 agerar förskolläraren i någon av rollerna sammanlagt 38 gånger, medan i Observation 2 och Observation 3 agerar förskolläraren i någon av rollerna sammanlagt sex gånger. Enbart i Observation 6 förekom rollen “åskådare”. De olika rollernas fördelning var observation för sig presenteras i Figur 2:

Figur 2. Förskollärarens olika roller vid barns utövande av fysisk aktivitet.

“Vägledare” var den roll som förekom flest gånger, det totala antalet gånger vägledarrollen observerades uppgick till 38. Närmast efterföljande summa uppgår till 35, som var “igångsättare”. Rollen som “lekkamrat” förekom 25 gånger i observationerna, och “åskådare” observerades en (1) gång. Den roll som inte har förekommit överhuvudtaget är att “leka parallellt”. Det sammanlagda resultatet av alla rollers totala förekomst i samtliga observationer presenteras i Figur 3:

Figur 3. Sammanställning av förskollärarnas olika roller vid observationerna.

Slutligen presenteras ett exempel av varje rolltagande utifrån de löpande protokoll som användes för att skriva ned observationerna. Citaten beskriver det som i stunden skrevs ned i det löpande protokollet.

Ett exempel på rollen som “lekkamrat” är förskolläraren som åkte madrass tillsammans med flera barn, utan att först sätta igång dem med aktiviteten eller vägleda dem om hur de skulle göra:

“Förskolläraren åker madrass tillsammans med flera barn. Förskolläraren bestämmer inte vem som ska styra”

Ett exempel på rollen som “vägledare” är den förskollärare som visade ett barn hur vissa givna rörelser skulle utföras. Detta med hjälp av sin egen kropp och genom att föra barnets armar och ben i den riktning som var tänkt:

“Förskolläraren tar tag i barnets armar och viftar med dem i takt med musiken”

Exemplet när rollen “åskådare” observerades var när en förskollärare tillät barnen att springa inomhus:

“Förskolläraren tillåter barnen att springa inomhus utan att uppmana dem att sluta”

Ett exempel från som visar rollen “igångsättare” är förskolläraren som tog initiativ till att rulla en stor snöboll med ett barn, vilket gjorde att flera barn snabbt intresserade sig för samma aktivitet. Detta ledde slutligen till att barnen var för sig eller tillsammans flyttade flera tunga snöbollar en längre sträcka:

“Förskolläraren börjar att rulla en snöboll med ett barn. Snöbollen blir större och större. Uppmanar samtidigt andra barn att börja rulla egna snöbollar”

Hur ofta, hur lång tid och var erbjuder förskollärarna fysisk aktivitet

Två respondenter har uppgett att de erbjuder barnen planerad fysisk aktivitet ”en gång om

dagen”, två andra “flera gånger om dagen”, en respondent ”vissa dagar flera gånger och vissa dagar en gång” samt en respondent “2-3 gånger i veckan”. På enkätfrågan hur lång tid

i minuter den planerade fysiska aktiviteten varar har respondenterna svarat ”20-60 minuter”,

”20-40 minuter”, “många minuter”, “120 minuter”, “50 minuter” samt “30 minuter”. Detta

Enkätsvar Hur ofta genomför du planerad fysisk aktivitet för barnen?

Uppskattningsvis hur lång tid varar den planerade fysiska aktiviteten per dag?

Enkätsvar 1 En gång om dagen. 20-60 minuter

Enkätsvar 2 Vissa dagar en gång/flera gånger/dag. 20-40 minuter

Enkätsvar 3 Flera gånger om dagen. Många minuter

Enkätsvar 4 Flera gånger om dagen. 120 minuter

Enkätsvar 5 2-3 gånger i veckan. 50 minuter

Enkätsvar 6 En gång om dagen. 30 minuter

Figur 4. Sammanställning av hur ofta och hur länge förskollärarna erbjuder barnen planerad

fysisk aktivitet.

I enkäten har även samtliga respondenter angivit att de erbjuder barnen fysisk aktivitet samt att de anser att det är mycket viktigt med fysisk aktivitet i förskolan. Resultatet av den data som samlats in via observation och den fråga i enkäten (se Bilaga 2) som uppmanar förskollärarna att uppskatta hur lång tid barnens fysiska aktivitet varar under en dag, är överensstämmande med hur lång tid förskollärarna uppmuntrar till fysisk aktivitet i samtliga fall utom ett.

På enkätfrågan var den planerade fysiska aktiviteten oftast genomförs har fyra respondenter i studien svarat att de erbjuder barnen fysisk aktivitet lika mycket inomhus som utomhus, en har svarat utomhus och en annan har svarat inomhus och utomhus.

Diskussion

I följande avsnitt presenteras resultatdiskussion samt metoddiskussion. I resultatdiskussionen diskuteras hur förskollärarna definierar begreppet fysisk aktivitet, resultatet och analysen av förskollärarens förhållningssätt och rolltagande, samt hur ofta, hur lång tid och var förskollärarna erbjuder barnen fysisk aktivitet med kopplingar till studiens bakgrund och tidigare forskning. I metoddiskussionen diskuteras den metod som använts för studiens tillkomst.

Resultatdiskussion

Förskollärarnas definition av begreppet fysisk aktivitet

Respondenterna definierar fysisk aktivitet på olika sätt. Vissa menar att barnen utövar fysisk aktivitet vid en lätt fysisk ansträngning som promenad, medan andra inte har nämnt något om intensitet utan bara att angett att fysisk aktivitet är när barn rör sig eller utför pulshöjande aktiviteter i vardagen. Folkhälsomyndigheten definierar fysisk aktivitet som:

“Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning” (Folkhälsomyndigheten 2017).

Vidare framförs även följande definition:

“Hälsofrämjande fysisk aktivitet är all fysisk aktivitet som förbättrar hälsan och den fysiska kapaciteten utan att leda till skada eller utgöra en risk” (Folkhälsomyndigheten 2017).

Slutsatsen som kan dras av detta är att förskollärarna kan antas ha svårt att definiera begreppet fysisk aktivitet. Utifrån enkäten kan det utläsas att förskollärarna i denna studie definierar begreppet på olika sätt. I förskolans läroplan står inget specifikt om hur fysisk aktivitet ska bedrivas utan enbart om att främja motorisk utveckling, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Fortsättningsvis står det att barns utveckling och lärande främjas om de får skapa och kommunicera med hjälp av uttrycksformen rörelse (Skolverket rev. 2016, s. 7-9).

Således kan det vara svårt för studiens förskollärare samt förskollärare i allmänhet att definiera begreppet och veta vad fysisk aktivitet innebär när det inte framkommer i läroplanen. I remissen där Skolverkets förslag till ny revidering av förskolans läroplan presenteras bland annat att utbildningen ska ge barn möjlighet till rörelseglädje och genom detta utveckla ett intresse för fysisk aktivitet (Skolverket rev. 2017, s. 6). Fysisk aktivitet som begrepp är något författarna till denna studie anser kommer att stärkas om och när den nya läroplanen för förskolan införs.

Förskollärarens förhållningssätt

Renblad och Brodin (2012) beskriver att förskolan är en viktig tid i barnens liv, då den tid som barnet utvecklas allra mest är under dess första fem levnadsår. Författarna argumenterar därför för att förskolläraren som person samt förhållningssätt blir extra viktigt, eftersom det är de som spenderar den mesta tiden med barnet utanför hemmiljön (Renblad & Brodin 2012, s. 417). Strong et al. (2005, s. 736) understödjer detta faktum, då de beskriver att kvalificerade lärare i förskolan är viktiga för barn och dess utveckling av sin rörelseförmåga. Rönnqvist (2016) menar att vuxna som återfinns i barns närhet ska bidra till att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet, då detta kan leda till att barnens inlärning, självkänsla och kroppsuppfattning stärks och i slutänden stärks barnets prestationer i detta fall, i skolan. Författaren argumenterar även för att om vi utövar fysisk aktivitet stärks hjärnans funktioner, och då särskilt minnesfunktionen. Därav menar Rönnqvist (2016) även att det är viktigt att förskolläraren har förståelse för hur betydelsefull fysisk aktivitet är och är villig att ta till sig kunskap om ämnet för att kunna skapa miljöer och förutsättningar för att utveckla barns fysiska förmågor (Rönnqvist 2016, s. 18-19). Bower et al. (2008, s. 27, 28) menar att lärarledd strukturerad lek leder till mer fysisk aktivitet hos barn än vad barnens fria lek gör.

Det förhållningssätt resultatet visar är att förskollärarna, för att uppmuntra till fysisk aktivitet, använder sig av tal- tecken- och kroppsspråk, såväl ur en positiv som negativ aspekt. De positiva aspekter resultatet visar är att förskollärarna använder tal- tecken- och kroppsspråk på ett uppmuntrande sätt, till exempel genom att visa med sin egen kropp hur barnen ska utföra rörelser som leder till fysisk aktivitet. Förskollärarna använder även talspråk för att uppmuntra barnen till att prova olika fysiska aktiviteter på egen hand. De negativa aspekter resultatet visar är att tal- tecken- och kroppsspråk används av förskollärarna genom att negativa kommandon ges, där en majoritet av kommandona har givits för att få barnen att

sluta springa inomhus. Säljö (2010) beskriver mediering inom den sociokulturella teorin som att människan använder olika redskap för att förstå världen, dessa redskap är språkliga eller materiella. Vidare beskriver Säljö (2010) Vygotskijs tankar; att det talade och det skrivna språket hjälper en människa att skapa gemensam förståelse med en annan människa, och att det inte finns några motsättningar mellan talat språk och kroppsspråk (Säljö 2010, s. 185-188). Resultatet visar att förskollärarna ofta använder sig av såväl tal- tecken- som kroppsspråk för att kommunicera med barnen, vilket gör att barnet förmodligen uppfattar förskollärarens budskap tydligare.

Resultatet visar att kommunikationen mellan förskolläraren och barnet genom tal- tecken- och kroppsspråket mestadels är positiv vad gäller uppmuntran till fysisk aktivitet, men eftersom det även finns negativa kommandon mellan förskollärare och barn i resultatet vill studiens författare argumentera för att barnets tänkande kring fysisk aktivitet kan påverkas negativt om det upprepade gånger uppmanas att inte springa inomhus. Säljö (2010, s. 189) beskriver att kommunikation med andra människor är det som formar tänkandet som präglar bland annat människans fantasi och estetiska uttryckssätt. Författarna till denna studie anser att barnen kan få ett annat alternativ till att röra på sig genom att förskolan exempelvis kan erbjuda ett rum där det är tillåtet att springa inomhus. Bower et al. (2008, s. 27, 28) har presenterat forskningsresultat som visar att en inomhusmiljö som har en fast inredning bidrar till mer lågintensiv aktivitet än en miljö som är flyttbar. Uppsatsförfattarna instämmer med Bower et al. och anser att ett rum som har flyttbar inredning öppnar för möjligheter till stora tomma ytor. Detta skulle i förlängningen kunna bidra till fysisk aktivitet inomhus. I de observationer som genomförts har inredningen varit konstruerad för att skapa små rum i rummen med hjälp av exempelvis stora bokhyllor eller olika former av avskärmningar. Endast i några enskilda fall har det funnits möbler som kan betraktas som flyttbara. Detta har rimligen bidragit till de negativa kommandon som förskollärarna givit, då en fast typ av inredning gör att rummet kan upplevas trångt och att det kan finnas en rädsla hos förskollärarna att barnen ska krocka med varandra eller ramla och slå sig på de möbler som finns.

Förskollärarens rolltagande

Resultatet av observationerna visar att förskollärarna stimulerar barnen till fysisk aktivitet genom att inta rollerna som beskrivs under teori.

Lekkamrat

I rollen som “lekkamrat” innebär det att den vuxne leker på ett jämställt sätt med barnet samt deltar aktivt i det den gör (Osnes, Skaug & Eid Kaarby 2012, s. 30). I Figur 2 framkommer det att denna roll observerades i 4 av 6 observationer och i Figur 3 kan det utläsas att rollen observerades 25 gånger sammanlagt. Rollen som “lekkamrat” visade sig i observationerna vara vanligast i kombination med rollen som “igångsättare” och “vägledare”. I exemplet som visar rollen som “lekkamrat” i Analys och teori åkte förskolläraren madrass tillsammans med flera barn, utan att först sätta igång dem med aktiviteten eller vägleda dem om hur de skulle göra. Att förskolläraren var en aktiv lekkamrat och lekte jämställt med barnet kan anses bidra till att dess sociala kompetens stärktes och i förlängningen av detta även barnets egna uppfattning om hälsa, likt det Renblad och Brodin (2012, s. 416-417) beskriver.

Vägledarrollen

I Figur 2 kan det utläsas att alla observerade förskollärare vägledde barnen i fysiska aktiviteter. I Figur 3 kan det utläsas att ”vägledarrollen” förekom flest gånger. Osnes, Skaug och Eid Kaarby (2012) framhåller, att “vägledarrollen” ses som särskilt viktig för att kunna hjälpa barnen i lekens snabba vändningar och växlingar. Om “vägledarrollen” förekommer ofta kan det antas att barnen erbjuds fysisk aktivitet i större utsträckning och får hjälp och stöttning i utövandet (Osnes, Skaug & Eid Kaarby 2012, s. 30-31). Såväl Bower (2008, s. 27-28) som Strong (2005, s. 736) som Rönnqvist (2016, s. 18-19) poängterar lärarens betydelse för att utveckla barnens rörelse- och fysiska förmåga samt skapa förutsättningar för fysisk aktivitet. I det exempel på “vägledarrollen” som anges i Analys och resultat, tog förskolläraren tag i barnets armar och viftade med dem i takt med musiken. Detta anser studiens författare sedermera ledde till fysisk aktivitet hos barnet då det kunde förstå uppgiften och fortsätta aktiviteten. Om barnet inte hade förstått vad det skulle göra kan det spekuleras i att barnet exempelvis gått därifrån.

Åskådare

Osnes, Skaug och Eid Kaarby (2012, s. 31) beskriver åskådarrollen som att den vuxne kan skapa sig en bild av vilka kunskaper barnen besitter samt att det kan bidra till att den vuxne kan få en klarare bild av barnens grovmotoriska färdigheter. Som tidigare har nämnts observerades åskådarrollen en gång under en observation. I exemplet som visar rollen “åskådare” i Analys och teori var förskolläraren en passiv åskådare till att barnen sprang

inomhus och uppmanade dem inte att sluta springa. Detta bidrog till slutsatsen att förskollärarens syfte med detta var att skapa sig en tydligare bild av barnens grovmotoriska färdigheter. Ericssons (2003 s. 5-6) resultat av den studie som genomförts visar att barns grovmotoriska färdigheter utvecklas med extra fysisk aktivitet och motorisk träning i förskola och skola. Resultatet visar även att motoriska brister inte är något som försvinner av sig själv.

Att leka parallellt

När den vuxne leker parallellt med barnet bidrar det till att barnet ges möjlighet att ta inspiration av den vuxne och kan sedan ta sig vidare i leken och i den fysiska aktiviteten (Osnes, Skaug & Eid Kaarby 2012, s. 32). Denna roll var det ingen av förskollärarna som intog gällande det som bidrog till barnens fysiska aktivitet. Pagels och Raustorp (2013, s. 511) argumenterar för att något som kan bidra till barns fysiska utveckling är att de leker.

Igångsättare

I Figur 2 utläses det att alla observerade förskollärare intog rollen som ”igångsättare”. Detta är den roll som förekom näst flest gånger, vilket går att utläsa av Figur 3. Osnes, Skaug och Eid Kaarby (2012, s. 33) menar att när den vuxne tar initiativ till att starta upp en lek med ett eller flera barn samtidigt blir barnen nyfikna och intresserade av leken. Detta gäller även om den vuxne tar initiativ till en lek med hela barngruppen samtidigt. Rönnqvist (2016, s. 18) som tidigare har nämnts poängterar att vuxna som finns i barns närhet ska bidra till att skapa goda förutsättningar för barnen att delta i fysisk aktivitet. Guinhoya och Hubert (2011, s. 144) argumenterar för att det som kan minska stillasittandet hos barn är att uppmuntra till fysisk aktivitet. Därför är rollen “igångsättare” viktig, det är där förskolläraren initierar till barnens fysiska aktivitet och därmed kan bidra till att minska barns stillasittande. I det exempel som visar rollen “igångsättare” i Analys och teori började förskolläraren att rulla en stor snöboll med ett barn, samtidigt som andra barn uppmuntrades till att göra samma sak. Detta ledde till att förskolläraren initierat flera barn att tillsammans eller var för sig flytta flera tunga snöbollar en längre sträcka och uppmuntrat till fysisk aktivitet.

Slutord förskollärarens rolltagande

I de observationer där det sammanlagda antalet roller förekom flest gånger, går det att dra slutsatsen att de respondenterna erbjuder barnen fysisk aktivitet i större utsträckning. Exempelvis i observation 5 förekom rollerna sammanlagt 38 gånger i jämförelse mot

observation 2 och observation 3 där rollerna förekom sex gånger. Hade resultatet exempelvis endast visat att rollen ”åskådare” förekommit 40 gånger kan det antas att de barnen inte stimulerades till fysisk aktivitet. Med detta hävdar författarna till denna studie att en slutsats av analys och diskussion kring de olika rollerna är att vissa roller är viktigare än andra.

Hur ofta, hur lång tid och var erbjuder förskollärarna fysisk aktivitet

Respondenterna har angett att de erbjuder barnen planerad fysisk aktivitet flera gånger om dagen, en gång om dagen och en respondent har svarat 2-3 gånger i veckan. Alla respondenter anger att det är mycket viktigt med fysisk aktivitet. Vikten av detta kan understrykas med det Kenney, Costill och Wilmore (2008, s. 468) beskriver, att det går att undvika ett flertal skadliga sjukdomar genom att vara fysiskt aktiv. Respondenterna har angett den fysiska aktiviteten i tid i spannet mellan 20-120 minuter. Alla respondenter har angett att de erbjuder barnen fysisk aktivitet i förskolan, detta är även något som observationsresultatet visar. Att barnen erbjuds fysisk aktivitet kan bidra till att respondenterna lägger grunden till att barnen senare i livet tillägnar sig goda motionsvanor. Således har förskolan ett viktigt uppdrag att erbjuda barnen fysisk aktivitet, detta för att de ska uppnå de rekommendationer som finns.

WHO:s (2017, s. 1) rekommendationer för hur mycket fysisk aktivitet barn ska genomföra per dag är som tidigare nämnts minst 60 minuter på en medelintensiv eller högintensiv nivå vilket även Strong et al. (2005, s. 736) poängterar. När samtliga parter definierar fysisk aktivitet på olika sätt anses det dock vara svårt att få kännedom om hur mycket fysisk aktivitet som bedrivs på den intensitet som WHO rekommenderar. Respondenterna och förskollärare i allmänhet kan anse att de har uppnått WHO:s rekommendationer genom att exempelvis låta barnen leka fritt utomhus i 60 minuter men att de då befunnit sig på för låg ansträngningsnivå. Det är dock svårt att kontrollera och förskollärarna skulle då dagligen exempelvis behöva använda sig utav accelerometrar eller pulsmätare på barnen. Detta är något Berglind och Tynelius (2017) har använt sig av, och det resultat de presenterar är att barn är mer fysiskt aktiva i förskolan mellan klockslagen 09-15 än de är efter förskolan och under samma klockslag på helgerna (Berglind & Tynelius 2017, s. 4-6). Såväl Finn, Johanssen och Specker (2002, s. 84) som Pagels och Raustorp (2013, s. 511) menar att förskolan är en viktig plats för att barn ska genomföra fysisk aktivitet och att barnens kommande livsstil kan påverkas om de blir stimulerade till daglig fysisk aktivitet. Detta är även något Telama et al. (2005, s.