En mindre del av Marias undervisning bygger på att hon tar tillvara elevernas gemensamma upplevelser och arbetar vidare med dessa i sin undervisning. Ett exempel är när de
42
tillsammans skriver en gemensam text efter dagens utflykt eller när de arbetar med nalletemat. Dessa delar av Marias undervisning anser jag speglar sig i viss omfattning i Malmgrens beskrivning av svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne. (1999)
Wagner (2004) anser att pedagogen ska utgå ifrån elevernas intressen och erfarenheter för att pedagogen behöver konkretisera för eleverna så att de ser en mening i exempelvis lära sig läsa och skriva genom att knyta det till elevernas vardag.
Detta menar jag att Maria gör när eleverna får ta med sig sitt "favoritgosedjur" till skolan och därefter skriva om det, läsa för det och berätta om det inför helklass.
När Maria tillsammans med barnen skriver barnens veckobrev kan en slutsats vara att Maria grundar undervisningen i elevernas erfarenheter eftersom de tillsammans skriver en text om veckan som gått, om deras gemensamma upplevelser. En annan slutsats kan vara att Marias primära syfte är att det ska vara ett led i färdighetsträningen och att det snarare handlar om Svenska som färdighetsämne. Detta eftersom Maria inte uppmärksammar innehållet i veckobrevet utan låter eleverna lokalisera och räkna olika ord, som vi, och, kan.(Malmgren, 1999)
Motivation
Myrberg (2007) talar om tre viktiga komponenter som spelar en stor roll i barns läs- och skrivutveckling. Motivation är den tredje och enligt Myrberg också den viktigaste komponenten. Vad jag observerat och utifrån mitt resultat från enkätundersökning och intervjuer visar att alla eleverna har samma åsikt; skolan är rolig, läxor är roliga, det roligaste som finns är att ”jobba” och det enda som kan vara tråkigt i skolan är att vara ute på rast om det regnar eller om någon bråkar. Detta kan naturligtvis bero på att eleverna endast gått i skolan i två månader och att det handlar lite om nyhetens behag. Eleverna är inte heller medvetna om att det finns andra sätt att arbeta på i skolan. Men eftersom mina observationer stämmer väl överens med mitt resultat, både från enkäterna som eleverna fyllt i och från de formella intervjuer jag gjort tillsammans med eleverna, är min mening att eleverna trivs i skolan och tycker att den undervisning som bedrivs är bra.
En pojke i klassen som har stora svårigheter med att läsa och skriva fyllde i mycket bra i båda rutorna som handlade om hans förmåga att läsa och skriva. Han berättade också under intervjun att hans synpunkter och tankar om skolan och dess undervisning var positiva. Detta visar på en pojke som trots sina svårigheter och motgångar har glädje inför skolan, inför sina läxor och det bästa han vet är att ”jobba”.
43
Exemplet speglar sig mycket i det som Smith (2003) påtalar att alla barn kan lära sig läsa, de måste bara själva vilja. Det är pedagogens eller föräldrarnas uppgift att locka in barnet i ”de läskunnigas förening” där läsandet är tilltalande och meningsfullt och där ingen förväntas av dem att de ska kunna läsa och skriva från början. (Smith, 2003) Här finns alltså en pojke med grova läs- och skrivsvårigheter som anser sig själv vara mycket bra på både att läsa och skriva. Smith (2003) menar att barnet och dess behov alltid ska stå i centrum för lärandet och på så vis styra över inlärningen.
Föräldrakontakt
Myrberg (2007) talar också om betydelsen av ett gott samarbete mellan hem och skola. Maria började terminen med ett inskolningssamtal där hon påtalade vikten av föräldrarnas
engagemang. Här påstår jag att Maria försöker bygga upp det viktiga förtroendet och
samarbetet som Myberg talar om. Hon visar på en vilja att samarbeta med föräldrarna för att barnet ska få en så bra utveckling som möjligt. Lpo 94 skriver att alla som arbetar inom skolans verksamhet ska: ”samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren skall samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling”. ( sid 14). Vikten påtalas även här om ett gott samarbete med hemmet och elevens vårdnadshavare och att läraren fortlöpande ska informera om elevens skolsituation.
Individualisering
Maria använder sig av God läsutveckling för att följa varje elevs läsutveckling. Utifrån det kan hon sedan välja en nivåanpassad läsebok och nivåanpassa deras arbetsschema. Veckoläxan är varje vecka anpassad utifrån varje elevs förmåga då de själva får avgöra vilken/ vilka uppgifter de vill göra.
Marias åsikter om att variera undervisningen så att den tillgodoser alla elever stämmer bra överens med det som Liberg (1996) skriver, att barnet befäster kunskapen bättre genom en mångsidig inlärning och att det viktigaste är att hitta de arbetssätt som är anpassade till alla inlärningsstilar. Maria har valt att bedriva en varierad undervisning där hennes mål är att tillgodose alla elevers individuella behov. Hon har valt att blanda LTG- metoden tillsammans med den traditionella ljudningsmetoden med en förhoppning om att tillgodose majoriteten av eleverna i sin klass.
44
Pojkarna med grava läs- och skrivsvårigheter får tillsammans med specialpedagogen fotografera och sedan skriva till sina fotografier. I klassrummet får de använda datorn som ett komplement till bokstavsträningen för att undervisningen ska bli mångsidig och varierande. Pedagogen använder sig också mycket av leken i sin undervisning och genom att låta eleverna röra på sig efter en längre tids stillasittande medför förhoppningsvis att spring i benen avtar och koncentrationen kvarhålls.
I Lpo 94 står det att: ”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och
behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling”( s. 4). Läraren har också riktlinjer att anpassa sin undervisning till. I Lpo 94 står det att läraren skall: ”organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling" (s.12). Här anser jag att läroplanen visar på betydelsen av individualisering och att undervisningen måste anpassas utifrån varje elevs behov.