Erik i förhållande till läroböckerna

Hur upplever Erik Goos samhället i förhållande till det som står om första världskriget i två gymnasieläroböcker?

Eftersom Erik var så ung när första världskriget bröt ut var han inte i mitten av krigshandlingarna, något som båda hans bröder fick känna av. Trots detta skickades Erik till Tyskland för utbildning inom handeln av sin pappa som både hade kontakter där, men också ansåg att utbildningen i Tyskland var bättre än den svenska. Med anledning av detta är Eriks minnen av kriget inte samma som det som står i läroböckerna. I läroböckerna är det viktigt med att så mycket fakta som möjligt får plats på ett begränsat antal sidor där det som är skrivet ska vara bearbetat på ett sådant sätt att gymnasieelever ska förstå texten. Det innebär att krigets händelseförlopp får ett större fokus än historier runtomkring.

Eriks upplevelse av kriget är till en början som civil person där det främst är ransoneringen av mat och mörkerläggning av staden som gör sig påmind. Som en hungrig och arbetande grabb är det maten som har störst fokus. Erik kommer fortfarande ihåg de gånger som han hade möjlighet att köpa extra mat, oftast stuvade morötter eftersom det gav mest för pengarna. Det var först under 1918, efter Eriks 18-årsdag som Erik blev indragen i kriget när han var tvungen att inställa sig som soldat, eller kanonföda som Erik kallade det för. Det som Erik främst minns från tiden på

regementet var all exercis som han och de andra soldaterna utsattes för. Soldaterna rustades för att kunna klara av ett liv i skyttegravar, något som troligtvis gjorde både exercisen och alla annan träning extra hård.

Beskrivningen av det vardagliga livet är väldigt sparsmakat i båda läroböckerna. Historia 1b lägger sitt fokus främst på Sverige och svenskarnas förhållanden under kriget hur det var för dem som bodde ute i Europa står det mindre om. Däremot nämns det i båda böckerna att det var matbrist över hela det krigsdrabbade området och att kvinnorna fick gå in och ta männens jobb på fabrikerna så att tillverkningen av vapen fortsatte rulla på. Möt historien 1b är mer utförlig i sin text kring förhållandena i Europa än vad Historia 1b är eftersom den fokuserar på matbristen i hela Europa och inte bara i Sverige, vilket Historia 1b främst gör. Skyttegravskrigen får det främsta fokuset när livet i krig ska beskrivas i båda läroböckerna. Det står inget om hur soldaterna

utbildades inför krig eller hur soldaterna blev inskrivna för krigstjänst. Detta beror troligtvis på den platsbrist som råder i läroböckerna eftersom läroböckerna ska försöka inkludera allt som står i läroplanen och därmed inte kan få med allt utförligt och detaljerat, något som är en av arbetets viktigaste slutsatser.

Det som gjorde sig mest påmint om det riktiga kriget för Erik utanför regementet var under november när den tyska novemberrevolutionen bröt ut. I en revolution där alla inom det tyska försvaret, både på land och till sjöss, skulle göra uppror mot ledarna blev det påtagligt även för de soldater som ännu inte hade tagit sig ut till krigets frontlinje. Precis som alla andra tyckte inte Erik om kriget utan han ville hela tiden bort från Tyskland och tillbaka till Sverige. Till sist valde Erik att desertera eftersom han visste att han hade ett svenskt pass som kunde skickas till honom. Att desertera är dock inget som är riskfritt utan resan mellan Schleswig och Berlin var spänd. Fram till att Erik kom på båten till Sverige var han hela tiden på sin vakt.

Både Historia 1b och Möt historien 1b fokuserar på kriget utifrån ett helhetsperspektiv där både grunden till varför det blev ett världskrig, krigets händelseförlopp samt krigets följder har störst fokus. Historia 1b har en tydlig struktur från år till år med de viktigaste händelserna från varje år.

Däremot är beskrivningen av Italiens deltagande i kriget svårförstådd. Först säger boken att Italien är på Tysklands sida och i nästa stycke går Italien in i kriget på Englands sida. Utan ytterligare förklaring kring att Italien faktiskt bytte sida under åren, där de även var neutrala under en tid i mitten, ser det mest ut som en felskrivning i boken. Vad gäller Italiens deltagande i kriget är Möt historien 1b tydligare.

Möt historien 1b är också mer lik Eriks historia på det sätt att Möt historien 1b inkluderar källor som den amerikanska soldatens tankar från västfronten. Det ger en mer inkluderande helhetsbild

om kriget. Källorna som inkluderas i Möt historien 1b skapar också en bild av människan och hur det var att leva mitt i kriget, något som Historia 1b går miste om i sin beskrivning.

Det nämns väldigt lite om novemberrevolutionen i läroböckerna. Möt historien 1b skriver endast att det var strejker i Tyskland, bland annat på grund av dåligt med mat vid krigets slut. Något annat om Novemberrevolutionen nämner inte Möt historien 1b. Historia 1b skriver inget alls om

oroligheterna i Tyskland i krigets slutskede. Historia 1b skriver bara att båda sidor kom överens om ett vapenstillestånd i november 1918.

Precis som Törnfelds studie, syns det i jämförelsen att läroböckerna skiljer sig något åt i innehåll och stoff. Törnfeldt noterar att det som främst saknas är redogörelsen för Italiens ingång i kriget och hur levnadsvillkoren såg ut runt om i Europa. Danielsson och Helm studerade utomeuropeisk historia i framställningen av första världskriget vilket skiljer sig från denna studies fokus.⁷⁷ Att hitta tidigare forskning inom detta område har varit svårt då det inte finns så mycket forskning som kombinerar läromedelsanalys med minnen. Däremot noterar Danielsson och Helm att senare böcker ger en större bild av händelseförloppet samt inkluderar fler perspektiv av händelsen, något som även går att urskilja i denna studie.⁷⁸ Möt historien 1b är bredare i sin stoffhantering än Historia 1b är och får därmed in mer delar som berör kriterier som både historiebruk, historiemedvetande och källkritik.

Tidigare forskning kring minnen från 1900–1920-talet är få. En av de som finns gjordes av

Dolatkhah som studerade intervjuer gjorda under 70- och 80-talen angående de intervjuades möten med läsning och texter. Likheten med denna studie var just tiden mellan intervju/nedskrivning av minnet och när själva minnet kom till personen. Dolatkhah har därmed även han jobbat med och hanterat närhetskriteriet vilket visar att det faktiskt går att räkna med källor som exempelvis memoarer eller intervjuer där den som ska berätta måste minnas en upplevelse för länge sedan.⁷⁹ Marklund hanterade i sin mikrohistoriska undersökning en dagbok skriven under 1901–1902 av en småskolelärarinna vid namn Ester Vikström. Likheten här är den nära kontakten med en persons vardag och de upplevelser som personen noterar i sina anteckningar. Även om Esters berättelse är i

77 Törnfeldt, 2008, s.42ff.

78 Danielsson & Helm, 2018.

79 Dolatkhah, 2011.

dagboksformat och därmed närmre i tid än vad Eriks memoarer är, tar båda upp de delar de anser är viktiga att berätta för eftervärlden eller som i Esters fall – sig själv.⁸⁰

Studier som hanterar både läromedelsanalys och minnen i ämnet historia har jag inte hittat, något som har gjort studien svår att jämföra mot vad tidigare forskning har kommit fram till i sina resultat. Därmed har tidigare forskning och dess resultat delats upp i två delar, läromedelsanalys inriktat på första världskriget samt studier baserade på minnen eller dagböcker från 1900–1920.

Detta har dock gjort det enklare att hantera tidigare resultat när de har jämförts med de resultat som har uppkommit i denna studie.