8. Analys och diskussion
8.2 Erik och läroböckerna i undervisningen
Går det att finna en koppling mellan läroböckerna och läroplanen Gy11 angående första världskriget?
Hur kan man använda sig av Eriks minnen i undervisningen i förhållande till läroplanen Gy11?
Läroböckerna kan ge en hint om vad det är som just nu anses vara viktigt att eleverna får lära sig i undervisningen eftersom de speglar vad som står i läroplanen som i sin tur speglar det regeringen anser är viktigt för att forma framtida medborgare.81 I studien syns det hur historiedidaktikens82 olika begrepp används och genomsyrar tänket i läroplanen. Exempelvis är historiebruk83 en central del i läroplanen. I kunskapskraven står det att eleven ska lära sig olika exempel på hur historia kan användas på olika sätt samt dess betydelse för hur historien används i nutida sammanhang.
Syftet med undervisningen i historia är att bredda och fördjupa elevernas historiemedvetande. 84 Historiemedvetandet ska hjälpa eleverna att förstå hur historia används i samhället, de olika perspektiv som finns och hur dessa perspektiv kan spegla både nutid och framtid.
Historieundervisningen ska visa olika tiders levnadsvillkor och människans roll i
samhällsförändringar och de historiska händelser som skett. Varje person måste tolkas utifrån sin tid och de levnadsvillkor som fanns då, något som även det ska genomsyras i undervisningen.85 I historieundervisningen skall det även ingå källhantering där eleverna ska få förståelse och kunskap
80 Marklund, 2017.
81 Lundgren, 2014, s.140ff.
82 Karlsson & Zander, 2014, s.21.
83 Karlsson & Zander, 2014, s.70ff.
84 Karlsson & Zander, 2014, s.29f
85 Karlsson & Zander, 2014, s.57.
kring hur olika källor används samt källornas relevans, exempelvis i förhållande till olika typer av frågeställningar. Eleverna ska därmed ge möjlighet till att söka, granska, tolka och värdera olika källor.86 De ska även få möjlighet att presentera det resultat som deras arbete har gett, både muntligt och skriftligt.
Det märks tydligt att läroböckerna är skrivna efter läroplanen87 och därmed eftersträvar att inkludera allt som står i dokumentet. De beskriver händelser i kronologisk ordning för att få en sammanhängande text som är lätt för eleverna att hänga med i, samtidigt som de försöker hålla en neutral bild för att inkludera ett vidare tänk med flera perspektiv inkluderade. Båda läroböckerna förklarar orsakerna till att det blev ett krig, men också konsekvenserna av ett krig som bredde ut sig och drabbade nästan hela världen. Möt historien 1b inkluderar olika typer av källor för att bredda djupet av det material som läroboken kan erbjuda att arbeta med under historielektionerna.
Historia 1b är mer sparsam i sitt material. Där kopplar de inget till källor utan beskriver det mer som en sammanhängande faktabok. Detta kan bero på att Historia 1b är skriven bara ett år efter att den nya läroplanen gavs ut medan Möt historien 1b är skriven fem år senare och därmed har haft mer tid att uppdatera en mer fördjupande struktur i förhållande till vad läroplanen eftersträvar att lära ut till eleverna.
Syftet med undervisningen är som beskrivet ovan att eleverna ska få möjlighet att hantera källor samtidigt som de också ska lära sig att studera samhället utifrån olika perspektiv.88 Med en
liknande fast mindre studie än den som är gjord i denna uppsats kan eleverna lära sig att sätta olika perspektiv i förhållande till varandra och även få förståelse för att olika texter har olika syften.
Läroböcker är något som större delen av alla elever troligen kommer i kontakt med. Genom att visa och studera det urval av stoff som läroböckerna har, kan eleverna även få en fördjupning i hur texter skrivs i förhållande till sin samtid och de strömningar som finns i samhället. Läroböckerna styrs bland annat utifrån vad som står i läroplanen, som i sin tur styrs av det regeringen anser är viktigt för eleverna att kunna.89 Eleverna ska även få större förståelse för personer utifrån sin samtid och de samhällsförhållandena som fanns förr. Att studera Eriks minnen med hjälp av den samtid som eleverna kan få kunskap av i läroböckerna skapar en helhetsbild som visar eleverna både de stora sammanhangen i kombination med den lilla enskilda människan och dennes upplevelser.
86 Karlsson och Zander, 2014, s.21,29f, 57.
87 Lundgren, 2014, s140ff.
88 Karlsson och Zander, 2014, s.70ff.
89 Lundgren, 2014, s.140ff.
I kursen historia 1b är det centrala innehållet bland annat att eleven ska behandla och beröra hur historia formar och skapar identiteter samt olika perspektiv utifrån social bakgrund, kön, etnicitet, generation och sexualitet. Eriks minnen visar hur hans identitet kan ha formats utifrån de
upplevelser han har varit med om. Genom att koppla dessa upplevelser till exempel hans sociala status, kön och etnicitet kan visa eleverna hur socioekonomisk bakgrund påverkar individen och vilka val som sedan individen står inför eller gör. Kunskapskrav för historia 1b är bland annat att eleven i olika nivåer ska kunna redogöra för förändringsprocesser och deras förlopp. Eleven ska kunna hantera och tolka olika källmaterial för att sedan kunna besvara på frågor om historiska skeenden. Första världskriget är en förändringsprocess som visar hur krig nu hade utvecklats och nu förs med modern krigsföring, så som krigsgas, kulsprutor och ubåtsattacker. Att studera enskilda personers upplevelser av kriget visar hur förändringsprocesser påverkar människor på olika sätt. Eriks minnen är en typ av källmaterial där eleven kan få insikt i hur minnen ska hanteras, vad som är för och nackdelar med ett nedskrivet minne och så vidare.
Att läroböckerna och Erik förklarar första världskriget på olika vis är något som kan förklaras just med begreppet historiebruk, ytterligare en av arbetets viktigare slutsatser. Vad är syftet med de olika förklaringarna. Erik skrev ned sina minnen i syfte att bevara dem till familjen och förklara hur hans uppväxt var. I den kontexten var det inte relevant att förklara hur första världskrigets förlopp såg ut eftersom han under större delen av kriget var lärling hos en affärsman. Därmed var det främst matbristen och utegångsförbudet som hade störst påverkan på hans vardag. Syftet med läroböckerna är främst att lära ut om en stor händelse i världens historia, en händelse som kom att påverka hela världen med sina konsekvenser.90 I läroböckerna är det därmed viktigare att eleverna får en helhetsbild av orsaker, konsekvenser samt själva händelseförloppet av kriget. Mindre fokus läggs då på mikrohistorien och den enskilda individen även om inslag av det också finns med.
Poängen med historia är att det alltid finns med minst två perspektiv på en händelse, men oftast är det fler perspektiv än så. Varje person som lever har sitt perspektiv och ser på omvärlden genom just det perspektivet. Det är historielärarens skyldighet att hjälpa eleven till en historiemedvetenhet där alla perspektiv kan få möjlighet att finnas och göra sin röst hörd, något denna studie visar behövs som komplettering för elevernas undervisning. Med hjälp av både läroböcker och andra olika källor kan detta bli möjligt.
90 Karlsson & Zander, 2014, s.21.
Referenser
Otryckta källor
Goos, Erik. – anteckningar och minnen från förr, okänt årtal, förvaras i familjens släktarkiv.
Tryckta källor
Hallands Nyheter, 28-07-2014, ”Hallänningar stred i första världskriget”, Jan-Olof Nilsson, s.6–7.
Historia 1b: Den lilla människan och de stora sammanhangen (inklusive Historia 1a2), av Sture Långström, Weronica Ader, Ingvar Ededal och Susanna Hedenborg.. - 2012 - 1. uppl.
- ISBN: 9789144037912.
Möt historien 1b, av Olle Larsson. - 2016 - Första upplagan. - ISBN: 9789140693235.
Litteratur
Alvehus, Johan. Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB. 2019 (2013).
Boolsen, Watt Merete, Kvalitativa analyser, Gleerups, Kristianstad, översatt av Bo Kärnekull, 2009.
Danielsson, Lisa och Helm, Josefin, Läromedelsanalys - Hur framställs utomeuropeisk historia kring första världskriget i högstadiets läroböcker?, kandidatuppsats, Malmö universitet/Lärande och samhälle, 2018.
Dolatkhah, Mats. Det läsande barnet: minnen av läspraktiker, 1900–1940, doktorsavhandling, Högskolan i Borås/ Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap, 2011.
Historien är närvarande: historiedidaktik som teori och tillämpning / Klas-Göran Karlsson, Ulf Zander (red.). - 2014 - 1. uppl. - ISBN: 9789144096384
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. - 2011. - ISBN:
9789138325940.
Marklund, Emil, ”Ett år med Ester: en mikrohistorisk undersökning av det sociala nätverket och känslolivet hos en småskollärare vid sekelskiftet 1900”, Ingår i: Historisk tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 137, nr 3, s. 379–410, 2017.
McKay, John P.. - A history of world societies Vol. 1 To 1600 / John P. McKay, Bennett D. Hill, John Buckler, Patricia Buckley Ebrey, Roger B. Beck, Clare Haru Crowston, Merry E. Wiesner-Hanks, Jerry Davila.. - 2015 - Tenth edition. - ISBN: 9781457685262.
Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare] / redaktion: Ulf P. Lundgren, Roger Säljö och Caroline Liberg. - 2014 - tredje [reviderade och uppdaterade] utgåvan. - ISBN:
9789127136021.
Historisk teori och metod / John Tosh; översättning: Gunnar Sandin. - 2011 - 3. uppl. - ISBN:
9144068735.
Törnfeldt, Jan, Första världskriget i historieläroböckerna.: En studie av hur läroböckerna gör sitt stoffurval när de ska beskriva första världskriget, kandidatuppsats, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2008.
Internetkällor
Libris.kb.se.