På fel sida gränsen: En studie om minnen från första världskriget i förhållande till gymnasieböckernas skildring

Examensarbete

På fel sida gränsen

En studie om minnen från första världskriget i förhållande till gymnasieböckernas skildring

Författare: Sara Goos

Examinator: Anders Fröjmark Handledare: Erik Wångmar Termin: HT 20

Ämne: Historia Nivå: Magister

391 82 Kalmar / 351 95 Växjö Tel 0772-28 80 00

Wrong side of the border

Stories from World War one as told in memory and in high school textbooks

Abstract

This study compares Erik Goos’s memories of World War I to what two Swedish school books in history, Historia 1b and Möt historien 1b, write about the war. Erik was born in Germany in the year of 1900 but moved with his family to Sweden as a young boy. At the age of 15, Erik got an apprenticeship at a German clothesdealer in Rödding. 1918 was the year Erik got summoned to the military service which meant he never really got out to war until the war was over. What he did experience was the November Revolution in Germany towards the end of the war. The text books used in Swedish high school describe the events of the war chronologically in a way that is easy to survey. Because of the limited space in the school books there is less focus on the individual person and more of an overview of the whole war and its consequenses. Möt historien 1b is slightly more nuanced in its contents than Historia 1b. Möt historien 1b includes material from several different sources, for example letters from individuals who fought in the war. A story as the one told by Erik is a great example of a source that the Swedish curriculum would do well to integrate into their history lessons.

Keywords

World War one, Schoolbooks, Memories, Curriculum.

Innehållsförteckning

1. Inledning...4

1.1 Syfte och frågeställningar ...5

1.2 Disposition ...6

1.3 Avgränsningar ...6

2. Tidigare forskning ...7

3. Teoretiskt ramverk ...9

4. Metod och material ... 12

5. Bakgrund ... 15

5.1 Europa - en världsdel i spänning ... 15

5.2 En uppväxt på Bankstrasse ... 15

5.3 Novemberrevolutionen ... 16

6. Erik Goos – ett liv i minnen... 17

6.1 Uppväxten i Sverige ... 17

6.2 Handelslärling i Tyskland ... 18

6.3 Inkallelse för tjänstgöring ... 20

6.4 Novemberrevolutionen och vägen ut ... 22

7. Läroböcker i historia ... 25

7.1 Historia 1b i Gy11 ... 25

7.2 Historia 1b – den lilla människan och de stora sammanhangen ... 27

7.3 Möt historien 1b ... 30

8. Analys och diskussion ... 33

8.1 Erik i förhållande till läroböckerna... 33

8.2 Erik och läroböckerna i undervisningen ... 36

Referenser ... 39

Bilaga 1 – Eriks Svenska pass från 1918 ... 41

Bilaga 2 – Eriks frisedel från 1918 ... 43

1. Inledning

Grunden till mitt historieintresse är den historia som utspelar sig nära människors vardag och de äventyr som de drastiskt dras med i av antingen slumpen eller medvetna val. Att få höra tankarna från personen som varit mitt i händelsen är en omöjlighet som jag alltid drömt mig bort till. När min farfar gick bort för snart två år sedan fick jag ta över släktkistan där hela släktens papper var sparat. Kalendrar, pass, glasplåtar från sent 1800-tal och mycket annat som hör en äldre

handelsaffär till. Bland alla papper hittade jag anteckningar skrivet av min farfars far, Erik Goos där han beskrev minnen från sina första 30 år. I min ungdom hade jag fått höra om Erik och hans två bröder som alla tre var i Tyskland under första världskriget och på olika sätt drogs in i kriget.

Nu kunde jag själv få läsa Eriks egna tankar kring kriget, något som jag direkt fastnade för.

Som blivande lärare vill jag gärna göra ett djupdyk ner i läroböckerna för att få större och bredare förståelse för det material som jag troligen kommer jobba med, med eleverna. Vilket stoff finns med i böckerna och hur kan det relateras till upplevelser från de händelser som individer minns ur olika perspektiv, exempelvis Eriks. Jämförelsen mellan läroböcker och annat råmaterial kan visa vad läroböckerna har att ge i undervisningen men också vad som behövs kompletteras utöver böckerna i undervisningen. Jag vill också se hur läroböckerna förhåller sig till läroplanen och hur arbetet av primärkällor går att integrera för att få en så stoffrik kurs som möjligt för eleverna.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att studera hur en persons minne förhåller sig till händelser i personens samtid. Genom att studera historiska läroböcker för gymnasieskolor kan jag se om personen, som i denna uppsats kommer vara Erik Goos har uppfattningar som följer normen och skeenden i samhället. Att studera en period utifrån ett mikro- och makroperspektiv samtidigt kan ge en inblick i hur en person kan uppfatta det som sker i omvärlden i förhållande till det som den svenska läroplanen anser är viktigt för eleverna att kunna.

De frågeställningar som jag kommer beröra i denna uppsats är:

 Hur upplever Eriks Goos samhället jämfört med vad som står om första världskriget i två gymnasieläroböcker?

 Hur ser förhållandet ut mellan läroböckerna och läroplanen Gy11 angående det som kan relateras till första världskriget?

 Hur kan man använda sig av Eriks minnen i undervisningen i förhållande till läroplanen Gy11?

1.2 Disposition

Studien börjar med vilken tidigare forskning som har funnits inom ämnet, ett ämne som är ganska begränsat som helhet men blir betydligt fylligare när forskning om läromedelsstoff respektive dagbokshantering, behandlas var för sig. Kapitel tre behandlar det teoretiska ramverk vilken studien har utgått ifrån. Vidare fortsätter studien in i kapitel fyra som behandlar både den metod samt det material som har använts i studien. Kapitel fem beskriver den bakgrund som behövs för att förstå helheten av studien, bland annat ett Europa på väg in i världskrig, Eriks uppväxt i Tyskland samt Novemberrevolutionen som ägde rum 1918 i Tyskland när kriget var på väg att ta slut.

Eriks historia fortsätter in i kapitel sex där studien fokuserar på Eriks fortsatta uppväxt i Sverige samt hur Erik hamnade på fel sida gränsen när första världskriget brann runt om i Europa. Vilka är Eriks minnen av en tid där allt cirkulerar kring ett världskrig? Kapitel sju studerar stoffet som två läroböcker tar med om första världskriget, samt läroplanen Gy11. I kapitel åtta analyseras och diskuteras källmaterialet i förhållande till frågeställningarna. Däri jämförs även de olika materialen med varandra för att kunna se hur de kompletterar varandra. Studien avslutas med referenser och bilagor.

1.3 Avgränsningar

I studien kommer Eriks minnen av första världskriget att jämföras med det stoff som tas med om händelsen i gymnasieläroböcker för att studien inte ska bli för stor har jag valt att avgränsa mig till endast två läroböcker, Möt historien 1b samt Historia 1b – den lilla människan och de stora sammanhangen. Båda läroböckerna är skrivna efter 2011 och är därmed riktade mot den senaste läroplanen, Gy11, vilket gör att jag också avgränsar mig till en läroplan att ta hänsyn till när jag studerar stoffet och Eriks minnen i relation till läroplanen. Jag avgränsar mig även i läroplanen genom att studera en kurs, historia 1b vilken också är den kurs som läroböckerna är riktade mot, även om de ska kunna användas i andra kurser.

Vidare har jag avgränsat mig till åren 1900–1920 med fokus på första världskriget. Detta avser både läroböckerna samt Eriks minnen för att minska mängden stoff. Det är framförallt en stor förändringsprocess som första världskriget som jag vill rikta in mig på, både i läroböckerna och i Eriks anteckningar. Där har åren efter 1920 mindre relevans.

2. Tidigare forskning

Det har gjorts otaliga studier kring det stoff som finns i läroböckerna. Avgränsat till första världskriget blir antalet studier betydligt mindre. Dock gjorde Jan Törnfeldt en kandidatstudie 2008 där han studerade stoffet som innefattade första världskriget i grund- och gymnasieskolornas läroböcker. Törnfeldt fokuserade främst på att studera de sex utvalda läroböckerna utifrån stoff, läsbarhet och innehåll. Törnfeldts studie visade på att alla böckerna var relativt lika i sitt

stoffinnehåll och att böckerna inte märkbart skiljde sig åt i läsbarhet, förutom att

gymnasieböckerna var något svårare än grundskoleböckerna. Studien visar att det saknas bra redogörelser för Italiens ingång i kriget, samt levnadsvillkoren på hemmafronterna. Alla böcker som studerades hade dessutom ett västorienterat perspektiv och uppmärksammade därmed mindre de strider som skedde på öst- och sydfronterna.¹

Lisa Danielsson och Josefin Helm har även de gjort en studie på kandidatnivå vid Malmö universitet där syftet är att studera läroböckers inkludering av utomeuropeisk historia vid framställningen av första världskriget. De valde sex olika läroböcker från olika förlag som har getts ut under 1990- och 2000-talet för att kunna se hur olika tidsperioder speglar och inkluderar olika länder. Studiens resultat visar att senare böcker ger en bredare bild av händelseförloppet utifrån flera olika perspektiv. Äldre böcker inkluderar inte utomeuropeiskt perspektiv. Studien inkluderade även teorier kring historiedidaktik som kopplades samma med resultaten från läroböckerna och deras utomeuropeiska perspektiv.²

Studier gjorda på minnen från 1900–1920 är inte något som gjorts i mängder. Däremot har Mats Dolatkhah gjort en doktorsavhandling 2011 om minnen av läspraktiker 1900–1940. Studien är uppbyggd kring intervjuer som gjordes på 1970- och 80-talen. De som intervjuades, 30 stycken, berättar hur de kom i kontakt med läsning och böcker under för- och mellankrigstid. Skillnaderna mellan individernas möjlighet att få tillgång till ett urval av skrifter berodde främst på deras olika klasstillhörighet samt ekonomiska förutsättningar. Många hade en barndom där det var brist på skrifter och där familj, billigboksutgivning, bibliotek och lärare hade en avgörande roll för både intresset att läsa men också tillgång till skrifter.³

1 Törnfeldt, Jan, Första världskriget i historieläroböckerna.: En studie av hur läroböckerna gör sitt stoffurval när de ska beskriva första världskriget, Kandidatuppsats, Linköpings universitet, Institutionen för

beteendevetenskap och lärande, 2008, s.42ff.

2 Danielsson, Lisa; Helm, Josefin, Läromedelsanalys - Hur framställs utomeuropeisk historia kring första världskriget i högstadiets läroböcker?, Kandidatuppsats, Malmö universitet/Lärande och samhälle, 2018.

3 Dolatkhah, Mats. Det läsande barnet: minnen av läspraktiker, 1900–1940, Doktorsavhandling, Högskolan i Borås/ Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap, 2011.

Emil Marklund publicerade en artikel i Historisk tidskrift där han gjorde en mikrohistorisk undersökning på småskolläraren Ester Vikströms vardag i det privata och det offentliga rummet.

Studien baserades på Esters dagbok där både hennes sociala nätverk och känsloliv avspeglas under åren 1901–1902. Marklund lyckas med hjälp av dagboken rekonstruera hur en del av livet för en småskollärare kunde se ut. Offentligt var Ester en aktiv och social kvinna som höll en relativt hög socioekonomisk ställning trots att hon själv kom från arbetarklass. Ester har i sin dagbok återgett flera olika känslor och noterar dem på olika sätt vid olika tillfällen. Bland annat hade Ester delvis svårt att balansera den privata och den professionella sfären, speciellt med pojkar nära sin egen ålder. Genom parallella studier med känslor och socialt nätverk kommer en helhetsbild upp som visar en större helhetsbild av Esters liv. Skulle en av aspekterna inte studeras, hade det varit svårt att få en helhetsbild av livet som småskollärare i början av 1900-talet.⁴

Några studier där läroböckernas stoff kombineras med minnen från en specifik händelse i stoffet har jag inte funnit. Det gör det till ett intressant ämne att studera hur läroböcker samt

kompletterande material kan användas och hanteras i förhållande till det som står i läroplanen för kursen historia 1b.

Det är bra att du sammanfattar avsnittet om forskningsläge litet, men gör det gärna ännu tydligare, Vad har du tagit med dig från den tidigare forskningen in i din egen studie?

4 Marklund, Emil,”Ett år med Ester: en mikrohistorisk undersökning av det sociala nätverket och känslolivet hos en småskollärare vid sekelskiftet 1900”, Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 137, nr 3, s. 379- 410, 2017.

3. Teoretiskt ramverk

I en studie som utgår från att studera innehållet i läroböcker angående en viss händelse, behövs det ett ramverk som förklarar varför läroböckerna ser ut på ett visst sätt. läroböckerna är, precis som andra böcker, formade av dem som skriver dem, men de i sin tur försöker inkludera det som står i läroplanen för att matcha det materiella ämnesbehov skolan har så mycket som möjligt. I

historieämnet är det främst historiedidaktiken som präglar innehållet för både läroplan samt stoff i de historiska läroböckerna. Därmed blir det ännu viktigare att få en förståelse för både

läroplansteori och historiedidaktik i denna studie.

Läroplansteori utgår från det som är värt att veta. Kunskapen ska sedan formuleras på ett sådant sätt att det går att lära ut till eleverna. Det vill säga hur kan vi lära ut det vi vet till eleverna? Denna frågeställning är kärnan i läroplansteori och bör därmed kopplas till alla ämnen, såsom pedagogik, filosofi, naturvetenskap, kulturhistoria och ekonomisk historia. Kunskapspraktiker, normer, bedömningssystem, institutionell inramning, lärarresurser och handlingsutrymme formar både lärande och undervisning. Didaktiken handlar om hur lärande och undervisning ska utveckla elevens förmågor och identitet utifrån de kunskaper och färdigheter som lärs ut under lektionerna. ⁵

I ett samhälle som är stort nog att ha en mer differentierad ekonomi och samtidigt har en

mångskiftande kultur, kräver utbildningen särskilda institutioner – skolor- som har en gemensam läroplan. Läroplanen styr innehållet utifrån den struktur som finns i samhället och ger den styrande makten kontroll över det som lärs ut till nästa generations medborgare. Pedagogiken har därmed även den direktkontakt med politiken samt de traditioner som sedan tidigare finns i samhället.

Utifrån detta baseras undervisningen på två saker. Vad som är värt att veta och vad den sociala innebörden av vetandet är.⁶

Varje läroplan bär på ett historiskt arv, samtidigt som de avser att påverka samtiden genom teorier som är baserat på uppfattningar om vad utbildning är och vad som anses viktigt att lära in. Att kunna välja kunskap till landets läroplaner och undervisning är ett uttryck för makt i kombination med det som samtiden anser är viktigt eller vetenskapligt korrekt. Det innebär att läroplanen speglar den samtid vilken den är skriven i.Läroplanen består av styrdokument för mål och innehåll

5 Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.), Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare], tredje [reviderade och uppdaterade] utgåvan, Natur & kultur, Stockholm, 2014, s.139f.

6 Lundgren, 2014, 140f.

av undervisningen och har existerat så länge det har funnits en organiserad skola. Sedan 1990 har läroplanen varit mål- och resultatbaserad.⁷

Historiedidaktik utgår från hur och vad som ska läras it i historieämnet. Hur historia ska hanteras för att förmedlas på rätt sätt till eleverna är något som problematiseras av historiedidaktiker. Det som ska läras ut och därmed även tas med i läroplanen måste vara av relevans för nutiden, men också för framtiden. Det stoff som beskriver varför världen och samhället ser ut som de gör idag samt hur förändringsprocesser kan påverka framtiden är det läroplanen i historia ska lägga sin vikt vid.⁸

Historiens nytta och funktion är något som många filosofer har diskuterat och funderat över tillsammans med psykologer som diskuterar hur historieämnet tas emot vid inlärningen hos

eleverna. De historiska livshändelser och skeenden som är traumatiska, måste hanteras varsamt för att eleverna ska kunna förstå utan att fara illa. Det som kopplar historieämnet med det psykiska är historiemedvetande. När människor möter historia, gör de ofta det som representanter för en typ av kultur eller kollektiv där historien är definierad utifrån den erfarenhet som individen har samlat på sig under sin egen livsresa. Individerna blir alltså präglade av den sociala uppväxt de har fått och kompletteras med det kulturen anser att individen behöver ha med sig för att förstå sin omvärld.

Exempelvis skall individer nu enligt läroplanen Gy11 ha förståelse för hur historia kan användas, det vill säga historiebruk.⁹ Lärare har ytterligare en aspekt i sin hantering av historia i

undervisningen som är historiemetodik, vilken syftar på den pragmatiska process där läraren lär ut historieämnet med hjälp av källkritiska övningar och självständiga elevarbeten utifrån de

förutsättningar läraren har i klassrummet.¹⁰

Ett av historiedidaktikens nyckelbegrepp är historiemedvetande och syftar på historiskt tänkande och historisk kunskapsbildning. Begreppet är brett och förhållandevis vagt vilket kan göra det svårplacerat. Syftet är att eleven ska få förståelse för hur historien ses utifrån gemensamma tankemönster vilka håller samman kulturer, religiösa grupper, familjer, fotbollsfans, med mera.¹¹ Ett annat nyckelbegrepp för historiedidaktiken är historiebruk. Detta begrepp rör allt som har med historia att göra och visar med hjälp av källkritisk analys hur historien används och varför.

7 Lundgren, 2014, 141f.

8 Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.), Historien är närvarande: historiedidaktik som teori och tillämpning, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014, s.21.

9 Karlsson & Zander, 2014, s.29f.

10 Karlsson & Zander, 2014, s.32.

11 Karlsson & Zander, 2014, s.57.

Historiebruk är uppdelad i flera olika kategorier och perspektiv. en uppdelning är intentionellt och funktionellt perspektiv. Det intentionella perspektivet utgår från det aktörsorienterade, det vill säga den historia som brukas för ett specifikt målorienterat och avsiktligt syfte, exempelvis den historia som nämns i läroböcker. Det funktionella perspektivet är till viss del systemorienterat och svarar mot specifika behov som en individ kan ha. Exempelvis kan det vara att koppla olika recept till tradition, exempelvis att alltid äta semlor i februari på grund av den dåtida traditionella fastan, eller att koppla en ritual till kultur och dåtida upplevelser i födelseorten. Historiebruk kan också delas upp i sju olika kategorier enligt Karlssons egen modell. Här delas bruket av historia upp i

vetenskapligt, existentiellt, moraliskt, ideologiskt, Politiskt-pedagogiskt, samt icke-bruk av historien.¹²

12 Karlsson & Zander, 2014, s. 70ff.

4. Metod och material

Metod

Studien är baserad på en kvalitativ metod där växelverkan har skett mellan datainsamling och analys. Genom denna växelverkan skapas en helhetsbild av den livssituation som var för handeln i Sverige och Tyskland under första världskriget. Till skillnad från en kvantitativ metod specificerar denna studie sig på endast ett minne och två läroböcker vilket innebär att studien inte har ett stort empiriskt material utan snarare fördjupar sig inom ett snävt område som i detta fall är Eriks minne av första världskriget samt vad två läroböcker har skrivit om händelsen.¹³

Kvalitativ forskning utgår från att källor ska tolkas och att själva tolkningen ska bidra till en djupare förståelse för det fenomen som studeras. Kvalitativ forskning som vetenskaplig metod fokuserar delvis på vad olika fenomen kan betyda i olika sociala sammanhang.¹⁴ Den kvalitativa metoden vill beskriva hur något är beskaffat samt dess egenskaper, något som passar denna studie eftersom dess fokus ligger på att förklara hur Erik upplevde första världskriget samt vad det är som anses vara viktigt för gymnasieelever att lära sig om kriget, alltså det som både kan kopplas till läroplanen men också det som står om kriget i läroböckerna.

Urval

Valet av Läroböcker gjordes utifrån att jag ville ha så moderna böcker som möjligt och framförallt att de var skrivna i syfte att passa Gy11, det styrdokument som förnärvarande gäller för landets gymnasieskolor. Den ena boken, Historia 1b, är utgiven 2012 vilket endast är ett år efter att den nya läroplanen kommit ut jämförelsevis med den andra boken, Möt historien 1b, som är skriven fem år efter läroplanen Gy11 kom i bruk. Det gör att böckerna har olika utgångspunkter

beträffande hur läroplanen bör hanteras. Ju längre en läroplan har varit i bruk, desto mer inarbetad och hanterad blir den. Därför kan det vara så att även om Historia 1b är skriven för Gy11 kan den fortfarande vara något präglad av den tidigare läroplanen lpf94. Möt historien 1b har haft fem år på sig för författaren att bli väl inarbetad med Gy11 och kan därmed få en bättre förståelse för den läroplan vilken boken ska skrivas till. Det finns emellertid en ny upplaga av Historia 1b, utgiven 2018 som medvetet har valts bort för att få åldersskillnaden mellan de två läromedel som studerats.

13 Boolsen, Watt Merete, Kvalitativa analyser, Gleerups, Kristianstad, översatt av Bo Kärnekull, 2009, s. 93.

14 Alvehus, Johan. Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB. 2019 (2013) s.20ff.

Möt historien 1b och Historia 1b är utgivna av två olika förlag vilket gör att studien får en bättre bas att stå på. Dessutom används båda böckerna aktivt i skolor över landet. Möt historien 1b finns exempelvis på 23 olika bibliotek över hela landet¹⁵ och Historia 1b finns på 14 bibliotek.¹⁶ Jag har arbetat med båda läroböckerna under mina VFU-perioder, något som gör att jag därmed även har en erfarenhet av att hantera böckerna i lärosammanhang.

Källmaterial och källkritik

Denna studie utgår från minnen som Erik Goos har skrivit ned någon gång under 50-talet, gällande tiden då första världskriget pågick i Europa. Eriks minnen kommer sedan jämföras med två

stycken läroböcker på gymnasienivå, Möt historien 1b, skriven av Olle Larsson 2016, samt Historia 1b – Den lilla människan och de stora sammanhangen, skriven av Sture Långström, Weronica Ader, Ingvar Ededal och Susanna Hedenborg 2012.

De tre ovanstående texterna är de källor i studien som både visar första världskrigets skeende, samtidigt som Eriks minnen fördjupar och därmed visar ytterligare ett perspektiv på en händelse som i övrigt har varit mycket omtalad och omskriven under det sekel som har gått sedan kriget både bröt ut och slutade. Gymnasieböckerna ger ett övergripande perspektiv över de större händelserna som skedde under första världskriget, när och hur det bröt ut samt när och varför kriget äntligen tog slut i slutet av 1918. Eriks minnen visar kriget utifrån hans eget perspektiv och ger därmed ingen helhetsbild. Däremot visar det känslorna och tankarna som virvlade runt i en av de miljontals som på ett eller annat vis drabbades av kriget.

Privata handlingar som exempelvis dagböcker, memoarer och brev ger en annan kunskap om det förflutna än offentliga handlingar. Exempelvis kan känslor som ofta går förlorade i offentliga dokument, komma fram och bli mer tydliga. Även relationer i den privata sfären samt ytterligare dimensioner som finns i samhället är lättast att finna i de privata handlingarna. Problemet med memoarer är att de är skrivna långt i efterhand och endast har med det som berättaren anser är värt att nämna om de händelser som har skett i personens närhet. Ett annat problem med memoarer är närhetskriteriet. Erik har skrivit sina memoarer ungefär 30-50år efter att allt har hänt och dessutom har han beskrivit sin barndom, något som är osäkert om han kommer ihåg allt själv eller har fått berättat en del av de som fanns i hans familj vid den tiden. ¹⁷

15 Libris.kb.se, https://libris.kb.se/bib/19353313, (hämtad 2021-01-06).

16 Libris.kb.se, https://libris.kb.se/bib/12180025, (hämtad 2021-01-06).

17 Tosh, John, Historisk teori och metod, 3. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011, s.117f.

Till skillnad från Eriks memoarer, tillhör läroböcker offentliga handlingar och är skrivna i syfte att lära ut historia i gymnasieskolor som utgår från den svenska läroplanen, i detta fall Gy11.

Läroböckerna är därmed skrivna utifrån ett svenskt perspektiv, samtidigt som de bör belysa flera olika perspektiv för att kunna ge eleven en bredare kunskapsbas. Det är viktigt att både Eriks memoarer och de två läroböckerna tokas utifrån sina enskilda sammanhang där deras svagheter och styrkor noteras och diskuteras.¹⁸

Erik Goos memoarer finns i familjens släktarkiv, något som har gjort det möjligt för mig att jobba med materialet eftersom jag annars aldrig hade haft möjlighet att studera första världskriget utifrån just Erik Goos perspektiv. Det har också gjort att jag har kunnat skapa mig en helhetsbild av en person som jag aldrig träffat genom att studera övrigt material i släktarkivet samt prata med släktingar till Erik och mig som hann träffa honom. Erik är min farfars far, något som kan upplevas som något nära för en korrekt studie. Samtidigt gör mitt släktskap till Erik att jag har tillgång till alla papper som gör just denna studie möjlig.

18 Tosh, 2011, s.142f.

5. Bakgrund

5.1 Europa - en världsdel i spänning

Under 1800-talet minskade de sociala och ekonomiska välståndet för större delen av Europas befolkning. I kombination med politiska förändringar och flera år i rad där skörden hade slagit fel, breddades vägen för de kommande revolutionerna. Eftersom det är den vinnande sidan som skriver historien sägs det ofta att det var Tyskland som startade kriget. Men som med alla konflikter är svaret svårare än så och med betydligt fler sidor. ¹⁹

De flesta konflikter börjar oftast med en stor dos nationalism. Utan viljan att framhäva sin egen nationalitet och önskan om att just den nationaliteten ska vara mäktigare och bättre än andra nationaliteter skapas inte krig. Nationalism i kombination med militarism, tanken om att ett

militärt styre är idealet och att andra styrsystem bör underordnas det militära, skapas det konflikter när de militärt styrda länderna vill framhäva sin egen nationalitet. Ovanpå detta fanns det även en konkurrens mellan England och Tyskland. Kejsare William hade tydligt yttryckt att han hade som avsikt att göra Tyskland till ett stort imperium, både militärt men också handelsmässigt. Denna utmaning gjorde att stora spänningar skapades mellan Tyskland och England. När skottet i Sarajevo avfyrades var det som att hela världen sattes i gungning och varken England eller Tyskland kunde hålla fred med varandra och deras allierade stormakter följde efter.²⁰

5.2 En uppväxt på Bankstrasse

Erik Goos föddes den 9 mars 1900 och var det sista barnet i en skara på sex syskon. Familjen bestod av pappa August född.1865, mamma Nina född.1865, bröderna Peter född.1890, Hjalmar född.1892, samt systrarna Nina född.1894, Alma född.1896 och Maria född.1897. Familjen Goos bodde i Hamburg på Bankstrasse nr12 i en ganska stor lägenhet på fem rum tack vare faderns yrke som kontorschef i en stor exportfirma i textilbranchen. Mamma Nina var ganska sliten efter alla barnsängar och behövde ofta vila, något som Erik inte förstod så mycket av. Erik kommer ihåg att han saknade sin mamma väldigt mycket eftersom han inte fick besöka henne så mycket när hon mådde som sämst. Hus och barn sköttes då av Tante Louise som var faderns moster, en sträng men snäll dam. Från 1904 och framåt låg mamma Nina mycket på stadens lasarett, något som satte sin

19 McKay, John P., Hill, Bennett D., Buckler, John, Ebrey, Patricia Buckley, Beck, Roger B., Crowston, Clare Haru, Wiesner, Merry E. & Dávila, Jerry (red.), A history of world societies, Tenth edition, Bedford/St. Martin's, Boston, 2015, s.726.

20 McKay, 2015, 851f.

prägel även i hemmet med låg stämning och oro. Den 29e november 1905 gick mamma Nina bort i sin sjukdom. ²¹

Efter en tid anställdes en svensk fröken vid namn Ester Jönsson som skulle ta hand om barnen och huset. Ester var examinerad småskolelärarinna, något som förbryllade Erik i efterhand eftersom Ester lika gärna kunnat arbeta i sitt yrke i stället för att flytta till Tyskland och ta hand om flera barn. Anledningen till att August anställde en svensk barnflicka var troligtvis för att mamma Nina var från Sverige och att barnen pratade svenska i hemmet. August var mycket för utbildning och att utbilda barnen i svenska för framtiden var troligtvis en av anledningarna.²²

5.3 Novemberrevolutionen

I slutet av första världskriget var det oroligt på flera fronter. Våren 1918 attackerade Tyskland Frankrike ytterligare en gång. I juli stoppades de åter igen i ett andra slag vid Marne. Med 140 000 nya amerikanska soldater var det de allierade som kom ut med fördel till vinst. Under september avancerade Frankrike, England och USA stadigt mot Tyskland på alla fronter. Tyskland

diskuterade nu aktivt ett vapenstillestånd samtidigt som Tyskland även under den 4 oktober formade en ny mer liberal regering som senare skulle kunna ta skulden för kriget.²³

Formandet av vapenstilleståndet tog tid, något som gjorde det tyska folket missnöjt. Den 3

november begick sjömän i Kiel myteri, något som spred sig som en löpeld genom norra Tyskland.

Både soldater och arbetare skapade revolutionsråd vilka var baserade på den sovjetiska modellen som användes året innan när den ryska februrirevolutionen pågick. Med den kollapsande armén fanns det inget annat val för dåvarande kejsaren Wilhelm än att abdikera. En socialistisk regering tog över makten och den 11 november blev det vapenstillestånd.²⁴

21 Goos, Erik. – anteckningar och minnen från förr, okänt årtal, förvaras i familjens släktarkiv, s.1ff.

22 Goos, s.9.

23 McKay, 2015, s.870.

24 McKay, 2015, s.870.

6. Erik Goos – ett liv i minnen 6.1 Uppväxten i Sverige

I december 1906 hade August varit i Sverige för att köpa en affär belägen i Falkenberg. Flytten till Sverige var något som hela familjen pratade om. Erik hade hört berättelser om Sverige från

moderns tidigare resor hem till sina föräldrar. Då tog det flera dagar att resa hem med tåg eftersom tåget mellan Hamburg och Malmö gick ena dagen medan det tåg som senare ledde till Växjö först gick nästa dag. Resan denna gång skulle inte ta lika lång tid men för en sexåring så upplevdes timmarna som väldigt långa. De enda som inte hade varit och hälsat på släkten i Sverige tidigare var Erik och hans syster Maria, resterande hade varit där och hälsat på deras morfar som bodde i Hagreda, norr om Växjö.²⁵

Erik minns resan som lyxig. De skulle åka tåg tillsammans med Ester i 3:e klass något som var stort eftersom de innan rest med tåg i 4:e klass vilket enbart var en stor godsvagn där man fick sitta på bänkar runt väggarna eller på sitt bagage om bänkarna var upptagna. Troligtvis sov Erik större delen av resan då han inte kommer ihåg så mycket av den, enda minnet var när de åkte förbi Flensburg och Tante Louise stod på perrongen med karameller som avskedspresent. Hjalmar var inte med på resan då han hade börjat som lärling hos Augusts bror Christian i Dresden.²⁶

När familjen kommit fram till Falkenberg hjälptes alla åt med att flytta iordning alla ägodelar som stod i lådor i köket. Utanför fönstret ösregnade det men Erik minns att trots detta stod det flera personer som nyfiket tittade in på nykomlingarna från Tyskland. ”Det var ju något märkvärdigt med folk som kommit från Tyskland, de visste väl inte att om tyskarna såg ut som vanliga människor”²⁷

Falkenberg upplevdes som en liten stad av Erik och jämfört med Hamburg som han var van vid så var det verkligen det. Låga hus, inga spårvagnar och nära till både skola och det som behövdes.

Affären som de nu skulle flytta in i var ett stort äldre köpmanshus beläget mot Storgatan och Färgaresträtet med egen innergård som då gick hela vägen ned till ån. På innergården fanns det vagnsförråd, häststall och kostall. Huset var bland de största som fanns på Storgatan och utgjorde

25 Goos, s.12f.

26 Goos, s.13.

27 Goos, s.15.

en praktfull syn med skyltfönster längsmed hela nedervåningen som vette mot Storgatan och stora fönster på ovanvåningen.²⁸

Hösten 1907 var det dags för Erik att börja i den svenska skolan. Som nykomling från Tyskland var det inte en rolig tid. Erik fick flera öknamn och han minns att han ofta höll sig för sig själv.

Rektorns son, Erik Tylén var den enda som var hygglig och ibland följde Erik med upp till rektorns våning där fru Tylén ibland bjöd på något gott.²⁹

Erik gick först två år i folkskola innan han gick över till realskolan i tre år. Under tredje året beslutade sig Erik för att byta skola då han kom på kant med förestånderskan och rektorn fröken Hellgren som aldrig hade tyckt om Erik. Erik flyttade istället ned till Ystad för att fortsätta på läroverket där nere eftersom Ester Jönsson, deras gamla barnflicka, skötte en filial åt pappa August där. Erik hade sällskap i Ystad av den yngsta systern Maria och han minns det som en lycklig tid.³⁰

6.2 Handelslärling i Tyskland

Erik ville helst bli antingen finsnickare eller elektriker. En dröm var att först praktisera hos en elektriker för att sedan fortsätta utbilda sig på Chalmers vaktmästarekurs och ha ytterligare praktik efter det. Valet av yrke stod dock inte Erik för. Som övriga ungdomar på denna tid handlade det inte om vad ungdomen i fråga ville göra utan det var föräldrarna som bestämde, något som var normalt för alla gamla falkenbergare vid denna tid enligt Erik. Eftersom August var handelsman blev det bestämt att Erik också skulle bli det. Både Peter och Halmar var på väg att bli handelsmän och var således på sina lärlingsställen. Peter i Ljusdal och Hjalmar i Dresden. August hade

kopplingar till en affärsman i Rödding som låg i dåvarande Nordslesvig som vid denna tid var en del av det Tyska riket. Numera tillhör området Danmark. Först var tanken att Hjalmar skulle komma och arbeta där men eftersom Hjalmar var äldre och inte längre en lärling blev det Erik som fick åka i stället. Lärlingar var billigare arbetskraft, något som lockade affärsmän eftersom de inte fick någon kontant lön utan endast krävde mat och husrum samt en kostym om året. Dessutom var lärlingarna tvungna att stanna kvar på samma ställe under hela sin lärlingstid vilket var fyra år.³¹

I februari 1915 flyttade Erik ner till Rödding. Första världskriget var redan i full gång och förhållandena var mycket svårare nere i Tyskland än vad det var i Sverige vilket också hade sin

28 Goos, s.17.

29 Goos, s.23f.

30 Goos, s.25ff.

31 Goos, s.28f.

förklaring i att Sverige höll sig utanför kriget. August följde med Erik ned till Rödding där de blev mottagna av Eriks nya chef, Christian Frandsen. Även om Erik var född i Tyskland hade han nu bott över halva sitt liv i Sverige vilket hade gjort att han inte längre behärskade det tyska språket så bra. Samtidigt pratades det även mycket danska och det kunde inte Erik alls. Förutom Erik fanns det ytterligare en lärling som kom från Danmark men som hade släkt i Sverige och han hjälpte Erik att tolka och förstå bland annat olika varunamn samt vad kunderna sa. Första tiden var tuff.

Även om den andra lärlingen hjälpte till att tolka tog det lång tid för Erik att förstå vad som sades.³²

Varorna som kom in och såldes hos handlaren var många och olika, det mesta gick att sälja under krigstiden. Även om affären var en tygaffär som hanterade och sålde diverse olika tyger på metervara, togs det bland annat in röktobak som var en sämre variant men som flitigt gick åt och det var fullt upp för lärlingarna som skulle packa alla tobakspaket som såldes per efterkrav.

Arbetsdagarna var långa och fulla. Klockan sju på morgonen började passet och affären stängde inte förrän sista kunden gått även om det var långt efter stängningsdags som vanligtvis var klockan sju på kvällen. Innan lärlingarna kunde avsluta för dagen skulle lagret göras iordning. Oftast var de färdiga först klockan tio på kvällen med sina arbetsuppgifter, något som var tråkigt eftersom lärlingar inte fick vara ute på gatorna efter klockan tio. Helgerna var också fyllda med arbete.

Affären var öppen från morgon till klockan ett och därefter skulle de stora skyltfönsterna göras iordning och dekoreras till kommande vecka. På söndagarna fanns det dock några timmar där det var möjligt att gå ut med kamraterna.³³ Under vintrarna var det stor efterfrågan på damkappor som togs hem på öppet köp av fabrikanten. Det var då Eriks uppgift att ta med tre till fyra kappor ut till kunden något som Erik tyckte var lite kusligt. Ibland fick Erik gå en till två mil för att komma till kunden, en väg som ofta var i totalt mörker. Han hade en ficklampa med sig men den fick han bara använda i nödfall eftersom ljus var något man inte fick använda sig av hur som helst i krigstid.³⁴

De pengar som Erik kom över användes till att köpa mat. Den mat de fick hos fabrikanten åts på stående fot i affären mellan kunderna. Ibland hann de slänga i sig den varm men ofta han den svalna mellan tuggorna. På måndagarna fick de varsin bit bröd som skulle räcka hela veckan tillsammans med en lerpotta som var fylld med en liten klick smör. Smöret åt Erik upp

32 Goos, s.29f.

33 Goos, s. 30f.

34 Goos, s. 31f.

tillsammans med första brödbiten för att riktigt kunna känna den fylliga smörsmaken. Resten av veckan blev det det grova brödet med salt på, något som inte heller var helt fel enligt Erik.³⁵

Flera gånger per år fick Erik cykla över gränsen till Danmark och in till Brörup där Erik skulle hämta upp leveranser med skinnvästar som sedan skulle förtullas in till Tyskland. I samband med resan fick Erik lite fickpengar till mat, något som ofta blev en brödbit, ett glas mjölk samt stuvade morötter. Detta tyckte Erik var riktigt gott och det var en portion som var riklig, något som alltid uppskattades. Erik skickades ofta ut på ärenden som detta. En återkommande resa som Erik fick göra var att åka och hämta leveranser ända nere i Hamburg som Eriks chef inte vågade skicka med posten eftersom många järnvägspaket försvann under transporten. Under resan till Hamburg passade Erik alltid på att hälsa på Tante Louise i Flensburg som alltid gav Erik en peng. Erik skapade kontakter lite var stans under sin tid som lärling. Bland annat var det två militärer som låg förlagda i Rödding vars familjer hade restaurang i Hamburg. Erik hjälpte dem att frakta varor som han lämnade in på deras restauranger och som tack fick han alltid ett mål mat. Tjänster och

gentjänster var sättet att hantera livet under kriget. ³⁶

6.3 Inkallelse för tjänstgöring

1918 fyllde Erik 18 år och fick sin inkallelseorder eftersänd på express när Erik var o hälsade på Onkel Christian och August som då var i Rendsburg där Onkel Christian var positionerad inom militären. Erik var inte glad över att behöva mönstra men han fick känslan av att August tyckte det var stiligt att ha alla sina tre söner med i kriget. Egentligen var Erik vid detta lag redan svensk medborgare eftersom August hade fått sitt medborgarskap under 1916 när Erik fortfarande var omyndig. Men eftersom Erik redan då befann sig i Tyskland, hade han ännu inte hunnit få sitt svenska pass som bevisade hans svenska tillhörighet. Det var med blandade känslor som Erik tog farväl av sin far, framtiden var ju nu mer oviss än någonsin om de skulle ses igen.³⁷

35 Goos, s.33.

36 Goos, s.33f.

37 Goos, s.37.

För att lättare beskriva var Eriks tankar kommer ifrån citeras här nedan ett klipp ur en tidningsartikel från Falkenbergsposten maj 1915.

Handlaren A. Goos i Falkenberg har tvenne söner i världskriget. Den ene sonen, Peter, befinner sig på västfronten, den andre, Hjalmar, kämpade under fälttågets början vid västra fronten, men erhöll sedermera kommendering öster ut. Hjalmar Goos, som är 23 år gammal, är vice korpral vid ett Schleswig-Holsteinskt regemente. I slutet av januari sändes hans regemente till östra fronten och fik deltaga i det stora vinterkriget vid Masuriska träsken. Sedan dess fick hans fader ej höra något av honom på tre månader, han visste ej om sonen befann sig vid liv eller dödats. Nu har emellertid herr Goos i dagarne fått en underrättelse från sin son.

Brevkortet omförmäler, att Hjalmar Goos under en förpostfäktning i skogen vid Lück den 9 februari blivit osårad tillfångatagen. Efter tillfångatagandet har han jämte andra tyska krigsfångar sänts över till Ryssland och han befinner sig nu i staden Chabarowski i Ost Sibirien.³⁸

Inställningen skedde Rödding vid en stor samlingslokal som hette Harmonien. Där skulle alla beskådas för krigsduglighet och vad Erik minns blev alla godkända att bli ”kanonföda” som Erik kallade det. Trots påpekande från Erik över sitt svenska medborgarskap fick han den 22 april 1918 inställa sig vid krigstjänstgöringen. Transporten till Schleswig skedde i godsfinkor och det enda de fick ta med sig var de nödvändigaste toalettartiklarna, resten skulle de få på plats. När de kom fram till Schleiswig var det uppställning och sedan marsch till kasernerna. Det var den längsta väg Erik kunde tänka sig och vid ett besök till platsen flera år senare upplevdes den fortfarande som väldigt lång.³⁹

Redan samma kväll rustades de med gamla uniformer med många mässingsknappar. Dagen efter började exercisen där de nya soldaterna skulle tränas inför strid. En underofficer vid namn Schwan minns Erik mycket väl. ”En verklig sadist som fann ett nöje i att plåga oss nytillkomna så mycket som möjligt.”⁴⁰ Schwan favoriserade två typer av exercis, ålning i lervälling samt bajonettfäktning.

Efter en heldag i leran fann man den precis överallt minns Erik. Bajonettfäktningen var inte mycket bättre den. På spetsen på bajonetten fästes en hård läderboll för att minska skaderisken något som var tur det eftersom befälet fäktades så hårt att det trots bollen kändes mycket väl tillsammans med ett och annat blåmärke.⁴¹

Maten var inte mycket att hurra för. Nudelsuppe utan kött, grovt bröd som skulle ransoneras hela veckan samt lite smör, morotsmarmelad och en liten påse salt. Dagarna började med väckning tidigt på morgonen med snabb påklädning och sängbäddning. Sovrummen på förläggningen hade plats för 20 personer i varje rum. Hade inte sängen bäddats korrekt låg sängkläderna på golvet när de kom tillbaka vid middag. Det var inte heller ovanligt med någon sorts straffkommendering,

38 Hallands Nyheter, 2014-07-28, Hallänningar stred i första världskriget, Jan-Olof Nilsson, s.7.

39 Goos, s.38.

40 Goos, s.39.

41 Goos, s.39.

snarare en norm att det blev en. Alla i Eriks kompani kom från norra Schleswig och var därmed mer dansksinnade än tyskar. För att hålla stämningen uppe sjöngs det mycket, oftast danska sånger vilket var förbjudet och därmed ledde till nattlig straffexercis. Enligt Erik var det stor skillnad mellan svensk och tysk tjänstgöring. Erik gjorde senare tjänst i Växjö, något som var helt annorlunda mot den struktur som var i Tyskland.⁴²

När Erik hade varit inkallad i tre månader var det dags för honom att utrustas för att åka till fronten. I samband med detta försökte Erik åter igen kontakta svenska beskickningen i Berlin för att se hur långt de kommit med Eriks nya svenska pass men utan något svar tillbaka. Erik hade en kompanichef vid namn Feldwebel Gerdes som var en hygglig person. Han kunde inte göra något åt Eriks pass men när han hörde om att Erik kom från en familj som handlade kläder bad han Erik att skaffa fram en rock som Gerdes kunde ha när allt blev civilt igen. Sagt och gjort tog Erik fram en rock. Tack vare denna tjänst slapp Erik bli skickad till fronten för den omgången. Pengarna Erik fick av Gerdes för rocken köpte han mat för, något som inte uppskattades av August. August hade lättare för att hjälpa andra än sina egna, något Erik har märkt av flera gånger under sin uppväxt.⁴³

På grund av sitt svenska medborgarskap skulle Erik få slippa den hårda exercisen och sattes istället som förvaltare av förrådet som försåg soldaterna med både vapen och kläder. Dock blev han rustad för fronten flera gånger men undkom varje gång att skickas iväg. Först i oktober 1918 fick Erik ett pass med sitt foto på men där alla personuppgifter behövdes fyllas i av den så kallade

rättsofficeren på basen. Varje gång Erik var inne och frågade om passet var klart fick han negativa besked. I samband med detta startade novemberrevolutionen.⁴⁴

6.4 Novemberrevolutionen och vägen ut

Ungefärligt klockan två på natten gick larmet på regementet. Revolutionen som börjat i Kiel hade nu spritt sig till Schleswig, Schloss Gottorf, och sedan vidare till kasernerna där Erik huserade.

Alla soldater på plats kommenderades ut för uppställning på gården och där fick de höra för första gången om revolutionen. De soldater som inte ville vara med på revolutionärernas sida fick gå och ställa sig med ansiktet mot en vägg, något som Erik förklarar att alla visste vad det innebar. Erik med alla andra som inte ville bli skjutna stod snällt kvar där de frågades ut av soldaterna om

42 Goos, s.39.

43 Goos, s.40f.

44 Goos, s.41.

förrådet på regementet, det förråd som Erik hade nyckeln till. Förrådet blev fort plundrat och Erik upplevde det hela som väldigt obehagligt eftersom det var mycket ovisst om hur det skulle gå med revolutionen.⁴⁵

Erik och de andra blev kommenderade att ta bort befälstecknen på alla officerares uniformer, något som Erik inte riktigt kände sig bekväm med. Han påpekade istället att han hade kommando att göra andra saker. Erik gick till vaktbefälhavaren där han sa att han var ditkommenderad även om han egentligen inte var det. Det var ofta mycket rörigt på kasernen vilket gjorde att ett sådant här ljug kunde funka. Vaktbefälhavaren var dock något skeptisk men tog in Erik i vaktstyrkan där Erik höll sig under en tid. Erik frågade efter sitt pass dagligen under hela november men fick alltid samma negativa svar. Till sist sa Erik att om inte passet kom skulle Erik ta sig därifrån, något som han vidhöll nästa dag när han tog sig från regementet den 22 november.⁴⁶

På natten samma datum kom Erik fram till Flensburg, en promenad på omkring tre till fyra mil.

Väl där tog han sig över staketet till järnvägen och hoppade in i ett transporttåg som dagen efter skulle gå norrut. Efter ett flertal tågbyten kom Erik till Rödding. Av förklarliga skäl ville inte den gamle chefen ha med honom att göra eftersom det kunde bli farligt då Erik inte tagit sig från armén på rätt sätt. De två värdshusvärdarna som Erik hade gjort tjänster åt tidigare larmade Erik om att han var efterlyst och omedelbart behövde lämna Rödding. Erik fick tag på signerade frikallelsesedlar och tågbiljetter som han använde för att ta sig till Berlin. För att inte bli upptäckt höll sig Erik till andraklass-vagnarna eftersom de undveks av de flesta på grund av löss i tygsätena.

Denna ohyra fick även Erik efter resan men han slapp bli upptäckt.⁴⁷

Väl i Berlin besökte Erik den svenska beskickningen för att kolla hur det gick med hans pass. Det var mycket folk i lokalerna och till Eriks stora förvåning och glädje befann sig hans bror Hjalmar där. Hjalmar hade lyckats fly från sin fångenskap i Sibirien och tagit sig hela vägen hem efter tre år som fånge. I augusti 1918 var han hemma för första gången och Erik hade hunnit möta honom en gång sen dess. Både Eriks och Hjalmars papper skulle förberedas och var färdiga att hämtas om någon dag. Erik och Hjalmar slog följe till Hjalmars hotell där de träffade på sin syster Nina som också var i Berlin. Nu ville alla tre syskon ta sig hem och bort från det krigsdrabbade Tyskland.⁴⁸

45 Goos, s.42.

46 Goos, s.43.

47 Goos, s.44.

48 Goos, s.45.

Berlin var mycket oroligt vid denna tid. Olika grupper av kommunister och spartakister drabbade ofta samman och det gällde att inte vara i närheten när detta hände. Vid ett tillfälle gick Hjalmar och Erik på Friedrichstrasse och hade precis passerat Under den Linden när det blev en

sammanstötning mellan kommunisterna och spartakisterna. Hjalmar och Erik fick fort kasta sig in i en restaurant och café, Victoriacafé, medan kulorna ven utanför. De tog sig genom lokalen och kunde smita undan bakvägen.⁴⁹

Hjalmar och Nina hade lite pengar var, tillräckligt så att båda skulle komma hem. Men Erik hade varken pengar till resan eller civila kläder. Varje militär som blev frikallad skulle få en summa pengar, 65 mark. Genom att göra egna papper försökte Erik få till sig dessa pengar, något som var väldigt vågat men denna gång lyckat. Hjalmar som hade följt med Erik till polishuset på

Alexanderplats menade att Erik inte var riktigt klok som testade sig på detta försök. Båda kom överens om att om något gick fel skulle de inte kännas vid varandra. Med hjärtat i halsgropen fick Erik sina pengar och nu var det enbart klädseln som var bekymret. Eriks civila klädsel förvarade han hos Tante Louise i Flensburg men det var dyrt att resa fram och tillbaka för att få allt som behövdes för hemresan.⁵⁰

Hjalmars och Ninas handlingar var klara före Eriks. Medan Erik tog sig till Flensburg genom sin frikallelse där han själv hade skrivit att han hade rätt att resa på militärbiljett, påbörjade Hjalmar och Nina sin resa hemåt. Alla Eriks tillhörigheter som fanns hos Tante Louise kunde han inte ta med. Endast en civil kostym och lite underkläder fick han plats med. Erik använde sitt fripass för att ta sig först till Berlin för att hämta sitt pass och sedan hela vägen hem till Sverige. På morgonen den 18 december 1918 tog sig Erik ombord på den svenska färjan som avgick från Sassnits och först då kunde han andas ut. Erik hade tagit sig genom hela första världskriget med livet i behåll och hela hans familj likaså.⁵¹

49 Goos, s.45.

50 Goos, s.46.

51 Goos, s.47.

7. Läroböcker i historia

7.1 Historia 1b i Gy11

Syftet med undervisningen i historia på gymnasienivå är att eleverna ska bredda och fördjupa sina kunskaper om det förflutna och hur det förflutna är kopplat till nutid. Genom historiemedvetande ska eleven kunna hantera och tolka historia utifrån historiska händelsers eller personers samtid.

Historieundervisningen ska hjälpa eleven att skapa en referensram som ska användas för att förstå frågor som inriktar sig på nuet och framtiden. Referensram ska även finnas tillgänglig för eleven för att kunna studera och analysera förändringsprocesser utifrån olika perspektiv. Historien ska vara som en språngbräda för att kunna förstå både nutid och framtid samt att kunna se hur historien ligger till grund för och skapar samhällsförändringar och identiteter. ⁵²

Historieundervisningen ska visa elever hur historia används, både i nutid men också i dåtid i olika sammanhang. Historiens koppling till både politik och kultur är även det något som ska ingå i undervisningen. Eleven ska utveckla sin förmåga att söka, granska och tolka olika typer av källor på ett källkritiskt vis för att sedan kunna presentera sina resultat i varierande uttrycksformer.

Eleven ska också kunna använda digitala verktyg i undervisningen för att söka information. ⁵³

Det centrala innehållet i kursen Historia 1b ska behandla den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv samt problematiseringar av historiska tidsindelningar utifrån politiska och kulturella förutsättningar, men också utifrån olika perspektiv, även utomeuropeiskt perspektiv.

historieundervisningen ska också beröra industrialisering och demokratisering ur ett globalt och svenskt perspektiv samt förändringsprocesser och händelser som påverkat vår nutid. Migration, resursfördelning, diktaturer, jämställdhet och konflikter är några av de saker som bör tas upp i undervisningen. Även olika perspektiv på långsiktiga förändrande maktförhållanden och förklaringar till hur förändringarna kan ha uppstått ska ingå i elevernas undervisning. ⁵⁴

Eleverna ska i sin historieundervisning komma i kontakt med olika typ av historiskt källmaterial som speglar olika människor i olika miljöer och politiska konflikter. Källmaterialet ska även spegla kulturella förändringar, olika bakgrund, exempelvis social, ekonomisk, etnicitet, kön och

52 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket, Stockholm, 2011, s.66.

53 Gy11, s.66.

54 Gy11, s.73.

sexualitet. Eleverna ska också lära sig att kritiskt granska och tolka det källmaterial som de kommer i kontakt med utifrån källkritiska kriterier och metoder. Det centrala innehållet ska även beröra olika historiska frågeställningar och långsiktiga förändringsprocesser, exempelvis

jordbrukets utveckling eller städernas urbanisering. Förändringar kring makt och könsmönster ska också beröras. Historiebruk och dåtida människors vardagsliv i relation till kultur och politik ska tas upp i undervisningen. Eleven ska få komma i kontakt med historia som både kulturarv och som argumentation i konflikter. ⁵⁵

Kunskapskraven i Historia 1b innefattar att eleven ska på olika nivåer kunna redogöra för

förändringsprocesser och händelser under olika tidsperioder. Eleven ska också kunna redogöra för förloppen av förändringsprocesserna samt orsaker och konsekvenser för händelserna som skett.

Eleven ska också kunna placera och förklara några personer och deras betydelse för

händelseförloppen. Eleven ska kunna se samband med det som har skett i det förflutna och kunna koppla det till nutidens händelser och förhållanden. Det förflutna ska även kunna kopplas till det som kan hända i framtiden. ⁵⁶

Eleven ska kunna använda historiska begrepp när hen förklarar olika frågeställningar utifrån olika perspektiv samt vid sökning och granskning av olika källmaterial där eleven även ska kunna svara på olika frågor om historiska händelser. Eleven ska också kunna reflektera över källans relevans för frågeställningar samt utifrån källkritiskt kriterium kunna förklara källans användbarhet i olika tolkningar. Eleven ska kunna förklara varför olika tolkningar av historien används på olika vis och hur de olika tolkningarna berör och har betydelse för nutida händelser och skeenden.⁵⁷

55 Gy11, s.73.

56 Gy11, s.73f.

57 Gy11, s.74.

7.2 Historia 1b – den lilla människan och de stora sammanhangen

Historia 1b, som boken i denna studie kommer att kallas, har inte mycket skrivet om 1900-talets början och fram till första världskrigets start 1914. Delvis kan detta bero på att det är en period som är relativt lugn jämfört med hur det både har varit men också hur det kommer att bli. 1800- talet var kantat av revolutioner som har sin start i franska revolutionen 1789 men som spred sig som en löpeld genom hela Europa med en ny tanke om ett modernt demokratiskt tänkande.

Samtidigt pågår den stora industriella revolutionen där kampen om det ekonomiska leddes av England.⁵⁸

Vad gäller migration och emigration nämner Historia 1b hur folket både flyttar inom Sverige på grund av industrialismen men också den stora utvandringen som skedde på grund av Push och Pull, som utgick från att Sverige stötte bort sina medborgare samtidigt som andra länder drog befolkningen till sig. Historia 1b nämner att över en miljon svenskar emigrerar från Sverige och ut till andra länder, framförallt till USA.⁵⁹

Historia 1b beskriver både själva händelseförloppet samt hur det var i Sverige under första världskriget. Bristen på mat var det största synliga tecknet på krig eftersom Sverige var en neutral makt. Utrikeshandeln var bristande och ransoneringen på varorna som fanns hade inte påbörjats i tid. Bröd, kaffe och mjölk var främst påverkat, utöver det steg alla priser på maten kraftigt.

Regeringen som styrde i Sverige var fram till 1917 från högern och statsministern var

Hammarskiöld. Efter valet 1917 tog liberalerna och Socialdemokraterna över, en regering som var startskottet för parlamentarismen eftersom regeringen numer behövde stöd i riksdagen för att kunna styra.⁶⁰

Som med alla krig krävs det två parter som här bestod av trippelalliansen – Tyskland, Österrike- Ungern och Italien – samt trippelententen – Frankrike, Ryssland och Storbritannien – där alla länder hade sina skäl för att starta ett krig och även under längre tid hade upprustat för krig.

Tyskland hade börjat sin resa uppåt mot en stormakt, något som både England och Frankrike ville

58 Sture Långström m.fl, Historia 1b: Den lilla människan och de stora sammanhangen (inklusive Historia 1a2), 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012, s.154f.

59 Långström m.fl, 2012, s.153f.

60 Långström m.fl, 2012, s.162.

förhindra. Ryssland och Österrike-Ungern ville ha större inflytande över Europa. Vad Italiens anledning var för krig nämner inte Historia 1b.⁶¹

Från skottet i Sarajevo följer Historia 1b hela krigets förlopp år för år som utspelar sig på två fronter, väst och öst med Tyskland i mitten. År 1914 gick i Tysklands tecken där Tyskland hade greppet över Frankrike efter att ha gått in genom neutrala Belgien. Vid floden Marne stoppades tyskarna upp av både franska och brittiska trupper och ett skyttegravskrig påbörjades. Samtidigt anföll Ryssland på östfronten något tidigare än Tyskland hade trott. Efter en tids övertag från Rysslands sida var det åter Tyskland som hade övertaget. I slutet av 1914 minskade Tysklands makt när Storbritannien skapade en sjöblockad som förhindrade att varor kunde ta sig in i

Tyskland. Här nämns det att Italien först förklarade sig neutralt men gick över till trippelententens sida vid ett senare tillfälle.⁶²

1915 benämner Historia 1b som året då kriget körde fast. Det gjorde att Tyskland skärpte sin stridsteknik genom att även starta ett ubåtskrig där de attackerade alla fartyg som närmade sig Storbritannien. På land började Tyskland använda sig av stridsgas, något som bara ytterligare förvärrade livet för soldaterna. Historia 1b fortsätter med 1916 där slagen vid västfronten var oerhört blodiga. I Verdun och Somme förlorades sammanlagt två miljoner soldater men ingen sida fick övertaget. Likaså var det i Skagerackslaget som var ett sjöslag där ingen heller fick något övertag.⁶³

1917 var ytterligare ett dåligt år för trippelententen. England som lanserat stridsvagnar hann inte följa upp sina framgångar, något som i slutändan gjorde att stridsvagnen här blev ett bakslag.

Ryssland förlorade på östfronten mot Tyskland medan Frankrike hade en trupp som gjorde myteri.

Det som skapade framgång för trippelententen var att USA gick med på deras sida mot Tyskland under 1917 med syftet att göra världen säker för demokratin. Samtidigt slöt Ryssland fred med Tyskland eftersom Ryssland hade revolutioner hemmavid, både i mars och november 1917.

Ryssland hade förhoppningar om att revolutionen skulle sprida sig till andra länder vilket gjorde att freden slöts tidigare mellan länderna.⁶⁴

61 Långström m.fl, 2012, s.163.

62 Långström m.fl, 2012, s.165.

63 Långström m.fl, 2012, s.167.

64 Långström m.fl, 2012, s.167f.

1918, året då kriget till sist avslutades, lade Tyskland allt sitt krut på västfronten eftersom freden med Ryssland lättade på trycket. Däremot var tyskarnas försök desperat eftersom USA:s resurser var stora och kraftfulla. Vapenstillestånd skrevs under i november, Tyskland och Österrike-Ungern hade förlorat. Kriget hade pågått i över fyra år med dryga tio miljoner döda och ännu fler skadade som följd. 1919 skrevs freden under i Versailles, något som numer ses som det officiella slutet på det första världskriget.⁶⁵

Historia 1b tar upp hur det var för dem som levde bakom fronten av ett krig som drabbade alla.

Alla män som var i vapenför ålder drogs med i kriget men väldigt få vände hem. Kvinnorna som stannade kvar fick ta över männens arbetsbörda för att samhället skulle kunna fungera, samtidigt som de också var väldigt utsatta av krigets värsta sida. De tillfångatogs, förnedrades och våldtogs av motsatta sidan under exempelvis belägringar. Yrken som tidigare inte hade varit tillåtna för kvinnor fick nu öppna upp för ny typ av arbetskraft. Exempelvis fanns det vid denna tid stora fabriker i England som producerade gevär och ammunition där det under krigsåren arbetade

hundratusentals kvinnor. Delar av den stora reform som skett under kriget höll inte till efter freden.

Många kvinnor blev åter av med sina jobb när männen kom tillbaka från fronten.⁶⁶

Utöver det som står om kvinnornas roll i kriget står det väldigt dåligt om förhållandena under kriget och hur det var i andra länder förutom Sverige. Varken Danmark eller Tyskland nämns i Historia 1b. Den nya gränsdragningen mellan Tyskland och Danmark nämns inte heller. De landändringar som beskrivs i boken är de nya landområden som efter freden i Versailles blev självständiga. Däri var Polen, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Tjeckoslovakien, Ungern och Jugoslavien.⁶⁷

65 Långström m.fl, 2012, s.168f.

66 Långström m.fl, 2012, s.170.

67 Långström m.fl, 2012, s.169.

7.3 Möt historien 1b

Möt historien 1b beskriver 1900-talet som ytterligheternas århundrade med enorma teknologiska framsteg som utvecklade och förbättrade människors levnadsvillkor vilket i sin tur ökade deras livslängd. Förutom dessa ytterligheter fick omkring 183 miljoner människor sätta livet till i alla konflikter som ägde rum under 1900-talet vilka också eggades på med den stora vapentekniska utvecklingen som skedde samtidigt.⁶⁸

Orsakerna till första världskriget beskriver Möt historien 1b som många och har ställt upp dem i en tydlig punktform. Imperialism, industriell utveckling, nationalism och internationella spänningar är några av punkterna som Möt historien 1b tar upp. 1871 enas tyska stater i ett sammanhållet kejsardöme, något som gör Tyskland till ett mäktigt land. Spänningarna mellan stormakterna var stora och alla faktorer tillsammans gjorde att fjädern sköts iväg genom skottet i Sarajevo.⁶⁹

Stormakternas intressen kolliderade ibland på grund av den imperialistiska anda som genomsyrade Europa. Exempelvis var det ofta konflikt kring landområden i Afrika där flera stormakter ville han samma landområden som sina egna. Vidare fortsätter Möt historien 1b på samma tema med de punkter som tidigare tagits upp. Alla faktorer handlar om maktintresse och rädsla över att ett annat land ska ta över och få störst makt, framförallt Storbritannien och Frankrike var rädda över att tappa den kontroll som de dittills hade fått. Trippelententen (England, Frankrike och Ryssland) och trippelalliansen (Tyskland, Österrike-Ungern och Italien) bildas.⁷⁰

Möt historien 1b beskriver skottet i Sarajevo som skedde den 28 juni 1914 när den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand med hustru Sofia blev skjutna till döds när de färdades i en öppen bil.

Den serbiske nationalisten Gavrilo Princip uppskattade inte Österrikes inflytande över Balkan och således sköt han ned Franz Ferdinand och Sofia. Österrike ville vara med på mordutredningen, något som Serbien gick med på. Även om Serbien gick med på flertalet krav från Österrikes sida, förklarade Österrrike-Ungern krig mot serberna en månad efter skottet mot Franz Ferdinand lossades. Veckan som följde kom krigsförklaringarna efter varandra och den sjätte augusti var alla europeiska stormakter med i kriget. Endast Italien väntade till 1915 innan de förklarade krig mot Österrike vilket också gjorde att trippelalliansen bytte namn till centralmakterna.⁷¹

68 Larsson, Olle, Möt historien 1b, Första upplagan, Gleerups, Malmö, 2016, s.178.

69 Larsson, 2016, s.179.

70 Larsson, 2016, s,179.

71 Larsson, 2016, s.180.