Vid beslut om biträde av personlig assistent kan brukaren själv välja om denne vill få assistansen genom kommunen eller få ekonomiskt stöd och själv vara arbetsgivare eller anlita en assistansanordnare.
1 Bostad med särskild service belägen utanför Malmö.
13 │ │ Kartläggning av resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter som gällde fram till 2013-06-30
För de brukare som väljer kommunen som utförare av assistansen har stadsdelarna anställda personliga assistenter. Stadsdelen bär därmed det ekonomiska ansvaret och arbetsgivaransvaret för assistenterna och deras kompetensutveckling och liknande. Varje stadsdel anställer assistenter för sina egna brukares behov och fastställer själv storleken på ersättningen till verksamheten för utförd assistans. Det finns ingen fastställd
kommunövergripande prislista för dessa tjänster.
Det ekonomiska stödet för personlig assistans utgår från schablonersättningen som regeringen fastställer årligen, och som år 2013 uppgår till 275 kr/timme.
Schablonersättningen är avsedd att täcka samtliga kostnader brukaren har kopplat till den personliga assistansen. Stadsdelen betalar ut ersättningen baserat på fakturor från den av brukaren valda utföraren.
En brukare som valt en icke-kommunal utförare kan också ansöka om ersättning för sjuklönekostnader vid ordinarie assistents sjukdom eller ansöka om att kommunen tillhandahåller ersättare för den sjuka assistenten. Även dessa kostnader är stadsdelen betalningsansvarig för.
Det förekommer att kommunen utför delar av ett assistansuppdrag som den icke-kommunala assistansanordnaren av någon orsak inte kan utföra. Utöver insatser då ordinarie assistent är sjuk vilket beskrivs ovan, finns det t ex regelbunden planerad tillsyn nattetid samt hjälp vid sänggående som utförs regelbundet av kommunen. Denna tid fakturerar stadsdelen sedan assistansanordnaren.
3.2.2 9§3 Ledsagarservice
Ledsagarservice utförs av anställda inom stadsdelen. I likhet med vad som gäller personlig assistans fastställer stadsdelen själv den timersättning som utgår till
verksamheten. Ersättningen utbetalas manuellt baserat på underlag från verksamheten över antal utförda timmar. En avstämning av underlaget görs av handläggare på myndigheten som sedan lämnar underlaget vidare till ekonom som för över ersättning till verksamheten.
Ibland förekommer också utbetalning av omkostnadsersättning till ledsagaren, men det kan inte beviljas enligt LSS. Sådana kostnader får därför ej kostnadsföras mot insatsen ledsagarservice. Beslut om ersättning för ledsagarens omkostnader fattas av stadsdelen, och hanteras som utlägg i tjänsten. Omkostnaderna ska vara rimliga i förhållande till syftet med insatsen.
3.2.3 9§4 Biträde av kontaktperson
Sociala resursnämnden har sedan en tid tillbaka ansvaret för att rekrytera
kontaktpersoner och matcha dem med brukare som beviljats insatsen. För denna administrativa service betalar stadsdelarna en ersättning till sociala resursnämnden baserat på antalet kontaktpersonsuppdrag stadsdelen har.
Den utsedda kontaktpersonen erhåller ett arvode för sitt uppdrag. Arvodet beror på uppdragets omfattning. För uppdrag upp till åtta timmar per månad utgår ett arvode om 550 kr/mån samt en fast omkostnadsersättning om 500 kr/månad. För uppdrag
överstigande åtta timmar per månad är arvodet 1100 kr/månad och
omkostnadsersättningen uppgår till 865 kr/månad. Arvode och omkostnadsersättning
│ Kartläggning av resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter som gällde fram till 2013-06-30 │ 14
för kontaktpersoner följer riktlinjerna från Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Skattemyndigheten.
3.2.4 9§5 Avlösarservice i hemmet
Avlösarservice utförs av anställda inom stadsdelen. Det finns ingen fastställd prislista, utan stadsdelen fastställer själv storleken på ersättningen per utförd timme. I likhet med ledsagarservice regleras ersättningen till utförarna manuellt, d.v.s. ej genom fakturering.
Insatsen är inte förknippad med några omkostnader.
3.2.5 9§6 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
Korttidsvistelse kan genomföras på ett korttidshem, i en stödfamilj eller som
kollo/lägerverksamhet. I Malmö stad har sociala resursförvaltningen driftsansvar för dessa verksamheter.
Korttidshemmen drivs av sociala resursförvaltningen och den stadsdel som beviljat insatsen betalar per plats och dygn enligt en kommunövergripande prislista. Prislistan fastställs varje år för verksamheter inom individ- och familjeomsorgen samt vård och omsorg. Priserna baseras på beräknade självkostnader i verksamheten. Även när insatsen genomförs i en stödfamilj finns ett fastställt pris per plats och dygn. I priset ingår sociala resursnämndens kostnader för rekrytering och utredning av stödfamiljer samt för lönekostnader till stödfamiljer med uppdrag.
Kolloverksamhet finns i två former. Den ena vänder sig till alla barn med
funktionsnedsättning och kräver inget biståndsbeslut från stadsdelen. Föräldrarna ansöker om plats och verksamheten är anslagsfinansierad inom sociala resursnämndens totala anslagsram. Föräldrarna betalar en fastställd avgift.
I den andra, som finns från och med 2013, erbjuder Malmö stad genom sociala resursnämnden sommarkolloverksamhet enligt LSS i egen regi för barn med autismspektrumstörning. Deltagande i denna kräver ansökan hos myndigheten i stadsdelen som beviljar insatsen enligt LSS 9§6. Sociala resursnämnden ersätts av stadsdelen enligt ett fastställt pris per plats. Eventuellt över- eller underskott som uppstår i verksamheten efter genomförd kollo-period fördelas solidariskt mellan nyttjande stadsdelar.
Tidigare har det endast funnits externa utförare av denna typ av verksamhet, företrädesvis Kasper kollo. Kostnaderna för kolloverksamheten beräknas minska eftersom verksamheten i egen drift inte kostar så mycket som den ersättning som hittills betalats till externa utförare.
3.2.6 9§7 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år tillhandahålls vanligen i anslutning till brukarens skola. Ett flertal stadsdelar driver sådana verksamheter riktade mot olika målgrupper. Den stadsdel som beslutat om insatsen betalar per plats och månad eller termin och priserna fastställs i den kommunövergripande prislistan för vård och omsorg.
15 │ │ Kartläggning av resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter som gällde fram till 2013-06-30
3.2.7 9§8 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar
I Malmö stad verkställs beslut enligt 9§8 enbart som bostad med särskild service, se 2.2.7.
Anslaget för bostad med särskild service finns inom sociala resursnämndens
kommunbidrag. BoLSS fördelar årligen anslaget till stadsdelarna som driver boendena, för beskrivning av fördelningsmodell se nedan under 3.28. Sociala resursnämndens anslag täcker även kostnaderna för de barn som beviljas externa bostäder med särskild service eller boende i familjehem. I huvudsak sker detta i samband med skolgång på annan ort.
Vårdnadshavare, vars barn bor i en bostad med särskild service enligt LSS 9§8, har inget hyreskontrakt och betalar inte hyra för barnets boende. Avgift för bostad enligt LSS får tas ut från den 1 juli det år barnet fyller 19, om barnet har betalningsförmåga då t ex genom att det har aktivitetsersättning. Om barnet har barnpension kan det finnas möjlighet att ta ut ersättning från barnet innan det fyllt 18 år.
Barnet är fortsatt folkbokförd hos vårdnadshavaren. Den stadsdel som fattat beslut om insatsen betalar underhållsstöd för barnet till sociala resursnämnden. Stadsdelen gör därefter en utredning om föräldrarnas betalningsförmåga. Barnet har rätt till
underhållsstöd från båda sina föräldrar, var för sig. Båda föräldrarna ska därför betala underhållstöd var för sig. Beloppen får inte överstiga högsta nivån för underhållsstöd.
Ersättningen från respektive vårdnadshavare beräknas på samma sätt som återbetalning av underhållsstöd till Försäkringskassan enlig lag om underhållsstöd.
Föräldrar har underhållsskyldighet tills barnet fyller 18 år, inte tills det fyller 21 år. Detta gäller även de barn som går i särskola tills de fyllt 21 år.
När ett barn flyttar från föräldrahemmet ska ansvarig handläggare meddela detta till Försäkringskassan. På flyttanmälan ska också anges om barnbidraget ska betalas ut till föräldrarna eller till kommunen. Föräldrar kan välja att ta emot barnbidraget, och själva handla kläder, skor och annat som barnet behöver, eller att överlåta detta på
kommunen.
3.2.8 9§9 Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna
Anslaget för bostad med särskild service finns inom sociala resursnämndens totala anslagsram. BoLSS har som ett av sina uppdrag att fördela det samlade anslaget för boenden enligt LSS och externa platser till utförarna. Anslaget fördelas dels som en grundsumma per boende baserat på vilken personkrets boendet är avsett för, hyresnetto samt vårdtyngdsmätningen.
Behovet av resurser bedöms årligen enligt en vårdtyngdsmätning som BoLSS utför.
Vårdtyngdsmätningen genomförs år 0, för att utgöra ett underlag för budgetprocessen som sker år 1, och avser budgeten för år 2. Detta innebär att de individer vars behov av resurser bedömts i vårdtyngdsmätningen kan ha fått helt ändrade förutsättningar under den tid som förflyter till dess mätningen får effekt i budgeten. Vårdtyngdsmätningen är inte styrande för vad som ges till den enskilda bostaden med särskild service.
│ Kartläggning av resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter som gällde fram till 2013-06-30 │ 16
Stadsdelarna kan fritt omfördela resurserna inom ramen för den anslagsfinansierade LSS-verksamheten.
Vårdtyngdsmätningen fördelar det anslag som sociala resursnämnden erhåller från kommunfullmäktige. Om samtliga boende får större behov så att den totala
poängsumman för hela Malmö stads LSS-boenden ökar, så blir varje poäng i mätningen mindre värd, eftersom det inte tillskjuts mer resurser till modellen.
Vårdtyngdsmätningen beskrivs i Professional managements rapport, bilaga 1.
3.2.9 9§10 Daglig verksamhet
Anslaget för daglig verksamhet finns inom sociala resursnämndens totala anslagsram.
Sociala resursförvaltningen chefer, i samverkan med HR och ekonomer, bedömer behovet av resurser till de olika dagliga verksamheterna årligen. Bedömningen utgår från antalet brukare, deras behov samt övriga kostnader som hyra mm.
Daglig verksamhet har påbörjat arbetet att ta fram och implementera en
resursuppskattningsmodell som beskrivs i bilaga 2. Denna modell har ännu inte använts för att fördela de ekonomiska resurserna till verksamheten.
behov av boende och daglig verksamhet kräver dock anpassning av resursfördelningsmodellen i form av anpassade fördelningskriterier.
17 │ │ Kartläggning av resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter som gällde fram till 2013-06-30