I LSS finns 10 definierade insatser som kan beviljas enligt denna lag. Inga andra insatser kan beviljas enligt LSS. Om någon ansöker hos kommunen om andra insatser än de som anges i LSS, ska den sökande informeras om möjligheten att istället ansöka enligt SoL.
Insatserna för särskilt stöd och service anges i LSS 9§ och de är
1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga
funktionshinder
2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade
assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken 3. ledsagarservice
4. biträde av kontaktperson 5. avlösarservice i hemmet
6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet
7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov
8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet
9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna
10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig
Rådgivning och annat personligt stöd enligt punkt 1 har Region Skåne ansvar för.
Övriga nio insatser ansvarar kommunen för. Nedan beskrivs insatserna utförligare.
7 │ │ Kartläggning av resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter som gällde fram till 2013-06-30
2.1.1 9§2 Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken
Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges till den som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med grundläggande behov. Det kan handla om personlig hygien, måltider, att klä på och av sig, att kommunicera med andra, eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om individen. Insatsen ska ges av ett begränsat antal personer som är väl insatta i de personliga förhållandena.
Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till personlig assistans för andra personliga behov.
När man bedömer rätten till personlig assistansför ett barn med funktionsnedsättning måste hänsyn tas till det normala föräldraansvaret. Endast det hjälpbehov som går utöver vad som är normalt för ett barn i samma ålder ska läggas till grund för bedömningen av behovet av personlig assistans.
Brukaren kan välja att få assistansen genom kommunen eller få ekonomiskt stöd och själv vara arbetsgivare eller anlita en assistansanordnare. Kommunen är ansvarig för kostnaden för personlig assistans när de grundläggande behoven uppgår till högst 20 timmar per vecka.
Insatsen personlig assistent enligt LSS 9§2 kan den enskilde inte ansöka om efter fyllda 65 år. Om insatsen redan är beviljad, kan den inte utökas efter att brukaren fyllt 65 år.
Eventuellt behov av utökning beviljas enligt SoL.
2.1.2 9§3 Ledsagarservice
Ledsagarservice ska underlätta för brukaren att delta i samhällslivet och ha kontakt med andra. Ledsagningen är kopplad till aktiviteter utanför hemmet. Insatsen ska vara individuellt utformad och tillgodose brukarens behov av att t ex besöka vänner, ta en promenad, delta i fritid- och kulturaktiviteter, göra läkarbesök mm. Vid behov kan ledsagaren hjälpa till med förflyttning, på- och avklädning, hjälp vid måltider och vid toalettbesök i samband med insatsen. Medicinska insatser ingår inte. Ledsagarservice är inte en insats som är avsedd för utlandsvistelser.
För brukare som bor i gruppbostad och bostad med särskild service för barn och ungdom är huvudregeln att alla brukarens behov ska tillgodoses genom personal i boendet. Om det finns särskilda skäl kan dock en brukare beviljas ledagarservice.
Ledsagarservice för barn och ungdomar beviljas bara för de behov som går utöver vad som är normalt föräldraansvar för ett barn i samma ålder. Att barn och ungdomar ofta har behov att göra erfarenheter tillsammans med någon annan vuxen än sina föräldrar ska också beaktas.
Den som bor i en bostad med särskild service kan även beviljas ledsagarservice om behovet inte tillgodoses på annat sätt. Ledsagarservice beviljas i normalfallet inte den som har beviljats personlig assistans.
│ Kartläggning av resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter som gällde fram till 2013-06-30 │ 8
2.1.3 9§4 Biträde av kontaktperson
Kontaktperson är ett personligt stöd som ska motverka eller bryta isolering för brukaren och underlätta brukarens självständighet, t ex genom samvaro och hjälp till
fritidsaktiviteter. En kontaktperson kan ersätta eller komplettera kontakten med anhöriga. Kontaktpersonen är en medmänniska och inte ett professionellt samtalsstöd.
Kontaktpersonen kan också ge vardagsstöd i olika enklare situationer, som inte kräver god man.
2.1.4 9§5 Avlösarservice i hemmet
Avlösarservice innebär att en person tillfälligt övertar omvårdnaden om brukaren från anhöriga Avlösarservice ges i bostaden men kan även innebära en aktivitet i närområdet, t ex utevistelse i en park eller på en lekplats.
Avlösarservice i hemmet är till för att föräldrar ska kunna få möjlighet att delta i aktiviteter med familjens andra barn, eller få tid att göra annat för egen del. En
bedömning ska göras av hela familjens behov. Anhöriga ska också kunna ges möjlighet till avkoppling. Avlösning kan ges planerat och regelbundet, men även vid oförutsedda situationer som uppstår. Det är brukaren som ansöker om insatsen, men i första hand tillgodoser insatsen anhörigas behov.
2.1.5 9§6 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
Korttidsvistelse kan genomföras på ett korttidshem, i en stödfamilj eller som
kollo/lägerverksamhet. Anhöriga ska få möjlighet till avkoppling och brukaren ska ges möjlighet till miljöombyte och rekreation. Insatsen ska också kunna ges som ett led i att underlätta för barn att frigöra sig från sina föräldrar. Korttidsvistelsen bör ordnas på ett sådant sätt att den enskilde kan fortsätta sina vanliga dagliga aktiviteter, t.ex. i förskola, skola eller daglig verksamhet. Korttidsvistelse kan ges planerat och regelbundet, men även vid oförutsedda situationer som uppstår.
Om brukaren har behov av medicinska insatser under vistelsen ska samverkan med hälso- och sjukvården ske, så att behovet kan tillgodoses.
2.1.6 9§7 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov
Korttidstillsyn är en fortsättning på den förskole- och fritidshemsverksamhet som kommunen enligt skollagen är skyldig att erbjuda barn upp till 12 år. Insatsen ges före och efter skolans slut samt under lovdagar, studiedagar och lov.
Korttidstillsyn beviljas utifrån barnets behov, och det finns inget krav att föräldrarna ska yrkesarbeta eller studera för att barnet ska kunna beviljas insatsen.
2.1.7 9§8 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet
Ett familjehem enligt LSS avser detsamma som ett familjehem enligt 3 kap. 1-2§§
socialtjänstförordningen. Att ett barn bor i ett familjehem innebär inte någon inskränkning i rätten till övriga insatser enligt LSS.
Bostad med särskild service för barn eller ungdomar syftar till att ge möjlighet till en varaktig uppväxtmiljö som mer eller mindre kompletterar föräldrahemmet under barnets uppväxt. Verksamheten utformas så att den är en god hemlik uppväxtmiljö. Barn som
9 │ │ Kartläggning av resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter som gällde fram till 2013-06-30
bor i en bostad med särskild service ska ges förutsättningar att uppleva trygghet i stabila kontakter med personal och andra barn i bostaden. För barn under 18 år är personalens uppdrag att tillsammans med vårdnadshavaren se till barnets bästa. Ju äldre ett barn blir, desto större självbestämmande ska barnet få.
Insatsen har ingen nedre åldersgräns för hur gammalt ett barn ska vara för att beviljas insatsen. Ungdomar som avslutat sin skolgång ska inte bo kvar i en bostad med särskild service för barn eller ungdomar.
Både korttidsvistelse och boende för barn bör inte ha för stor åldersspridning i gruppen ur ett barnperspektiv. En stor åldersspridning kan även vara kostnadsdrivande för verksamheten.
När ett barn beviljas insats enligt 9§8 ska biståndshandläggaren också ta ställning till om barnets behov bäst tillgodoses genom verkställighet i familjehem eller i bostad med särskild service. I Malmö verkställs beslut enligt 9§8 enbart som bostad med särskild service. Om ett barn som är berättigad till insatsen 9§8 önskar placering i familjehem, ändras lagrum så att insatsen i stället beviljas enligt SoL. Detta förfarande saknar lagstöd.
Boende i familjehem enligt LSS verkställs för närvarande endast i samband med att barn har behov av bostad i samband med skolgång i de fall skolan inte har tillstånd att driva boende enligt LSS.
Kommunen har ansvar att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i en bostad med särskild service för barn och ungdomar. Kommunens ansvar gäller upp till sjuksköterskenivå, inte läkarvård.
2.1.8 9§9 Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna
De som behöver stöd och service ska ha rätt att få detta i den egna bostaden. I
Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om bostad med särskild service för vuxna (SOSFS 2002:9) preciseras den individuellt anpassade hjälp i brukarens dagliga livsföring som ingår i insatsen. Brukarens psykiska, fysiska och sociala behov ska tillgodoses. Hur omvårdnaden ska utformas anges i 9§c.
Bostad med särskild service ska inte ha en institutionell karaktär. Som regel bör inte heller en bostad med särskild service för vuxna samlokaliseras med lokaler för daglig verksamhet eller andra kommunala verksamheter som till exempel äldreboende. Det finns tre olika former av bostad med särskild service.
Servicebostad ger tillgång till gemensam service med måltider och personlig omvårdnad.
Gruppbostad är lägenheter med tillgång till gemensamhetsutrymme. Det finns personal dygnet runt som kan ge stöd och service. Gruppbostaden ska kunna täcka brukarens hela stödbehov, omvårdnad och fritidsaktiviteter. I en gruppbostad bör i regel endast tre till fem personer bo. Ytterligare någon boende bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda
levnadsvillkor. Den som bor i en gruppbostad har i normalfallet inte rätt till personlig assistans.
│ Kartläggning av resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter som gällde fram till 2013-06-30 │ 10
Särskilt anpassad bostad saknar fast bemanning. Insatsen avser en lägenhet i det ordinarie bostadsbeståndet som getts en viss grundanpassning. Brukaren ges andra insatser enligt LSS för att klara boendet.
Ett positivt socialt samspel med andra är ett nödvändigt inslag för ett gott liv i en gruppbostad. För att stärka och utveckla samspelet i gruppbostaden krävs att gruppen som delar gemensamma utrymmen inte är för stor. Den bör inte vara större än att den enskilde kan få en social roll i gruppen, att knyta vänskapsband och att kunna förstå och förutsäga de andras reaktioner.
Kommunen har ansvar att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i en bostad med särskild service. Kommunens ansvar gäller upp till sjuksköterskenivå, inte läkarvård.
2.1.9 9§10 Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig
Daglig verksamhet ska erbjudas de som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte studerar. Daglig verksamhet kan endast beviljas för personer som omfattas av personkrets 1 eller 2. Att insatsen företrädesvis vänder sig till personer i yrkesverksam ålder hindrar inte att personer som har uppnått pensionsålder får möjlighet att fortsätta i daglig verksamhet.
Syftet med daglig verksamhet är den ska bidra till personlig utveckling och att främja delaktighet i samhället. Daglig verksamhet ska ge meningsfull sysselsättning för brukaren. Verksamheten bör kunna innehålla både habiliterande och mer
produktionsinriktade uppgifter. Ett övergripande mål bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla brukarens möjlighet att närma sig arbetslivet. När det gäller omfattningen av den dagliga verksamheten bör samma generella riktlinjer användas som i arbetslivet.
Anpassning efter individuella önskemål och behov måste naturligtvis göras. Daglig verksamhet är inte en anställningsform och att syftet inte är att producera varor eller tjänster.
11 │ │ Kartläggning av resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter som gällde fram till 2013-06-30