Remiss Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter. godkänna yttrandet och översända detsamma till kommunstyrelsen.

(1)

Malmö stad

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ^{1 (2)}

Datum Tjänsteskrivelse

2014-09-05 Vår referens

Marianne Dymling-Hjelm Strateg

marianne.dymling-hjelm@malmo.se@malmo.se

Remiss Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter

GYVF-2014-984

Sammanfattning

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har ett verkställighetsansvar för korttidstillsyn enligt LSS kap. 9 § 7. Detta gäller 70 elever som går på gymnasiesärskolan. När det gäller frågan om ett nytt resurstilldelningssystem finns redan idag ekonomiska överenskommelser med stadsområ- dena. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har endast en liten del av LSS-

verksamheten, varför ett ökat samarbete när det gäller frågor som; kvalitetssäkring, genomföran- deplan och tillsynsansvar välkomnas.

Förslag till beslut

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta

att godkänna yttrandet och översända detsamma till kommunstyrelsen.

Beslutsunderlag

• Tjänsteskrivelse Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter

• ÖVERSYN AV LSS-VERKSAMHETEN I MALMÖ

• Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter

• Kartläggning av resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter, fram till 2013-06-30

• Beredningsbrev: Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter

• Remiss: Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter

Beslutsplanering

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden arbetsutskott 2014-09-15 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2014-09-22

Ärendet

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har tagit del av den dokumentation som finns i det aktuella ärendet. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har ett verkställighetsansvar för korttidstillsyn enligt LSS kap. 9 § 7. Detta gäller 70 elever som går på gymnasiesärskolan. Flerta- let elever finns på Valdemarsro gymnasium men också på Sege Park och Fosie Farm för våra elever med autism. Två elever går på andra gymnasiesärskolor i Malmö men har sin korttidstillsyn på Valdemarsro gymnasium.

SIGNERAD

(2)

2 (2) När en elev som tillhör personkretsen har ansökt om korttidstillsyn och fått den beviljad har

gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen att verkställa detta beslut. Detta sker ofta omedel- bart genom att plats erbjudes.

När det gäller frågan om ett nytt resurstilldelningssystem finns redan idag ekonomiska överens- kommelser med stadsområdena. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har endast en liten del av LSS-verksamheten varför ett ökat samarbete när det gäller frågor som; kvalitetssäk- ring, genomförandeplan och tillsynsansvar välkomnas. Här bör vi kunna ta del av goda exempel.

En annan LSS-fråga som kanske skall poängteras i detta sammanhang är att gymnasiesärskolan har väckt frågan om ökat samarbete mellan Bo LSS och grundsärskolan och gymnasie- och vux- enutbildningsförvaltningen. Det finns ett behov av att hitta lösningar för elever med psykisk ohälsa i kombination med en intellektuell funktionsnedsättning. Elever som inte klarar av för- flyttningar och där man måste hitta helhetslösningar. En arbetsgrupp från de olika förvaltningar- na i Malmö stad bearbetar redan denna fråga.

Den föreslagna resursfördelningsmodellens intention stämmer väl in med de styrdokument som finns för gymnasiesärskolans elever. Nämligen ett helhetsperspektiv på arbete, boende och fritid och där elevens behov skall stå i centrum.

Ansvariga

Eva Ahlgren

Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör

(3)

(4)

Malmö stad

Vård- och omsorgsberedningen ^{1 (1)}

Datum Kommunstyrelsen

2014-06-02 Diarienummer STK-2013-893

Utredning av en ny resurstilldelningsmodell för LSS - verksamheter

ST K - 2 0 1 3 - 8 9 3

Vård-och omsorgsberedningen behandlade rubricerat ärende vid sitt sammanträde den 2 juni och beslutade föreslå kommunstyrelsen besluta

att sända utredningen på remiss till stadsområdesnämnderna, Sociala resursnämnden, Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Ledarna, Vision, Kommunal, Vårdförbundet och SACO , med svarsdatum 2014-09-24.

För vård- och omsorgsberedningen

Ordförande

Carina Nilsson

Sekreterare

Ingegerd Kling SD anmäler särskilt yttrande

(5)

(6)

Kartläggning av resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter som gällde fram till 2013-06-30

Upprättad

Datum: 2013-10-07

Förvaltning: Stadskontoret

(7)

│ Kartläggning av resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter som gällde fram till 2013-06- 30 │ 2

(8)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 4

1.1 Bakgrund ... 4

1.2 Arbetsgruppens uppdrag ... 4

1.3 Metodval ... 5

2 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ... 6

2.1 Insatser enligt LSS ... 7

3 Resurstilldelning till LSS-verksamheten före 2013-07-01 ... 12

3.1 Fördelning av medel från KS/KF till nämnderna ... 12

3.2 Ersättning till verksamheter som utför insatser ... 13

│ Kartläggning av resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter som gällde fram till 2013-06-30 │ 3

(9)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Den 22 november 2012 beslutade kommunfullmäktige att ställa sig bakom inriktningen att ansvaret för verksamheten enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade, LSS, överförs från stadsdelsnämnderna till sociala resursnämnden samt att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta ett förslag till en sådan förändring. En arbetsgrupp fick i uppdrag att kartlägga och beskriva de verksamheter som utför insatser som kan beviljas enligt LSS och göra en analys av fyra fastställda organisationsförslag. I uppdraget ingick inte att utreda och ta fram förslag till en ny resurstilldelningsmodell.

Utredningen resulterade i att ett av organisationsförslagen förordades, nämligen att myndighetsansvaret fortsatt ska ligga på stadsområdena medan sociala resursnämnden får uppdraget att verkställa beslutade insatser enligt LSS. Den 30 maj fattade

kommunfullmäktige beslut om en sådan ansvarsfördelning, vilket innebär att sociala resursnämnden från och med 1 juli 2013 övertagit ansvaret för driften av samtliga LSS- verksamheter utom korttidstillsyn enligt LSS 9§7.

1.1.1 Tidigare uppdrag

På uppdrag av vård- och omsorgsberedningen har det tidigare pågått ett arbete med att se över resurstilldelningen till LSS-verksamheter. Uppdraget var ett resultat av den översyn av LSS-verksamheten i Malmö som Professional Management genomförde våren 2011. Översynen resulterade i en rapport – Översyn av LSS-verksamheten i Malmö, Slutrapport 2011-05-31.

I sin rapport konstaterade Professional Management att det fanns brister i systemet att tillföra resurser till stadsdelarnas LSS-verksamhet. Det saknades bland annat incitament att utveckla andra insatser, att förbättra kvaliteten samt att utnyttja resurserna optimalt. I rapporten konstaterades också att det fanns kritik mot vårdtyngdsmätningen som boendeutvecklingsgruppen LSS, BoLSS, genomför för att fördela anslag från kommunfullmäktige till bostäderna. Att denna insatsen, liksom insatsen daglig verksamhet, är anslagsfinansierad innebär att kommunbidraget från

kommunfullmäktige inte tilldelas enligt resursfördelningsmodellen som ska finansiera befolkningsanvaret.

Arbetsgruppen, som vård- och omsorgsberedningen tillsatte med utgångspunkt från Professional Managements rapport, hade i uppdrag att hitta en modell för

resurstilldelning som stödjer att beslut om insatser fattas utifrån brukarens behov av stöd och service. Arbetet med uppdraget upphörde när omorganisationen av

stadsdelarna aktualiserades.

1.2 Arbetsgruppens uppdrag

En ny arbetsgrupp utsågs i april 2013 för att fortsätta översynen av resurstilldelningen så att incitament skapas för nämnderna som stämmer överens med den nya

ansvarsfördelningen som kommunfullmäktige beslutat. Arbetsgruppen har bestått av följande personer:

• Ingela Kressander, stadskontoret, sammankallande

• Susanne Jordal, sociala resursförvaltningen

(10)

• Irene Wahlgren sociala resursförvaltningen

• Tarek Borg, sociala resursförvaltningen

• Mikael Mårtensson, sociala resursförvaltningen

• Annika Rausin, stadsområdesförvaltning Öster

• Kristina Saunders, stadsområdesförvaltning Söder

• Per Lövgren, stadskontoret

• Karin Göranson, stadskontoret

• Åsa Björkén Seydlitz, stadskontoret

Stadsdirektören formulerade 2013-03-08 arbetsgruppens uppdrag så här:

För att beslut om insats ska fattas med fokus på brukarens behov bör en första utgångspunkt för arbetet vara att samtliga ekonomiska resurser samlas hos myndigheten som fattar beslut om insatser. En andra utgångspunkt är att en ny modell behöver skapa ekonomiska incitament för att utveckla alternativ till LSS-insatser utifrån brukarens behov, samtidigt som den säkrar resurserna till bostäder med särskild service.

Det behöver även utredas om resurser ska fördelas som särskilt anslag, som en del i resursfördelningsmodellen för stadsområdena eller som en kombination av de två.

Fördelningskriterier och ansvar för beräkningar utifrån dessa bör även tydliggöras. Vidare behöver modeller för ersättning mellan stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden utredas samt vilka effekter en ny modell skulle få inom ramen för kostnadsutjämningssystemet för LSS på nationell nivå.

För att finna en lämplig ekonomimodell krävs även en djupare kartläggning av verksamheterna och deras förutsättningar, exempelvis av vad som är kostandsdrivande i olika verksamheter. En kartläggning krävs även av den ekonomiska sammankopplingen mellan LSS-insatser och insatser inom övrig lagstiftning. Det kan också finnas behov av att inventera hur mycket HSL- insatser kostar och hur de ska finansieras. Slutligen behöver det fastställas vilken nämnd som ska stå för en utdömd särskild avgift.

Resultatet skulle presenteras i november 2013.

1.3 Metodval

Arbetsgruppen valde att inleda arbetet med en kartläggning av hur finansieringen av respektive insats sker idag, samt vilka frågor som behöver beaktas för respektive insats utifrån insatsens särart. Beskrivningen av nuvarande modell utgår från förhållandena före omorganisationen 2013-07-01 med kompletterande beskrivning av den tillfälliga lösning som tillämpas i väntan på beslut om och införande av ny modell.

Efter att kartläggningen avslutats, så upphörde arbetsgruppens arbete, och stadskontoret fortsatte arbetet. Uppdraget att ta fram en modell för fördelning av kommunbidrag till nämnderna åvilar ekonomiavdelningen på stadskontoret.

5 │ │ Kartläggning av resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter som gällde fram till 2013-06-30

(11)

2 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, trädde i kraft den 1 januari 1994, och utgör ett komplement till övrig lagstiftning. LSS innebär ingen inskränkning i de rättigheter som ges i andra lagar som till exempel Socialtjänstlag (2001:453), SoL, och hälso- och sjukvårdslag (1982:763), HSL. Detta innebär att en person kan ha insatser enligt både LSS, SoL, HSL samt andra lagar.

För att få en bakgrundsförståelse till varför LSS infördes och vilka rättigheter brukarna har, inte bara enligt LSS utan även enligt annan lagstiftning, är det viktigt att läsa förarbetena till lagen. I prop. 1992/93:159 står bland annat:

”Människor med handikapp har i alltför liten grad fått del i Sveriges välståndsutveckling.” sid.

42

”Jag anser emellertid att flertalet personer med funktionshinder redan nu bör kunna få sina behov av stöd och service tillgodosedda inom ramen för de åtgärder som regleras genom den mer generella lagstiftningen. Ju mer omfattande ett funktionshinder är, desto viktigare är det i allmänhet att samhällsstödet fungerar på ett bra sätt. Personer med omfattande och varaktiga funktionshinder och deras anhöriga är ofta särskilt beroende av att samhällsstödet håller en god kvalitet och att det kan ges i tillräcklig omfattning. Ofta behöver svårt funktionshindrade personer särskilda insatser utöver dem som i allmänhet erbjuds också andra i samhället. Enligt min uppfattning har hittills inte tillräckligt omfattande åtgärder vidtagits för dem som har störst behov av samhällets stöd. //

Personer som på grund av funktionshinder möter svårigheter i sin livsföring, men som inte bedöms ingå i den nya lagens personkrets, har rätt att få sina behov av stöd och service tillgodosedda genom t.ex. socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Jag vill framhålla betydelsen av att även dessa verksamheter utvecklas för att tillgodose behov som personer med

funktionshinder har. Jag vill i sammanhanget också peka på risken för att ett uteblivet eller otillräckligt stöd kan leda till att en person senare i livet får sådana svårigheter att han behöver stöd och service enligt den nya lagen.” sid. 54

Till skillnad från SoL och HSL, som omfattar alla som bor eller vistas i Sverige, så kan man bara beviljas en insats enligt LSS om man bedöms uppfylla rekvisiten för en av de tre personkretsar som anges i LSS 1§.

Dessa personkretsar avser personer

1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,

2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte

beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

I SoL anges att kommunen i normalfallet har det yttersta ansvaret för de som bor och vistas i kommunen. I SoL 4 kap. 1§ står att ”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden

(12)

för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt”. Hur biståndet utformas, och vad man kan ansöka om definieras inte på samma sätt som i LSS.

Det är inte helt ovanligt att den enskilde ansöker om stöd och hjälp utan att veta exakt vilken insats han eller hon söker. Framförallt är det ofta oklart med stöd av vilken lag, SoL eller LSS, ansökan görs. Det är den enskilde som väljer vilken lagstiftning som ska prövas. Det förutsätter att den enskilde informeras på korrekt sätt om lagarnas innebörd och vilka för- och nackdelar olika val kan innebära.

All verksamhet som bedrivs enligt LSS har sin grund i att den enskilde har ansökt om och beviljats en insats. Det är frivilligt att ansöka om insatser enligt LSS. Om en enskild behöver stöd och service, men inte vill ansöka om insatser enligt LSS, så ska ansökan prövas enligt SoL. Även om personen kan bedömas uppfylla rekvisiten för någon av personkretsarna, kan kommunen inte på eget initiativ pröva ansökan enligt LSS.

Alla beviljade insatser är frivilliga att ta emot. Inga insatser kan genomföras mot den enskildes vilja, även om den enskilde ansökt om och beviljats insatsen.

2.1 Insatser enligt LSS

I LSS finns 10 definierade insatser som kan beviljas enligt denna lag. Inga andra insatser kan beviljas enligt LSS. Om någon ansöker hos kommunen om andra insatser än de som anges i LSS, ska den sökande informeras om möjligheten att istället ansöka enligt SoL.

Insatserna för särskilt stöd och service anges i LSS 9§ och de är

1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga

funktionshinder

2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade

assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken 3. ledsagarservice

4. biträde av kontaktperson 5. avlösarservice i hemmet

6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet

7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov

8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet

9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna

10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig

Rådgivning och annat personligt stöd enligt punkt 1 har Region Skåne ansvar för.

Övriga nio insatser ansvarar kommunen för. Nedan beskrivs insatserna utförligare.

(13)

2.1.1 9§2 Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken

Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges till den som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med grundläggande behov. Det kan handla om personlig hygien, måltider, att klä på och av sig, att kommunicera med andra, eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om individen. Insatsen ska ges av ett begränsat antal personer som är väl insatta i de personliga förhållandena.

Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till personlig assistans för andra personliga behov.

När man bedömer rätten till personlig assistansför ett barn med funktionsnedsättning måste hänsyn tas till det normala föräldraansvaret. Endast det hjälpbehov som går utöver vad som är normalt för ett barn i samma ålder ska läggas till grund för bedömningen av behovet av personlig assistans.

Brukaren kan välja att få assistansen genom kommunen eller få ekonomiskt stöd och själv vara arbetsgivare eller anlita en assistansanordnare. Kommunen är ansvarig för kostnaden för personlig assistans när de grundläggande behoven uppgår till högst 20 timmar per vecka.

Insatsen personlig assistent enligt LSS 9§2 kan den enskilde inte ansöka om efter fyllda 65 år. Om insatsen redan är beviljad, kan den inte utökas efter att brukaren fyllt 65 år.

Eventuellt behov av utökning beviljas enligt SoL.

2.1.2 9§3 Ledsagarservice

Ledsagarservice ska underlätta för brukaren att delta i samhällslivet och ha kontakt med andra. Ledsagningen är kopplad till aktiviteter utanför hemmet. Insatsen ska vara individuellt utformad och tillgodose brukarens behov av att t ex besöka vänner, ta en promenad, delta i fritid- och kulturaktiviteter, göra läkarbesök mm. Vid behov kan ledsagaren hjälpa till med förflyttning, på- och avklädning, hjälp vid måltider och vid toalettbesök i samband med insatsen. Medicinska insatser ingår inte. Ledsagarservice är inte en insats som är avsedd för utlandsvistelser.

För brukare som bor i gruppbostad och bostad med särskild service för barn och ungdom är huvudregeln att alla brukarens behov ska tillgodoses genom personal i boendet. Om det finns särskilda skäl kan dock en brukare beviljas ledagarservice.

Ledsagarservice för barn och ungdomar beviljas bara för de behov som går utöver vad som är normalt föräldraansvar för ett barn i samma ålder. Att barn och ungdomar ofta har behov att göra erfarenheter tillsammans med någon annan vuxen än sina föräldrar ska också beaktas.

Den som bor i en bostad med särskild service kan även beviljas ledsagarservice om behovet inte tillgodoses på annat sätt. Ledsagarservice beviljas i normalfallet inte den som har beviljats personlig assistans.

(14)

2.1.3 9§4 Biträde av kontaktperson

Kontaktperson är ett personligt stöd som ska motverka eller bryta isolering för brukaren och underlätta brukarens självständighet, t ex genom samvaro och hjälp till

fritidsaktiviteter. En kontaktperson kan ersätta eller komplettera kontakten med anhöriga. Kontaktpersonen är en medmänniska och inte ett professionellt samtalsstöd.

Kontaktpersonen kan också ge vardagsstöd i olika enklare situationer, som inte kräver god man.

2.1.4 9§5 Avlösarservice i hemmet

Avlösarservice innebär att en person tillfälligt övertar omvårdnaden om brukaren från anhöriga Avlösarservice ges i bostaden men kan även innebära en aktivitet i närområdet, t ex utevistelse i en park eller på en lekplats.

Avlösarservice i hemmet är till för att föräldrar ska kunna få möjlighet att delta i aktiviteter med familjens andra barn, eller få tid att göra annat för egen del. En

bedömning ska göras av hela familjens behov. Anhöriga ska också kunna ges möjlighet till avkoppling. Avlösning kan ges planerat och regelbundet, men även vid oförutsedda situationer som uppstår. Det är brukaren som ansöker om insatsen, men i första hand tillgodoser insatsen anhörigas behov.

2.1.5 9§6 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

Korttidsvistelse kan genomföras på ett korttidshem, i en stödfamilj eller som

kollo/lägerverksamhet. Anhöriga ska få möjlighet till avkoppling och brukaren ska ges möjlighet till miljöombyte och rekreation. Insatsen ska också kunna ges som ett led i att underlätta för barn att frigöra sig från sina föräldrar. Korttidsvistelsen bör ordnas på ett sådant sätt att den enskilde kan fortsätta sina vanliga dagliga aktiviteter, t.ex. i förskola, skola eller daglig verksamhet. Korttidsvistelse kan ges planerat och regelbundet, men även vid oförutsedda situationer som uppstår.

Om brukaren har behov av medicinska insatser under vistelsen ska samverkan med hälso- och sjukvården ske, så att behovet kan tillgodoses.

2.1.6 9§7 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov

Korttidstillsyn är en fortsättning på den förskole- och fritidshemsverksamhet som kommunen enligt skollagen är skyldig att erbjuda barn upp till 12 år. Insatsen ges före och efter skolans slut samt under lovdagar, studiedagar och lov.

Korttidstillsyn beviljas utifrån barnets behov, och det finns inget krav att föräldrarna ska yrkesarbeta eller studera för att barnet ska kunna beviljas insatsen.

2.1.7 9§8 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet

Ett familjehem enligt LSS avser detsamma som ett familjehem enligt 3 kap. 1-2§§

socialtjänstförordningen. Att ett barn bor i ett familjehem innebär inte någon inskränkning i rätten till övriga insatser enligt LSS.

Bostad med särskild service för barn eller ungdomar syftar till att ge möjlighet till en varaktig uppväxtmiljö som mer eller mindre kompletterar föräldrahemmet under barnets uppväxt. Verksamheten utformas så att den är en god hemlik uppväxtmiljö. Barn som

(15)

bor i en bostad med särskild service ska ges förutsättningar att uppleva trygghet i stabila kontakter med personal och andra barn i bostaden. För barn under 18 år är personalens uppdrag att tillsammans med vårdnadshavaren se till barnets bästa. Ju äldre ett barn blir, desto större självbestämmande ska barnet få.

Insatsen har ingen nedre åldersgräns för hur gammalt ett barn ska vara för att beviljas insatsen. Ungdomar som avslutat sin skolgång ska inte bo kvar i en bostad med särskild service för barn eller ungdomar.

Både korttidsvistelse och boende för barn bör inte ha för stor åldersspridning i gruppen ur ett barnperspektiv. En stor åldersspridning kan även vara kostnadsdrivande för verksamheten.

När ett barn beviljas insats enligt 9§8 ska biståndshandläggaren också ta ställning till om barnets behov bäst tillgodoses genom verkställighet i familjehem eller i bostad med särskild service. I Malmö verkställs beslut enligt 9§8 enbart som bostad med särskild service. Om ett barn som är berättigad till insatsen 9§8 önskar placering i familjehem, ändras lagrum så att insatsen i stället beviljas enligt SoL. Detta förfarande saknar lagstöd.

Boende i familjehem enligt LSS verkställs för närvarande endast i samband med att barn har behov av bostad i samband med skolgång i de fall skolan inte har tillstånd att driva boende enligt LSS.

Kommunen har ansvar att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i en bostad med särskild service för barn och ungdomar. Kommunens ansvar gäller upp till sjuksköterskenivå, inte läkarvård.

2.1.8 9§9 Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna

De som behöver stöd och service ska ha rätt att få detta i den egna bostaden. I

Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om bostad med särskild service för vuxna (SOSFS 2002:9) preciseras den individuellt anpassade hjälp i brukarens dagliga livsföring som ingår i insatsen. Brukarens psykiska, fysiska och sociala behov ska tillgodoses. Hur omvårdnaden ska utformas anges i 9§c.

Bostad med särskild service ska inte ha en institutionell karaktär. Som regel bör inte heller en bostad med särskild service för vuxna samlokaliseras med lokaler för daglig verksamhet eller andra kommunala verksamheter som till exempel äldreboende. Det finns tre olika former av bostad med särskild service.

Servicebostad ger tillgång till gemensam service med måltider och personlig omvårdnad.

Gruppbostad är lägenheter med tillgång till gemensamhetsutrymme. Det finns personal dygnet runt som kan ge stöd och service. Gruppbostaden ska kunna täcka brukarens hela stödbehov, omvårdnad och fritidsaktiviteter. I en gruppbostad bör i regel endast tre till fem personer bo. Ytterligare någon boende bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda

levnadsvillkor. Den som bor i en gruppbostad har i normalfallet inte rätt till personlig assistans.

(16)

Särskilt anpassad bostad saknar fast bemanning. Insatsen avser en lägenhet i det ordinarie bostadsbeståndet som getts en viss grundanpassning. Brukaren ges andra insatser enligt LSS för att klara boendet.

Ett positivt socialt samspel med andra är ett nödvändigt inslag för ett gott liv i en gruppbostad. För att stärka och utveckla samspelet i gruppbostaden krävs att gruppen som delar gemensamma utrymmen inte är för stor. Den bör inte vara större än att den enskilde kan få en social roll i gruppen, att knyta vänskapsband och att kunna förstå och förutsäga de andras reaktioner.

Kommunen har ansvar att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i en bostad med särskild service. Kommunens ansvar gäller upp till sjuksköterskenivå, inte läkarvård.

2.1.9 9§10 Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig

Daglig verksamhet ska erbjudas de som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte studerar. Daglig verksamhet kan endast beviljas för personer som omfattas av personkrets 1 eller 2. Att insatsen företrädesvis vänder sig till personer i yrkesverksam ålder hindrar inte att personer som har uppnått pensionsålder får möjlighet att fortsätta i daglig verksamhet.

Syftet med daglig verksamhet är den ska bidra till personlig utveckling och att främja delaktighet i samhället. Daglig verksamhet ska ge meningsfull sysselsättning för brukaren. Verksamheten bör kunna innehålla både habiliterande och mer

produktionsinriktade uppgifter. Ett övergripande mål bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla brukarens möjlighet att närma sig arbetslivet. När det gäller omfattningen av den dagliga verksamheten bör samma generella riktlinjer användas som i arbetslivet.

Anpassning efter individuella önskemål och behov måste naturligtvis göras. Daglig verksamhet är inte en anställningsform och att syftet inte är att producera varor eller tjänster.

(17)

3 Resurstilldelning till LSS-verksamheten före 2013-07-01

3.1 Fördelning av medel från KS/KF till nämnderna

3.1.1 Medel till stadsdelarna genom resursfördelningsmodellen

Malmös tio stadsdelar får till största delen sina kommunbidrag genom en särskild resursfördelningsmodell. En grundläggande princip i modellen är att resurserna fördelas utifrån befolkningens storlek, ålder och levnadsförhållanden. Varje stadsdel ansvarar för samtliga kostnader som kan hänföras till den egna befolkningen, det s.k.

befolkningsansvaret.

Resursfördelningsmodellen används för att bestämma stadsdelens totala resurser men beräknas verksamhet för verksamhet. Fram till 2013 sker beräkningen utifrån fem verksamhetsområden – pedagogisk verksamhet/barn och ungdom, individ- och familjeomsorg, vård och omsorg, fritid och kultur samt gemensam service och övrigt – varav tre är indelade i flera delverksamheter. Exempelvis beräknas verksamhetsområdet vård och omsorg baserat på två delverksamheter: äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning. Varje delverksamhet beräknas till en del som en

befolkningsrelaterad resurs, så kallad grundresurs, och till en del baserat på utvalda tilläggskriterier. Andelen av resurserna som fördelas som grundresurs eller tilläggsresurs skiljer sig mellan delverksamheterna. För omsorg om personer med

funktionsnedsättning fördelas exempelvis 27 % av summan som grundresurs, baserat på befolkningen, och 73 % av summan som tilläggsresurs baserat på vissa kriterier. Varje år tillförs också modellen kompensation för pris- och löneökningar samt för den

demografiska utvecklingen i Malmö.

När den totala ekonomiska ramen är fastställd genom resursfördelningsmodellen kan stadsdelarna disponera pengarna fritt mellan de olika verksamheterna. Hänsyn måste emellertid tas till lagstiftningen och de mål som kommunfullmäktige har fastställt för verksamheterna.

Att tillgodose behoven hos den del av befolkningen som har någon form av

funktionsnedsättning ingår i stadsdelens befolkningsansvar och ska därmed finansieras inom de medel som stadsdelen erhållit genom resursfördelningsmodellen. För insatserna bostad med särskild service, LSS 9§8-9, samt daglig verksamhet, LSS 9§10, tilldelas dock sociala resursnämnden särskilda anslag – se vidare under nedanstående rubrik. I

praktiken finansierar alltså resursfördelade medel endast insatserna personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn samt boende för barn i familjehem enligt SoL (se kommentar under 2.2.7). Den totala omslutningen för dessa verksamheter uppgår i budget 2013 till 159 Mkr.

3.1.2 Anslag till sociala resursnämnden för bostad med särskild service enligt LSS (exkl. familjehem enl. 9§8) och daglig verksamhet

Sociala resursnämnden erhåller sitt kommunbidrag som ett särskilt anslag vars storlek har sin utgångspunkt i de anslag som förts över till nämnden från stadsdelsfullmäktige sedan nämndens bildande 2008. Det står dock nämnden fritt att disponera pengarna inom sin tilldelade anslagsram eftersom nämnden har ett tydligt uppdrag att samordna och utveckla de verksamheter man en gång tog över, med hänsyn till lagstiftning och

(18)

kommunfullmäktiges mål. Hittills har anslaget för bostad med särskild service inte omfördelats till annan verksamhet.

Sociala resursnämnden har det övergripande ansvaret för planering och utbyggnad av bostäder med särskild service enligt LSS 9§8-9. Driften av bostäderna finansieras inom det totala anslag som tilldelas sociala resursnämnden. Nämnden har sedan ansvaret för fördelningen av anslaget till respektive bostad i respektive stadsdel vid varje nytt budgetår. För utbyggnad av nya bostäder finns ett särskilt anslag reserverat under kommunstyrelsens anslag till förfogande. Inför planerad driftstart äskar sociala resursnämnden medel ur detta anslag för den specifika bostaden.

Storleken på det totala anslaget som sociala resursnämnden ansvarar för till bostäder med särskild service enligt LSS beror av tidigare beslut om nystartade bostäder.

Vartefter nya bostäder tilldelas medel från KS växer anslaget hos Sociala

resursnämnden. Inför varje nytt budgetår utökas också anslaget med kompensation för pris- och löneökningar. Den totala omslutningen för denna verksamhet uppgår i budget 2013 till 607 Mkr, inklusive s.k. externa placeringar för brukare som omfattas av

personkrets 1¹. De externa placeringarna kan vara i form av bostad med särskild service hos en privat anordnare som har tillstånd att bedriva LSS-verksamhet. Det kan även vara en tillfällig bostad där verksamheten har tillstånd enligt SoL, i avvaktan på en lämplig bostad i en LSS-verksamhet.

Sociala resursnämnden har också ansvar för verkställandet av beslut om insatsen daglig verksamhet, enligt LSS 9§10. Driften av verksamheten finansieras inom det totala anslag som tilldelas sociala resursnämnden. Den totala omslutningen för denna verksamhet uppgår i budget 2013 till 133 Mkr.

3.1.3 Anslag till sociala resursnämnden för personlig assistans med beslut från Försäkringskassan

Personer vars grundläggande behov av personlig assistans kan antas överstiga 20 timmar per vecka kan ansöka om assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken hos Försäkringskassan. Kommunen har dock alltid ekonomiskt ansvar för

assistansersättningen avseende de första 20 timmarna per vecka. När Försäkringskassan beviljat assistansersättning så fakturerar man kommunen kostnaden för de första 20 timmarna per vecka. Sociala resursnämnden har ansvaret för att administrera

kommunens kostnader för detta och har ett särskilt anslag tilldelat för detta ändamål.

Nämnden har inget resultatansvar för detta anslag, vars storlek beslutas särskilt av kommunfullmäktige i budgeten varje år. Anslaget uppgår i 2013 års budget till 102 Mkr.

Kostnaderna för helåret 2013 prognostiseras i delårsrapport 1 2013 till 125 Mkr.

3.2 Ersättning till verksamheter som utför insatser 3.2.1 9§2 Biträde av personlig assistent

Vid beslut om biträde av personlig assistent kan brukaren själv välja om denne vill få assistansen genom kommunen eller få ekonomiskt stöd och själv vara arbetsgivare eller anlita en assistansanordnare.

1 Bostad med särskild service belägen utanför Malmö.

(19)

För de brukare som väljer kommunen som utförare av assistansen har stadsdelarna anställda personliga assistenter. Stadsdelen bär därmed det ekonomiska ansvaret och arbetsgivaransvaret för assistenterna och deras kompetensutveckling och liknande. Varje stadsdel anställer assistenter för sina egna brukares behov och fastställer själv storleken på ersättningen till verksamheten för utförd assistans. Det finns ingen fastställd

kommunövergripande prislista för dessa tjänster.

Det ekonomiska stödet för personlig assistans utgår från schablonersättningen som regeringen fastställer årligen, och som år 2013 uppgår till 275 kr/timme.

Schablonersättningen är avsedd att täcka samtliga kostnader brukaren har kopplat till den personliga assistansen. Stadsdelen betalar ut ersättningen baserat på fakturor från den av brukaren valda utföraren.

En brukare som valt en icke-kommunal utförare kan också ansöka om ersättning för sjuklönekostnader vid ordinarie assistents sjukdom eller ansöka om att kommunen tillhandahåller ersättare för den sjuka assistenten. Även dessa kostnader är stadsdelen betalningsansvarig för.

Det förekommer att kommunen utför delar av ett assistansuppdrag som den icke- kommunala assistansanordnaren av någon orsak inte kan utföra. Utöver insatser då ordinarie assistent är sjuk vilket beskrivs ovan, finns det t ex regelbunden planerad tillsyn nattetid samt hjälp vid sänggående som utförs regelbundet av kommunen. Denna tid fakturerar stadsdelen sedan assistansanordnaren.

3.2.2 9§3 Ledsagarservice

Ledsagarservice utförs av anställda inom stadsdelen. I likhet med vad som gäller personlig assistans fastställer stadsdelen själv den timersättning som utgår till

verksamheten. Ersättningen utbetalas manuellt baserat på underlag från verksamheten över antal utförda timmar. En avstämning av underlaget görs av handläggare på myndigheten som sedan lämnar underlaget vidare till ekonom som för över ersättning till verksamheten.

Ibland förekommer också utbetalning av omkostnadsersättning till ledsagaren, men det kan inte beviljas enligt LSS. Sådana kostnader får därför ej kostnadsföras mot insatsen ledsagarservice. Beslut om ersättning för ledsagarens omkostnader fattas av stadsdelen, och hanteras som utlägg i tjänsten. Omkostnaderna ska vara rimliga i förhållande till syftet med insatsen.

3.2.3 9§4 Biträde av kontaktperson

Sociala resursnämnden har sedan en tid tillbaka ansvaret för att rekrytera

kontaktpersoner och matcha dem med brukare som beviljats insatsen. För denna administrativa service betalar stadsdelarna en ersättning till sociala resursnämnden baserat på antalet kontaktpersonsuppdrag stadsdelen har.

Den utsedda kontaktpersonen erhåller ett arvode för sitt uppdrag. Arvodet beror på uppdragets omfattning. För uppdrag upp till åtta timmar per månad utgår ett arvode om 550 kr/mån samt en fast omkostnadsersättning om 500 kr/månad. För uppdrag

överstigande åtta timmar per månad är arvodet 1100 kr/månad och

omkostnadsersättningen uppgår till 865 kr/månad. Arvode och omkostnadsersättning

(20)

för kontaktpersoner följer riktlinjerna från Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Skattemyndigheten.

3.2.4 9§5 Avlösarservice i hemmet

Avlösarservice utförs av anställda inom stadsdelen. Det finns ingen fastställd prislista, utan stadsdelen fastställer själv storleken på ersättningen per utförd timme. I likhet med ledsagarservice regleras ersättningen till utförarna manuellt, d.v.s. ej genom fakturering.

Insatsen är inte förknippad med några omkostnader.

3.2.5 9§6 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

Korttidsvistelse kan genomföras på ett korttidshem, i en stödfamilj eller som

kollo/lägerverksamhet. I Malmö stad har sociala resursförvaltningen driftsansvar för dessa verksamheter.

Korttidshemmen drivs av sociala resursförvaltningen och den stadsdel som beviljat insatsen betalar per plats och dygn enligt en kommunövergripande prislista. Prislistan fastställs varje år för verksamheter inom individ- och familjeomsorgen samt vård och omsorg. Priserna baseras på beräknade självkostnader i verksamheten. Även när insatsen genomförs i en stödfamilj finns ett fastställt pris per plats och dygn. I priset ingår sociala resursnämndens kostnader för rekrytering och utredning av stödfamiljer samt för lönekostnader till stödfamiljer med uppdrag.

Kolloverksamhet finns i två former. Den ena vänder sig till alla barn med

funktionsnedsättning och kräver inget biståndsbeslut från stadsdelen. Föräldrarna ansöker om plats och verksamheten är anslagsfinansierad inom sociala resursnämndens totala anslagsram. Föräldrarna betalar en fastställd avgift.

I den andra, som finns från och med 2013, erbjuder Malmö stad genom sociala resursnämnden sommarkolloverksamhet enligt LSS i egen regi för barn med autismspektrumstörning. Deltagande i denna kräver ansökan hos myndigheten i stadsdelen som beviljar insatsen enligt LSS 9§6. Sociala resursnämnden ersätts av stadsdelen enligt ett fastställt pris per plats. Eventuellt över- eller underskott som uppstår i verksamheten efter genomförd kollo-period fördelas solidariskt mellan nyttjande stadsdelar.

Tidigare har det endast funnits externa utförare av denna typ av verksamhet, företrädesvis Kasper kollo. Kostnaderna för kolloverksamheten beräknas minska eftersom verksamheten i egen drift inte kostar så mycket som den ersättning som hittills betalats till externa utförare.

3.2.6 9§7 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år

Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år tillhandahålls vanligen i anslutning till brukarens skola. Ett flertal stadsdelar driver sådana verksamheter riktade mot olika målgrupper. Den stadsdel som beslutat om insatsen betalar per plats och månad eller termin och priserna fastställs i den kommunövergripande prislistan för vård och omsorg.

(21)

3.2.7 9§8 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar

I Malmö stad verkställs beslut enligt 9§8 enbart som bostad med särskild service, se 2.2.7.

Anslaget för bostad med särskild service finns inom sociala resursnämndens

kommunbidrag. BoLSS fördelar årligen anslaget till stadsdelarna som driver boendena, för beskrivning av fördelningsmodell se nedan under 3.28. Sociala resursnämndens anslag täcker även kostnaderna för de barn som beviljas externa bostäder med särskild service eller boende i familjehem. I huvudsak sker detta i samband med skolgång på annan ort.

Vårdnadshavare, vars barn bor i en bostad med särskild service enligt LSS 9§8, har inget hyreskontrakt och betalar inte hyra för barnets boende. Avgift för bostad enligt LSS får tas ut från den 1 juli det år barnet fyller 19, om barnet har betalningsförmåga då t ex genom att det har aktivitetsersättning. Om barnet har barnpension kan det finnas möjlighet att ta ut ersättning från barnet innan det fyllt 18 år.

Barnet är fortsatt folkbokförd hos vårdnadshavaren. Den stadsdel som fattat beslut om insatsen betalar underhållsstöd för barnet till sociala resursnämnden. Stadsdelen gör därefter en utredning om föräldrarnas betalningsförmåga. Barnet har rätt till

underhållsstöd från båda sina föräldrar, var för sig. Båda föräldrarna ska därför betala underhållstöd var för sig. Beloppen får inte överstiga högsta nivån för underhållsstöd.

Ersättningen från respektive vårdnadshavare beräknas på samma sätt som återbetalning av underhållsstöd till Försäkringskassan enlig lag om underhållsstöd.

Föräldrar har underhållsskyldighet tills barnet fyller 18 år, inte tills det fyller 21 år. Detta gäller även de barn som går i särskola tills de fyllt 21 år.

När ett barn flyttar från föräldrahemmet ska ansvarig handläggare meddela detta till Försäkringskassan. På flyttanmälan ska också anges om barnbidraget ska betalas ut till föräldrarna eller till kommunen. Föräldrar kan välja att ta emot barnbidraget, och själva handla kläder, skor och annat som barnet behöver, eller att överlåta detta på

kommunen.

3.2.8 9§9 Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna

Anslaget för bostad med särskild service finns inom sociala resursnämndens totala anslagsram. BoLSS har som ett av sina uppdrag att fördela det samlade anslaget för boenden enligt LSS och externa platser till utförarna. Anslaget fördelas dels som en grundsumma per boende baserat på vilken personkrets boendet är avsett för, hyresnetto samt vårdtyngdsmätningen.

Behovet av resurser bedöms årligen enligt en vårdtyngdsmätning som BoLSS utför.

Vårdtyngdsmätningen genomförs år 0, för att utgöra ett underlag för budgetprocessen som sker år 1, och avser budgeten för år 2. Detta innebär att de individer vars behov av resurser bedömts i vårdtyngdsmätningen kan ha fått helt ändrade förutsättningar under den tid som förflyter till dess mätningen får effekt i budgeten. Vårdtyngdsmätningen är inte styrande för vad som ges till den enskilda bostaden med särskild service.

(22)

Stadsdelarna kan fritt omfördela resurserna inom ramen för den anslagsfinansierade LSS-verksamheten.

Vårdtyngdsmätningen fördelar det anslag som sociala resursnämnden erhåller från kommunfullmäktige. Om samtliga boende får större behov så att den totala

poängsumman för hela Malmö stads LSS-boenden ökar, så blir varje poäng i mätningen mindre värd, eftersom det inte tillskjuts mer resurser till modellen.

Vårdtyngdsmätningen beskrivs i Professional managements rapport, bilaga 1.

3.2.9 9§10 Daglig verksamhet

Anslaget för daglig verksamhet finns inom sociala resursnämndens totala anslagsram.

Sociala resursförvaltningen chefer, i samverkan med HR och ekonomer, bedömer behovet av resurser till de olika dagliga verksamheterna årligen. Bedömningen utgår från antalet brukare, deras behov samt övriga kostnader som hyra mm.

Daglig verksamhet har påbörjat arbetet att ta fram och implementera en

resursuppskattningsmodell som beskrivs i bilaga 2. Denna modell har ännu inte använts för att fördela de ekonomiska resurserna till verksamheten.

behov av boende och daglig verksamhet kräver dock anpassning av resursfördelningsmodellen i form av anpassade fördelningskriterier.