Estetik – en himla massa hinder

Det finns en ambition hos de personer vi intervjuat att använda sig av estetik i sin SO-undervisning. På samma gång som lärarna ser möjligheter med att använda sig av estetiken i undervisningen ser de också en del bekymmer, som gör att estetiken inte används i den omfattning som de hade velat. De tre starkast belysta argumenten från intervjupersonerna, som gör att de estetiska inslagen inte används mer återkommande i undervisningen har vi valt att benämna ekonomi, tid och skolbyggnadens struktur.

4.7.1 Ekonomi

Ett av de hinder skolan ofta stöter på är pengafrågan. Med obegränsade ekonomiska medel skulle, enligt våra intervjupersoner, estetiken vara mer frekvent förekommande och mer

variationsrik⁵⁰ i undervisningen än vad som är fallet idag. Intervjupersonerna framhåller framförallt att den ekonomiska bristen stryper möjligheten att ta med elever ut på upplevelser och platser förankrade i samhället utanför det fysiska skolområdet. Två av de yttranden som fälldes var att:

”Vi försöker ju göra det… men det är också det här att det kostar pengar att åka iväg…

vilket vi sällan har…”(Rickard)

” … teater förekommer men det är inte så vanligt. Ibland har vi även besök från

teatergrupper som kommer hit… det är inte så ofta som det händer, skulle kunna vara mer… tycker jag för eleverna uppskattar att åka iväg och göra något annat… men det handlar ju om det ekonomiska som allt annat in skolan idag. De finns ju inga resurser att göra speciellt många besök utanför skolan… Det är synd…för eleverna… de kan ibland behöva uppleva saker på ”riktigt” om du förstår vad jag menar…”(Ursula)

Under intervjuerna framkommer det även att ekonomin spelar in i undervisningen i

klassrummet, då inriktat på den estetiska falangen. Ursula berättar om hur skolor kan skilja sig åt när det kommer till de ekonomiska aspekterna: ”Vi har 16 datorer i en datasal till 580

elever… ungefär och dem tar 10 minuter att komma in på… på den förra skolan jag jobbade på fanns det datorer i varje klassrum… eleverna kunde surfa när dom ville i stort sätt… man kunde ju arbeta med till exempel Power-Point och… ja… göra olika presentationer och fixa material… bilder och annat med hjälp av detta. Det är ganska kört på denna skolan.”

4.7.2 Tid

Tiden är också en aspekt som bidrar till att lärarna i vår intervju ger indikationer på att den estetiska verksamheten ibland får stiga åt sidan för en mer traditionell undervisning. Dels handlar tidsaspekten om att det tar tid att planera estetiska verksamheter, dels handlar det om att det kan vara tidsödande att få tag på och använda de estetiska hjälpmedlen om dessa inte finns i klassrummet och slutligen handlar tidsaspekten om att ”man ska skriva omdömen och

man ska hinna med allt. Så det känns som man får trycka in sådana saker” (Tommy)

50 I denna diskurs syftar vi, då vi talar om variationsrik, framförallt på undervisningssituationer utan skolans väggar såsom studiebesök, teaterbesök eller museibesök.

Att det kan vara tidsödande att använda sig av estetiska hjälpmedel och att detta

tidsfördröjande kan leda till att läraren tappar motivationen till att använda sig av estetik i sin undervisning belyser Ursula på följande sätt:

”… och så om man ska använda projektorer så måste jag ju ta den på en j.vla vagn hit… och du vet 5 minuter ibland mellan lektionerna… då blir de så. –Nej jag orkar inte… de är alltså så. Det finns så mycket. Och så kommer man hit och ska koppla upp sig någonstans och så finns f.n inte sladden där, så får man springa och leta efter den. Det ska ju helst finnas tillgängligt där och inte vara för krångligt… för då faller det ju där… tycker jag.”

4.7.3 Skolbyggnadens struktur

Den tredje aspekten som vi kunde utröna utifrån intervjumaterialet var att skolbyggnaden i sig skapade problem för estetiska möjligheter i undervisningen.

”I så fall strukturerna alltså… tidsaspekterna. Alltså om man ska köra på lektionerna så får man göra ett långt pass, men ska man bryta av den vanliga undervisningen och ändra i schemat så är det ju kanske någon annan ämneslärare som blir av med tid och gör man det ofta så… då e det inte positivt tycker jag. Så det är väl mer strukturen, byggnaden kanske. Det finns kanske inte möjlighet rent med grupprum att träna och… om man ska träna i olika grupper så får man springa och leta efter lediga klassrum och… så det handlar om att skolan är inte byggd för att… schemastrukturen ser inte ut så att det gynnar det… det är så.”

I det ovan citerade belyser Peter problemet med hur skolbyggnaden är uppbyggd. Han pekar på de svårigheter som en dramatisering kan medföra, då skolans lokaler inte är lämpade för en sådan verksamhet i SO-undervisningen. På så vis hämmas användandet av en del estetiska verksamheter eftersom SO-lokalen inte är optimal för att bedriva en estetisk

undervisningsform där eleverna behöver träna i grupper.

Sammanfattningsvis så kan man urskilja en röd tråd genom de tre teman som vi lokaliserat i vårt intervjumaterial, som utgör hinder för en utbredd estetisk verksamhet i

SO-undervisningen. Skolans lokaler kan i många fall leda till att den gestaltande estetiken⁵¹ får

51 Med den gestaltande estetiken syftar vi på en estetisk verksamhet, där eleverna bedriver gestaltningen med hjälp av sin egen kropp, så som teater, pjäs, sång eller annan form av gestaltning.

kliva tillbaka då utrymmet inte finns för den. Samtidigt kan den audivisuella estetiken⁵² också ställas åt sidan på grund av att den tekniska utrustningen inte finns tillgänglig i klassrummet. Då har vi kommit in på det ekonomiska området. Hade skolan haft mer pengar så hade det varit möjligt att ha mer teknisk utrustning i SO-klassrummen och på så vis hade lärarna inte behövt lägga ner så mycket tid och energi på att ordna fram utrustningen som krävs för att kunna visa den visuella estetiken. Samma sak gäller med den gestaltande estetiken. Hade det funnit tillräckligt många klassrum eller andra lokaler på skolan som var avsedda för en gestaltande estetik så hade det medfört att lärarna tidigt kunnat boka dessa lokaler och tiden som annars är ett problem, då man letar platser för eleverna att vara på hade varit löst.