Området estetik och dess funktion i skolan är ett forskningsområde som väldigt många forskare intresserat sig för att studera, framförallt under de senaste två decennierna. Därför finns det en uppsjö av forskning som berör området. I den forskning som bedrivits har allt ifrån tjänstemän på Skolverket till lärare och elever ute på de enskilda skolorna fått komma till tals och redogöra för hur de ser på estetiken och dess plats och funktion i skolan.
Eftersom vi båda snart är färdiga SO-lärare ville vi fokusera på vilken inställning som nyutexaminerade SO-lärares har till estetiken i skolan. Då vi varken kunde hitta någon
forskning som enbart berörde SO-lärares inställning till estetik i skolan eller nyutexaminerade SO-lärares inställning till estetik i skolan tyckte vi att det var ett fält som skulle vara intressant att granska.
3.1 Datainsamlingsmetod
Från början hade vi tänkt genomföra två gruppintervjuer. Eftersom det visade sig vara svårare än vi tänkt att få tag på nyutexaminerade SO-lärare och sedan bestämma tidpunkt för
gruppintervjuer, fick vi istället gå över till att genomföra enskilda intervjuer med fyra nyutexaminerade SO-lärare. Intervjuerna fick karaktären av halvstrukturerade intervjuer. Kvale (1997) menar att en halvstrukturerad forskningsintervju är ett mellanting mellan ett öppet samtal och ett stängt frågeformulär. Detta mellanting grundar sig på att man som intervjuare följer en intervjuguide som lyfter fram centrala teman som intervjuaren anser att diskussionen ska kretsa runt. För att vi skulle få ut det mesta av våra intervjusamtal utgick vi från de huvudfrågor och underfrågor som vi formulerat i vår intervjuguide. Huvudfrågorna angav de centrala teman som vi ansåg var av vikt för vår forskning, medan underfrågorna kunde tas till om diskussionen öppnade upp för dem. Att vi inte följde vår intervjuguide strikt berodde på det som Kvale (1997) belyser om mänskligt samspel. Detta handlar om att man som intervjuare ska vara en expert på mänskligt samspel, vilket innebär att man som
intervjuare hela tiden måste fatta snabba beslut om vad man ska fråga, hur frågan ska ställas, vilka aspekter av svaret som ska följas upp och vilka svar som ska tolkas. Med denna
om vi istället följt vår intervjuguide till punkt och pricka. För att komma ihåg vad som sades under de intervjuer som bedrevs så använde vi oss av en bandspelare där samtalen spelades in.
3.2 Analysmetod
Efter att vi hade genomfört intervjuerna så transkriberades dessa till en text som nästintill ordagrant återgav det som sades under intervjuerna. Det som togs bort i transkriberingsfasen var upprepningar, hostningar, ”ehh” och ”hmm”. Några meningar har även korrigerats för att de skulle bli lättare att läsa. Att vi gjorde så har till stor del att göra med det som Kvale (1997) skriver om när han talar om stilen på en transkribering. Han menar att när analysen ska ske genom kategorisering eller koncentreringen av meningen av det som sagts, kan en viss redigering av texten vara att föredra. Då vi i vår analys är ute efter att kategorisera de
nyutexaminerade SO-lärarnas uttalanden ansåg vi att vi kunde ta bort de ord vi ovan angivit, eftersom de inte skulle bidra med någonting extra till vår analys.
Det första arbetet med den transkriberade texten var att göra en grovkategorisering av de uttalanden som intervjupersonerna fällt under intervjun. Denna grovkategorisering byggde på att vi kunde utkristallisera mönster i de intervjuades uttalanden. Kvale (1997) skriver om hur en kategorisering kan bildas. Antingen kan kategorin tas från färdiga teorier, från
vardagsspråket eller från intervjupersonens egna språkvarianter. I vårt fall så hade vi i avsnittet tidigare forskning byggt upp färdiga kategorier utifrån den forskning som bedrivits inom området. Dessa kategorier låg till grund för våran grovkategorisering. På så vis hade vi redan en uppfattning om i vilket ”fack” grovkategorierna skulle kunna tänkas placeras. Efterhand som analysen fortskred kunde vi med hjälp av olika citat från intervjupersonerna bryta ner grovkategorierna i mindre kategorier, som på så vis kom att utgöra stommen i vår resultatdel. Det framkom ganska så snabbt att en intervjupersons uttalanden inte behövde vara kopplad till enbart en kategori, utan att samma intervjuperson hade fällt uttalanden som kunde vara placerade under mer än en av de kategorier som vi tagit fram. Detta är inget som är särskilt konstigt då Alvesson & Sköldberg (1994) skriver att människors uttalanden kan rymma en hel del variation.
3.3 Procedur
För att få tag på personer som kunde uppfylla de krav som vi ställt när det gällde urval så tog vi kontakt med expeditionen på LUT på Högskolan i Halmstad. Detta eftersom vi hade en förhoppning om att de skulle ha information om hur vi kunde få tag på personer som
uppfyllde vårt urvalskrav. Tyvärr gav detta bara ett fåtal mail-adresser vilka vi kontaktade. I mailen som gick ut förklarade vi i korthet vad intervjun skulle handla om och vilka vi var som skulle hålla i intervjun. På så vis fick de intervjuade personerna möjligheten att bilda sig en uppfattning om vad som väntade dem vid en eventuell intervju. Tyvärr så nappade bara en av de tillfrågade på att delta i vår intervju, så vi fick använda oss av de lärarkontakter som vi byggt upp under studietiden. Dessa kunde tipsa oss om personer som uppfyllde vårt
urvalskrav. Dessa personer åkte vi ut till för att träffa personligen på deras arbetsplatser och där presentera varför vi ville intervjua dem och vad intervjuerna skulle komma att handla om. Alla dessa tackade ja.
Både den intervjuperson som via mail ställde sig positiv till att delta i vår forskningsintervju och dem som vi personligen sökte upp fick själva komma med förslag på när de hade tid att ställa upp för en intervju, med den enda restriktionen att det skulle ske under en angiven vecka. Att vi gav dem denna möjlighet var att de inte skulle känna sig pressade att ”klämma in” intervjun när vi hade tid, utan att vi snarare skulle anpassa oss efter dem, då de inte skulle känna sig stressade i intervjusituationen. Förutom att de fick möjligheten att välja tid och dag så gavs de även möjligheten att välja plats. Detta av den enkla anledningen att vi ville att de personer som vi intervjuade skulle ha alla förutsättningar för att koncentrera sig på
diskussionen, utan att behöva lägga fokus på en sådan sak som att platsen inte kändes tillfredställande. Alla fyra valde att förlägga intervjun till en avskild sal på deras respektive skola.
När intervjuerna inleddes var vi väldigt måna om att låta den intervjuade tala till punkt. Under hela intervjun agerade vi flexibelt, genom att vi under intervjuns fortgång varvade mellan vad Kvale (1997) benämner uppföljningsfrågor, sonderade frågor, specificerade frågor, indirekta frågor och tystnad. Genom detta förfarande så ansåg vi att vi byggde upp en trevlig atmosfär där den intervjuade kände sig trygg nog att tala fritt om sina känslor och upplevelser precis som Kvale (1997) säger är målet med en kvalitativ forskningsintervju. Samtalet spelades in på en bandspelare, vilket gjorde att vi båda kunde visa vårt fulla intresse för det som den
intervjuade pratade om.
3.4 Urval
För att få svar på vår frågeställning valde vi att intervjua fyra nyutexaminerade SO-lärare. Anledningen till att antalet blev just fyra nyutexaminerade SO-lärare bygger på Kvales (1997)
resonemang om att man ska intervjua så många personer som man känner att man behöver för att få kunskaper om det man vill veta. Målet för oss var inte att göra en rikstäckande studie över nyutexaminerade SO-lärares inställning till estetiken i sin undervisning, utan snarare att få en uppfattning om vilken/vilka inställningar som finns hos ett antal nyutexaminerade SO-lärare i södra Sverige. Utifrån detta syfte ansåg vi att fyra intervjupersoner var ett lagom antal. En andra variabel som spelade in när vi gjorde vårt urval har att göra med tiden som vi hade till vårt förfogande. Kvale (1997) poängterar att när det kommer till val av antal
intervjupersoner är tiden som man har till sitt förfogande viktig att ta hänsyn till. Att transkribera och analysera intervjuerna är ett tidsödande arbete som kräver att intervjuerna anpassas till den tid man har. Av den anledningen stärktes vår uppfattning om att
intervjuantalet skulle stanna vid fyra personer, vilka är följande:
Lärare Rickard är 28 år, utbildad högstadielärare som tog sin lärarexamen år 2007. Han har under de 1,5 år som han arbetat som lärare tjänstgjort på samma arbetsplats och har enbart undervisat i SO-ämnen.
Lärare Peter är 36 år, utbildad högstadie/gymnasielärare som tog sin lärarexamen år 2003. Han började sin lärarkarriär som vikarie på en högstadieskola under en termin och har sen dess arbetat på samma skola sen höstterminen 2003. Även Peter har enbart undervisat i SO-ämnen.
Lärare Ursula är 33 år, utbildad högstadielärare som tog sin lärarexamen år 2005. I sin utbildning tog hon 1,5 år ledigt från studierna för att arbeta som vikarie på en högstadieskola. Efter sin examen har hon tjänstgjort på två olika högstadieskolor. Hon undervisar i SO-ämnen och svenska.
Lärare Tommy är 31 år, utbildad högstadie/gymnasielärare som tog sin lärarexamen år 2004. Han har undervisat på samma skola under de 3,5 år som han har varit verksam lärare. Han undervisar endast i SO-ämnen.
3.5 Etiska överväganden
Enligt Kvale (1997) är en intervjuundersökning ett moraliskt företag, vilket medför att man måste ta en del etiska aspekter i beaktning när man genomför sina intervjuer. Informerat
Detta samtycke handlar om att man ska ha tydliggjort det generella syftet med
undersökningen och vilken roll intervjun spelar för undersökningen som helhet. Samtidigt ska man poängtera att undersökningspersonen deltar på fri basis och att denne när som helst har möjligheten att dra sig ur. I det mail som vi skickade ut gavs det en övergripande bild av vad intervjun skulle beröra och samtidigt vilken roll intervjuerna skulle ha i examensarbetet. Den person som tackade ja på förfrågan om att delta ansåg vi gjorde det av fri vilja, vilket
medförde att frågan om frivillighet hade tillgodosetts. För att ändå vara på den säkra sidan, redogjorde vi dock precis innan intervjuerna skulle starta om att de deltog på fri basis och att de när som helst kunde avbryta intervjun. Konfidentialitet är en annan etisk aspekt som Kvale (1997) hävdar att intervjuaren måste ta hänsyn till. Saker som gör att gemeneman kan
identifiera intervjupersonen får inte redovisas, utan måste på ett eller annat sätt fingeras. När vi ovan presenterade de intervjuade valde vi att inte skriva ut vart de hade tagit sin
lärarexamen. Vi ansåg att de räckte med att redogöra för att de nyutexaminerade lärarna kom från södra Sverige, då en publicering av ort skulle kunna leda till att deras identiteter röjdes.
Vetenskapsrådet (2002) räknar upp fyra huvudkrav för hur individen skyddas vid forskning. Tre av dem tas även upp av Kvale (1997) och dessa har vi redan berört (informations-, samtycke- och konfidentialitetskravet). Sedan tar de även upp ett fjärde krav benämnt
nyttjandekravet, som innebär att ”Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften”46
För att ingen obehörig skulle få tag på de band som intervjuerna var inspelade på eller de transkriptioner som vi gjorde av bandupptagningarna så förvarade vi dessa på ett säkert ställe till dess att vi inte var i behov av dem längre. När behovet av materialet inte längre fanns så såg vi till så att det förstördes så att ingen skulle kunna tyda vem den riktiga personen bakom det fiktiva namn som vi givit dem var.
3.6 Reliabilitet, Validitet & Generaliserbarhet
Då vi inte är vana vid att sitta ner och intervjua andra personer så kan vissa aspekter som påverkat intervjuernas reliabilitet ifrågasättas. Kvale (1997) belyser att ledande frågor i en intervju oavsiktligt kan inverka på svaren och trots att vi själva ansåg att vi inte skulle
använda oss av den sortens frågor då vi inledde våra intervjuer kan vissa frågor i intervjuerna ändå ha fått denna form. Detta anser vi i så fall ha berott på att man drogs med av de
intressanta diskussionerna, och då inte alltid tänkte sig för när det gavs möjlighet att ställa en
46
fråga. Anledningen kan även ha varit att vi hade syftet med intervjuerna i våra tankar och därför ville styra in diskussionen på ”rätt spår”. På så vis kan en del av de yttranden som de intervjuade avlade ses som styrda och således inte fullt ut spegla deras inställningar. Samtidigt så har inte alla intervjuer omfattat samma frågor till 100 %. Detta eftersom en del uttalanden hos de olika intervjupersonerna givit utrymme till följdfrågor, medan andra inte gjort det. På så vis kan det ha bidragit till att analysunderlaget kommit att ha lite olika förutsättningar.
Vid transkriptionerna var vi väldigt klara över hur dessa skulle se ut. Att vi satt ner
tillsammans när vi transkriberade intervjuerna har bidragit till att reliabiliteten stärkts, då vi haft fyra öron att lyssna med istället för två. Att ha haft dubbelt så många öron att lyssna med var till stor hjälp eftersom vi vid ett flertal gånger uppfattade vad de intervjuade sa olika. Nu kunde vi hjälpas åt att ”höra rätt”. Hade vi varit ensamma skulle dessa feltolkningar medfört ett mindre reliabelt material. Problemet som kan uppstå om man transkriberar på två håll är att”… även med detaljerade instruktioner kan det vara svårt för två personer att nå full
enighet om vad som sagts.”47
När det kommer till vår undersöknings validitet så var vårt mål inte att dra slutsatser om hur alla Sveriges nyutexaminerade SO-lärare ställer sig till estetik i SO-undervisningen. Målet var att ta reda på vilka uppfattningar och inställningar som fanns bland en liten utvald grupp. Resultatet av vår forskning kan sedan användas som en fingervisning om hur inställningen till och uppfattningen av estetik i SO-undervisningen bland nyutexaminerade SO-lärare kan se ut.
”Utifrån vår erfarenhet av en situation eller en person föregriper vi nya fall, vi gör oss förväntningar om vad som kommer att hända i andra liknande situationer eller med liknande personer.”48 För att resultatet skulle kunna placeras in i ett större sammanhang ansåg vi som forskare att det var av vikt att de fyra intervjupersonernas yttranden skulle ha relevans för vårt syfte. Av den anledningen ansåg vi att den kvalitativa forskningsintervjun skulle vara den bästa metoden att använda, då ett öppet samtal skulle öppna upp för ett större analysmaterial för det syfte vi hade. I Kvale (1997) kan man läsa följande ”I ett bredare perspektiv hänför
sig validiteten till den utsträckning i vilken en metod undersöker vad den är avsedd att undersöka, till ”den utsträckning i vilken våra observationer verkligen speglar de fenomen
47 Kvale (1997), s. 150 48
eller variabler som intresserar oss”.”49 Vi menar att våra observationer ganska tydligt speglar de variabler som vi intresserar oss för, vilket medför att validiteten i vår forskning stärks.
3.7 Didaktisk relevans
Anledningen till att vi valt att forska kring estetikens roll i SO-undervisningen har som vi tidigare redogjort för att göra med att det är den lärarkategori vi snart är en del av. Därför anser vi att det är viktigt för oss att ta reda på hur de nyutexaminerade SO-lärarna använder sig av estetik i skolundervisningen. Att vi bröt ner undersökningen till en del av lärarkollegiet har att göra med tiden vi haft till vårt förfogande. Samtidigt valde vi gruppen
nyutexaminerade lärare av den anledningen att lärarutbildningen förändrades år 2002. Även om vår undersökning bara innehöll en liten del av hela lärarkollegiet så anser vi dock att alla, både blivande lärare, de nyutexaminerade lärarna och de lärare som arbetat ett tag på fältet, har nytta av att ta del av vårt examensarbete. Anledningen är lika enkel som den för oss är självklar. Estetik är viktig i skolans undervisning oavsett årskurs eller ämne. Detta framgår klart och tydligt i den forskning som framförallt publicerats under de två senaste decennierna, samtidigt som den nya lärarutbildningen lyfter fram estetikens betydelse i undervisningen i en mycket större utsträckning än vad som tidigare varit fallet. På så vis tycker vi att alla lärare, minst ett par gånger per läsår ska stanna upp och reflektera över i vilken utsträckning de använder sig av estetik i sin undervisning. Hur mycket använder de sig av estetik, på vilket sätt används den och vad vill de få ut av att använda sig av estetik i de valda
undervisningssituationerna? Detta är frågor som vi anser är relevanta för alla lärare att ställa sig, då forskningen visar på att estetiken inte utnyttjas på bästa sätt de gånger den väl tas med i undervisningen.
Vår undersökning bidrar bara till att ge en fingervisning över hur det ser ut hos en nyutexaminerad lärarkategori. Liknande former av undersökningar med andra
nyutexaminerade lärarkategorier, och en djupare studie av det område som vi fokuserat på, skulle antagligen leda till att bilden över hur väl den estetikform som förespråkas av forskare och som förmedlas till eleverna under lärarutbildningen verkligen praktiseras på fältet (i skolan) av de nyutexaminerade lärarna som utbildades efter 2002. Den rapport som skulle komma fram skulle ge en bild över hur väl estetiken som proklameras slagit igenom i dagens skola efter det att den förändrade lärarutbildningen trädde i kraft. Detta skulle i sin tur kunna
49
leda till en förändring utifrån vad resultatet skulle visa på. Vi är medvetna om att en sådan forskning skulle vara väldigt tidskrävande och kostsam, men samtidigt skulle den bidra till att lärarutbildningen skulle få en mer konkret bild över inom vilka årskurser och ämnen som estetiken används på ett enligt forskarna fullständigt sätt, vilket man genom den nya lärarutbildningen ville uppnå. Detta skulle medföra att lärarutbildningen skulle kunna ge blivande lärare mindre diffusa tips på hur den form av estetik som förespråkas ska kunna föras in i skolans alla åldersintervall och ämnen, något som idag känns väldigt luddigt. En sådan djupare forskning som skulle kunna redogöra för hur nyutexaminerade lärare i den svenska skolans alla åldersintervall och ämnen använder sig av estetik och ser på estetikanvändandet borde, enligt oss, leda till att blivande lärare skulle ges en bättre bas att stå på inför sitt kommande yrke, i termer av förståelsen av estetiken möjligheter och hur den bör brukas i undervisningssyfte. Den bättre bas som vi här talar om är en modifiering av den
lärarutbildning som togs i bruk 2002. Kanske ska estetikutbildningen inte vara en del av de allmänna utbildningsområdena, utan istället vara inbakade i de olika ämnena för att på så vis lättare konkretiseras. Kanske en mix av de två är att rekommendera. Det enda vi vet med säkerhet är att den förändrade lärarutbildningen som trädde i kraft år 2002 fortfarande inte levt upp till sina förhoppningar när det gäller det estetiska fältet.
3.8 Arbetsfördelning
I inledningsskedet av arbetet med detta examensarbete arbetade vi med det på skilda håll, då Christian befann sig på annan ort. Veckan innan denna avresa, direkt efter avslutad slut-VFU, hade vi tillsammans gått igenom vad som skulle göras och vem som skulle göra vad under de två veckor som Christian befann sig på annan ort. Roger koncentrerade sig framförallt på introduktions- och bakgrundsdelen, medan Christian arbetade med begreppen den restriktiva och den utvecklande estetiken. Då Christian återvände från sin ”semester” har vi mestadels