Under intervjuprocessen var vi försiktiga med att inte pressa deltagarna utan vi
uppmärksammade inför varje känslig fråga att de inte var tvungna att svara. En del frågor kunde tendera att väcka gamla minnen samt trauma hos deltagaren vilket vi hade i åtanke.
Genom att reducera risken till att påverka deltagarna negativt var vi försiktiga med hur vi ställde frågorna samt om deltagaren började uppleva obehag. I vårat fall har det problemet inte uppstått då deltagarna besvarade alla frågor utan att svårigheter uppstått. Däremot uppmärksammade vi att deltagarna valde att inte stämpla sig själva som ex-kriminella trots att omgivningen gjorde det vilket gav oss uppfattningen att de inte ville associeras som den individen de skulle komma att berätta om samt deras förflutna. Detta tog vi hänsyn till väldigt snabbt och en anpassning gjordes genom att vi var försiktiga med hur vi tilltalade respondenterna, det vill säga att vi undvek att använda ordet ex-kriminella under
intervjutillfällena.
Vi förklarade även att deltagarna när som helst kan avsluta sitt medverkande under
intervjuprocessen om de skulle känna sig obekväma eller inte längre ville delta på grund av personliga skäl.
8 SLUTSATSER
Det samlade resultatet från studien har påvisat ett flertal riskfaktorer till att individer begår brott samt påbörjar en kriminell livsstil. De riskfaktorer som resultatet påvisat är
ogynnsamma familjeförhållanden, bristande ekonomiska tillgångar, bristfällig skolgång, brottsbelastad kamratkrets, att känna tillhörighet och spänningssökande.
Studien har även undersökt bidragande faktorer till varför individen lämnar sin kriminella livsstil. Resultatet visar att respondenterna grundat sitt beslut att lämna på grund av en utmärkande händelse. Familj och anhöriga, mognad samt att respondenterna inte längre klarade av stressen är exempel på en del av dessa utmärkande händelsen som resulterat i deras vändpunkt. Majoriteten av deltagarna belyste familjen som den betydande
vändpunkten samt att de skaffat barn och valt att hoppa av.
Vidare redogör samtliga respondenter för hur bemötandet varit från samhället, deras omgivning samt myndigheter. De beskriver bemötandet från myndigheter som negativt och fördomsfullt samt att de upplevt misstro från socialtjänsten. Omgivningen har varit ett stort
stöd då den viktigaste hjälpen varit från anhöriga, familj samt vänner. Samtliga har även upplevt dåligt bemötande från samhället då de upplevt samhällets stigma i samband med att söka jobb och blivit nekade upprepade gånger.
Syftet med studien har även varit att inspirera yrkesverksamma att bemötandet gentemot klienten är av stor betydelse, och kan påverka individen positivt men även negativt i dennes återintegrering. Men även att myndighetsutövaren lyssnar på den enskilda individen i det enskilda fallet utan att ta till fördomar eller dömande åsikter samt att belysa att bemötandet är ytterst viktigt för den yrkesverksamma.
Förslag till vidare forskning är att undersöka vilka möjligheter och hinder för att ge stöd till ex-kriminella som socialarbetare upplever att det finns?
REFERENSLISTA
Andersson, T. & Stattin, H. (2001). Kriminell utveckling – tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser (Rapport 2001:15). Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
https://bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800018789/2001_15_kriminell_utv eckling.pdf
Becker, H.S. (2006). Utanför: avvikandets sociologi. Lund: Arkiv.
Brottsförebyggande rådet, Brå. (2021a). Anmälda brott. Hämtad 30 november 2021 från https://bra.se/statistik/kriminalstatistik/anmalda-brott.html
Brottsförebyggande rådet, Brå. (2009). Orsaker till brott bland unga och metoder att motverka kriminell utveckling. Hämtad 23 november 2021 från
https://bra.se/download/18.1ff479c3135e8540b2980001575/1371914736934/2009_
orsaker_till_brott_bland_unga.pdf
Brottsförebyggande rådet, Brå. (2021b). Statistik utifrån brottstyper. Hämtad 12 november 2021 från https://bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper.html
Brottsförebyggande rådet, Brå. (2012). Återfall i brott. Hämtad 23 november 2021 från https://bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70e1ab5f/1614335617474/Sammanfatt ning_aterfall_slutl_2003-2012.pdf
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Cottle, C. C., Lee, R. J., & Heilbrun, K. (2001). The Prediction of Criminal Recidivism in Juveniles: A Meta-Analysis. Criminal Justice and Behavior, 28(3), 367–394.
https://doi.org/10.1177/0093854801028003005
Martinez, D.J., (2006). Informal Helping Mechanisms: Conceptual Issues in Family Support of Reentry of Former Prisoners. Journal of Offender Rehabilitation, 44 (1): 23-37 Ebaugh, H. R. F. (1988). Becoming an ex: the process of role exit. Chicago: University of
Chicago Press.
Estrada, F. & Flyghed, J. (2017). Den svenska ungdomsbrottsligheten. (4 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Fondén, C. (2017). Gola aldrig ner någon. I: Estrada, F. och Flyghed, J. (red.), Den svenska ungdomsbrottsligheten. (s.207-242). Lund: Studentlitteratur.
Forkby, T., Kuosmanen, J. & Örnlind, H. (2019). Vägen ut ur gänget: om manligheter, broderskap och svikna förhoppningar: forskning och utvärdering inom
Kriminalvården. Norrköping: Kriminalvården. Hämtad 30 november 2021 från www.kriminalvarden.se/om-
kriminalvarden/publikationer/forskningsrapporter/vagen-ut-ur-ganget/
Goffman, E. (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Norstedt.
Hirschi, T. (2002). Causes of delinquency. (9. Uppl.). New Jersey: Transaction Publishers.
Kapetanovic, S., Boele, S., & Skoog, T. (2019). Parent-Adolescent Communication and Adolescent Delinquency: Unraveling Within-Family Processes from Between-Family Differences. Journal of Youth and Adolescence, 48(9), 1707-1723.
http://dx.doi.org/10.1007/s10964-019-01043-w
Nilsson, B. (2015). Socialpsykologi – teorier och tillämpning. Liber.
Paat, Y., Trina L. Hope, Cristina Lopez, L., Zamora Jr, H., & M. Salas, C. (2017). Hispanic exconvicts’ perceptions of challenges and reintegration. Journal of Offender Rehabilitation, 56(2), 87–109. Hämtad den 1 december 2021 från
https://wwwtandfonline-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/10509674.2016.1268233
Polisen. (2021-02-03). Unga som begår brott – lagar och fakta. Hämtad 12 november 2021 från https://polisen.se/lagar-och-regler/lagar-och-fakta-om-brott/ungdomsbrott/
Ring, J. (1999). Hem och skola, kamrater och brott. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. Stockholm. https://pubs.sub.su.se/5149.pdf
Sarnecki, J., & Sivertsson, F. (2013). Att bryta en kriminell livsstil. (ISBN:978-91-86903-18-3). Kriminalvården.
https://www.kriminalvarden.se/globalassets/publikationer/forskningsrapporter/att-bryta-en-kriminell-livsstilpdf
Sarnecki, J. (2020). Introduktion till kriminologi. (4 uppl.). Studentlitteratur.
Skinnari, J., Jonsson, A. & Vesterhav, D. (2019). Tystnadskulturer: En studie om tystnad mot rättsväsendet. Rapport 2019:10. Brottsförebyggande rådet. Stockholm: AJ E-print AB
Socialstyrelsen. (2020). Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende (Artikelnummer 2020-2-6507). Hämtad 20 november 2021 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-2-6597.pdf
Sutherland, A. (2011). The relationship between school and youth offending. Social Policy Journal of New Zeeland Issue 37. https://www.msd.govt.nz/documents/about-msd-
and-our-work/publications-resources/journals-and-magazines/social-policy-journal/spj37/04-sutherland.pdf
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (ISBN:91-7307-008-4).
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forsknin gsetiska_principer_VR_2002.pdf
Yao, F. (2021). Analysis on psychological and social causes of juvenile delinquency–A study based on grounded theory. International Journal of Electrical Engineering &
Education. https://doi.org/10.1177/0020720921996608
BILAGA 1 - MISSIVBREV
Missivbrev Intervjustudie.
Hej!
Vi är två socionomstudenter från Mälardalens högskola som genomför en kvalitativ studie.
Studien kommer att handla om kriminalitet och om livet efter kriminaliteten där syftet är att undersöker vilka riskfaktorer som driver individer till att begå brott, samt de bidragande faktorer som finns till att man lämnar kriminaliteten och hur livet efteråt ser ut.
Vi har fördjupat oss kring det aktuella ämnet och behöver eran hjälp till att besvara dessa intervjufrågor, vi ser dig och din historia som inspirerande och även nödvändig del i vårat arbete. Ert deltagande är frivilligt och ni kan när som helst avbryta det när ni känner att ni inte längre vill medverka.
Intervjuundersökningen kommer att ta ca 30 – 60 min att genomföra. Vi kommer att utföra en ljudinspelning i samband med intervjutillfället för att senare kunna analysera materialet.
Dessa ljudinspelningar kommer endast att användas i denna studie och i forskningssyfte.
Därefter kommer allt insamlat material att raderas och tas bort när studien är slutförd. Vid eran medverkan kommer vi att ta hänsyn till Vetenskapsrådet forskningsetiska principer. Vid medverkan av denna studie samtycker du till att får möjlighet till att vi använder det
insamlade materialet till vår studie. Allt material kommer endast att delas med studiens författare. Alla uppgifter kommer att behandlas med största möjliga konfidentialitet för att på bästa sätt skydda din identitet och garantera att ditt deltagande förblir anonymt.
Önskar du att ta del av det slutliga utkastet av studien kommer ett exemplar skickas till dig som deltagit i vår forskning.
Tveka inte på att kontakta oss om ni har några frågor eller funderingar kring er medverkan!
Tack för ert deltagande.
Med Vänliga hälsningar, Mariam Jaffar
mjr19001@student.mdh.se Sonia Nazari
sni19001@student.mdh.se
BILAGA 2 – INTERVJUGUIDE
Intervjuguide
Bakgrundsfrågor - Hur gammal är du?
Frågeställning 1: Vilka bidragande faktorer har varit avgörande till individer begår brott?
Uppväxt
- Skulle du kunna berätta om din uppväxt?
- Hur såg ekonomin ut i familjen under din uppväxt?
Skolgång
- Skulle du kunna berätta om hur din skolgång såg ut?
- Fanns det personal på skolan som du kunde prata med?
- Kände du dig motiverad inför studierna?
Umgängeskrets
- Kan du berätta lite om hur din umgängeskrets såg ut?
- Upplever du att ditt umgänge hade en påverkan på dig?
- Hur såg ditt och din umgänges syn på kriminaliteten ut?
- Vad hade du och ditt umgänge för syn på polisen och lagstiftningen?
Den kriminella livsstilen
- Hur såg ditt allra första brott som du begick ut?
- Har du avtjänat något fängelsestraff?
- Vad motiverade dig till att fortsätta begå brott efter dina första brott?
- Vad skulle du säga var den primära faktorn till att du upprätthöll den kriminella livsstilen?
- Hade din kriminella karriär någon påverkan på din sociala omgivning t.ex. vänner och familj under tiden som den pågick? Om ja, på vilket sätt?
- Kände du att det fanns några normer eller värderingar som man var tvungen att
Frågeställning 2: Vilka bidragande faktorer har varit avgörande till att individer lämnar den kriminella livsstilen?
Beslutet att lämna
- När funderade du för första gången över att du ville lämna ditt kriminella liv?
- Vad var anledningen till att du började fundera på detta?
- Berättade du för någon om att du börjat tvivla över att stanna kvar i kriminaliteten?
- Vad fick dig att ta det slutgiltiga beslutet till att lämna kriminaliteten? hur kändes det när du tog beslutet?
- Hur förändrades ditt liv efter att du tog beslutet?
Ditt liv idag
- Hur ser ditt liv ut i dagsläget?
- Vad har du för syn på kriminaliteten idag?
- Har du upplevt några motgångar på grund av din tidigare kriminella livsstil?
Frågeställning 3: Hur ser återintegreringen till samhället ut för en avhoppare?
När beslutet togs att lämna kriminaliteten
- Efter att du beslutat dig för att lämna kriminaliteten, hur gick du tillväga?
- Hur blev du bemött av andra i din omgivning efter att du beslutat att lämna den kriminella livsstilen?
- Hade du stöd från någon i din omgivning när du bestämde dig för att lämna det kriminella livet?
Stöd från närmiljön
- Hade du kontakt med någon i din närmiljö när du lämnade kriminaliteten?
- Känner du att du fick tillräckligt med hjälp och stöd från de?
- Tycker du att deras hjälp haft en påverkan på dig?
Samhället och myndigheters bemötande vid återintegrering
- Har det någonsin uppstått någon händelse där du upplevt att du blivit dåligt bemött på grund av ditt tidigare kriminella liv? I så fall, känner du att den händelsen
påverkade dig på något sätt?
- Hade du kontakt med någon organisation eller myndighet efter att du lämnade kriminaliteten? Om ja, känner du att du fick den stöd och hjälp som du behövde?
- Anser du att deras hjälp var betydelsefull?
- Är det något du vill tillägga som vi missat?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00
E-post: info@mdh.se Webb: www.mdh.se