I föreliggande studie har författarna beaktat de fyra forskningsetiska principerna (Bryman, 2011). Samtliga intervjupersoner har fått information om studien i missivbrevet och vid genomförandet av intervjuerna. Författarna valde att skriva i missivbrevet att genom att tacka ja till en intervju samtycker dem till informationen som tagits upp. Detta för att säkerställa att intervjupersonerna var väl medvetna om deras deltagande och syftet med studien.
För att säkerställa konfidentialitet har författarna valt att inte redogöra vilka kommuner intervjupersonerna arbetar inom. Detta på grund av att ett flertal intervjupersoner är yrkesverksamma i mindre kommuner där endast ett fåtal arbetar med våld i nära relation. Det ökar risken att intervjupersonernas identitet röjs.
7
SLUTSATSER OCH FORTSATT FORSKNING
Slutsatsen i föreliggande studie är att verksamheter som arbetar med våld i nära relationer bör organisera arbetet i syfte att effektivisera och erbjuda adekvat stöd till klienter. Vidare finns det förbättringsområden som innefattar ökad kunskap och fler arbetsmetoder som riktar sig till hållbara stärkande insatser. Staten och kommuner ska ta ansvar och fortsätta utveckla arbetet för att skyddsboenden och långvariga boenden ska fungera på ett hållbart sätt. Det är viktigt för att säkerställa att alla medborgare ska känna sig trygga i samhället. Detta då det finns ett ökat behov av stöd och skydd i samhället för de våldsutsatta. Därmed krävs det även ekonomiska resurser för att kunna öka antalet anställda inom professionella verksamheter. Fler yrkesverksamma ökar möjligheterna för att hantera alla ansökningar och tillgodose klientens behov. Författarna gör slutsatsen att våld i nära relationer, i synnerhet mäns våld mot kvinnor, är ett utbrett samhällsproblem. Det behövs konkreta åtgärder för att problematiken ska kunna motverkas.
Studiens betydelse för det sociala arbetets praktik är att det ger en indikation på hur arbetet med våld i nära relationer utförs samt socialarbetares upplevelser av det. Styrkor och brister i arbetet synliggörs vilket kan resultera i ett utvecklingsarbete för vidare förbättring.
Författarna anser att det behövs fortsatt forskning om hur verksamheter kan arbeta för att förbättra våldsutövares engagemang och intresse för behandling. Det vore även av intresse att studera våldsutövarens perspektiv av våld i nära relation och upplevelser efter avslutad behandling. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är hur arbetet kan utvecklas avseende att erbjuda en bostad till våldsutövare. Detta för att flytta på personen som utgör problemet och undvika att förflytta den våldsutsatta och eventuella barn. Vilka konsekvenser skulle ett sådant utvecklingsarbete innebära för klienter i praktiken?
REFERENSLISTA
Adams, R. (2008). Empowerment, Participation and Social Work. Basingtoke: Palgrave Macmillan.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur AB.
American Psychological Association. (2020). Building your resilience. Hämtad den 5 maj 2021 från http://www.apa.org/topics/resilience
Andreae, D. (2011). General systems theory: contributions to social work theory and practice. I F.J. Turner (Red.), Social Work Treatment: Interlocking Theoretical Approaches. New York: Free Press.
Askheim, O-P. (2007). Empowerment – olika infallsvinklar. I O-P. Askheim., & B. Starrin (Red.), Empowerment i teori och praktik (s. 18–32). Malmö: Gleerups Utbildning AB. Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research
in psychology, 3, 77–101. Hämtad den 30 april 2021 från
https://www.researchgate.net/publication/235356393_Using_thematic_analysis_in _psychology
Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of Human Development: Experiments of Nature
and Design. Cambridge: Harvard University Press.
Brottsförebyggande rådet. (2009). Våld mot kvinnor och män i nära relationer - Våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Hämtad den 7 april 2021 från
https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180002016/1371914720735/20 09_12_vald_kvinnor_man_nara_relationer.pd
Brottsförebyggande rådet. (2020). Våld i nära relationer. Hämtad den 5 april 2021 från
https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Buckley, W. (1967). Sociology and Modern Systems Theory. New York: Prentice Hall.
Crane, C., & Easton, C. (2017). Integrated treatment options for male perpetrators of intimate partner violence. Drug and alcohol review, 36(1), 24–33. Hämtad den 12 april 2021 från https://doi.org/10.1111/dar.12496
Dominelli, L. (2009). Anti-oppressive practice: the challenges of the twenty-first century. I R. Adams., L. Dominelli., & M. Payne (Red.), Social Work; Themes, Issues and Critical
Debates. Basingtoke: Palgrave Macmillan.
Ekström, V. (2016). Carriers of the troublesome violence – the social services’ support for female victims of domestic violence. European journal of social work, 21(1), 61–73. Hämtad den 31 mars 2021 från https://doi.org/10.1080/13691457.2016.1255930
Ekström, V. (2017). Negotiating and justifying social services’ support for female victims of domestic violence. Nordic social work research, 7(1), 18–29. Hämtad den 13 april 2021 från https://doi.org/10.1080/2156857X.2016.1203813
Forder, A. (1976). Social work and systems theory. British Journal of Social Work, 6(1): 23– 42. Hämtad den 10 maj 2021 från
https://doi.org/10.1093/oxfordjournals.bjsw.a056695
Gitterman, A., & Germain, C.B. (2008). The Life Model of Social Work Practice: Advances in
Theory and Practice. New York: Columbia University Press.
Gitterman, A., & Shulman, L. (Red.). (2005). Mutual Aid Groups, Vulnerable and Resilient
Populations, and the Life Cycle. New York: Columbia University Press.
Justitieombudsmannen. (2012). JO dnr 1703–2012. Hämtat den 5 april 2021 från
https://www.jo.se/PageFiles/1145/1703-2011.pdf
Karakurt, G., Dial, S., Korkow, H., Mansfield, T., & Banford, A. (2013). Experiences of Marriage and Family Therapists Working with Intimate Partner Violence. Journal of
family psychotherapy, 24(1), 1–16. Hämtad den 14 april 2021 från https://doi.org/10.1080/08975353.2013.762864
Kolbe, V., & Büttner, A. (2020). Domestic Violence Against Men— Prevalence and Risk Factors. Deutsches Ärzteblatt international, 117(31–32), 534–541. Hämtad den 15 april 2021 från https://doi.org/10.3238/arztebl.2020.0534
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Nilsson, G., & Lövkrona, I. (2015). Våldets kön - Kulturella föreställningar, funktioner och
konsekvenser. Lund: Studentlitteratur.
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Socialstyrelsen. (2016). Våld - Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Hämtad den 4 april 2021 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/handbocker/2016-6-37.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Våld i nära relationer. Hämtad den 7 april 2021 från
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/
Socialstyrelsen. (2020). Behandlingsmetoder för personer som utövar våld i nära relationer. Hämtad den 7 april 2021 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6697.pdf
Soleymani, S., Britt, E., & Wallace-Bell, Mark. (2018). Motivational interviewing for
literature. Aggression and violent behavior, 40, 119–127. Hämtad den 7 april 2021 från https://doi.org/10.1016/j.avb.2018.05.005
Stahle, N. (2021). Fem kvinnor har dödats senaste veckorna. Sveriges Television. Hämtad den 20 april 2021 från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-de-
uppmarksammade-fallen-fem-kvinnor-har-dodats-senaste-veckorna
Teater, B. (2019). An Introduction to Applying Social Work Theories and Methods. Maidenhead: Open University Press.
Wemrell, M., Stjernlöf, S., Aenishänslin, J., Lila, M., Gracia, E., & Ivert, A-K. (2019). Towards understanding the Nordic paradox: A review of qualitative interview studies on
intimate partner violence against women (IPVAW) in Sweden. Sociology compass, 13(6). 1–23. Hämtad den 19 april 2021 från https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1111/soc4.12699
Yakubovich, A-R., Stöckl, H., Murray, Joseph., Melendez-Torres, G-J., & Steinert, J. (2018). Risk and Protective Factors for Intimate Partner Violence Against Women: Systematic Review and Meta-analyses of Prospective-Longitudinal Studies. American journal of
public health, 108, e1-e11. Hämtad den 18 april 2021 från https://doi.org/10.2105/ajph.2018.304428
BILAGA A – MISSIVBREV
Hej!Vi är två tjejer som studerar termin 6 på socionomprogrammet på Mälardalens Högskola. Vi genomför just nu vårt examensarbete där vi valt att rikta in oss på ämnet våld i nära
relationer. Syftet med studien är att undersöka hur socialarbetare inom kommunala verksamheter arbetar med våld i nära relationer. Studien syftar också till att undersöka de stöd och resurser socialarbetaren kan erbjuda både till de våldsutsatta och våldsutövare samt upplevelsen av det.
Vi har valt att kontakta er då vi önskar genomföra en intervju med en socialarbetare som arbetar med målgruppen våld i nära relationer. Vi är så tacksamma om det finns intresse att ställa upp på en intervju då detta skulle hjälpa vår studie jättemycket! Intervjun beräknas ta cirka 45 minuter. Vi önskar att ni återkommer snarast om en av era medarbetare har
möjlighet att genomföra intervjun med oss. Intressenten för intervjun får gärna återkomma med förslag på datum, tid samt telefonnummer. På grund av rådande omständigheter kommer intervjun att genomföras över telefon. Intervjun behöver senast äga rum den 4 maj 2021.
Studien följer de fyra etiska forskningsprinciperna vilket är informations-, samtyckes-, nyttjande- och konfidentialitetskravet. Detta innebär att deltagandet är frivilligt och
deltagaren har möjlighet att avsluta intervjun när som helst. Intervjuerna kommer att spelas in och allt material kommer att transkriberas och avkodas för att säkerställa konfidentialitet och anonymitet. Materialet som vi inhämtar kommer endast att användas i vetenskapligt syfte till vårt examensarbete. Genom att tacka ja till en intervju medger du att du förstått och accepterat ovanstående information.
Vid frågor och funderingar:
Student - Kajsa Gyllhamn
Telefon: 070-3988999
E-post: kajsa.gyllhamn@hotmail.com
Student - Frida Arvidsson
E-post: frida_arv@hotmail.com
Handledare - Martha Kesthely
E-post: martha45@gmail.com Med vänliga hälsningar,
BILAGA B – INTERVJUGUIDE
Intervjuguide
Bakgrundsfrågor:
- Vad är din yrkesroll inom din verksamhet?
- Hur lång tid har du arbetat på din nuvarande arbetsplats? - Hur länge har du arbetet med våld i nära relationer? - Hur initieras kontakt med klienter?
Huvudfrågor:
Arbetets organisering
- Hur har ni organiserat arbetet när det gäller våld i nära relationer? - Hur arbetar ni för att stödja klienter som blir utsatta för våld? - Hur arbetar ni för att stödja klienter som utövar våld?
- Samverkar ni med olika verksamheter för att öka möjligheterna att hjälpa klienterna och hur fungerar det?
- Vad händer efter avslutad behandlingsprocess?
- Upplever du att många klienter återkommer och isåfall varför återkommer dem?
Bakomliggande orsaker för våld i nära relationer
- Upplever du att det finns utmärkande bakomliggande orsaker som påverkar förekomsten av våld i nära relationer?
Upplevelser av arbetets möjligheter
- Hur upplever du verksamhetens resurser till våldsutsatta? - Hur upplever du verksamhetens resurser till våldsutövare?
- Upplever du att ditt arbete gör skillnad för klienterna som du möter? - Hur upplever du arbete känslomässigt?
- Finns det något som du skulle vilja förändra i verksamheten i syfte att kunna förbättra arbetet?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00