Författaren tog ett etiskt ställningstagande genom att reflektera över att studien berör ett känsligt ämne och som kunde ha väckt känslor hos deltagarna. Författaren övervägde dom etiska aspekterna gällande genomförarande av studien och kom fram till att nyttan med studien övervägde risken samt att ämnet är av stor vikt att utforska. Den nytta ser författaren även kunde vara för deltagarna kunde uppleva att det kan vara befriande och läkande att få berätta om sina erfarenheter kring detta ämne.Innan intervjun började så påminde
författaren om att om deltagaren upplevde sig illa berörd skulle hen meddela författaren om att ta en paus eller önskemål om att avsluta intervjun. Ingen av deltagarna bad om paus eller
om att avsluta sin medverkan. Studien har inte inneburit någon etisk svårighet av större omfattning. Deltagarna tog del av den skriftliga och muntliga informationen och uppgav att de förstod studiens syfte samt att det är ett intressant forskningsämne. Den etiska eftertanke författaren hade och som var av vikt var deltagarnas konfidentialitet. I samband med den fysiska distanseringen på grund av rådande pandemi genomförde författaren alla
intervjuerna via telefon vilket dock enbart ökade deltagarnas konfidentialitet. Tanken från början var att erbjuda genomförande av intervju på mottagningen om deltagaren önskade, vilket hade inneburet en risk att konfidentialitet brutits då andra medarbetare hade kunnat noterat att författaren samt deltagare gick in på enskilt rum.
Författaren reflekterade över detta om det var en svaghet eller styrka i studien att alla intervjuer var över telefonen. Författarens tankar kring detta är att den tysta
kommunikationen och kroppsspråket inte kunde läsas av vilket eventuellt hade kunnat gett författaren en möjlighet till följdfråga. I studien av Sturges och Hanrahan (2004) som undersökt datakvalitén och jämfört telefonintervjuer med fysiska intervjuer framkommer dock att det inte förekom några signifikanta skillnader i intervjuerna.
Genom att författaren är anställd på den mottagning där studien genomfördes så bör det diskuteras att risken fanns att deltagarna kände sig tvungna att delta. Deltagarna kan känna sig lojala gentemot arbetsplatsen och verksamhetschefen. Detta skulle kunna medföra att de inte kunde känna sig trygga med att berätta om sina erfarenheter. Författaren uppfattade att deltagarna tyckte att det var givande att medverka och att få berätta om sina erfarenheter kring detta ämne.
Genom att deltagarna fick berätta om deras erfarenheter där inte författaren avbröt deras berättelser så skapade deras medverkan en djupare förståelse av deras tidigare erfarenhet. Deltagarna fick även i berättelsen bearbeta sina erfarenheter och minnen. Detta ökade författarens medvetenhet kring deltagarnas perspektiv och en djupare förståelse uppnås bäst genom att lyssna på andra människor erfarenheter (Holloway & Freshwater 2007). I
samband med rekryteringen via Facebook gruppen ” psykiatrisjuksköterska och stolt! var intresset stort. Eftersom författaren bara behövde tre deltagare finns en risk att de som anmälde sitt intresse men sen inte blev tillfrågade kan ha blivit sårade. Författaren skickade därför ett mejl till dem och tackade för deras intresse med informationen att författaren hade fått ihop tillräckligt med deltagare för att genomföra studien.
8 SLUTSATS
De slutsatser författaren kan dra av studien är att sjuksköterskor behöver stöd i sitt arbete med telefonrådgivning och att utföra suicidriskbedömning via telefon. Utmaningarna är att kunna tolka både verbal och ickeverbal kommunikation via telefon samt att skapa en allians med patienten. Tidsbegränsningar och arbetsbelastning kan medföra svårigheter i arbetet. En god samtalsteknik och en vilja att engagera sig i patienten är av stor vikt.
Sjuksköterskorna behöver tid för reflektion och stöd ifrån kollegor vid komplicerade suicidriskbedömningar. Dessutom är återkommande vidareutbildning och träning på bedömningsteknik nödvändigt för det ansvarsfulla arbetet med suicidriskbedömning.
REFERENSLISTA
Assing Hydt, E., Ploug, T., & Holm, S. (2016). The impact of telephone crisis service on suicidal users: a systematic review of the past 45 years. Mental Health Review Journal, 21(2), 141-160. https://doi.org//10.1108/MHRJ-07-2015-0019
Billhult, A. (2017). Kvantitativ metod och stickprov. I: M, Henricson, (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. (2uppl. s., 99-110). Studentlitteratur.
Bolton, J.M., Gunnell, D., Turecki, G. (2015). Suicide risk assessment and intervention in people with mental illness. British Medical Journal, 351(8034), h4978-12.
htt
ps://doi.org/10.1136/bmj.h4978Brunero, S., Smith, J., Bates, E., & Fairbrother, G. (2008). Health professionals’ attitudes towards suicide prevention initiatives. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 15(7), 588-594. https://doi.org/10.1111/j.1365-2850.2008.01278.x
Chiles, J.A., Strosahl, K.D., & Roberts Weiss, L. (2020). Suicidala patienter: En klinisk handbok för bedömning och behandling. (2uppl.) Svensk utgåva Natur & Kultur, Stockholm.
Danielson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I: M, Henricson, (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. (2uppl. s., 285-297).
Studentlitteratur.
Facanha, J., Santos, J.C., & Cutcliffe, J. (2016). Assessment of suicide risk: validation of nurses global assessment of suicide risk index for the Portuguese population. Archives of Psychiatric Nursing, 30(4), 470-475.
https
://doi.org/10.1016/j.apnu.2016.04.009Folkhälsomyndigheten. (2019). Suicidprevention.
Gattoni, E., Feggi, A., Gramaglia, C., Bergamasco, P., Coppola, I., Di Marco, S., Delicato, C., Venesia, A., Marangon, D., & Zeppengno, P. (2016). Suicide attempters: clinical characteristics and management. European Psychiatry, 33(S1), S601-S601. s750. http://doi.org/10.1016/j.eurpsy.2016.01.2242
Gould, M.S., Lake, A.M., Munfakh, J.L., Galfalvy, H., Kleinman, M., Williams, C., Glass, A., & McKeon, R. (2016). Helping callers to the national suicide prevention lifeline who are at imminent risk of suicide: evaluation of caller risk profiles and interventions
implemented. Suicide & Life-Threatening Behavior, 46(2), 172- 190.
htt
p://doi.org/10.1111/sltb.12182Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. http://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hawton, K., Casañas, I., Comabella, C., Haw, C., Saunders, K. (2013). Risk factors for suicide in individuals with depression: a systematic review. Journal of Affective Disorders, 147(1-3, 17-28.
http
s://doi.org/10.1016/j.jad.2013.01.004Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I: M, Henricson, (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. (2uppl. s., 111-117). Studentlitteratur.
Holmström, I., & Höglund, A.T. (2007). The faceless encounter: ethical dilemmas in telephone nursing. Journal of Clinical Nursing, 16(10):1865-
1871.
htt
p://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2007.01839.x.Holmström, I & Dall’Alba, G. (2002). “Carer and gatekeeper”- conflicting demands in nurse’ experiences of telephone advisory service. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16(2), 142-148. https://10.1046/j.1471-6712.2002.00075.x
Holloway, I & Freshwater, D. (2007). Vulnerable storytelling: narrative research in nursing. Journal of Research in Nursing, 12: 703-711. https://doi.org/10.1177/1744987107084669
Jobes, D.A., Crumlish, J.A., & Evans, A.D. (2020). The COVID-19 pandemic and treating suicidal risk: the telepsychotherapy use of CAMS. Journal of Psychotherapy Integration, 30(2), 226-237. https://doi.org/10.1037/int0000208
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I: M, Henricson, (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. (2uppl. s., 57–77). Studentlitteratur.
Lundman, B., & Graneheim, U.H., (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I: M, Granskär, (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (3uppl.s., 219-234).
Studentlitteratur.
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I: M, Henricson, (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. (2uppl. s., 421-438). Studentlitteratur.
McCabe, C. (2004). Nurse–patient communication: an exploration of patients’ experiences.
Journal of Clinical Nursing, 13: 41-49. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2004.00817.x
Nationalencyklopedin. (2013). Suicid. Hämtad 201214 från http://www.ne.se/sok?q=suicid
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research, generating and assessing evidence for nursing practice. (10 uppl.). Wolters Kluwer.
Pokorny, M-E. (2014). Nursing theorists of historical significance. I: M-R, Alligood (Red.) Nursing theorists and their work. (9uppl. s., 50-68). Missouri: Elsevier/Mosby.
Purc-Stephensson, R.J., & Thrasher, C. (2010). Nurses experiences with telephone triage and advise: a meta-ethnography. Journal of Advanced Nursing, 66(3), 482-494.
http://doi
.org/10.1111/j.1365-2648.2010.05275.xRichard, J.M., Hohl, S.D., Whiteside, U., Ludman, E.J., Grossman, D.C., Simon, G.E., Shortreed, S.M., Lee, A.K., Parrish, R., Shea, M., Caldeiro, R.M., Penfold, R.B., & Williams, E.C. (2019). If you listen, I will talk: experience of being asked about suicidality during routime primary care. Journal Of General Medicine, 34(10), 2075-2082.
Runeson, B., Odeberg, J., Pettersson, A., Edbom, T., Jildevik Adamsson, I., Waern, M. (2017). Instruments for the assessment of suicide risk: a systematic review evaluating the certainty of the evidence. PLoS One. 2017 Jul 19;12(7).
http://doi.org/10.1371/journal.pone.0180292
Sands, N., Elsom, S., Marangu, E., Keppich, A.S., & Henderson, K. (2013). Mental health telephone triage: managing psychiatric crisis and emergency. Perspectives in Psychiatric Care, 49(1),65-72. http://doi.org/10.1111/j.1744-6163.2012.00346.x
Socialstyrelsen. (2003). Vård av självmordsnära patienter - en kunskapsöversikt. Hämtad 201214 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2003-110-8_20031108.pdf
Sturges, J.E., & Hanranhan, K.J. (2004). Comparing telephone and face-to-face qualitative interviewing: a research note. Qualitative Research, 4(1), 107-118.
http://doi.org/10.1177/1468794104041110
Travelbee, J. (2001). Mellommenneskelige forhold i sykepleie. Munkgaard Danmark.
TRIHS, Föreningen för telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård. (2014). Hämtad 201214 från
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062322cb/1584105806734/ Kompetensbeskrivning%20telefonsjuksköterskor.pdf
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
BILAGA A: BREV TILL VERKSAMHETSCHEF
Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskolaDatum 21-01-02 Till dig som enhetschef
Förfrågan om tillåtelse att genomföra studie: ”Sjuksköterskors erfarenheter av
suicidriskbedömning via telefon: En Kvalitativ intervjustudie ur
sjuksköterskors perspektiv inom psykiatrisk öppenvård”.
Jag heter Jenny Falk och är student i specialistsjuksköteutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syfte med min studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att bedöma patienters suicidrisk via telefon inom psykiatrisk öppenvård. Insamling av data kommer att ske genom intervjuer som beräknas att ta 45-60 minuter per person. Data kommer att analyseras genom kvalitativ innehållsanalys. Jag ber därför om tillåtelse att genomföra studien vid er enhet. Rent konkret skulle det innebära rekrytering av ungefär 5-6 intervjupersoner. Inklusionskriterier: Sjuksköterska som arbetat inom psykiatrisk vård i minst 1 år. Exklusionkriterier: Sjuksköterskor som ej arbetar med telefonrådgivning på mottagningen. Sjuksköterskor som ej har erfarenhet av att utföra suicidriskbedömning via telefon. Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring.
Information om studiens syfte, frivillighet och deltagarens uppgift i studien kommer att lämnas i from av ett brev till varje deltagande som också informeras muntligen före intervjustart.
Hantering av data och sekretess
All insamlad data kommer att hanteras med beaktande av forskningsetiska krav, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt dataskyddsförordningen (GDPR).
Eventuell risk/nytta för verksamheten
Nyttan med projektet är att studien kan bidra till att synliggöra komplexiteten samt möjligheter och utmaningar i samband med suicidriskbedömning via telefon. Resultatet kan med andra ord bidra till klinikens kvalitesarbete inom detta område. Nackdelen är att det tar av verksamhetens tid. Dessutom finns en risk för smittspridning i samband med corona. För att reducera den risken så kommer deltagarna att få välja mellan fysisk intervju eller att bli intervjuade över videolänk eller telefon. Fysisk intervju förläggs i samtalsrum på kliniken som medger fysisk distansering.
Nytta i ett vidare perspektiv
Nyttan av examensarbetet är att studier av sjuksköterskors erfarenheter kan synliggöra komplexiteten i samband med suicidbedömningar via telefon. Detta kan synliggöra såväl möjligheter som utmaningar och därigenom bidra till kvalitetsutveckling i verksamheten.
Information om studiens resultat
Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola och eventuellt också en artikel. Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet. På sista sidan i detta dokument finns en blankett för att dokumentera verksamhetens samtycke. Detta lämnas in via nedanstående mailadress.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av mig eller min handledare, Lena Wiklund Gustin, se nedan. Med vänliga hälsningar Jenny Falk
Ditt namn: Jenny Falk Tel: 0703769390
E-post: jfk20004@student.mdh.se
Handledare: Lena Wiklund Gustin Tel: 021-10 73 32 E-post: lena.wiklund@mdh.se
Etik
Studien granskas enligt gällande rutiner vid Mälardalens högskola. Etiska överväganden finns närmare redovisade under rubriken 4.4 i bifogad projektplan.
Samtycke till genomförande av projektet, ” Sjuksköterskors erfarenheter av
suicidriskbedömning via telefon En Kvalitativ intervjustudie ur sjuksköterskors perspektiv inom psykiatrisk öppenvård”.
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och hur den ska genomföras. Jag har haft tillfälle att läsa igenom informationen och att ställa frågor.
Jag ger därför min tillåtelse att studien genomförs på min enhet. _______________________________
Ort och datum
__________________________ _______________________________ Underskrift Namnförtydligande
BILAGA B: MISSIVBREV TILL DELTAGARE
Tillfrågan om deltagande i studie ”Sjuksköterskors erfarenheter av
suicidriskbedömning via telefon En Kvalitativ intervjustudie ur sjuksköterskors
perspektiv inom psykiatrisk öppenvård”.
Jag heter Jenny Falk och är student i specialistsjuksköteutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syfte med min studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att bedöma patienters suicidrisk via telefon inom psykiatrisk öppenvård. Insamling av data kommer att ske genom intervjuer som beräknas att ta 45-60 min per person. Data kommer att analyseras genom kvalitativ innehållsanalys.
Min fråga till dig är om du vill delta?
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.
Att delta i projektet skulle för din skull innebära att jag intervjuar dig i ca 45-60 minuter. Intervjun bandas, skrivs ut och analyseras för att hitta likande mönster, så kallad innehållsanalys. Resultatet presenteras sedan i form av en magisteruppsats. I den kommer inga uppgifter att kunna härledas till enskilda personer eller enheter.
Nyttan med att deltaga i projektet är att du kan bidra till att synliggöra komplexiteten samt möjligheter och utmaningar i samband med suicidriskbedömning via telefon. Resultatet kan sedan ligga till grund för utvecklingsarbete inom området. Nackdelen är att det tar av din tid.
Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras inlåst hos mig som student så ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter.
Om du ger ditt muntliga samtycke till att ditt namn och telefonnummer får lämnas ut till mig, kommer jag att via telefon ta kontakt med dig för att ge ytterligare information om studiens syfte och
genomförande. Du väljer själv om du vill träffas fysiskt, eller om du föredrar att bli intervjuad per telefon eller digitalt.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av mig eller min handledare, Lena Wiklund Gustin, se nedan. Med vänliga hälsningar Jenny Falk
Jenny Falk Tel: 070376939
E-post: jfk20004@student.mdh.se
Handledare: Lena Wiklund Gustin Professor I vårdvetenskap Tel: 021-10 73 32
E-post: lena.wiklund@mdh.se
Samtycke till att deltaga i projektet, ”Sjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning via telefon En Kvalitativ intervjustudie ur sjuksköterskors perspektiv inom psykiatrisk
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.
JA, jag vill delta i projektet ” Sjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning via telefon En Kvalitativ intervjustudie ur sjuksköterskors perspektiv inom psykiatrisk öppenvård” och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.
_______________________________ Datum
____________________________ _______________________________ Underskrift Namnförtydligande