I denna text följer en diskussion gällande studiens giltighet, tillförlitlighet och överförbarhet med en utgångspunkt ifrån Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Då syftet med studien var att beskriva sjuksköterskor erfarenheter så valde författaren en kvalitativ design med en induktiv ansats. Detta för att kunna besvara studiens syfte då resultatet blir slutsatser ifrån deltagarnas erfarenheter samt för att få en djupare förståelse av sjuksköterskor erfarenheter
(Lundman & Hällgren Graneheim, 2017).
Denna studies syfte hade ej blivit besvarat vid en kvantitativ metod där forskningsprocessen går ut på att kartlägga, beskriva mätningar, observationer eller jämföra olika saker och se samband (Billhult, 2017).
För att påvisa hur kvaliteten i examensarbetet har säkerställts så har författaren vidtagit olika åtgärder för att beakta giltighet, delaktighet, tillförlitlighet samt överförbarhet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017).
Författaren har för att belysa trovärdigheten i studien enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017) utgått ifrån ” en röd tråd” där bakgrunden introducerar de bärande begrepp för syftet och resultatet svarar på syftet.
För att påvisa studiens giltighet finns en tydlig problemformulering som är aktuell för ämnet och visar den tidigare kunskapen som finns inom ämnet och även vikten av att studera vidare i detta.
Författaren har även använt citat från deltagarna som utgjorde en del av de bärande
meningssenheter som svarar på studiens syfte. Detta kan medföra att läsare lättare förstår
resultatet samt bidrar till studiens giltighet. Författaren har noggrant beskrivit analysprocessen
som ökar studiens tillförlitlighet och har i varje steg av studien reflekterat och analyserat olika
tolkningsmöjligheter gällande meningsbärandeenheter, kondensering, kod, kategorier och
subkategorier (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017).
För att öka överförbarheten av studiens resultat bör, enligt
Lundman och Hällgren Graneheim (2017),en tydlig beskrivning finnas över analysprocessen och datainsamlingen. Detta
underlättar för läsaren att ta ställning till om studien är av vikt i sin kontext. Författaren har
reflekterat över studiens överförbarhet och författaren anser att studiens resultat kan vara
värdefullt i andra sammanhang som ett led att utveckla suicidriskbedömning via telefon.
En svaghet som författaren upplevde i processen var att det tog längre tid än planerat att rekrytera deltagare. Författaren fick då göra om sin planering för att kunna färdigställa examensarbetet.Rekryteringen ifrån öppenvårdsmottagningen räckte inte till studien så
författaren skrev då ett inlägg i Facebook gruppen ”psykiatrisjuksköterska och stolt!” där både
grundutbildade sjuksköterskor samt specialistsjuksköterskor är medlemmar. Författaren
trodde först att det skulle bli svårigheter att rekrytera via webben men intresset för att delta i
studien var stort och författaren behövde tre deltagare för att tillsammans med deltagare ifrån
öppenvårdsmottagningen få ihop sex deltagare, vilket var urvalet till studien. Författaren
kontaktade de tre första som anmält intresse via mailadress.
En styrka i urvalsprocessen som författaren i ett senare skede reflekterade över är den breda erfarenheten hos deltagarna. Deltagarna var blandat sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad med erfarenhet från 6 år inom psykiatrisk vård till 38 år. Deltagarna var både manliga och kvinnliga. Henricson och Billhult (2017) belyser att fenomenet kan beskrivas ytterligare med en större variation av deltagare. Tanken var att intervjuerna skulle vara ett fysiskt möte. Detta var inte genomförbart på grund av den rådande viruspandemin så intervjuerna genomfördes i stället via telefon. Författare fick då anpassa sig till dessa förutsättningar. Deltagarna upplevde det som positivt att medverka i studien och hade inga bekymmer om att berätta om sina erfarenheter på ett öppen och ärligt sätt via telefon. Detta kan styrkas av Sturges och Hanrahan (2004) som menar att intervju via telefon kan användas med samma goda resultat som vid en fysisk intervju. Under intervjuerna så använde författaren sig av en intervjuguide med förutbestämda öppna frågor som relaterar till syftet i studien, vilket hjälpte till att hålla intervjuerna strukturerad (Polit & Beck, 2017).
Författaren gjorde först en provintervju som sedan transkriberades och analyserades för att säkerställa att intervjuguiden besvarade studiens syfte samt för att beakta trovärdigheten för studien. Provintervjun besvarade studiens syfte och fick då ingå i det samlade datamaterialet. Under den första intervjun upplevde sig författaren i en ovan situation men blev mer bekväm efter den andra intervjun. Intervjuguiden var till bra hjälp och stöd i intervjuerna och gav deltagarna en tydlig bild över vad studiens syfte handlade om.
Författaren använde en kvalitativ innehållsanalys vid bearbetningen av insamlade data. Meningsenheter togs ut som svarade på studiens syfte för att synliggöra och strukturera mönster som sedan kondenserades till koder och i ett senare skede bildade kategorier, subkategorier
(Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Analysarbetet upplevdes av
författaren som tidskrävande i början men under processens gång så gick arbetet smidigare.7.5.1 Författarens förförståelse
Författarens förförståelse är att arbetet inom telefonrådgivning kan vara en utmaning med stress och genom att flera arbetsuppgifter ska utföras. Att utföra suicidriskbedömning via telefon har författaren en uppfattning om att det kan vara komplext med flera svårigheter som behöver vägas in i bedömningen. Författaren har sedan tidigare arbetat inom psykiatrisk vård både inom sluten-och öppenvård samt även telefonrådgivning så författarens
förförståelse bottnade i tidigare erfarenhet. Författaren är intresserad av suicidforskning och ville därför utforska mer grundligt vad sjuksköterskor har för erfarenheter av att göra
suicidriskbedömningar via telefon. Enligt Lundman och Hällgren- Graneheim (2017) så kan författarens förförståelse öppna för möjligheten att upptäck ny kunskap samt ge en djupare förståelse. Förförståelse kan även vara ett hinder i studien och behöver därför hanteras. Förförståelsen hanterades genom att medvetet lägga sina tidigare erfarenhet åt sidan och ställa sig så neutral som möjligt till studien. Under intervjuerna så arbetade författaren med en intervjuguide med öppna frågor och undvek att ställa ledande frågor. I arbetet med analysmetoden så togs allt material med som svarade på studiens syfte vilket gjorde det lättare att förhålla sig neutral till resultatet.