9. SANNINGSKRITERIER
9.3 Etiska överväganden
______________________________________________________________________ I en kvalitativ studie är det viktigt att reflektera över de etiska aspekterna av en undersökning. I vår studie har vi varit noggranna med att informera respondenterna som har varit delaktiga i studien om vårt syfte. Det vill säga att vi inte har strävat efter att revisorerna ska komma fram till något rätt eller fel svar, utan vårt syfte har varit att ta del av deras tankesätt och resonemang gällande bedömningen om fortsatt drift. Vi har även reflekterat över de etiska aspekterna gällande samtyckeskravet, vilket innebär att revisorerna själv har fått bestämma över sin medverkan i studien samt rätten att avbryta intervjun om så önskas. Inför varje intervju har vi säkerställt samtycke till att vi spelar in intervjun för att skapa en så rättvis bild som möjligt av respondentens svar.
Studien uppfyller även konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Detta eftersom vi har använt oss av fingerade namn, vilket innebär att utomstående personer inte kan identifiera de revisorer som vi har intervjuat. Nyttjandekravet uppfylls då vi inte har använt oss av informationen till något annat än för forskningssyftet.
Referenslista
_______________________________________________________________________________________________
AICPA (2012) AU Section 341: The auditor´s consideration of an entitys ability to
continue as a going concern. Tillgänglig;
http://www.aicpa.org/Research/Standards/AuditAttest/DownloadableDocuments /AU-C-00570.pdf [2013-03-18]
Alvesson, M. (2000). Social identity and the problem of loyalty in knowledge-intensive companies. Journal of Management Studies, 37(8), 1101-1123.
Alvesson, M. (2008). Tolkning och reflektion. Lund: Lund : Studentlitteratur.
Arnold, V., Collier, A. P., Leech, A. S., & Sutton, G. S. (2001). The impact of political pressure on novice decision makers: are auditors qualified to make going concern judgements? (Vol. 12, pp. 323–338). Oklahoma State University. Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori : -policy och -praxis (2. uppl. ed.). Malmö:
Liber ekonomi.
Aurell, M. (2001). Arbete och identitet. Lund: Tema teknik och social förändring. Bamber, E. M., & Iyer, V. M. (2002). Big 5 Auditors' Professional and Organizational
Identification: Consistency or Conflict? Auditing, 21(2), 21-38.
Barnes, P., & Hooi Den, H. (1993). The auditor´s going concern decision: some UK evidence concerning independence and competence. Journal of Business
Finance & Accounting, 20(2), 213.
Beasley, M. S., Carcello, J. V., & Hermanson, D. R. (2001). Top 10 Audit Deficiencies.
Journal of Accountancy, 191(4), 63-66.
Bhimani, A., Gulamhussen, M. A., & Lopes, S. (2009). The effectiveness of the auditor's going-concern evaluation as an external governance mechanism: Evidence from loan defaults. International Journal of Accounting, 44(3), 239-255. doi: 10.1016/j.intacc.2009.06.002
Blay, A. D. (2005). Independence Threats, Litigation Risk, and the Auditor's Decision Process. Les menaces pour l'indépendance, le risque de litiges et le processus
décisionnel du vérificateur., 22(4), 759-789.
Blomberg, E., & Svernlöv, C. (2003). Sarbanes-Oxley Act, USA:s hårda svar på redovisningsskandalerna (pp. 23): Balans 1/2003.
Bruynseels, L., & Willekens, M. (2012). The effect of strategic and operating
turnaround initiatives on audit reporting for distressed companies. Accounting,
Organizations & Society, 37(4), 223-241. doi: 10.1016/j.aos.2012.03.001
Bryman, A., Bell, E., & Nilsson, B. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder (1. uppl. ed.). Malmö: Liber ekonomi.
Carcello, J. V., & Nagy, A. L. (2004). Audit Firm Tenure and Fraudulent Financial Reporting. Auditing, 23(2), 57-71.
Carcello, J. V., & Neal, T. L. (2000). Audit Committee Composition and Auditor Reporting. Accounting Review, 75(4), 453.
Carey, P., Kortum, S., & Moroney, R. (2012). Auditors' going-concern-modified opinions after 2001: measuring reporting accuracy. Accounting & Finance,
52(4), 1041-1059. doi: 10.1111/j.1467-629X.2011.00436.x
Carey, P. J., Geiger, M. A., & O’Connell, B. T. (2008). Costs Associated With Going-Concern-Modified Audit Opinions: An Analysis of the Australian Audit Market.
Abacus, 44(1), 61-81. doi: 10.1111/j.1467-6281.2007.00249.x
Citron, D. B., & Taffler, R. J. (2004). The Comparative Impact of an Audit Report Standard and an Audit Going-Concern Standard on Going-Concern Disclosure Rates. Auditing, 23(2), 121-132.
Eilifsen, A., Messier, W. F., Glover, S. M., & Prawitt, D. F. (2009). Auditing and
assurance services (2. International ed.). Maidenhead: McGraw-Hill Education.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod (Fjärde upplagan ed., Vol. 4:2). Lund: Studentlitteratur AB.
Ely, M., Anzul, M., & Liungman, C. G. (1993). Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken
: cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur.
Eneroth, B. (1984). Hur mäter man "vackert"? : grundbok i kvalitativ metod. Stockholm: Akademilitt.
Engström, S. (2003). Nyckeltalen och revisorn (pp. 43-45). Stockholm: Balans. EU-kommissionen (2010). Grönboken Revisionspolitik: Lärdomar från krisen.
Tillgänglig;
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2010:0561:FIN:SV:PDF [2013-03-18]
FAR.se (2011, a) Tillgänglig;
http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Revisor/Nyheter/EUs-revisionspaket-i-korthet/ [2013-11-04] FAR.se (2011, b) Tillgänglig;
http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Revisor/Nyheter/EUs-revisionspaket-i-korthet/ [2013-11-04]
FAR.se (2012) Tillgänglig: https://www.far.se/PageFiles/7025/ETIKU13_dec2012.pdf [2013-11-04]
FAR Akademi. (2012). Fars samlingsvolym. 2012, Revision ([34:e uppd. utg.] ed.). Stockholm: Far Akademi.
FAR SRS. (2010). Samlingsvolymen 2010. Redovisning. Stockholm: FAR SRS förlag. Feldmann, D. A., & Read, W. J. (2010). Auditor Conservatism after Enron. Auditing,
29(1), 267-278. doi: 10.2308/aud.2010.29.1.267
Forslund, S. & Holmlund, S. (2007). RS 570: En studie av revisorns granskning kring
företagets fortsatta drift. Kandidatuppsats, Umeå Universitet,
Företagsekonomiska institutionen.
Francis, J. R. (2004). What do we know about audit quality? British Accounting Review,
36(4), 345-368. doi: 10.1016/j.bar.2004.09.003
Geiger, M. A., & Raghunandan, K. (2002). Auditor Tenure and Audit Reporting Failures. Auditing, 21(1), 67.
Geiger, M. A., Raghunandan, K., & Rama, D. V. (2005). Recent Changes in the Association between Bankruptcies and Prior Audit Opinions. Auditing, 24(1), 21-35.
Geiger, M. A., & Rama, D. V. (2003). Audit Fees, Nonaudit Fees, and Auditor Reporting on Stressed Companies. Auditing, 22(2), 53-69.
Geiger, M. A., & Rama, D. V. (2006). Audit Firm Size and Going-Concern Reporting Accuracy. Accounting Horizons, 20(1), 1-17.
Giroux, G. (2008). What Went Wrong? Accounting Fraud and Lessons from the Recent Scandals. Social Research, 75(4), 1205-1238.
Guiral, A., Rodgers, W., Ruiz, E., & Gonzalo, J. (2010). Ethical Dilemmas in Auditing: Dishonesty or Unintentional Bias? Journal of Business Ethics, 91, 151-166. doi: 10.1007/s10551-010-0573-3
Hatherly, J. D. (2009). Travelling audit's fault lines: a new architecture for auditing standards. Managerial Auditing Journal, 24(2), 204-215.
Hayes, R., Dassen, R., Wallage, P., & Schilder, A. (2005). An Introduction to
International Standards on Auditing. United Kingdom: Paerson Education.
Healy, P. M., & Palepu, K. G. (2003). The Fall of Enron. Journal of Economic
Perspectives, 17(2), 3.
Hope, O.-K., & Langli, J. C. (2010). Auditor Independence in a Private Firm and Low Litigation Risk Setting. Accounting Review, 85(2), 573-605.
Johansson, S.-E., Häckner, E., Wallerstedt, E., & Studieförbundet Näringsliv och samhälle. (2005). Uppdrag revision : revisorsprofessionen i takt med
Johansson-Lindfors, M.-B. (1993). Att utveckla kunskap : om metodologiska och andra
vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur.
Kaplan, S. E., & Williams, D. D. (2013). Do Going Concern Audit Reports Protect Auditors from Litigation? A Simultaneous Equations Approach. Accounting
Review, 88(1), 199-232. doi: http://aaapubs.aip.org/dbt/dbt.jsp?KEY=ACRVAS
Kida, T. (1980). An Investigation into Auditors' Continuity and Related Qualification Judgments. Journal of Accounting Research, 18(2), 506-523.
Lai, K.-W. (2009). Audit Opinion and Disclosure of Audit Fees. Journal of Accounting,
Auditing & Finance, 24(1), 91-114.
Lembke, S., & Wilson, M. G. (1998). Putting the "Team" into Teamwork: Alternative Theoretical Contributions for Contemporary Management Practice. Human
Relations, 51(7), 927-944.
Liggio, C. D. 1974. The expectation gap. The accountant’s legal waterloo. Journal of
Contemporary Business, 3 (3): 27-44.
Liu, S. & Özcelik, F. (2011). Svenska revisorers ”going concern” utlåtanden
-Förmedlar utlåtandet det som avses? Examensarbete, Mittuniversitetet,
Företagsekonomiska institutionen.
Louwers, T. J. (1998). The Relation between Going-Concern Opinions and the Auditor's Loss Function. Journal of Accounting Research, 36(1), 143-156. Louwers, T. J., Messina, F. M., & Richard, M. D. (1999). The Auditor's Going-Concern
Disclosure as a Self-Fulfilling Prophecy: A Discrete-Time Survival Analysis.
Decision Sciences, 30(3), 805-824.
Menon, K., & Williams, D. D. (2010). Investor Reaction to Going Concern Audit Reports. Accounting Review, 85(6), 2075-2105. doi:
10.2308/accr.2010.85.6.2075
Merton, K. R. (1968). Social Theory and Social Structure (pp. 477). New York, Free Press.
Moberg, K. (2003). Bolagsrevisorn : oberoende, ansvar, sekretess (2., [omarb.] uppl. ed.). Stockholm: Norstedts juridik.
Mård, E. & Söderberg, J. (2010). Going-concern utlåtande: - En studie av svenska
konkursdrabbade publika aktiebolag. Kandidatuppsats, Uppsala Universitet.
Nationalencyklopedin (2013) Tillgänglig; http://www.ne.se/enkel/dilemma [2013-03-28]
Nilsson, S. (2010). Redovisningens normer och normbildare (3 ed.). Lund: Studentlitteratur.
Nogler, E. G. (2004). Long-term effects of the going concern opinion. Managerial
Nogler, G. E. (2006). The Changing Information Content of Auditor Going-Concern Opinions. Commercial Lending Review, 21(1), 43-47.
Nogler, E. G. (2008). Going concern modifications, CPA firm size, and the Enron effect (Vol. 23, pp. 51-67). Managerial Auditing Journal: Emerald Group Publishing Limited.
Nogler, G., & Jang, I. (2012). Auditor's going-concern modification decision in the post-Enron era. Journal of Corporate Accounting & Finance (Wiley), 23(5), 53-60. doi: 10.1002/jcaf.21784
Nylén, U. (2005). Att presentera kvalitativa data : framställningsstrategier för
empiriredovisning (1. uppl. ed.). Malmö: Liber ekonomi.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen : kvalitativa och kvantitativa
perspektiv (3. uppl. ed.). Stockholm: Liber.
Olsson, T. & Wahlqvist, L. (2011). Revisorers oberoende mot bakgrund av klientstorlek
och arvode: En studie av orena revisionsberättelser och going concern-varningar i svenska konkursbolag. Examensarbete, Mittuniversitetet,
Företagsekonomiska institutionen.
O´Reilly, D. M. (2008). Do investors perceive the going-concern opinion as useful for pricing stocks? Managerial Auditing Journal, 25(1), 4-16.
Pounder, B. (2012). "Going Concern" Gone. Strategic Finance, 93(10), 21-24. Revisorsnämnden. (2012). from
http://www.revisorsnamnden.se/rn/showdocument/documents/praxisdokument/2 012/2011_492.pdf
Ruiz-Barbadillo, E., Gómez-Aguilar, N., De Fuentes-Barberá, C., & Garcí-Benau, M. A. (2004). Audit quality and the going-concern decision-making process: Spanish evidence. European Accounting Review, 13(4), 597-620. doi: 10.1080/0963818042000216820
Ryu, T. G., & Roh, C.-Y. (2007). The Auditor’s Going-Concern Opinion Decision.
International Journal of Business and Economics, 6(2), 89-101.
Swedish Standards Institute (SIS) Tillgänglig; http://www.sis.se/pdf/sox.pdf [2013-04-11]
Smith, D. (2006). Redovisningens språk (3., rev.uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur. Stefaniak, C. M., & Cornell, R. M. (2011). Social Identification and Differences in
External and Internal Auditor Objectivity. Current Issues in Auditing, 5(2), 9-14. doi: 10.2308/ciia-50104
Svanström, T. (2008). Revision och rådgivning : efterfrågan, kvalitet och oberoende. Umeå: Umeå School of Businees, Umeå University.
Svanström, T. (2011). Förbud mot rådgivningstjänster till revisionsklienter och krav på rotation av revisorer – Är revisorns oberoende överreglerat? s. 431-462. In Bråthen, T (red.) Moderne forretningsjus II. Bergen: Fagforlaget.
Svanström, T., Sormunen, N., Jeppesen, K. K., & Sundgren, S. (2013). Harmonisation of Audit Practice: Empirical Evidence from Going-Concern Reporting in the Nordic Countries. International Journal of Auditing, 17(3), 308-326. doi: 10.1111/ijau.12007
Svensson, P.-G., & Starrin, B. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Thurén, T., & Strachal, G. (2011). Källa: internet : att bedöma information utifrån
källkritiska principer (1. uppl. ed.). Malmö: Gleerup.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4., [omarb.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur. Tucker, R. R., Matsumura, E. M., & Subramanyam, K. R. (2003). Going-concern
judgments: An experimental test of the self-fulfilling prophecy and forecast accuracy. Journal of Accounting & Public Policy, 22(5), 401-432. doi: 10.1016/j.jaccpubpol.2003.08.002
Van Dick, R. (2001). Identification in Organizational Contexts: Linking Theory and Research from Social and Organizational Psychology. International Journal of
Management Reviews, 3(4), 265.
Vanstraelen, A. (2003). Going-Concern Opinions, Auditor Switching, and the Self-Fulfilling Prophecy Effect Examined in the Regulatory Context of Belgium.
Journal of Accounting, Auditing & Finance, 18(2), 231-254. doi:
10.1177/0148558X0301800204 Veckans affärer (2003) Tillgänglig;
http://www.va.se/Global/Va/magasinet/2003/50/artiklar_i_pdfformat/0350Skand ia1.pdf [2013-11-04]
Venuti, E. K. (2004). The Going-Concern Assumption Revisited: Assessing a Company's Future Viability. CPA Journal, 74(5), 40-43.
Vikström, B. (2005). Den skapande läsaren: hermeneutik och
tolkningskompetens Lund: Studentlitteratur.
VISMA (2013) ISA-internationell standard för revisorer. Tillgänglig; http://www.vismaspcs.se/info-isa [2013-05-13]
Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik (2. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Westermark, C. (2012). Bokföringslagen, revisionslagen och revisorslagen : samt
normer för hållbarhetsredovisning (3., omarb. uppl. ed.). Stockholm: Norstedts
juridik.
Wästerfors, D., & Sjöberg, K. (2008). Uppdrag: Forskning : konsten att genomföra
kvalitativa studier. Malmö: Liber.
Ödman, P.-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik (2 ed.): Norstedts akademiska förlag.
Öhman, P., Häckner, E., Jansson, A.-M., & Tschudi, F. (2006). Swedish Auditors' View of Auditing: Doing Things Right versus Doingthe Right Things. European
Accounting Review, 15(1), 89-114.
Öhman, P. (2007). Perspektiv på revision : tankemönster , förväntningsgap och
dilemman. Social Sciences (pp. 1-300). Mid Sweden University, Department of Social Sciences
APPENDIX 1 – Presentation av scenariot
_________________________________
Inledningsvis följer härmed en kort presentation av ett fiktivt företag med tillhörande balansräkning. Utifrån denna bakgrundsinformation vill vi att Du ska bilda dig en övergripande uppfattning om företagets finansiella ställning och dess förmåga att fortsätta sin verksamhet. Resonera kring vilka faktorer Du beaktar vid Din bedömning samt om det är aktuellt att avvika från standardutformningen i revisionsberättelsen som ska upprättas den 2012-‐06-‐30.Information om verksamheten
Bolaget började sin verksamhet år 2004. Verksamheten omfattar mark och byggentreprenader. Det är Ditt första år som revisor för detta bolag, genom kontakt med tidigare revisorer har du fått vetskap om att företaget inte erhållit någon anmärkning. Bolaget är verksamt i Norrland och har 75 % av marknaden. Bolagets nuvarande styrelse har suttit sedan verksamheten startade.
Väsentliga händelser under räkenskapsåret
• Bolaget har under räkenskapsåret hamnat i tvist med en kund som inte vill betala för utfört arbete. Fordringarna uppgår till 1,5 mkr. Bolaget har anlitat en jurist för att driva in fordringarna. Ärenden kommer att behandlas av Tingsrätten under 2013.
• Likviditeten har på grund av detta varit hårt ansträngd. Under hösten 2012 löstes likviditetsproblemen tillfälligt men likviditetsproblemen kvarstår.
Resultatutvecklingen under de första månaderna på innevarande räkenskapsår är negativ. Styrelsen har upprättat kontrollbalansräkning per 2012-‐09-‐30 som visar att halva aktiekapitalet är förbrukat. Styrelsen har beslutat att driva bolaget vidare i enlighet med aktiebolagslagens regler i det 25:e kapitlet 16§. Företagsledningen har åtgärdsplaner som är avsedda till att förbättra deras finansiella ställning.
Företagsledningen skyller resultatproblematiken delvis på den rådande finanskrisen och anser att resultatet kommer att förbättras när konjunkturen vänder.
Företagets finansiella information
Flerårsöversikt 2011/2012 2010/2011 2009/2010 2008/2009 Nettoomsättning (tkr) 14 884 8 712 9 045 5 312 Balansomslutning (tkr) 4 911 4 241 3 717 1 452 Antal anställda 3 18 12 3 Soliditet (%) 10 18 31 42 Årets resultat -‐461 582 177 623 302 711 427 794
Balansräkning
Tillgångar
2012-‐06-‐30 2011-‐06-‐30 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångarByggnader & Mark 629 867 902 125
Inventarier, verktyg &
installationer 22 666 45 846 Summa anläggningstillgångar 652 533 947 971 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 2 641 650 1 277 992 Aktuella skattefordringar 81 831 0 Övriga fordringar 138 530 169 992
Förutbetalda kostnader & upplupna intäkter
138 530 169 992
Kassa & bank 219 735 462 700
Summa omsättningstillgångar 4 338 929 3 292 601
Summa tillgångar 4 911 462 4 240 572
Eget kapital & Skulder
2010-‐06-‐30 2009-‐06-‐30Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital 100 000 100 000
Fritt eget kapital
Balanserad vinst eller förlust 868 347 490 724
Årets resultat -‐461 582 177 623
Summa eget kapital 506 765 768 347
Skulder Avsättningar Övriga avsättningar 150 000 150 000 Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 0 695 632
Övriga skulder 783 854 0
Summa långfristiga skulder 783 854 695 632
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 0 39 372
Leverantörsskulder 2 039 597 1 622 701
Aktuella skatteskulder 0 185 741
Övriga skulder 1 003 364 370 372
Upplupna kostnader & förutbetalda intäkter
427 882 408 521
Summa kortfristiga skulder 3 470 843 2 626 593
Vi vill nu att Du utifrån den befintliga informationen ta hänsyn till ytterligare
faktorer som påverkar företagets fortlevnad under året. Motivera och resonera kring vilken effekt dessa situationer har på Din bedömning om företaget.
Situation 1:
• Företaget uppvisar oförmåga att uppfylla villkoren i låneavtal.
• Företaget uppvisar oförmåga att betala borgenärer på förfallodagen.
• Företaget förlorar en viktig huvudleverantör.
• VD:n i företaget avgår självmant.
Ytterligare händelse:
• Företagsledningen utför kostnadsreducerande åtgärder för att förbättra företagets finansiella ställning vilket ännu inte har fått önskvärd effekt.
Situation 2:
• Företaget övergår från kreditbetalning till att betala leverantörer kontant.
• Företagets kreditgivare och andra borgenärer visar tecken att dra undan sitt finansiella stöd.
• Företaget tappar en viktig kund, vilket resulterar i att marknadsandelen sjunker till 50 %.
• Ändringar i lagstiftning förväntas få ogynnsamma effekter på företaget.
Ytterligare händelse:
• Företagsledningen planerar att genomföra strategiska åtgärder i form av tillväxtsatsningar som syftar till att långsiktigt förbättra deras finansiella ställning.
Situation 3
• Företagets lån med en fastställd förfallotidpunkt närmar sig utan att det finns realistiska utsikter att lånen kommer att återbetalas.
• Företaget avyttrar tillgångar för att öka likvida medel.
• Företaget ingår ett långsiktigt avtal med en viktig kund som väntas minska vinstmarginalen men långsiktigt säkra inflödet av finansiella medel.
• Företaget möter oväntad låg efterfrågan på deras tjänster vilket leder till minskat kapacitetsutnyttjande och företagsledningen visar tvivel att efterfrågan kommer att återgå. Företagets maskiner, som ej utnyttjas på grund av den vikande efterfrågan, utgör en stor post i balansräkningen.
Ytterligare händelse:
• Företagsledningen hävdar att de kommer få tillgång till externt kapital i form av likvida medel vilket bidrar till att företaget kommer kunna fullfölja sin åtaganden och därmed öka sannolikheten att fortleva.
APPENDIX 2: Intervjuguide
_______________________________________________________________________________________________
Revisorn
Berätta kort om dig själv och Din erfarenhet.
• Ålder?
• Godkänd eller auktoriserad revisor?
• Hur länge har Du varit verksam inom revisionsbranschen?
Vilka erfarenheter har Du av bedömningar av fortsatt drift?
• Vilka typer av klienter arbetar Du främst med?
• Vilken erfarenhet har Du som revisor av att anmärka om fortsatt drift?
Social identitetsteorin
Hur ser Du på Din roll som revisor? Vilken funktion tycker Du är viktigast för dig? Motivera.
Revisonsmisslyckanden
Om Du gör en felaktig bedömning och ett revisionsmisslyckande uppstår, vilka konsekvenser kan detta medföra?
• Hur påverkas Ditt arbete och bedömning av ett längre revisionsuppdrag?
Presentation av fiktivt företag
Hur ser Din helhetsbedömning av företaget ut?
Situation 1: Hur påverkar den aktuella situationen Din bedömning om företagets fortsatta drift i samband med att Du ska utforma revisionsberättelsen?
• Utveckla Ditt svar.
• Vad blir Din bedömning om fortsatt drift?
Situation 2: Hur påverkar den aktuella situationen din bedömning om företagets fortsatta drift i samband med att Du ska utforma revisionsberättelsen?
• Utveckla Ditt svar.
• Vad blir Din bedömning om fortsatt drift?
• Hur hade Din bedömning varit om företagsledningen istället hade planerat att genomföra kortsiktiga operativa åtgärder?
Situation 3: Hur påverkar den aktuella situationen Din bedömning om företagets fortsatta drift i samband med att Du ska utforma revisionsberättelsen?
• Utveckla Ditt svar.
• Vad blir Din bedömning om fortsatt drift?
• Hur tar Du ställning till att ledningen ”hävdar” detta? Hur bedömer Du tillförlitligheten i detta påstående?
• Hur påverkas relationen till ledningen av att ni gjort en anmärkning på fortsatt drift?
Regleringar (ISA 570)
Hur uppfattar Du regleringen kring fortsatt drift? Vilken betydelse har den?
• Hur har införandet av ISA 570 påverkat Din bedömning om fortsatt drift? • Hur tillämpningsbar anser Du att standarden är?
• Vad anser Du om ISA 570?
Vilka faktorer beaktar Du vid en bedömning om ett företags fortsatta drift?
• Vilka osäkerhetsfaktorer anser Du väger tyngre vid en bedömning? Varför? Motivera.
Anmärkning på fortsatt drift
Berätta om situationer där Du har anmärkt på fortsatt drift
• Vilka faktorer var avgörande vid anmärkningen? Varför? Motivera. • Hur påverkade dessa faktorer Ditt ställningstagande?
Fortlevnadsprincipen
Hur uppfattar Du fortlevnadsprincipen? Vilken betydelse har fortlevnadsprincipen?
• Hur bedömer Du ett företags fortlevnadsförmåga? Ge exempel på hur Du går till väga.
Hur påverkar fortlevnadsprincipen Ditt arbete som revisor?
• Hur tillämpningsbar anser Du att fortlevnadsprincipen är?
• Hur användbar är den rådande praxisen kring fortlevnadsprincipen? • Är praxisen tillräcklig eller finns det behov av ytterligare praxis?
• Vilka problem anser Du föreligger med att tillämpa den? Om ja, vilka typer av problem?
Konsekvenser
Hur påverkas klienten av en anmärkning på den fortsatta driften? (Självuppfyllande profetia)
• Hur kommer en anmärkning att påverka klientens förmåga att fortsätta sin verksamhet?
• Hur argumenterar Du för en anmärkning om Du tror att den får stora konsekvenser för klienten?
• Hur påverkas Din benägenhet att anmärka på fortsatt drift om klientens prognoser visar att lönsamheten kommer att minska?
Hur kommer Din bedömning att påverkas om det finns stora risker för att bli stämd?
• Hur bedömer Du risken för att bli stämd? • Hur kommer detta att påverka Din bedömning?
Hur påverkas synen på revision av ett revisionsmisslyckande?
• Hur påverkas Ditt rykte av ett revisionsmisslyckande?
• Vilka påverkas av ett revisonsmisslyckande? Varför? På vilket sätt i så fall? • Vilka är de allvarligaste konsekvenserna som kan uppstå?
Allmänt
Hur hade Din bedömning blivit om Du hade reviderat företaget i fem år?
• Hade Din bedömning varit annorlunda och i så fall varför?
Anta att halva aktiekapitalet inte var förbrukat, men ur ett långsiktigt perspektiv ser det dåligt ut för företaget. Hur hade det påverkat Din bedömning?
Handelshögskolan Umeå universitet 901 87 Umeå www.usbe.umu.se