7. ANALYS
7.4 Helhetsbedömning av scenariot
_______________________________________________________________________________________________
Auktoriserade Godkända
A1: Tvisten om kundfordringar,
resultatutveckling, kontrollbalansräkning, likviditeten, risk för övervärden i anläggningstillgångar
G1: Tvisten om kundfordringar, leverantörsskulder, likviditeten, efterfrågar resultaträkning
G2: Likviditeten, tvisten om kundfordringar, A2: Kontrollbalansräkning, eget kapital,
obeskattade reserver, aktiekapitalet, likviditeten.
eget kapital
G3: Resultatutveckling, kontrollbalansräkning G4: Kontrollbalansräkning, aktiekapitalet, A3: Resultatutveckling, leverantörsskulder,
tvisten om kundfordringar. tvisten om kundfordringar G5: Kontrollbalansräkning, omsättning,
resultatutveckling, aktiekapital
Tabell 17: Analys av helhetsbedömningen
De faktorer som respondenterna anser är av betydelse vid bedömningen om fortsatt drift är främst osäkerheten gällande kundfordringarna, resultatutvecklingen samt de tillgångar och skulder som utgör en betydande post i balansräkningen. Den faktor som samtliga respondenter framhävde var att en kontrollbalansräkning har upprättats, vi
tolkar detta som att om en kontrollbalansräkning inte hade upprättats hade en anmärkning på den fortsatta driften varit aktuell. Respondenterna i båda grupperna anser att om ett företag går från kreditbetalning till kontantbetalning indikerar detta att den finansiella ställningen är ansträngd. Större andel av respondenterna menar att det är ett tydligt varningstecken och att företaget därmed befinner sig i en ohållbar situation. Vi tolkar detta som att företagets betalningsförmåga och finansiella ställning spelar en betydande roll i sammanhanget och är av betydelse vid bedömningen om företagets förmåga till fortsatt drift.
I scenariot försämras företagets soliditet, dock var det endast en respondent som observerade detta. Vi hade förväntat oss att fler respondenter skulle ta detta i beaktande eftersom detta är ett nyckeltal som anger ett företags långsiktiga betalningsförmåga och påverkar därmed hur länge resultatet kan vara negativt innan företaget försätts i konkurs. Detta tolkar vi som att respondenterna är mer angelägna om att likviditeten i företaget skall vara god snarare än att visa upp en hög soliditet. En respondent anser ”att
ha tillgång till likviditet är mer väsentligt i denna situation för att undvika att hamna på obestånd.”
Standarden om fortsatt drift anser att förlust av nyckelpersoner i företagsledningen samt förlust av huvudleverantör är två verksamhetsrelaterade osäkerhetsfaktorer som bör tas i beaktande vid en bedömning om fortsatt drift. Resultatet visar däremot att majoriteten av respondenterna betraktar dessa händelser som oväsentliga, de menar att dessa två faktorer går att ersätta och att det finns andra alternativ att tillgå utan att det får någon större effekt på verksamheten. Dock anser den respondent med längst erfarenhet i branschen att verksamhetsrelaterade faktorerna, såsom förlust av VD:n och huvudleverantör, är av stor betydelse vid bedömningen om företagets fortsatta drift. Hans resonemang kan förklaras av hans långa erfarenhet i branschen, att han har varit med situationer där förlust av VD och huvudleverantörer har fått förödande konsekvenser för företaget.
Vi ser likheter i resultaten hos båda grupperna då företagsledningen genomför kostnadsreducerande åtgärder och vilken effekt det väntas få för bedömningen. Resultatet visar att åtgärderna är nödvändiga i den specifika situationen men att det endast kommer att påverka situationen på lång sikt. Vi tolkar detta som att åtgärderna måste få effekt på kort sikt för att detta åtagande ska tas i beaktande. Bruynseels och Willekens (2012, s. 236) menar däremot att revisorer ser kostnadsreducerande åtgärder som en betydande osäkerhetsfaktor och ökar sannolikheten att revisorn kommer att anmärka på fortsatt drift. Våra resultat visar i motsats till detta att respondenterna inte uppfattar åtgärderna som någon osäkerhetsfaktor, snarare som ett positivt åtagande från ledningens sida. En respondent menar att detta visar en medvetenhet från ledningens sida om deras svaga finansiella ställning.
En revisor måste ta både interna och externa faktorer i beaktande vid bedömning om fortsatt drift (Engström 2003, s. 45). En parallell till detta är att den respondent med minst erfarenhet är den enda respondent i vår studie som resonerar kring externa faktorer i form av marknadsrelaterade faktorer. Detta indikerar att respondenten upplever en större osäkerhet i sin roll som revisor och vill därmed genomföra en mer omfattande bedömning, genom att ta både interna och externa faktorer i beaktande. Studiens övriga respondenter har relativt sett lång erfarenhet vilket vi tolkar som att de kan använda och förlita enbart på erfarenhet vid bedömning om fortsatt drift. Vi tror att
en förklaring till att respondenterna inte tar hänsyn till externa omvärldsfaktorer kan vara att det är svårt att veta vilken betydelse de faktiskt har i förhållande till den information som finns tillgänglig samt när de förväntas få effekter.
7.4.1 Bedömning av situation 1 - 3
Sammantaget visar resultatet, från de tre situationer som respondenterna tagit ställning till, att det mestadels är de ekonomiska osäkerhetsfaktorerna som tas i beaktande vid bedömningen om företagets förmåga till fortsatt drift.
I situation 1 var det främst oförmågan att uppfylla villkoren i låneavtalet och oförmågan att betala borgenärer på förfallodagen som var av betydelse. Vi tolkar detta som att respondenterna anser att faktorer som påverkar likviditeten i ett företag är direkt påtagligt för deras finansiella ställning och för beslutsfattandet om den fortsatta driften. Bruynseels och Willekens (2012, s. 224) menar att information av mjuk karaktär får en allt större betydelse i revisorns beslutfattande, dock visar våra resultat att revisorer inte tar faktorer av mjuk karaktär i beaktande. Vi uppfattar detta som negativt att respondenterna inte tar detta i beaktande, då om de även hade tagit faktorer av mjuk karaktär i beaktande blir bedömningen mer omfattande och säkerligen mer korrekt. Detta utelämnande av granskningsåtgärd är ytterligare ett argument till att regleringen inte är heltäckande och att det finns ett stort handlingsutrymme.
Resultatet från situation 2 visar att det är övergången från kredit till kontant betalning och att kreditgivare visar tecken att dra undan finansiellt stöd som är de osäkerhetsfaktor som respondenterna tar i beaktande. Vi ser likheter i dessa svar från föregående situation och att det är faktorer som direkt påverkar företagets finansiella ställning som är avgörande. Vi kan därmed konstatera att även i situation 2 är det ekonomiska osäkerhetsfaktorer som är av väsentlighet vid bedömningen.
Utifrån situation 3 kan vi fastställa att de osäkerhetsfaktorer som respondenterna tar i beaktande är; att det inte finns några realistiska utsikter att lånen kommer att återbetalas, avyttringen av tillgångar för att öka likvida medel samt att företagsledningen ”hävdar” att de kommer att få tillgång till externt kapital. En avvikelse från föregående situationer är att respondenterna anser sig skyldiga att kontrollera och bekräfta detta påstående innan de kan ta det i beaktande. Majoriteteten av respondenterna menar att det måste finnas substans i påståendet och att tilliten till företagsledningen är av mindre betydelse. Gällande revisorns oberoende uppfattar vi detta som ett positivt åtagande från revisorns sida, att även om revisorn har haft en lång och god kontakt med företagsledningen måste de kontrollera och säkerställa att externt kapital verkligen kommer att finnas tillgängligt.