Som forskare är det viktigt att inta ett förhållningssätt med en ständigt närvarande medvetenhet och en öppenhet gentemot deltagarna och med det material som inhämtas. Det handlar om att vara flexibel i processen och helt enkelt se vad som visar sig i det material som analyseras. Att vara beredd på att nya etiska utmaningar kan uppkomma under studiens fortskridande och att helt enkelt utgå ifrån de regler och principer som gäller för en ansvarsfull etisk hållning.
Enligt Vetenskapsrådet (2011) handlar forskningsetiska överväganden om att hitta en rimlig balans mellan olika intressen som alla är lika viktiga och där kunskapsintresset ställs mot skyddet av individen. Ny kunskap kan bidra till individens och samhällets utveckling och ibland kan ny kunskap bara erhållas om de medverkande utsätts för en viss risk.
Anonymitet
I det digitala forumet används de deltagandes namn eftersom systemet är uppbyggt så att man ser vem som gjort de olika inläggen och kommentarerna. En möjlighet hade varit att använda alias för alla men lärarna behöver kunna se vem som skriver för att senare kunna bedöma elevernas inlägg. I min behandling och analys av texten ges de enskilda deltagarna en kod som inte ska kunna härledas till vem som skrivit vad.
Naturligtvis kommer de personer som varit inne i samma grupp och diskuterat att kunna känna igen ett inlägg som kommenteras i min text men övriga kan inte se vem som skrivit vad.
Informerat samtycke
Eftersom min studie genomförs i ett digitalt forum såg jag det som intressant att ta del av McKees och Porters (2009) genomgång av forskningsetik på Internet. Enligt McKee och Porter (2009) uppför människor sig på nätet som om deras konversationer var privata även om de arkiveras i olika chatlogs. Som en konsekvens har det medfört en förändring i forskares attityder i riktning mot större transparens och en större medvetenhet gällande att söka informerat samtycke. Även om jag avser att studera en kursuppgift som skall utföras av samtliga elever i en kurs finns det anledning att söka informerat samtycke eftersom eleverna annars kan tappa sin tilltro till mig som forskare/lärare.
Grundregeln är att informerat samtycke skall gälla i all forskning med människor (Codex, 2013). Ett medgivande till att delta ska inte bara ges i början av en studie utan vara pågående och måste ibland omförhandlas utifrån den riktning som undersökningen tar, t ex vid transkribering eller publicering enligt Miller och Bell (2002).
Efter kontakt med och medgivande av rektor för genomförande av studien på den aktuella gymnasieskolan togs kontakt med lärare och elever på vård- och omsorgsprogrammet. Efter information om studiens upplägg samtyckte samtliga till att delta. Kontakten med handledarna gjordes via mail och de kunde då själv anmäla sig och därmed samtycka till deltagande. Eleverna har gett sitt enskilda samtycke skriftligt till att jag får ta del av den digitala kommunikationen i forskningssyfte.
En komplex fråga för internetforskare är om vilken typ av forskning de ska göra - textbaserad eller personbaserad. Vanligtvis uppstår inte dessa etiska frågor när det gäller textmaterial men konversation online öppnar fler etiska
frågeställningar. En av de grundläggande frågorna gällande
Internetforskning är att bestämma vad som är av allmän och av privat natur på nätet (McKee & Porter, 2009). När forskning sker i öppna sociala forum på nätet uppkommer flera etiska frågeställningar som inte är direkt överförbara när det handlar om ett slutet forum för utvalda deltagare. Jag ser inte samma etiska problematik när det gäller det digitala forum jag ämnar studera. Men som McKee och Porter (2009) anger vet vi inte vad som händer med det material som läggs ut på Internet idag och de etiska ställningstaganden vi gör i nutid kanske inte är relevanta om tio år.
Tystnadsplikt
En viktig fråga i detta sammanhang handlar om sekretess. Finns det risk att eleverna skriver något om tredje person, det vill säga, de omsorgstagare som de möter under sin APL-tid. Eleverna skriver under regler gällande tystnadsplikt och får instruktioner om att avidentifiera de personer de beskriver men jag ser en potentiell risk att det kan förekomma skrivningar som röjer omsorgstagaren. Det finns en risk att något som borde falla under sekretessen trots allt skrivs in i det digitala forum där det kommer att vara fler deltagare som kan läsa samt att jag som forskare tar del av materialet. McKee och Porter (2009) tar upp problematiken med att forskning på Internet kan medföra att tredje person skadas genom att förekomma på sidor som andra publicerar t ex. Mitt material hämtas från en sluten kommunikation så risken för att de ska bli utlämnade är ändå liten. Samtliga deltagare har tystnadsplikt.
Makt
Maktfrågan blir aktuell eftersom det i varje grupp finns tre till fem elever och en lärare och en handledare. Läraren och handledaren besitter kunskap och erfarenhet som inte eleverna ännu erhållit. Läraren ska bedöma och betygssätta det som eleverna skriver. Handledaren handleder en av eleverna i gruppen och ska dessutom göra en bedömning av hans/hennes prestationer under hela praktiktiden. Eleverna är i skolmiljön vana vid att deras alster ständigt blir bedömda och betygssatta och därför torde det inte vara annorlunda när uppgiften förflyttas till en digital miljö. Möjligtvis kan öppenheten inför kurskamraterna påverka vad man skriver och sättet man skriver det på. Det finns i relationen mellan eleverna ett maktförhållande som är svårt att relatera till som forskare. Detta kan resultera i att någon elev uppfattar att andra kan mer och skriver bättre och därmed tar mer plats i själva kommunikationen. Jag tar dock min utgångspunkt i att de frågor som kommuniceras är av den art att de är specifikt knutna till APL-tiden och inte borde påverkas av relationer mellan eleverna. Det kan även finnas en spänning mellan lärare och handledare som grundar sig i vem som har yrkeskunnande och på vilket sätt man vågar berätta om hur man ska utföra en uppgift. Men jag är medveten om dessa omständigheter och kommer att vara vaksam vid bearbetningen av materialet.
Resultat
I kapitlet redogörs för det resultat som framkommit vid analysen av dataunderlaget. Presentationen utgår från de forskningsfrågor som styr studien. Det yrkeskunnande som synliggörs genom elevernas beskrivningar av situationer de upplever under sin APL har vid analysen kategoriserats och redovisas under respektive kategori och underkategori. Därefter återges den återkoppling på yrkeskunnande som uppkommer genom deltagarnas kommentarer i den digitala lärmiljön.