- bemötande
- kommunikation
Kunskap om brukarens situation
- sjukdom/funktionsnedsättning
- livskvalitet
Att kunna utföra en uppgift
- handlag - pedagogiskt förhållningssätt - handlingsberedskap Känslorelaterat kunnande - empati - tillit - integritet - etiska ställningstaganden Kunskap om arbetsmiljö - arbetsplatsens betydelse - personalens situation
Fig. 2 Sammanställning av kategorier och underkategorier
Relationellt kunnande
Inom kategorin relationellt kunnande återfinns beskrivningar av bemötande av brukaren och hur kommunikationen med brukaren har fungerat.
Bemötande
I den nätbaserade dialogen finns inlägg som visar på att eleverna fått hantera speciella bemötandefrågor. De berättar om händelser där brukaren genom sitt beteende har fått eleven eller annan personal att bemöta brukaren på ett sätt de inte hade förutsett.
Igår på dagen skulle jag träffa en vårdtagare för första gången eftersom hon inte hade varit hemma innan. När vi kom dit så varnade min handledare för att hon kunde vara på dåligt humör ibland. Jag brukar alltid höja rösten när jag ska prata med de äldre för att dom ska höra och det gjorde jag även denna gången. Då fick jag en omedelbar utskällning " DU behöver inte skrika! vi är inte på någon jävla dansbana". Det var tur att min handledare hade förvarnat mig! annars hade jag nog inte vetat vad jag skulle svara (Elev B:3).
En av eleverna beskriver att hon har en föreställning om att hon ska tala högre till äldre människor och brukar använda sig av ett höjt röstläge för att
de ska höra. Eleven hamnar i en, för henne, oförutsedd situation som hon inte vet hur hon skall hantera och lyckas behålla sitt lugn och inte ta händelsen personligt. Genom de andra deltagarnas respons får hon också bekräftelse på svårigheten att avgöra vilket röstläge som är lämpligt och att hon hanterade situationen på ett professionellt sätt när hon förblev lugn och inte tog åt sig. Jag vill här visa både elevens inlägg och den återkoppling hon får på sin reflektion då den är ett tydligt exempel på den form som dialogen får på lärplattformen.
Eleven får en uppmuntrande respons från läraren som också vill veta hur eleven hanterade situationen efteråt.
Bra att du var beredd på en negativ reaktion från vårdtagaren! Gick det bra i övrigt att hjälpa honom eller prata med honom senare? Vad fick du göra för uppgift? (Lärare B).
Elev B:4 bekräftar tillvägagångssättet och ger dessutom en uppmuntran till B:3.
Ja ibland är det svårt att veta vad man ska ha för röststyrka när man pratar med dem. Men du skötte dig bra att kunna hålla dig lugn och inte börjar skrika tillbaka igen. Eller att du tar det åt dig (Elev B:4).
Lärare B ställer ytterligare frågor om elevens hanterande av brukarens utskällning.
B:3, tror du att du har kunnat hantera personens dåliga humör bättre nu när du visste att det eventuellt kan förekomma (och det förekom ju) Hade det varit en skillnad om du inte visste om det? (Lärare B).
Eleven svarar med en förklaring på skillnaden om hon inte blivit förvarnad av sin handledare.
Ja det hade varit en stor skillnad. Om min handledare inte hade berättat för mig att hon kunde vara lite ilsk ibland kanske jag inte hade förstått att hon va så mot alla och tagit det mer personligt (Elev B:3).
Elev B:1 kommer in i dialogen och ger en positiv och bekräftande återkoppling.
Bra att du var förberedd och att du visste att det kunde hända, du gjorde ett professionellt jobb B:3, du tog det lugnt och du skrek inte tillbaka och tog åt dig. (Elev B:1).
Detta inlägg är ett av flera med ett liknande innehåll. De beskriver situationer där eleverna råkar in i händelser där brukaren har ett beteende
som eleven inte var beredd på. I något fall har handledaren förvarnat om brukarens irritation eller ilska. Dessa beteenden har då visat sig vara sjukdomsrelaterade. Beskrivningar av denna typ har fått flest återkopplingar, framförallt från andra elever.
Bemötande finns även reflekterat i en situation där eleven berättar om en mycket orolig brukare som varit upprörd över mardrömmar och inte kunnat sova.
Jag satt hos henne en lång stund och höll henne i handen. Efter ett tag lyckades jag få in samtalet på ett annat spår och hon var snart lugn igen (Elev B:2).
I reflektionen återger eleven att hon själv fått möjlighet att sitta hos brukaren och använda sig av sitt yrkeskunnande för att få brukaren lugn igen.
Kommunikation
Inlägg som handlar om kommunikation med brukaren visar att eleverna i flera fall fått använda sig av alternativa sätt att få kontakt. De beskriver situationer där kroppsspråk och beröring varit de enda sätt som brukaren klarat av att tolka. Det har framförallt gällt de brukare med demenssjukdom eller kognitiva funktionsnedsättningar. De elever som genomfört sin APL inom LSS-verksamhet (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, SFS 1993:387) berättar om hur de använder sig av teckenspråk för att kunna göra sig förstådda.
Jag la på tandkräm på tandborsten och bad honom öppna munnen, jag fick be honom några extra gånger efter som att han inte riktigt förstod vad jag menade (Elev C:1).
Vi har ju 6 brukare och en utav dem använder bilder också, fast bilderna målar man själv och det är ju som ett schema för dagen. Det är ju bara 3 av dessa som inte kan prata utan vi använder ibland teckenspråk men oftast ger vi bara korta kommandon så de förstår vad vi ska göra (Elev D:3).
Vi använder olika tecken till vissa brukare. En tjej kan göra tecken själv och visar på så sätt vad hon vill t ex lyssna på musik, läsa mm. Det underlättar väldigt mycket att hon kan kommunicera med hjälp av teckenspråk eftersom hon inte kan säga vad hon vill med ord. Med en annan brukare gör vi tecken med hennes egna händer eftersom hon varken ser eller hör särskilt bra. Då tar man t ex hennes hand och för den upp till munnen vilket betyder att det är dags att äta (Elev D:1).
Eleverna beskriver framförallt de tillfällen när de fått använda sig av alternativa sätt att kommunicera.