Etiska överväganden i förhållande till barnen som ingick

För all forskning som på något sätt innehåller individer är sam- förstånd en viktig etisk fråga. Samförstånd är dock inte en enkel fråga när forskningen på något sätt inbegriper barn. Barn anses ur ett forskningsetiskt perspektiv vara i ett extra utsatt läge - det är inte säkert att barnen i fråga egentligen vill kunna kopplas till studien, många av dem är fortfarande för små för att själva kunna avgöra detta. För att försöka ta detta i beaktande är det till att börja med praxis att skaffa samförstånd med barnens vårdnads- havare, vilket även gjordes i denna studie. Barnens vårdnadsha- vare meddelades muntligt av någon av förskollärarna och fick även en samförståndsblankett som jag satt samman som innehöll information om den kommande studien. Vårdnadshavarna om- bads att på denna blankett ange om de godkände att deras barn deltog i studien eller ej (se bilaga 1). Jag satte även samman ett informationsmail om studien som först skickades till förskollä- rarna för påseende, och efter detta vidarebefordrades av dem till respektive avdelnings vårdnadshavare. I samma mail fanns även en inbjudan till ett informationsmöte om studien. Tanken var att det skulle hållas ett informationsmöte på respektive förskola, men trots ett antal påminnelser om detta möte var det endast fem vårdnadshavare som anmälde sig. Det bestämdes därför att jag och en av förskollärarna skulle hålla mötet på en av förskolorna, väl på plats var det endast två vårdnadshavare som deltog. En förklaring till detta skulle kunna vara att vårdnadshavarna över- lag inte såg frågor relaterade till teknik och genus som något pri- oriterat. En enkätstudie bland 1700 förskollärare visade till ex- empel att när pedagogerna skattade de förväntningar de ansåg att vårdnadshavarna hade på organisationen så hamnade jämställd- hetsarbete bland de mindre prioriterade frågorna (Tallberg Bro- man, 2009).

Informationen som på dessa olika sätt gick ut till vårdnadshavar- na beskrev syftet med studien, hur studien skulle gå till, samt hur det empiriska materialet skulle behandlas. Vårdnadshavarna fick information om att ingen, förutom aktionsforskningsgruppen och mina handledare, skulle ha tillgång till det inspelade video- materialet av verksamhetsaktionerna. Att skaffa samförstånd med vårdnadshavare är dock bara en del av att säkerställa ett etiskt tillvägagångssätt när det handlar om barn. I en studie som involverar barn är det viktigt att forskaren, under hela processen, har de etiska aspekterna aktualiserade, genom att hen ser barnen som medforskare. Detta kan samtidigt bidra till att jämna ut maktförhållandena mellan forskare och barn (Pirini et al., 2014). I de verksamhetsaktioner som genomfördes tillsammans med barnen på de olika avdelningarna gjordes sedan en rad olika åt- gärder för att ytterligare säkerställa det etiska tillvägagångssättet. Till att börja med såg jag till att jag inför aktiviteterna spenderade lite tid på respektive avdelning för att presentera mig för barnen. Under dessa korta pass berättade jag inte enbart för barnen var- för jag var på förskolan, vad jag jobbade med eller hur videoka- meran fungerade, utan jag spenderade även lite tid med dem i allmänhet. Detta gjordes för att de skulle känna sig mer bekväma med min närvaro och att de förhoppningsvis därför skulle kunna vara mer frispråkiga om det var så att de inte ville vara med i stu- dien. Jag hade från början tänkt att spendera betydligt mer tid på avdelningarna, i synnerhet inför den första aktiviteten, men pe- dagogerna var tydliga med att förklara att det skulle räcka med en kort stund före varje tillfälle. De menade att barnen snabbt skulle välkomna mig ändå - vilket också visades sig stämma, det tog inte lång tid innan jag var ”Johan” för barnen.

De barn som deltog i aktiviteterna valdes ut av pedagogerna på respektive avdelning. Det var endast de barn vars vårdnadsha- vare hade fyllt i ett jakande svar på samförståndsblanketten som deltog i de videoinspelade verksamhetsaktionerna. Sammanlagt deltog mellan 10 - 12 barn från varje avdelning i studien. För att se till att mötet med studiens teknikdidaktiska innehåll inte en- bart var exklusivt för de barn som deltog i verksamhetsaktioner-

Metod na så skapade pedagogerna även tillfällen för detta för resterande barn. Detta skedde kontinuerligt under det år som studien fort- löpte. För att säkerställa att barnen samtyckte till sitt deltagande i de olika verksamhetaktionerna försökte jag att vara så observant som möjligt, under introduktionsfasen av respektive verksam- hetsaktion, på om något barn tydligt uttryckte att de hellre ville göra något annat. Nu var det inget barn som visade några ten- denser till detta, men om det hade funnits någon som gjort detta så hade det barnet istället fått återansluta sig till resten av sin av- delning. Det bör dock tilläggas att det var en del barn, i synnerhet bland de yngre, som efter att arbetet varit igång ett bra tag ut- tryckte att de ville göra något annat - de frågade exempelvis om de fick gå ut och leka eller om det inte var dags att äta mat snart. I dessa fall valde jag att låta pedagogerna hantera situationerna utifrån deras förförståelse av de olika barnen och deras erfaren- heter av liknande situationer i de dagliga aktiviteterna. I vissa fall gav de barnen motivation att fortsätta med aktiviteten medan de i andra fall släppte iväg barnen.

I den ringa utsträckning som några av barnen figurerar i det em- piriska materialet som återges i den här licentiatsavhandlingen så har de blivit avidentifierade. Eftersom det inte har varit verksam- hetsaktionerna som har varit huvudfokus i studien så förekom- mer endast barnen i form av att deltagarna i gruppen återkopplar till vad som hände under dessa, alternativt att något barn dyker upp i gruppens kommenterar om vad som händer på de videose- kvenser vi tittade på under mötessaktionerna.

4.7.2 Etiska överväganden i förhållande till deltagarna i