Etiska överväganden i förhållande till deltagarna

Herr och Anderson (2005) menar att för att en aktionsforsk- ningsstudie ska kunna nå ett lyckat resultat så är det viktigt att deltagarna äger problemet, det vill säga att problemet härrör från själva organisationen. Rönnerman påpekar att:

Genom att aktionsforskning är praktikerorienterad, är det den egna praktiken som är i fokus för en aktion. Det är praktikern som formulerar vad som ska studeras och vilka frågor man vill ha kun-

skap om. Det är praktikern som formulerar vad som ska studeras och vilka frågor man vill ha kunskap om. (2012a, sid. 22 - 23)

I förhållande till denna studie går det att ställa sig frågan i vilken utsträckning frågeställningen kom från praktikerna själva? Det var nämligen jag som under ett inledande informationsmöte pre- senterade de grundläggande förutsättningarna för forskningen. Jag berättade att den skulle handla om teknik i förskolan med ett särskilt fokus på genus. Det går alltså att konstatera att det var jag som stakade ut vägen för vilket område som problemformule- ringen skulle röra sig inom, vilket går lite stick i stäv med akt- ionsforskning som metod. Även om jag hade en viktig del i for- mulerandet av problemområdet så fanns det dock en koppling mellan detta område och de förskolor där studien genomfördes. Min kontextuella förförståelse av de förskolor som ingick i stu- dien spelade en viktig roll i att det var just dessa som jag kontak- tade. För det första har kommunen som förskolorna tillhör aktiva mål gällande både teknik och genus. För det andra visste jag att en del av pedagogerna på respektive förskola hade gått en univer- sitetskurs i genuspedagogik, medan andra hade läst en kurs i teknik/naturvetenskap. För det tredje hade jag även en viss insyn i de två förskolornas organisation och visste att de arbetat med att utveckla organisationen ur ett genusperspektiv, samt arbetat med att utveckla teknikaktiviteter. Jag förutsatte därför att min utstakning av problemområdet inte skulle vara för styrande utan faktiskt haka samman med redan aktiva diskussioner bland del- tagarna. Jag tänkte även att dessa faktorer kunde ses som en god grund för att en del av de två förskolornas pedagoger skulle knyta an till studiens premisser, vilja bli en del av den och förhopp- ningsvis fullfölja den till slutet. Det som visade sig när väl grup- pen hade formerats var att deltagarna visserligen enkelt kunde knyta an till problemdiskussioner gällande både teknik och för- skola samt genus och förskola, men att det var svårare för dem att definiera ett tydligt problemområde i skärningspunkten mellan teknik och genus. Det var först efter att studien pågått ett tag som detta skedde i gruppen.

Enligt Vetenskapsrådet (UÅ) så är det viktigt att deltagarna i en forskningsstudie är involverade av egen vilja och känner att de har möjlighet att lämna studien om de skulle vilja det. Detta är

Metod även något som Locke et al. (2013) beskriver som en mycket vik- tig etisk princip när det kommer till aktionsforskning. En annan viktig etisk aspekt inom aktionsforskning är att alla vars praktik, kunskap och identitet som forskningen berör ska vara berätti- gade att bli medlem av forskningsgruppen (Locke et al., 2013). Det är därför intressant att beskriva den process som ledde fram till formerandet av aktionsforskningsgruppen i denna studie. Embryot till detta startade när jag kontaktade förskolechefen för de två förskolorna, dessa kommer hädanefter att bli benämnda

Anod och Katod. I början av höstterminen 2014 träffade jag för-

skolornas förskolechef och den biträdande förskolechef. Under detta möte diskuterades studiens syfte och premisser, vilket re- sulterade i att jag blev erbjuden att genomföra studien tillsam- mans med pedagogerna på Anod och Katod. Förskolecheferna informerade mig om att de kunde avsätta två timmar, under ar- betstid, i månaden för gruppens mötestid. I november 2014 med- verkade jag som en del av dagordningen på ett stormöte för per- sonalen på båda förskolorna. Jag var noga med att flera gånger under mötet påpeka att deltagande i studien skedde helt av fri vilja. Jag blev dock tvungen att trycka på detta fler gånger än jag hade planerat eftersom en av förskolecheferna i början av mötet tydligt berättade för alla de samlade pedagogerna om vilken ut- vecklingsmöjlighet det var att få ingå i denna grupp. Detta gjor- des troligtvis enbart i välmening från förskolechefens sida men jag ansåg att det medförde en risk i form av att någon av de när- varande bestämde sig för att delta enbart på grund av att led- ningen förväntade sig det. Pedagogerna fick därefter cirka två månader på sig att fundera på om de ville delta eller ej. I februari 2015 träffade jag återigen förskolecheferna och fick då reda på att åtta förskollärare visat intresse att ingå i gruppen. Tre stycken från Anod och fem stycken från Katod. Alla åtta pedagoger hade arbetat i förskolan i åtminstone tio år. Alla pedagogerna identifie- rade sig som kvinnor och befann sig någonstans i åldersspannet 35 - 55, men eftersom det har visat sig att varken förskollärares kön eller ålder spelar någon roll för hur de förhåller sig till bar- nen kommer dessa aspekter inte att lyftas upp mer ingående (se Eidevald, 2009). Mig själv inräknad kom gruppen vid start alltså att bestå av nio medlemmar, vilket gör att den ligger precis över gränsen för vad som kan anses optimalt för forskningens syfte.

Persson (2008) menar att en forskningsgrupp som har som mål att utveckla en organisation som den själv är en del av, i bästa fall bör bestå av fem till åtta deltagare. Detta gjorde att jag var tvungen att fundera på om gruppen skulle delas i två mindre grupper eller om den större gruppen skulle hållas intakt. Valet föll på det senare utifrån två huvudanledningar. För det första är det inte ovanligt att det under längre studier uppstår situationer som gör att deltagare tyvärr måste lämna gruppen, det kan handla om något så enkelt som byte av arbetsplats, men även om sjukdom eller liknande. Om jag hade delat gruppen i två så hade varje grupp bestått av fem personer (mig själv inräknad). Grup- perna hade i sådana fall blivit väldigt sårbara för avhopp. Om gruppen är litet större från början är den däremot inte lika käns- lig för avhopp. Under projektets gång, strax efter verksamhets- aktion 2, visade det sig att en av deltagarna var tvungen att lämna gruppen på grund av sjukdom. För det andra, och betydligt vikti- gare, så visade det sig att de som anmälde sig till studien var helt inställda på att detta var något de skulle göra tillsammans.

Två särskilda intressenter i studien var förskolechefen och den biträdande förskolechefen. Dels gav de tid och resurser till pro- jektet, dels påpekade de att de såg forskningen som ett sätt att utveckla verksamheten. Det hade varit möjligt att bjuda in dem till gruppens mötesaktioner, men eftersom det i relationen chef och anställd finns en maktdimension valde jag att inte göra detta (Herr & Anderson, 2005).

4.7.3 Etiska överväganden i förhållande till min egen