Etiska överväganden

Det är viktigt att ständigt ha de etiska aspekterna i åtanke när man genomför vetenskaplig forskning (Ejvegård, 2009, s. 148). Genom att vara medveten om de etiska dilemman som man kan utsättas för så kan man undvika felaktiga etiska beslut (Bryman, 2011, s. 127). Alla människor har olika uppfattningar av vad som kan anses som ett etiskt korrekt beslut, men genom att skapa en reflektion kring sitt eget beteende kan risken minimeras (Bryman, 2011, s. 127). Meyers (2013, s. 49) beskriver vikten av att man förstår komplexiteten kring etiska dilemman. Även om det i teorin kan vara enkelt att ta ställning och ha etik i åtanke, kan det under studiens gång uppkomma en mängd med dilemman som kan skapa en inre konflikt (Meyers, 2013, s. 49). Många forskare anser att den främsta plikten är gentemot den intervjuade, människorna måste komma först (Meyers, 2013, s. 49)

29 Det finns sex allmänna principer (Bryman & Bell, 2017, s. 141) som bör användas som grund till en etiskt korrekt utförd forskning. Dessa är:

• Respondentens rätt till information om studien

• Respondentens rätt till frivilligt medverkande och rätt till att avbryta sin medverkan

• Respondentens rätt till konfidentialitet och anonymisering

• Överenskommelse om att respondentens uppgifter endast används vid det specifika forskningstillfället

• Forskarens ansvar att inte föra respondenten bakom ljuset

• Respondenten ska inte bli utsatt för risker så som fysiska skador, stress, obehag eller liknande.

Företaget i denna studie har valt att vara anonymt och alla respondenter har anonymiserats för att minska risken för igenkänning. Detta ansåg författarna dessutom minska respondenternas eventuella obehag och stress med att i efterhand behöva stå till svars för sina åsikter. Vid tillfället för intervjuerna presenterade författarna inledningsvis syftet med studien och påminde respondenten om att medverkan var helt frivillig och att de när som helst kunde välja att avbryta intervjun. Innan intervjun startade upplystes respondenterna om att samtalet skulle komma att spelas in och senare transkriberas med syftet att underlätta analysen. Informationen som har samlat in från respondenterna är endast till för denna studie, och därför ska den enligt Bryman och Bell (2017, s. 157) behandlas så att spridning till obehöriga undviks. Transkriberingar och ljudfiler som har skapats kommer därför enbart förvaras på privata datorer. Efter studiens avslutande och godkännande kommer detta sedan raderas, detta för att garantera att materialet inte kommer användas i andra studier än den som respondenterna godkänt sitt deltagande i. Författarna utsätter inte heller respondenterna för någon fysisk risk och ämnet för studien och intervjuerna inte är av någon känslig natur. Dessa faktorer gör att författarna anser att de allmänna principerna som nämnts ovan har uppfyllts.

4.10. Sanningskriterier

För att avgöra om en studie kan anses som sanningsenlig använder sig en del kvalitativa forskare av sanningskriterierna trovärdighet och äkthet (Hjerm et al., 2014, s. 83). Det alternativa sättet är att använda sig av kriterierna reliabilitet och validitet, vilka är anpassade för kvantitativa studier där man har andra intressen (Bryman & Bell, 2011, s. 400–401). Lincoln och Guba (1985, s. 281) menar att det är nödvändigt att använda sig av kriterier som är direkt anpassade för kvalitativ forskning. Kriteriet trovärdighet består av fyra delkriterier; tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering (Bryman & Bell, 2011, s. 402).

Tillförlitlighet handlar om vikten av att bilden som målas upp av verkligheten ska vara trovärdig för läsarna av studien (Bryman & Bell, 2011, s. 403). För att så långt som möjligt minska risken för att det som sagts i intervjuerna har dessa bearbetats noggrant upprepade gånger. Dessutom har en sammanfattning av intervjuerna skickats ut till respektive respondent för att säkerställa att författarna inte har missuppfattat något. Detta är något som även Bryman och Bell (2011, s. 403) nämner som metod för att säkerställa tillförlitligheten. Överförbarhet skapas genom en innehållsrik beskrivning av den företeelse som studien har sett närmare på (Bryman & Bell, 2011, s. 404). Detta för att möjliggöra att resultatet kan appliceras i andra situationer som inte är exakta replikationer

30 av den som undersökts i den här studien (Bryman & Bell, 2011, s. 404). Eftersom denna studie kollar på en väldigt specifik situation som dessutom kommer vara influerad av författarnas egna värderingar och förutfattade meningar, kommer studien vara nästintill omöjlig att exakt replikera och erhålla samma resultat. Trots detta finns möjlighet att genomföra liknande studier på andra situationer och i andra miljöer med hjälp av beskrivningen av studiens genomförande.

Pålitlighet brukar beskrivas som motsvarigheten till den kvantitativa reliabiliteten (Bryman & Bell, 2011, s. 405). Detta kriterium uppfylls genom att författarna antar ett granskande synsätt och med hjälp av kollegor säkerställer att alla faser av forskningsprocessen presenteras och genomförs på ett korrekt sätt. Under denna studies gång har detta skett löpande både av kollegor och handledare. Deras åsikter har varit ovärderliga vad det gällt att föra arbetet framåt och för att säkra kvaliteten på studien. Konfirmering belyser det faktum att ingen forskare kan vara fullständigt objektiv i sin forskning (Bryman & Bell, 2011, s. 405). Forskaren måste säkerställa att hen inte medvetet har förändrat eller förvanskat materialet genom att låta sina personliga värderingar påverka genomförandet eller resultatet av studien (Bryman & Bell, 2011, s. 405). Det är som författare i det närmaste omöjligt att inte påverka studien baserat på tidigare erfarenheter och kunskaper. Författarna till denna studie har dock gjort sitt yttersta för att vara öppna och objektiva genom studiens gång.

Kriteriet äkthet består av delkriterierna; rättvis bild, ontologisk autencitet, pedagogisk autencitet, katalytisk autencitet och taktisk autencitet (Bryman & Bell, 2011, s. 405). Rättvis bild handlar om att studien ska presentera en sanningsenlig bild av den grupp som undersökningen avser (Bryman & Bell, 2013, s. 405). I denna studie innebär detta kriterium att i återberättandet av intervjuerna ska måla upp en bild som överensstämmer med deras tankar och åsikter. Detta uppfylls genom noggrann bearbetning av intervjuerna och säkerställning av respondenternas åsikter. Ontologisk autencitet kollar på om undersökningen har bidragit till att respondenterna har fått en bättre förståelse för den situation de har befunnit sig i (Bryman & Bell, 2011, s. 405). Genom att respondenterna har fått svara på frågor och reflektera utifrån sitt eget perspektiv har de kunnat se sina egna tankar i ett nytt ljus.

Pedagogisk autencitet är inne på samma linje och avser om respondenterna via studien får en ökad förståelse för hur andra i samma miljö ser på situationen (Bryman & Bell, 2011, s. 405). Respondenterna har via de frågor som har ställts kunnat reflektera även över hur andra ser på saken, samt att de får ta del av den färdigställda studien skapas en ökad förståelse. Katalytisk autencitet & taktisk autencitet handlar om huruvida undersökningen har bidragit till att respondenterna kan förändra sin situation, samt om respondenterna genom undersökningen har fått ökade möjligheter att vidta nödvändiga åtgärder (Bryman & Bell, 2011, s. 405). I studien som respondenterna får ta del av presenteras de faktorer som andra respondenter har tyckt varit viktiga, vilket kan bidra till att respondenterna tänker igenom sina handlingar nästa gång de befinner sig i en liknande situation.

31

5. Empiri

---

Detta kapitel kommer att presentera en sammanfattning av datainsamlingen från intervjuerna tillsammans med Mäklarföretaget och det valda urvalet av säljare till fastighet och lägenhet. Först presenteras en överblick över respondenterna och specifika faktorer kring genomförandet av intervjun. Sedan presenteras kortfattat vardera intervju för sig och slutligen sammanställs empirin genom att visa en förenklad bild av respondenternas köpbeslutsprocess för att ge en tydlig överblick.