Metod vid datainsamling

Intervjuer, observationer och litteraturstudier är olika typer av datainsamling och de har olika fördelar och nackdelar, där valet av datainsamling bör baseras på vad forskaren vill med sin studie (David & Sutton, 2016, s. 101). Intervjuer är det mest använda i kvalitativ forskning (Bryman & Bell, 2017, s. 451). Intervjuer är det bästa sättet att få fram vad respondenten tänker och känner, man kan även ställa följdfrågor för att öka förståelsen till vad de vill tala om (Kylén, 2004, s. 9). Vidare ger kvalitativa intervjuer också en ökad flexibilitet jämfört med kvantitativa intervjuer, det finns här möjlighet att skifta fokus eller diskutera nya tankar och idéer under intervjun (Bryman & Bell, 2017, s. 388). Genom att använda kvalitativa intervjuer ökar möjligheten att få människors syn på världen (Bryman & Bell, 2017, s. 388). Att använda sig av intervjuer innebär att forskaren har en större möjlighet att förstå samband och bakomliggande orsaker (Myers, 2013, s. 119).

En intervju kan vara strukturerad eller ostrukturerad och standardiserad eller ostandardiserad, där struktur syftar på om frågornas formulering och ordning är identiska mellan de olika intervjuerna (David & Sutton, 2016, s. 113). Standardisering innefattar

23 frågornas formulering om de är öppna eller slutna, där öppna frågor ger personliga svar med mer djup, medan slutna frågor går att kvantifiera (David & Sutton, 2016, s. 113). Utformningen av frågorna och friheten för respondenten att framföra deras svar är det som gör en intervju kvalitativ och dessa kan genomföras personligt eller via telefon (David & Sutton, 2016, s. 113). Kvalitativa intervjuer präglas av en hög grad strukturering, och en låg grad av standardisering (Trost, 2010, s. 40). Detta skapar möjligheter att anpassa intervjun under tiden som den fortlöper (Trost, s. 40). Det finns forskare som hävdar att kvalitativa intervjuer leder till forskning som kommer vara intressantare och diversifierat från andra studier (Bryman & Bell, 2017, s. 387).

Kvalitativa intervjuer tenderar att vara strukturerade och ostandardiserade, men variationer med olika nivåer av dessa förekommer (David & Sutton, 2016, s. 113–114). Semistrukturerad intervju är en variant av strukturerad intervju där intervjuaren har olika teman och huvudfrågor som ska besvaras men hur dessa frågor framställs varierar från intervju till intervju (Saunders et al., 2012, s. 374). Semistrukturerade intervjuer är flexibla i sitt genomförande men har ett tydligt fokus och en klar bild hur analysen ska göras (Bryman & Bell, 2017, s. 456). Denna studie har använt en semistrukturerad intervju som metod för datainsamlingen, där författarna under intervjun försökt vara flexibla och öppna för vad respondenterna säger samtidigt som de haft olika teman som diskuteras. Ordningen för frågorna och strukturen i intervjun har varierats beroende på vad respondenten sagt och vad de diskuterat. Intervjuerna har genomförts ansikte mot ansikte eller via telefon och författarna har använt intervjuguider för både intervjuerna tillsammans med Mäklarföretaget och säljarna, för att säkerställa att alla olika teman täckts.

4.4. Intervjuguide

För att kunna strukturera intervjun är det användbart med en intervjuguide (Tjora, 2012, s. 100). Intervjuguiden är en hjälpreda för forskaren i intervjusituationen och är en konkret del som förenklar insamlandet av information kring det man vill analysera (Widerberg, 2002, s. 68). En intervju bör innehålla uppvärmning, reflektioner och avrundning, där man inledningsvis ställer enkla frågor kretsande respondenten bakgrund (Tjora, 2012, s. 86). Huvuddelen i intervjun innehåller djupgående information om temat som ska undersökas, där det oftast kan räcka med någon enstaka fråga med eventuella följdfrågor för att komplettera (Trost, 2010, s. 71). Avslutningsvis bör man runda av med lättare frågor och förklara för respondenten hur studien kommer fortlöpa (Tjora, 2012, s. 87).

Denna studie har använt två olika intervjuguider, den ena för intervjun med Mäklarföretaget och den andra för intervjuerna med säljarna. Intervjuguiden för Mäklarföretaget (Bilaga 1) fokuserade på tre olika teman för att författarna ska lära sig mer om branschen och arbetet som mäklare. Faktorerna som antas påverka valet av mäklare ingick även det i intervjuguiden och detta gav en grund till den teoretiska referensramen som använts i arbetet och utformandet av intervjuguiden för säljarna. Författarna har utformat intervjuguiden för säljarna (Bilaga 2) med avstamp i de teorier som nämnts i teoretiska referensramen. Detta är enligt Justesen och Mik-Meyer (2011, s. 47) ett bra verktyg för att säkerställa att intervjun tar upp de teman som kommer att vara viktiga i den vidare analysen. Att strukturera intervjun genom en intervjuguide kommer också hjälpa intervjuaren att behålla den röda tråden genom intervjun (Trost, 2001, s. 73). Vidare är det viktigt att skapa öppna frågor som uppmuntrar respondenten till egen

24 fundering och reflektion (Justesen & Mik-Meyer, 2011, s. 47), något författarna har varit noggrann med i utformningen av intervjuguiden.

Tabell 3. Sammanställning av intervjuguide och koppling till teori.

Fråga Koppling till teori

1. Inledande frågor - Berätta om dig själv - Berätta om ditt objekt

- Berätta om anledningen till försäljningen

Bakgrundsinformation

2. Berätta om er senaste försäljning av fastighet, från ni började fundera på att sälja tills ni valde mäklare.

- Hur lång tid tog denna process?

3.1. Konsumentens köpbeslutsprocess (Pellémans, 1971, Engel et al., 1968)

3.1.6. Upprepade köp (Engel et al., 1993)

3. Hur gjorde ni för att välja mäklare till er försäljning?

- Vad behöver ni veta innan ni kunde göra ert val?

3.1. Konsumentens köpbeslutsprocess (Pellémans, 1971, Engel et al., 1968)

3.1.6. Upprepade köp (Engel et al., 1993)

4. Hur har ni sökt information inför ert

val av mäklare? ^{3.1.2. Informationssökning}

(Pellémans, 1971, Engel et al., 1968)

5. Hur hörde ni om Mäklarföretaget första gången?

- Om mäklaren?

3.1.2. Informationssökning (Pellémans, 1971, Engel et al., 1968)

- Varumärke (Keller & Lehmann, 2006)

- Word of mouth (Kugyte & Sillbutyte, 2005; Trusov et al., 2009)

6. Vad hade ni hört om Mäklarföretaget innan?

- Om mäklaren?

3.1.2. Informationssökning (Pellémans, 1971, Engel et al., 1968)

- Varumärke (Keller & Lehmann, 2006)

- Word of mouth (Kugyte & Sillbutyte, 2005; Trusov et al., 2009)

7. Vad är din uppfattning om Mäklarföretaget?

- Om mäklaren?

3.1.2. Informationssökning (Pellémans, 1971, Engel et al., 1968)

- Varumärke (Keller & Lehmann, 2006)

8. Hur viktigt är en mäklares rykte för er?

- Hur viktigt är popularitet?

3.1.2. Informationssökning (Pellémans, 1971, Engel et al., 1968)

- Word of mouth (Kugyte & Sillbutyte, 2005; Trusov et al., 2009)

9. Hur många alternativ valde ni mellan innan ni bestämde er för mäklare?

3.1.3. Utvärdering av alternativ (Pellémans, 1971, Engel et al., 1968)

10. Vilka kriterier var med i utvärderingen av valet av mäklare?

3.1.3. Utvärdering av alternativ (Pellémans, 1971, Engel et al., 1968)

11. Berätta om första gången du träffade mäklaren? Vad var ert intryck då?

3.1.3. Utvärdering av alternativ (Pellémans, 1971, Engel et al., 1968)

25 12. Hur viktig är relationen till

mäklaren för er?

- Vad är det som är viktigt?

3.1.3. Utvärdering av alternativ (Pellémans, 1971, Engel et al., 1968)

- Kommunikation (Hill et al., 1989; Dabholkar & Overby, 2006)

13. Vad är viktigt hos en mäklare

enligt er? ^{3.1.3. Utvärdering av alternativ}

(Pellémans, 1971, Engel et al., 1968)

- Professionalitet (Day & Barksdale, 2003; Hill et al., 1989) - Kommunikation (Hill et al., 1989; Dabholkar & Overby, 2006)

14. Vad var det avgörande i beslutet av mäklare?

3.1.4. Köpbeslut (Pellémans, 1971, Engel et al., 1968)

15. Vad skulle göra att ni väljer samma mäklare igen?

3.1.6. Upprepade köp (Engel et al., 1993)

- Professionalitet (Day & Barksdale, 2003; Hill et al., 1989) - Kommunikation (Hill et al., 1989; Dabholkar & Overby, 2006)

16. Vilken betydelse har priset på arvodet för er?

3.1.3. Utvärdering av alternativ (Pellémans, 1971, Engel et al., 1968)

3.2.3. Mäklarens erbjudande (Stamso, 2015; Crozier & McLean, 1997)

17. Vilken betydelse har slutpriset på

bostaden för er? ^{3.1.3. Utvärdering av alternativ}

(Pellémans, 1971, Engel et al., 1968)

3.2.3. Mäklarens erbjudande (Stamso, 2015; Crozier & McLean, 1997)

18. Vilka faktorer i mäklarens tjänst

anser ni ska ingå? ^{3.1.3. Utvärdering av alternativ}

(Pellémans, 1971) 3.2.3. Mäklarens erbjudande (Stamso, 2015; Crozier & McLean, 1997)

19. Är det någonting som ni vill tillägga eller något som ni känner vi har glömt att fråga?

Ingen koppling